Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun Antagen av kommunfumäktige Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen Torsby direkt växe fax ks@torsby.se Sida 1 (15)

2 2 Innehåsförteckning 1. Inedning Sammanfattning Må för Torsby kommuns bostadsförsörjning statistik och resutat av undersökningar Bostadsbeståndet Befokning, arbetsmarknad och pending Bostadsmarknaden idag Oika gruppers bostadsbehov Boendemijö Attraktivt boende Bedömning av framtida bostadsbehovet Utbyggnadspaner... 14

3 3 1. Inedning Kommunen har paneringsansvaret för sin bostadsförsörjning, och ska skapa förutsättningar för att aa ska kunna eva i bra bostäder. Kommunen ska också främja ändamåseniga åtgärder så att bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Bostadsförsörjning är inte enbart en fråga om nyproduktion utan också ti stor de fokuserad på det befintiga bostadsbeståndet. Utbudet på bostadsmarknaden styrs av antaet bostäder som bir ediga för köp eer förhyrning. Det gäer både hyresägenheter och ägenheter i egnahem. yproduktion underättar rörigheten i beståndet genom att ge upphov ti byten av bostäder med fyttkedjor av varierande grad. Med en bra bostad menas inte bara bostaden som sådan utan begreppet omfattar även andra faktorer i omgivningen, och boendemijön. Det handar som tidigare har påpekats inte enbart om boendemijöer för nyproducerade bostäder utan det är minst ika viktigt att insatser görs i befintiga bostadsområden. Åtgärder ska gäa för aa invånares behov av bostäder men vissa grupper kan särskit behöva uppmärksammas såsom ädre, funktionshindrade och ungdomar. Genom bostadsförsörjningspaneringen kan medborgarna få bättre infytande och överbick över hur den faktiska boendesituationen ser ut i kommunen. Tigång ti bra bostäder är även ur näringsivsperspektiv mycket viktigt för att kommunen och dess företag ska kunna behåa och nyrekrytera kompetent arbetskraft. Torsby kommun ska vara den kommun som är förstahandsaternativet för de som vi fytta ti centraa eer norra Värmand, och söker boende i stads- eer tätortsnära andsbygd. K vaiten i boendet är idag viktigare än att bo och arbeta på samma ort. Förr fyttade man ti ett jobb, idag väjer man bostadsort först och arbete kommer i andra hand. Efter nära två decennier utan i stort sett något bostadsbyggande i Torsby kommun har efterfrågan ökat inom de oika boendesegmenten. Det är främst fritidshussektorn som har utveckats mycket starkt men även nyproduktionen av egnahem är positiv. Under etaberades ett ferbostadshus i Torsby centrum. Detvar på initiativ av Tarsbybostäder AB som fastigheten uppfördes, och då den var färdigstäd övergick ägandet ti en bostadsrättsförening. Det var den första större byggnationen av ett ferbostadshus sedan mitten på 90-taet i kommunen. Det finns en fortsatt efterfrågan av mer centrat beägna boende i främst Torsby tätort. Det märktes tydigt då ägenheterna i det nyetaberade ferbostadshuset försådes reativt snabbt. Det är främst personer i pensionsådern som vi få en närhet ti oika former av service, som t.ex. apotek, affärer, bank med mera.

4 4 har reviderats av arbetsgruppen "Framtidens boende". I denna arbetsgrupp har föjande personer ingått: Håkan Laack, Kommunstyresens ordförande och bivande VD i Torsby Bostäder AB Torbjörn Amroth, stadsarkitekt Jon Wiggh, Panarkitekt Jan Esping, Teknisk chef Hans isson, äringsivsstrateg Anders Björck, Bitr. kommunchef. 2. Sammanfattning Bostadsförsörjningsprogrammet består av tre dear: Må för bostadsförsörjningen Empiriska data strategier för den kommande femårsperioden Måen för bostadspaneringen skaigga fast under återstoden av innevarande mandatperiod samt den kommande, dvs fram ti och med Underaget i form av empiriska data ska uppdateras vid minst ett tifäe under varje mandatperiod. Markoch panärenden sammanstäs kontinuerigt och redovisas en gång per år ti utskott under kommunstyresen med ansvar för samhäspanering. Måen i bostadsförsörjningsprogrammet ska underordnas de må som kommunfumäktige har antagit för kommunen, programmets må ska gäa under perioden 2014 ti2018. Därefter ska en revidering ske. Revidering av programmet och dess må görs också vid tikomsten av andra kommunaa dokument såsom översiktspan, naturvårdspan, energi paner, fokhäsoprogram, okat tiväxtprogram. Måen i bostadsförsörjningsprogram har två dimensioner med utgångspunkt från sociaa respektive ekonomiska faktorer. Måen och programmet syftar ti att i T ors by kommun åstadkomma god bostadsförsörjning som garanterar bra och anpassade boenden i attraktiva boendemijöer. yproduktion av bostäder eer möjiggörande för nyproduktion ska syfta ti att svara mot den efterfrågan som finns på marknaden men även stärka kommunen som en attraktiv kommun att bo och eva i. Utifrån empiriska data kan vi konstatera att det för dagen i Torsby/ Oeby råder större efterfrågan på bostäder än vad det finns tigång ti. Det gäer såväägenhetsboende som vior. Torsby bostäder, det kommunaa bostadsboaget, har en nära nog hundraprocentig uthyrning och på viamarknaden ökar prisnivåerna. Fastighetsmäkarna verksamma i Torsby kommun ser ingen direkt avmattning på marknaden trots en mer negativ natione konjunktur. Omsättning på

5 5 försäjningsobjekt är reativt god och prisnivåerna per kvadratmeter på de försåda objekten är stigande i jämförese med tidigare år. Stor dagig nettoinpending ti kommunen från näriggande kommuner är en viktig förutsättning för ökad infyttning. Kommunen vi bredda, utvecka och öka statusen på bostadsutbudet både inom det befintiga utbudet men även på nya objekt. Förhoppningsvis kommer många pendare väja att bosätta sig i Torsby kommun. Är utbudet på bostadsmarknaden för itet eer smat kommer många som avser att bosätta sig i kommunen att väja någon annan kommun där utbudet är större och bredare. Den demografiska förändringen i kommunen visar att andeen ädre dvs. över 65 år förväntas öka under den kommande 10 årsperioden. Antaet "ädreädre", dvs de som är över 80 år kommer också att öka något viket stäer krav på boenden anpassade efter personer som har funktionsnedsättningar. För att möta denna efterfrågan kommer troigtvis dear av befintigt bostadsbestånd och nyproduktion att behöva anpassas för att svara upp emot dessa krav. Uppskattningsvis behövs fram ti2018 ca nya ägenheter (i ferfamijshus och enfamijshus) per år. Kommunen måste ha en beredskap för att intressenter ska kunna bygga bostadsrätter, hyresrätter eer vior i attraktiva områden. Denna beredskap kan vara i form av mark eer besutade detajpaner. 3. Må för Torsby kommuns bostadsförsörjning För bostadsförsörjningsprogrammet har föjande fyra må formuerats utifrån kommunfumäktiges övergripande vision och må; Kommunen ska skapa attraktiva boendemijöer som passar aa ådrar och famijetyper. Man ska ges möjighet att byta boende ateftersom ivet utveckas och kraven och behoven förändras. De befintiga boendemijöerna och de nytikommande ska vara mycket titaande och få människor att stanna kvar och få nya personer att bosätta sig i kommunen. Torsby kommun ska vara det sjävkara vaet för de som ska fytta ti meersta eer norra Värmand, och söker ett boende med tigång ti ett centrum samtidigt med närhet ti naturen. 4. statistik och resutat av undersökningar Den i föjande avsnitt redovisade statistiken över bostadsbestånd, uthyrningsfrekvens, befokningsutvecking, syssesättningsutvecking och inpendingsstatistik har använts som empiriskt underag för bostadsförsörjningsprogrammet

6 6 4.1 Bostadsbeståndet Vid utgången av 2012 redovisas 5481 taxerade småhusenheter (var av 3842 heårsbostäder och 1639 fritidsbostäder) och 288 taxerade ferbostadshus i kommunen 1. Det totaa ägenhetsbeståndet i kommunen uppgick 2012 ti1 763, varav Torsby Bostäder AB:s bestånd uppgick ti totat 1 088ägenheter. Lägenhetsstorek i ferbostadshus fördeat i procent (totat i Torsby kommun): <1 rok 7% 1 rok 26% 2 rok 37% 3 rok 22% 4rok 6% >4rok 2% Lägenhetsstorek i ferbostadshus fördeat i procent (i Torsby bostäders ägenhetsbestånd); 1 rok 26% 2 rok 42% 3 rok 27% 4 rok 5% 4.2 Befokning, arbetsmarknad och pending. Under de senaste eva åren har befokningen i kommunen minskat med 2337 personer, dvs från ti Minskningen har gädjande nog avmattats något under de senare åren, dock ser prognosen för år 2013 ut att uppgå ti ca -200 personer. Befokningsutvecking år \o O) en.-i År -Invånaranta Diagram över befokningsutveckingen under perioden 1996 ti2012, (käa SCB) Den viktigaste orsaken ti minskningen är att födesenettot är negativt. In- och utfyttning ger ett neutrat netto. Viss omfyttning sker inom kommunen och innebär 1 Hämtat från SCB

7 7 att man fyttar främst från mer perifera områdena in ti Torsby tätort. Denna omfyttning uppgick under 2012 ti177 anta personer. Hos Torsby Bostäder AB uppgick omfyttningsfrekvensen under 2012 ti72 personer, dvs 7% av boagets hyresgäster. Av dessa 72 personer har 39% fyttat ti större ägenhet, 22 % har fyttat ti mindre ägenhet och 39 % har fyttat ti motsvarande ägenhetsstorek i ett annat område. Sammanagt 195 personer har avfyttat från Torsby bostäders ägenhetsbestånd, 21 % av dessa har köpt hus, 51 % har fyttat på grund av studier eer arbete, 13 % har fyttat ti annan kommun utan känd orsak. Kommunens befokningsprognos utvisar att antaet invånare fortsatt kommer att minska de kommande åren. Däremot kommer andeen ädre över 65 år att öka. Det är främst andeen barn och ungdomar som minskar i anta, viket beror på ett negativt födesenetto, dvs det föds färre än vad som avider. Famijestoreken antas vara oförändrad under programperioden. Små förändringar i famijestrukturen ger stora effekter på bostadsbehovet. Antaet öppet arbetsösa i kommunen uppgår under januari 2013 ti 7,7 % viket är en minskning med 1,4 % jämfört med motsvarande period Totat anta arbetsösa i Torsby kommun ' -2012' 2013' okt dec Diagram över arbetsöshetsutveckingen (käa arbetsförmedingen) 4.3 Bostadsmarknaden idag Under 2011 bevijades totat 66 byggov, varav nio för permanenta småhus, 57 för fritidsboende. För 2012 uppgick antaet byggov ti 57, varav sex för permanenta småhus, 50 för fritidsboende och ett för ferbostadshus.

8 ~ Lägenheter Antaet ediga ägenheter inom Torsby Bostäder AB:s bestånd har under den senaste perioden minskat betydigt, från 56 stycken 1999 ti sju ägenheter den mars Förutom de ägenheter som ägs av Torsby Bostäder finns ytterigare ägenheter i privatägda ferbostadshus. De privata hyresvärdarna, har även de färre ediga ägenheter än tidigare. Det minskade antaet ediga ägenheter är en begränsande faktor för att attrahera utifrån kommande bostadskunder. Då persona rekryteras ti kommunen som geografiskt område är det svårt att få dem att bosätta sig i kommunen då det främst saknas ediga ägenheter. Även omfyttning för de bostadskunder som bor i kommunen försvåras. Det finns många förkaringar ti varför antaet ediga ägenheter har minskat så kraftigt. Des kan det bero på att arbetsmarknadsäget har förbättrats så att fer och då framförat yngre personer väjer att fytta hemifrån, des kan omfyttning inom kommunen innebära att några fastighetsägare säjer sina hus och fyttar tiägenhet i någon av centraorterna Vior Försäjning av vior och fritidshus i Torsby kommun igger runt ca 200 enheter per år, det sker dock en betydande ökning av medepriset över tid: År Anta såda enheter Medepris " f- 0.7 "'... o::> a. "'... r "' "'... a. "' ~ Prisutvecking - Käa: Svensk Mädarstatistik AB r i o... o o g i ~ ~ J IV M... f,..., o o o C> o C> "' C) o C) o o C> Torsby "' ~-~-] T a. o :::: o... o o o Prisutvecking (K/T-värde) för permanent boenden under perioden 1996~2012, käa Svensk mäkarstatistik AB o

9 9 Efterfrågan på vior i kommunen är stor viket märks band annat på att prisäget har stigit betydigt under de senaste 5-6 åren; medepriset sedan 2004 ti2012 har stigit med 74,5 %. Den största prisstegringen har skett i Torsby tätort. Det framgår även av den prognostiserade taxeringsvärdeförändringen för småhus i kommunen att den igger över snittet för andet. Den stora efterfrågan och den reativt höga prisbiden har varit bidragande orsaker ti att man åter har börjat bygga vior i kommunen. Det at ökade trycket på nyproduktionen av vior stäer krav på kommunen att man har mark- och panberedskap för att kunna möta efterfrågan. Idag finns tomter att tigå främst i Västanviksområdet Tomter som av viabyggarna tycks anses vara mer attraktiva efterfrågas även på andra områden där kommunen saknar panberedskap. Kommunen har dock förvärvat mark i och omkring Torsby tätort viken genom panäggning på sikt möjiggör byggnation av både enfamijsbostäder såvä som ferfamijsbostäder Ombyggnation och rivning I många kommuner har ett anta ferbostadshus rivits under krisåren på 1990-taet något som fortfarande är aktuet för vissa kommuner. Det gäer och gäde främst byggnader som var svåra att hyra ut och som hade stort renoveringsbehov. I Torsby har inte någon sådan "rivningsvåg" varit aktue. Det kommunaa bostadsboaget har under senare år genomfört ett anta renoveringsprojekt i det befintiga fastighetsbeståndet. Generet så bedöms det kommunaa bostadsboagets fastighetsbestånd ha en reativt god standard genom fortöpande underhå och renovering Bostadsrätter Antaet bostadsrätter i Torsby kommun är få ti antaet. Regeverket för ombidning av kommunaa amännyttans hyresrätter ti bostadsrätter har gjorts om får några år sedan. Enigt "AboLagen" krävs det tistånd från änsstyresen vid överåteser av bostadsfastigheter som ägs av kommunaa bostadsboag. Kravet på hur stor majoritet band hyresgäster som krävs för att få ombida hyresrätter ti bostadsrätter är 67%. Lagen kan innebära att fer hyresgäster kan komrna att visa intresse för att ombida hyresrätter ti bostadsrätter, vi ser dock inga tendenser ti detta i kommunen. Torsby bostäder har med ett fervåningshus bebyggt en fastighet i centraa Torsby. Fastigheten försådes vid färdigstäandet ti en bostadsrättsförening. Byggnaden rymmer 18 stycken ägenheter, med storek från 2 rum och kök ti4 rum och kök Investeringsstöd ti särskit boende Det finns ett särskit investeringsstöd för ny- och ombyggnation av särskida boenden. Stödet ska stimuera kommunerna att bygga nya boenden för framförat ädre personer med omsorgsbehov. Investeringsstödet kvarstår, det är dock okart hur änge.

10 Oika gruppers bostadsbehov Ungdomar Bostadsbehovet band ungdomar innebär oftast en efterfrågan på mindre ägenheter, centrat beägna och med åg hyra. Då tigången på ägenheter tidigare var stor inom Torsby bostäder kunde ungdomar mean 18 och 25 år få teckna speciea ungdomskon trakt. De fick hyra en större ägenhet där ett eer fera rum åstes för hyresgästen, för att sedan ett eer två rum och kök kunde hyras ut tiägre hyra. Det finns idag endast ett fåta sådana kontrakt kvar. Den generet ökade efterfrågan på ägenheter har gjort det tveksamt att idag ha kvar dessa "ungdomsägenheter". Efterfrågan är stor framförat på små ägenheter i Torsby tätort då många eever kommer från andra kommuner ti kommunens gymnasieskoa. För att möta detta behov ska skoan tisammans med fastighetsägarna vara aktiva parter för att möta eevernas behov av bostäder på studieorten. Vid nyproduktion av ägenheter ti reativt åga produktionskostnader bir hyrorna ändå högre än vad ungdomar i de festa fa har råd med eer är beredda att betaa. Det är därför viktigt att man värnar om de små biiga ägenheterna i det befintiga bostadsbeståndet. Dessa bör inte byggas bort vid orobyggnationer och renoveringar. Ur nationet perspektiv har under de senaste decennierna många ungdomar vat att bo kvar hos sina förädrar under betydigt ängre tid än vad som tidigare varit normat. Anedningar ti detta kan vara många, des kan det ha varit brist på bostäder, och des kan det ekonomiska äget ha påverkat att ungdomar fyttat senare i ivet. Tigången och möjigheten att få jobb är den faktorn som har den största påverkan. En annan förkaring kan vara, istäet för att först fytta sjäv ti en ägenhet har man vat att direkt fytta ihop med någon i en större ägenhet. yproduktion av både vior och ägenheter kommer troigtvis att medföra viss omfyttning genom så kaade fyttningskedjor viket kan frigöra små ägenheter, eer ägenheter ämpiga för ungdomar. Trots att Sverige varit inne i en ekonomisk ågkonjunkhu under de senaste åren så har den inte påverkat bostadssituationen på samma tydiga sätt i Torsby kommun. Arbetsösheten är reativt åg i förhåande ti snittet i andet viket kan vara ännu en förkaring ti varför efterfrågan på ägenheter är fortsatt högt. Anmärkningsvärt är att invånarantaet sjunker samtidigt som antaet ediga ägenheter minskar. De ungdomskuar som föddes i början av 1990-taet är förhåandevis stora. Under kommande år kommer därför troigtvis efterfrågan på ungdomsägenheter att vara fortsatt stor. är dessa ungdomar kommer ut i arbetsivet inom något eer några år kommer de att bi kunder på bostadsmarknaden. Vissa av ungdomarna kommer att väja en annan bostadskommun än Torsby på grund av studier, arbete och en önskan att få se något annat.

11 Ädreboende Ädreboendena i Torsby kommun har under 1990-taet genomgått en modernisering för att svara upp mot dagens, och framtidens krav. Det finns på ett par av boendena speciaavdeningar för ti exempe demensvård, rehabiitering och korttidsvård. Det har inom socianämnden förts resonemang om att antaet boendepatser inom särskida boenden kan komrna att minskas i och med att antaet personer över 80 år på ängre sikt kommer att bi färre. ämnden har ännu inte tagit stäning ti var eventue avvecking av boendepatser ska genomföras Bostäder för funktionshindrade I Torsby tätort finns det sju boenden för sammanagt ca 35 personer med funktionshinder, och några mindre speciaenheter för en eer ett par personer. Det finns idag tre kategorier boenden. Serviceboende är en bostad som har tigång ti gemensam service såsom måtider, personig omvårdnad eer service. Denna boendeform är en meanform mean en egen bostad och en gruppbostad. Den boende karar det mesta sjäv men måste ha hjäp eer stöd i vissa situationer. Den andra boendeformen är grupp bostad. Detta är ett boende som är uppdeat i fera mindre ägenheter, och där finns tigång ti gemensamhetsutrymme och persona dygnet runt. De som bor i gruppbostad har ett större eer betydigt större service- och omvårdnadsbehov än de som bor i serviceboende. De karar inte ett eget boende. Den tredje boendeformen är särskid anpassad bostad, men en viss grundanpassning som gör att den funktionshindrade med stöd av vissa LSS-insatser karar eget boende. Denna bostadsform finns i ägenheter i det vaniga bostadsbeståndet. Det utbud av dessa boendeformer som finns idag anses motsvara behoven. Det finns dock tecken på att boendestrukturen inom detta område kommer att förändras inom de kommande åren. At färre vi bo i gruppboende. Man vi istäet bo i egna ägenheter i ansutning ti någon form av resursägenhet där persona finns att tigå. Under hösten 2012 har ett nyproducerat gruppboende öppnats i Torsby tätort. Behovet av fer ägenheter har uppstått då personer har vat att fytta från sina förädrar ti en egen ägenhet. Den nya gruppbostaden inrymmer sex stycken ägenheter. Det kommer även att finnas möjighet ti ytterigare tibyggnad i form av sateitboende i angränsning ti boendet då sociaförvatningen ser ett ökat behov på sikt Seniorboende Det finns idag inte något renodat seniorboende i kommunen. Torsby bostäder har dock vat att hyra ut mer centrat beägna ägenheter ti ädre personer. Efterfrågan på dessa bostäder tyder på att det finns behov av en boendeform för ädre som inte är så aktiva men som inte direkt är i behov av vård eer omsorg. Kommunen håer på att iordningsstäa två stycken seniorboende i kommunen. Vabergsgården i Torsby och Karastrand i Stöet byggs om ti denna boendeform. Ombyggnationen av bägge fastigheterna beräknas vara genomförda under 2014.

12 Fyktingverksamhet Torsby kommun har träffat en överenskommese med Migrationsverket samt Länsstyresen i Värmand om att ta emot ca 100 personer som bevijats permanent uppehåstistånd. Uppgöresen gäer för en 3-års period. Kommunen har under 2012 tagit emot ca 50 personer. Kommunen tar även emot ensamkommande fyktingbarn viket omfattar ca patser. En viktig förutsättning för att kunna integrera personer i samhäet är deras möjighet att sjäv kunna väja sitt boende. De kommunaa bostäderna ska finnas tigängiga för aa. Som hyresgäst ska du känna deaktighet med möjighet att påverka ditt boende. Samverkan mean integrationssamordnaren och Torsby bostäder fungerar bra viket har medfört att det för dessa hyresgäster finns goda möjigheter att snabbt bi integrerade i samhäet. Förhåandet på ägenhetsmarknaden idag är en begränsande faktor vid mottagandet av invandrare. Den knappa tigången på ägenheter och då framförat stora ägenheter försvårar möjigheten att bereda boende ti dem som önskar komma Boendestruktur i kommunen I Torsby kommun bor ca 60 % av befokningen utanför tätorten viket är en förhåandevis stor ande i jämförese med andra kommuner. Andra större orter förutom Torsby är Syssebäck, Stöet, Östmar k, Ambjörby, Likenäs, Lekvattnet och Vitsand. Det finns många som uppskattar kvaiteterna i ett boende på andsbygden. Ett hot mot möjigheten att väja boende på andsbygden är att kommersie och offentig service minskar och centraiseras i at större utsträckning. De initiativ som finns om att behåa en evande andsbygd bör från kommunens sida uppmuntras på de sätt som är möjiga. Avgörande förutsättningar är att det ska finnas tigång ti arbete inom rimigt avstånd eer att man kan veckopenda ti en annan arbetsmarkandsregion. Personer som bor och bosätter sig i gesbygdsområden har en annan instäning att penda ti och från jobbet. I storstadsområdena ser man pendiandet som en nödvändighet då det oftast finns ekonomiska faktorer som hindrar att man bor och jobbar på samma ort. Man kanske bor i en kommun med ägre kostnadsäge för boendet medan man jobbar i en kommun där kostnadsäget är högre. De festa byggov i kommunen söks i Torsby tätort eer i en radie om ca 1,5 mi från tätorten. Det finns undantag vad det gäer fritidshus, där Branäsområdet står för den absout största andeen. Den stora efterfrågan på vior har medfört en reativt god prisutvecking. Det är dock fortfarande biigare att köpa ett begagnat småhus än att bygga nytt. Tobins q-värde för Torsby kommun igger 2006 på 0,48 (försäjningsvärde/byggkostnad). Det är även stor efterfrågan på bostadsrättsägenheter. Det råder dock ett underskott på bostadsrätter varför priserna bir reativt höga på de som bjuds ut ti försäjning. Trots detta har i centraa Torsby genom nyproduktion tikommit 18 bostadsrätter under 2011 och Merparten av bostadsrätterna försådes reativt snabbt, häften

13 13 vara såda innan fastigheten var färdigstäd. Den reativt snabba försäjningen av bostadsrätterna visar att det finns fortsatt efterfrågan på denna typ av uppåteseform. Det pågår även expoatering av vissa områden för byggnation av småhus. Det område som är mest aktuet för dagen är Sjöpatån och är beäget någon kiometer söder om Torsby tätort. Det är idag 9 bebyggda tomter på Sjöpatån men enigt pan kan området bebyggas med ytterigare 40 ti 50 enfamijshus. Torsby kommun har sedan det första bostadsförsörjningsprogrammet togs fram förvärvat mark i centraa Torsby men även tätortsnära mark. Mark som anses attraktiv och som efter panäggning kan styckas av ti tomter ti både en- och ferfamijshus. 5. Boendemijö 5.1 Attraktivt boende Den av kommunstyresen utsedda gruppen "Framtidens boende" har tidigare inventerat vika ägen i Torsby kommun som kan anses vara attraktiva att utvecka ti nya bra boendemijöer. Vid denna inventering utgick gruppen från begreppen sjönära, unik mijö, vacker utsikt och centrat för att bedöma attraktiviteten. De tre sista begreppen kan uppevas som subjektiva men arbetsgruppen har haft oika perspektiv då man bedömt attraktiviteten. Utgångspunkten är att de festa som vi bo i Torsby kommun ska kunna finna en boendemijö som de sjäva anser vara attraktiv. De områden som arbetsgruppen bedömde som mer intressanta än andra är i huvudsak beägna i och kring Torsby tätort där efterfrågan är som störst. Gruppen har även tittat på områden i övriga dear av kommunen där det finns viss efterfrågan på tomtmark. Attraktiviteten för boendemijön är inte bara beroende av den omedebara närmijöns utformning. De boende vi även ha tigång ti kommersie och offentig service såsom ivsmedesbutiker, skoa, daghem, kommunikationer och koektivtrafik. Säkra skovägar ses som viktigare än mycket annat då man väjer bostad. Undersökningar som gjorts i andra kommuner visar även att förädrar eer bivande förädrar styr sitt boende efter viket utbud på fritidsaktiviteter som finns för barn och ungdomar i tonåren även om man saknar barn eer har betydigt yngre barn. Enigt undersökningar från SABO visar det sig att det viktigaste vid vaet av bostad är att den igger i attraktiv och titaande mijö. A vs tåndet ti arbetspasten är av mindre betydese. Man väjer here att penda ängre för att bo bra än tvärtom.

14 Bedömning av framtida bostadsbehovet Kommunens befokningsprognos visar att det kommer att ske en minskning av antaet invånare under de kommande åren. Minskningen förkaras av att mortaiteten är högre än nativiteten- fer avider än som föds. För att vända den negativa befokningsutveckingen måste atså fer födas i kommunen. För att åstadkomma ökning av antaet födda barn krävs ökning av infyttning av yngre personer ti kommunen. En grupp som är viktig i detta sammanhang är de som arbetspendar ti kommunen. Inpending ti kommunen är i dag ca 800 personer. Om häften av dessa väjer Torsby kommun som bostadskommun kommer invånarantaet att öka med ca invånare. stimueras dessutom unga människor att bosätta sig i kommunen kommer effekten att bi än mer positiv. Antaet invånare minskar samtidigt som antaet ediga ägenheter minskar viket inte kan tyckas ogiskt. En viktig faktor att ta hänsyn ti är de ekonomiska förutsättningar som gäer. I sämre ekonomiska tider väjer ungdomar att bo kvar ängre hos sina förädrar. I goda ekonomiska tider däremot, väjer de att fytta hemifrån tidigare. Antaet tomma hyresägenheter utgör för mars 2012, 0,6% av hea hyresägenhetsbeståndet (Torsby bostäders ägenhetsbestånd), viket är mycket i underkant av den nivå som än nödvändigt för att ge möjighet ti rörighet på bostadsmarknaden. Det råder brist på vissa ägenhetssto dekar. En höjning av vakansgraden ti2-3 % av det totaa ägenhetsbeståndet skue motsvara ca ägenheter. Detta skue medföra en smidigare hyresmarknad. Det finns forskning som påvisar att då bostadsmarknaden är vä fungerande på en ort så igger vakansgraden runt 5%. Det innebär att det finns möjighet ti både ny- såvä som omfyttning inom ägenhetsbeståndet Vakansgraden på ägenheter i ferfamijshus ska naturigtvis vägas mot bostadsboagens ekonomiska intresse som visar något annat. Med utgångspunkt från Torsby kommun utveckingspotentia i kombination med positiv nettoinpending ti kommunen förväntas behovet av nya bostäder uppgå ti ca 30 per år under de kommande fyra åren. Önskas vakansgraden öka i ägenhetsbeståndet krävs ytterigare nyproduktion av bostäder. Det är därför viktigt att kommunen tar med i sin översikts- och detajpanering vika områden som ska utveckas för bostadsändamå och att det byggs bra förbindeser ti och från dessa områden i form av gator, gång- och cykevägar. 6. Utbyggnadspaner Det pågår idag en rad oika projekt i syfte att bygga nya bostäder, i form av småhus, ferbostadshus och fritidshus. Sjöpatån är det område som för närvarande främst expoateras för småhus, det finns ca 50 tomter att tigå. Intresse finns också för bostadsbyggande i Västansviksområdet där kommunen har såt fera tomter under de senaste åren. Dessa tomter är biigare än på Sjöpatån viket visar att också priset kan vara en av fera attraktivitetsfaktorer. Torsby bostäder genomförde under en första etappen av en byggnation av ett ferbostadshus centrat i Torsby samhäe. Totat kan de bi ca ägenheter. Det

15 15 finns även intresse för att utvecka ett bostadskoncept på Sjöpatån för en fortsatt utbyggnad på området. Det finns även stort intresse att bygga fritidshus och då framförat i Branäsområdet men även på Långberget nordost om Syssiebäck Arbetsgruppen har inventerat ett stort anta områden i kommunen som är tänkbara för expoatering av bostäder. Arbetsgruppen har vat att inte särskit peka ut områden för bebyggese. Kommunen har sedan upprättandet av förra bostadsförsörjningsprogrammet förvärvat dear av de områden som gruppen såg som intressanta för bostadsändamål Det finns dock andra områden som gruppen anser som mycket intressanta men som ägs av privatpersoner. A mark nära tätort (3-4 km) måste betraktas som en framtida möjighet för bostadsbyggande. Expoatörer kan bi kommunen, privata boag, nuvarande och framtida fastighetsägare. sutsatsen är att de fysiska förutsättningarna för minst 1500 nya ägenheter av oika sag finns inom tre ti fyra km från centraa Torsby. Kommunen har idag ett anta områden med tomtmark för viken man har panerat bostadsbebyggese. Tabeen nedan visar vika de aktuea områdena är samt den möjiga omfattningen på bostadsbyggandet. Tomtmark inom faststäda paner Byggkar tomtmark Anta gh i Anta gh i Bebyggeseområde FBH SMH FBH Torsby, Lindenvägen Torsby Västanvik, södra etapp Torsby Västan vik, södra etapp o Östmark 22 Lekvattnet 14 Vitsand 15 Överbyn 16 Stöet 19 Krusmon 3 Ambjörby 1 Likenäs 9 Rans by 5 Bograngen 1 SUMMA Panerad kommunägd tomtmark, bostadsbebyggese (kiia tekniska avdeningen, Torsby kommun) FBH=Ferbostadshus, SMH=Småhus SMH