SKÖTSELPLAN Dnr: Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

Transkript

1 1 (12) Marie Jonsson Direkt: Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen under 1973 och faststädes genom besut av Länsstyresen Skötsepanen upprättad 2006 av Marie Jonsson. Faststäd av Länsstyresen genom besut av enhetschef Magnus Ekund POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST FAX INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget ansstyresen@t.st.se

2 2 (12) 1. Syfte Syftet med reservatet är att säkerstäa de mest oskadade dearna av mossen och fygsanddynen mot varje form av expoatering samt att genom aktiva åtgärder bereda en större amänhet möjighet att uppeva området utan onödigt sitage. 2. Administrativa data Objektnamn Knuthöjdsmossen RegDOS-id Skyddsform Naturreservat, Natura 2000, riksintresse för naturvården, ingår i Myrskyddspan för Sverige Besutsdatum Kommun Häefors kommun Läge 1 km NV om Häefors Area 100 ha Marksag Våtmark Naturtyper Högmosse med gökompex. Fygsanddyn. Prioriterade bevarandevärden Högmosse med rikt utbidat gökompex. Rikt fågeiv. Fygsanddyn. Natura 2000-namn Knuthöjdsmossen Natura 2000-omr.kod SE Natura naturtyper 7110 Högmossar: 89,6 ha Natura 2000-arter A001 Småom A140 Ljungpipare A166 Grönbena Fastigheter Häefors 9:1 Markägare Bergvik Skog Väst AB Naturvårdsförvatare Länsstyresen

3 3 (12) 2.1 Naturförhåanden Naturreservatet Knuthöjdsmossen bidades 1974 och igger ca 1 kiometer NV om Häefors. Knuthöjdsmossen är en excentrisk (vävd med perifert beägen höjdpunkt), ensidigt utande högmosse beägen på en pan sandavagring. Mossens gökompex är väutveckat med mer än 150 göar, varav fera är reativt stora. På mossepanet förekommer också strängar och höjor av fastmatteoch mjukmattetyp. På strängarna mean göarna växer senvuxen myrtaskog. Vegetationen domineras i övrigt av ris som odon, dvärgbjörk, kråkbär, jung och skvattram. Här växer också tuvu, hjortron, rosing, tranbär, renavar, väggmossa och oika vitmossor. I öppnare dear finns mattor av tuvsäv och på små gungfymattor i göarnas kanter växer vitag, dystarr, faskstarr, gråstarr, taggstarr, kagräs och stor- och rundsieshår. Laggen, den kärrartade zonen mean sjäva mossen och angränsande fastmark, är dåigt utveckad. På sina hå finns den dock antydd som ett stråk med band annat kotstarr, exempevis omedebart norr om Stora Häeforsdynen. Stora Häeforsdynen (kaas iband Norra Häeforsdynen) är en ovanigt mäktig fygsanddyn som devis ingår i reservatet. Dynen är cirka två kiometer ång och dess krön reser sig upp ti tio meter över den omgivande sandsätten. Den bidar en båge med öppning mot nordväst och med korta utöpare riktade mot bågens medepunkt. På sanddynen utgörs vegetationen i huvudsak av hedtaskog med band annat jung, ingon, båbär och mjöon i fätskiktet. Dynen utgör ivsmijö för fera insekter som kräver öppna sandytor för sin överevnad. Här påträffas band annat den säsynta gråmyran (Formica cinerea), bivarg (Phianthus trianguum), bibagge (Apaus bimacuatus) och vårsidenbi (Coetes cunicuarius). Sanden på viken Knuthöjdsmossen viar härrör från istidens mäktiga isävsavagringar, som med tiden höjde sig ur havet och omformades av starka vindar. Ti föjd av att kimatet bev fuktigare uppkom kärrvegetation på de pana, dåigt dränerade sandytorna. Så småningom växte sig kärravagringarna så tjocka så att ytvattnet inte ängre stod i kontakt med den underiggande sanden. Vitmossor kunde därmed börja växa och det pana kärret omvandades ti en mosse, som tack vare det fuktiga kimatet snabbt kunde växa på höjden. Mossens huvudsakiga tiväxt har skett i strängarna mean göarna, viket har ett ti att göarnas kanter är odräta och når djupt ner. Hur

4 4 (12) mossegöarna har uppkommit är inte het karagt. Göarnas djup tyder dock på att de har uppkommit mycket tidigt i mossens utvecking. Mossens tiväxtsätt har medfört att göarna har bivit utsträckta vinkerätt mot utningsriktningen. I utkanten av mossen, där utningen är som störst, saknas göar. Mossens högsta dear når nu ca 3,5 meter över den omgivande sandsätten, ett jämviktsäge har inträtt och tiväxten har i stort sett har avstannat. Knuthöjdsmossen är devis skadad av tidigare ingrepp. Detta gäer dock framför at den södra deen, som inte ingår i reservatet. Sanddynen är bitvis skadad av täktverksamhet. Mossen har ett mycket rikt fågeiv med band annat häckande småom, som tisammans med storspov och grönbena kan räknas ti områdets nyckearter. Här förekommer också band annat knipa, kricka, tofsvipa, skogssnäppa, guttsnäppa enkebeckasin och jungpipare. Lärkfak, bivråk och ormvråk förekommer i reservatet men häckar strax utanför. Förutom fera kärväxtinventeringar (se t ex Sjörs 1948), hydroogiska undersökningar med mera har Knuthöjdsmossen inventerats vad gäer fågeiv (Rosenberg 1971, Länsstyresen 1982), gaddstekar (Hain 2005) och växtpankton (Wirén 1968). 2.2 Bevarandevärden Bioogiska och geovetenskapiga bevarandevärden Knuthöjdsmossen utgörs av en högmosse med mängder av göar av oika storek på mossepanet. Knuthöjdsmossen och den näriggande Hammarmossen bidar de största gösamingarna i Bergsagen, och är även av nationet intresse. Det är viktigt att gökompexens hydroogi och hydrokemi inte skadas för att mossen ska behåa sina bioogiska bevarandevärden. Knuthöjdsmossen har ett mycket intressant fågeiv med band annat fera häckande par småom. Storspov har här en av få häckningspatser i kommunen. Fera arter änder häckar också på mossen. Fygsanddynen Stora Häeforsdynen, som öper genom reservatets södra de, är den största och mest utveckade fygsanddynen i Örebro än. Dynen hyser en intressant sandmarksfauna. Området ingår i Natura 2000, är utpekat som riksintresse för naturvården, ingår i Myrskyddspan för Sverige och har fått högsta skyddskass, kass 1, i

5 5 (12) Våtmarksinventeringen. Utpekad naturtyp i Natura 2000 är högmossar. Utpekade fågearter är småom, jungpipare och grönbena. Vetenskapiga bevarandevärden Knuthöjdsmossen har från vetenskapig synpunkt bedömts vara av stort intresse. Mossen är vä studerad med avseende på morfoogi, vegetation och fågeiv. Växtgeografiskt och kvartärgeoogiskt sett har mossen därför ett stort värde. Pedagogiska bevarandevärden, värden för friuftsivet Reservatet erbjuder goda möjigheter att på ett pedagogiskt sätt kunna studera de senkvartära andbidningsprocesserna. Ett stigsystem med utmärkta eder, spänger och informationsskytar gör mossen ättigängig för besökare. Anpassningar har gjorts för röresehindrade. Reservatet erbjuder också goda möjigheter ti fågeskådning. Närheten ti Häefors tätort gör området värdefut som tätortsnära natur och ätt att nå för exempevis skokasser. 2.3 Amän måsättning Den amänna måsättningen för reservatets skötse ska vara att bibehåa mossvegetation, hydroogi och andformer i deras nuvarande eer naturiga tistånd samt att i möjigaste mån bibehåa nuvarande andskapsbid. Sanddynen ska utgöra ett ämpigt habitat för sandevande insekter genom en viss ande öppen eer havöppen sand. Myrområdets vegetation ska få utveckas het fritt från varje form av påverkan, men ämpiga åtgärder ska vidtagas för att en större amänhet ska kunna uppeva reservatets säregna natur utan att onödig nötning uppstår. 2.4 Käor Carsson, T Information om häckfågefauna på Knuthöjdsmossen (muntigen). Hain, G Gaddstekar från Häefors och Nydaen en sanddyn i norra änsdeen och en naturbetesmark i södra. Länsstyresen i Örebro än, Pub.nr. 2005:57. Kung. Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté Naturvärdet av Hammarmossen, Knuthöjdsmossen och Stora Häeforsdynen i Häefors köping. Remiss ti Länsstyresen i Örebro än daterad

6 6 (12) Länsstyresen i Örebro än Översiktig inventering av Hammarmossen, N Knuthöjdsmossen och Stora Häeforsdynen i Häefors köping. Stenci. Länsstyresen i Örebro än Bidande av naturreservatet Knuthöjdsmossen. Besut Stenci. Länsstyresen i Örebro än Naturreservat i Örebro än. Hammarmossen och Knuthöjdsmossen. Foder. Länsstyresen i Örebro än, naturvård Fågemyrar i Örebro än. Inventering Av Leif Sandgren. Pubikation 1982:1. Länsstyresen i Örebro än, naturvård Våtmarker i Örebro än, norra deen. Pubikation nr 1998:9. Länsstyresen i Örebro än Bevarandepan för SE Knuthöjdsmossen. Rosenberg, C Inventering av fågeivet på Hammarmossen och N. Knuthöjdsmossen i Häefors kommun. Stenci. Skogsvårdsstyresen i Örebro än Försag ti skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen. Stenci. Store, K Naturvärdesinventering av skog vid Knuthöjdsmossen & Hammarmossen. Länsstyresen i Örebro än. Sjörs, H Myrvegetation i Bergsagen. Akademisk avhanding. Acta Phytogeographica Suecica. Amqvist & Wikses boktryckeri AB. Uppsaa. Wirén, B Växtpanktonstudier i tjärnar och göar i västra Bergsagen. Uppsaa universitet. Växtbioogiska institutionen.

7 7 (12) 3. Skötseområden med må och åtgärder Reservatet är indeat i tre skötseområden, med utgångspunkt från den skötse som ska genomföras: 1. högmosse med gökompex 2. fygsanddyn med hedtaskog 3. anordningar för besökare Skötseområde 1: högmosse med gökompex, 90,9 ha Beskrivning En ensidigt utande högmosse med ett väutbidat gökompex med mängder av göar, varav fera är reativt stora. Mean göarna sträcker sig tabekädda rissträngar. Mossen har ett rikt fågeiv. Må Den amänna måsättningen för reservatets skötse ska vara att bibehåa mossvegetation, hydroogi och andformer i deras nuvarande eer naturiga tistånd samt att i möjigaste mån bibehåa nuvarande andskapsbid. Myrområdets vegetation ska få utveckas het fritt från varje form av påverkan. Det är gynnsamt tistånd när föjande bevarandemå är uppnådda: - areaen högmosse med gökompex är 90 hektar, - småom: arten ska ej minska på okaen - jungpipare: arten ska ej minska på okaen - grönbena: arten ska ej minska på okaen - områdets hydroogi är opåverkad av ingrepp - antaet göar är minst 150 stycken Skötseåtgärder - fri utvecking. Döda träd som faer över stigen äggs åt sidan och ämnas - tisyn vart tionde år Skötseområde 2: fygsanddyn med hedtaskog, 8,7 ha Beskrivning En bågformad fygsanddyn vars krön reser sig upp ti tio meter över den omgivande sandsätten. Sanddynen är bevuxen med hedtaskog med insag

8 8 (12) av gran och hyser en intressant sandmarksfauna, band annat den säsynta gråmyran. Det är gynnsamt tistånd när föjande bevarandemå är uppnådda: - areaen fygsanddyn är 10 hektar - areaen öppen eer havöppen sand är minst 0,25 ha - gråmyra förekommer med en ivskraftig popuation i området - andeen gran i trädskiktet är högst 10 % Skötseåtgärder - garing av gran samt röjning av uppkommen gran- och taföryngring i uckor i trädskiktet - marksitage som syftar ti att bibehåa ytor med öppen sand - tisyn vart femte år Skötseområde 3: anordningar för besökare Beskrivning Reservatet nås från amänna andsvägen Häefors-Saxhyttan. En parkeringspats med utrymme för ca 10 biar finns vid sanddynen i reservatets södra de. Vid parkeringen finns en informationstava och en toaett som är anpassad för röresehindrade. I närheten finns ett rastbord med bänkar. Från parkeringen går en utmärkt stig som eder över mossen och sanddynen. Spänger är utagda på de fuktiga områdena. Ca 500 meter spång är anpassad för röresehindrade. Spängerna är på några stäen utrustade med bänkar och en informationstava finns i norra änden av handikappspången. Må Bibehåa befintiga anordningar i gott skick. Besökare ska få information om reservatets syfte, naturvärden och föreskrifter. Det ska vara ätt för besökare att orientera sig i området. Det är gynnsamt tistånd när föjande bevarandemå är uppnådda: - minst en informationstava i gott skick finns vid reservatets entré - minst två informationstavor i gott skick finns ängs den utmärkta stigen - 2,5 km markerad och framkomig stig, varav ca 500 m ska vara framkomig för funktionshindrade - spängerna är i gott skick - stigen är vä utmärkt - toaetten är i gott skick och anpassad för funktionshindrade Skötseåtgärder

9 9 (12) - årig tisyn och vid behov underhå av nämnda anordningar. Träd som har fait och hindrar framkomigheten på stigen kan sågas upp och fyttas åt sidan - eventuet uppförande av några gömsen 4. Övrigt Reservatets föreskrifter Reservatet är besutat med stöd av den gama naturvårdsagen. I syftet saknas en formuering om reservatets värdefua fåge- och sandmarksfauna. Föreskrifterna saknar också formueringar om behovet av öppen eer havöppen sand för områdets sandmarksfauna. Knuthöjdsmossen ingår i den reviderade myrskyddspanen som kommer att antas Reservatsområdet föresås i denna att utökas. I samband med att reservatet utökas behöver syfte och föreskrifter omarbetas och kompetteras. Ett nytt besut som rättar ti ovanstående brister bör tas i samband med utvidgningen. Förvatning Reservatsförvatare är Länsstyresen. Reservatsgränsmarkeringar Reservatets gränsmarkeringar ska underhåas i enighet med Naturvårdsverkets anvisningar.

10 10 (12) 5. Uppföjning Uppföjning av skötseåtgärder Länsstyresen ansvarar för att uppföjning av genomförda skötseåtgärder sker i sutet av varje år, de år då åtgärder har genomförts. Entreprenören ansvarar för dokumentation av vad som genomförts och när det gjorts. Uppföjning av bevarandemå Senast 2010 och därefter vart 6:e år utförs uppföjning av ovan angivna bevarandemå för respektive skötseområde. Vad gäer anordningar för besökare utförs årig tisyn och åtgärder genomförs vid behov. 6. Sammanfattning och prioritering av panerade skötseåtgärder Skötseåtgärd När Prioritet Finansiering Uppföjning av bevarandemå Nytt reservatsbesut enigt mijöbaken, med uppdatering av syfte och föreskrifter Tisyn av anordningar för besökare Underhå av anordningar för besökare Förbättring av stigmarkering på sanddynen Uppföjning av gränsmarkering 2008 och vart 6:e år Vid utvidgat reservat 1 Reservatsansag 1 Länsstyresen/ Ramansag Årigen 1 Reservatsansag Vid behov 1 Reservatsansag Senast 2007, därefter vid behov 1 Reservatsansag Vart 6:e år 2 Reservatsansag

11 11 (12) Biaga 1. Föreskrifter för naturreservatet Knuthöjdsmossen enigt Länsstyresens besut A. Föreskrifter enigt 8 naturvårdsagen angående inskränkning i rätten att förfoga över reservatsområdet. Det är förbjudet att: 1. spränga, schakta, gräva, dika eer bedriva täkt i någon form 2. anordna uppag eer utföra fyning av något sag 3. anägga vägar 4. framdraga markedningar eer utan änsstyresens tistånd framdraga uftedningar 5. uppföra byggnad 6. använda kemiska bekämpningsmede eer tiföra växtnäringsämnen 7. utföra avverkning eer röjning inom reservatets myrmarker med undantag för sådana åtgärder som erfordras för underhå av befintiga eer eventuet tikommande kraftedningsgator 8. uppåta fiskerätt eer vidtaga fiskevårdsåtgärder av något sag B. Föreskrifter enigt 9 naturvårdsagen angående förvatares rätt att vidtaga åtgärder för att tigodose ändamået med reservatet. Med stöd av 9 naturvårdsagen förpiktigas markägare och innehavare av särskid rätt ti marken att tåa att: 1. reservatsgränserna utmärkes i enighet med statens naturvårdsverks anvisningar 2. vetenskapiga undersökningar får utföras efter tistånd av änsstyresen 3. parkeringspats med infartsväg från enskida vägen mot Knuthöjden anäggs i det gama sandtaget vid västigaste deen av fygsanddynen 4. en vandringsed med en ängd av ca 2,5 km anägges och underhåes genom representativa dear av reservatet 5. de genom tidigare sandtäkt öppnade sänterna avjämnas och panteras med ämpig vegetation C. Föreskrifter enigt 10 naturvårdsagen gäande amänheten. Det är förbjudet att: 1. förstöra eer skada fast naturföremå eer ytbidning 2. fäa, bryta kvistar eer på annat sätt skada evande eer döda träd

12 12 (12) 3. medvetet störa djurivet 4. fiska 5. täta 6. göra upp öppen ed 7. cyka eer framföra motorfordon, även terränggående fordon annat än på vägen fram ti anvisad parkeringspats D. Föreskrifter enigt 7 naturvårdskungöresen om vård och förvatning. 1. Syftet med vården och förvatningen ska vara att reservatsområdets natur i at väsentigt ska få utveckas het fritt från varje form av påverkan men att ämpiga åtgärder ska vidtagas för att en större amänhet ska kunna uppeva reservatets säregna natur utan att onödig nötning uppstår. 2. Reservatet ska skötas enigt anvisningar i skötsepan. Försag ti sådan pan upprättas genom förvatarens försorg efter samråd med markägaren och understäas änsstyresen för faststäese. 3. Reservatet ska förvatas av skogsvårdsstyresen i samråd med markägaren.

13 Karta ti skötsepan för naturreservatet KNUTHÖJDSMOSSEN, Häefors kommun skötseområde : Högmosse med gökompex skötseområde 2. Fygsanddyn med hedtaskog , i ;..., _. /o/ -.1)~./. '(~h [!!j Information [!J Parkering Handikapptoaett c:j Reservatsgräns ; ~ - --_ :- -=- _. - ~ ~~ ~ ~ ~ ~;:._ ~ -.-~ -= ~ --~- - ==-;-' ~ = -1 ~ :=! -<- ' ) \ ' ) --..1'~ Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskatan ärende /188 T o Meter