Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Transkript

1 LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än

2 Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings metod- och kunskapscentrum för sexuaitet och häsa. Lafa arbetar med mågrupperna ungdomar, unga vuxna, män som har sex med män, vissa patienter inom häso- och sjukvården samt invandrare och fyktingar. Mået med Lafas verksamhet är att förebygga sexuet överförda infektioner (STI) och oönskade graviditeter. Genom en kursverksamhet som omfattar grundkurser, metod- och fördjupningskurser samt seminarieserier erbjuder Lafa fortbidning för personer som arbetar med sex och samevnad i Stockhoms än, exempevis inom skoa, fritidsverksamhet och på ungdomsmottagningar. Som kompement ti kurserna har Lafa utveckat metodmateriaen Röda Tråden handbok i sexuaitet och samevnad för åringar och Fråga Chans sex och samevnad för åringar. Lafa erbjuder förutom detta: informationscentraen Lusthuset med böcker, videofimer och utstäningar tidskriften Insikt- om hiv sex och sånt hemsidorna och gratis kondomer ti ungdomar rapporter och skrifter broschyrer och informationsmateria handedning och stöd statistik över förossningar, aborter, steriiseringar samt sexuet överförda infektioner Läs mer om Lafa, bestä materia eer kontakta oss gärna om ni vi ha handedning eer stöd i ert fortsatta sex- och samevnadsarbete. Webbadresser: E-post adress: info@afa.nu ISBN TEXT: THÉRÈSE JUVALL & ANNA CHUCHU PETERSSON GRAFISK FORM: ESTER STHLM AB

3 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Författare: Thérèse Juva & Anna ChuChu Petersson

4 2

5 Innehå Förord 8 1. Bakgrund 1 0 Svensk sexuauppysning ur ett fokhäsoperspektiv 1 0 Sex- och samevnadsundervisningens framväxt 1 0 Obigatorisk sexuaundervisning 1 1 Samevnadsbegreppet 1 1 Skoverkets referensmateria 1 2 Skoans styrdokument Syfte och frågestäningar 1 5 Syfte 15 Frågestäningar Tidigare studier 1 6 Statens fokhäsoinstitut 1 6 Skoverket 1 6 Lafa 16 3

6 4. Urva, materia och metod 1 8 Urva 18 Skoorna 18 Materia och metod 1 9 Kartäggningen och skoans styrdokument 2 0 Intervjuguide 2 2 Kontakt med skoorna 2 2 Gruppnivå och individnivå Det pedagogiska arbetet med sexoch samevnadsundervisningen 2 3 Panering 2 3 Lektionstid 2 3 Externa samarbetspartner 2 4 Ungdomsmottagningen 2 4 Tjej- och kigrupper 2 5 Eevmedverkan 2 5 Faktakunskap, refektion och samta 2 6 Utgångspunkter i undervisningen 2 7 Gemensam panering 2 8 4

7 Eevvården 2 8 Bioogi eer ämnesövergripande kunskapsområde 2 9 Oika pedagogik för oika mognadsnivå 2 9 Sammanfattning Innehået i sex- och samevnadsundervisningen 3 1 Sex- och samevnadsundervisningens innehå 3 1 Homosexuaitet 3 2 Pornografi 3 2 Onani 33 Reationer, vänskap, sjävkänsa 3 4 Mångkuturea aspekter 3 4 Lyssna på eeverna 3 5 Lärarnas utgångspunkter 3 6 Bioogi 36 Sammanfattning Måsättningen med sex- och samevnadsundervisningen 3 8 Skoorna saknar formuerade må 3 8 5

8 Personiga må 3 9 Sammanfattning Behov av stöd för sex- och samevnadsundervisningen 4 1 Rektors stöd 4 1 Koegiat stöd och samarbete 4 1 Utbidningar och materia 4 2 Ekonomi och tid för vidareutbidning 4 3 Rektors deaktighet 4 3 Sammanfattning Personigt och privat i sex- och samevnadsundervisningen 4 5 Skinad mean personigt och privat 4 5 Svårt att håa isär 45 Konfikter 4 6 Egna åsikter eer skoans värdegrund 4 7 Sammanfattning Diskussion 4 8 Eevmedverkan 4 8 6

9 Eevvården 4 9 Lärarna 50 Ungdomsmottagningen 5 0 Sex- och samevnadsundervisningens pedagogik och innehå 5 1 Sex- och samevnadsundervisningens måsättning 5 2 Skoedningens stöd 5 3 Personigt och privat förhåningssätt 5 3 Skoans styrdokument 54 Vidareutvecka sex- och samevnadsundervisningen på din skoa 5 5 Diskussionsfrågor 5 5 Tack 57 Käor 58 Biagor 61 Biaga 1, Intervjuguide 6 1 Biaga 2, Brev ti rektor 64 Biaga 3, Brev ti fokusgruppsdetagare 6 5 7

10 Förord Skoan har genom sin sex- och samevnadsundervisning en oerhört viktig ro när det gäer att ge ungdomar en tiföritig och begripig kunskap om sexuaitet och samevnad. Det är främst från skoan som ungdomar får information om preventivmede och sexuet överförda infektioner. Det visar en årig enkät ti åringar där Lafa medverkar med frågor om sexuaitet och häsa. Men hur ser skoans sex- och samevnadsundervisning ut idag, 50 år efter att den bev obigatorisk i Sverige? I internationea sammanhang påtaar unaids, unesco och who hur viktigt det är med sex- och samevnadsundervisning för unga människor. who menar att sex- och samevnadsundervisning kan eda ti att ungdomar får en ökad förmåga att kunna fatta viktiga besut i frågor som rör deras sexuea häsa, och att detta i förängningen eder ti en ökad sexue häsa hos hea befokningen. Lafa, Landstinget förebygger aids, som är en enhet för sexuaitet och häsa inom Stockhoms äns andsting har sedan 1987 kontinuerigt erbjudit utbidning, metodstöd, handedning, nätverksträffar och oika informationsinsatser ti skoorna i Stockhoms än. Sex- och samevnadsundervisning har en centra ro i Lafas arbete med att främja sexue häsa band ungdomar i änet. Sjävkart vi vi att det stöd som vi ger ti skoorna ska vara det bästa tänkbara och ett ed i utveckingen av skoornas sex- och samevnadsundervisning. Det ska också vara anpassat ti de krav och önskemå som dagens ärare och eever stäer. Under 2004 har två medarbetare på Lafa, Thérèse Juva och Anna ChuChu Petersson, tagit reda på hur skoorna i Stockhoms än arbetar pedagogiskt med sex- och samevnadsundervisningen, viket innehå som undervisningen har, vika må man har med undervisningen och viket stöd och viken fortbidning man önskar. De har vat att intervjua persona på sju högstadieskoor i Stockhoms än. Dessa får utgöra exempe från dagens situation och utifrån deras svar och refektioner ges försag på hur man i skoorna kan utvecka och förbättra sin sex- och samevnadsundervisning. Kartäggningen är också viktig för Lafa. Vi behöver kontinuerigt ta de av skoornas arbete och tankar kring förnyese. Resutaten i den här rapporten är inte bara intressanta för de detagande sju skoorna i Stockhoms än utan vi hoppas att den kan ses som en inspiration och ett diskussionsunderag för skoor i hea 8

11 andet. Lafa kommer förstås att använda resutaten för att vidareutvecka vårt stöd ti dem som arbetar med sex- och samevnadsundervisning i Stockhoms äns skoor. Stockhom den 21 mars 2005 Anna-Karin Asp Chef för Lafa 9

12 1.Bakgrund Svensk sexuauppysning ur ett fokhäsoperspektiv Under 18oo-taet var könssjukdomar ett stort probem, inte minst i Stockhom, och det städes krav på att något måste göras för att förhindra vidare spridning (Johannisson, 1989:5). Det fanns redan då i samhäet tankar om att könssjukdomarna skue kunna bekämpas genom utbidning och fostran, men dessa tankar stod i kontrast mot de idéer som rådde i det svenska samhäet vid den här tidpunkten. Dessa idéer handade om att endast morapredikningar och bestraffningar kunde hjäpa mot osedigheten och den snabba spridningen av könssjukdomar. Med tiden kom mer iberaa tankar om utbidning och fostran av foket som den främsta vägen mot minskad smittspridning och amänt sedigare everne att ha det största infytandet över hur den svenska sexuaundervisningen skue utveckas. Under hea 1900-taet har sedan arbetet med att förebygga könssjukdomar och oönskade graviditeter bedrivits på oika sätt både genom agstiftning och sexuauppysning (Bäckman, 2002:51). Karoina Widerström var Sveriges första kvinniga äkare och hon började undervisa fickor i övre tonåren om»sexuahygien«i sutet på 1890-taet. Hon var den första som städe krav på sexuaundervisning i skoan. Det fanns under den här perioden ett intresse, inte enbart för sexuaundervisning i skoan, utan för sexuauppysning för barn och unga överhuvudtaget och det författades handedningar för sexuaundervisningen (Lennerhed, 2002:19,123). Syftet med utbidningen i så kaad sexuahygien var både att varna för ett tidigt väckt sexuaiv och att ge kunskap om fortpantning och spridning av könssjukdomar. Det var bara fickor som fick ta de av undervisningen och detta förkarades med att fickorna skue äras att skydda sig mot pojkarnas starka drift. Pojkarna skue inte uppysas i onödan, eftersom man inte borde väcka den björn som sover (Bäckman, 2002:53, Lennerhed, 2002:20). Sex- och samevnadsundervisningens framväxt I Skoöverstyresens handedning»samevnadsundervisning«från 1977 står det att tiden från 1920-taet innebar en vändpunkt i synen på den sexuea frigöresen då idén om sexuaitet för njutnings sku bev mer utbredd. Tiden var dock ännu inte mogen för att sexuaundervisningen i skoan skue vara 10

13 obigatorisk. Fortfarande dominerade tanken att kunskap om preventivmede och sexuaitet skue förmedas med försiktighet ti den unga generationen. Efterhand kom också abortfrågan upp på dagordningen. Antaet statiga utredningar som behandar famijepanering och sexuaitet ökade under taet. Nativiteten var åg, och detta var oroande för Sveriges framtid. Man började argumentera för en öppnare och mer positiv syn på sexuaitet och ust med motivering att en befokningsökning var nödvändig. Förutsättningen var dock att den sexuea usten endast skue bejakas inom äktenskapet eer när man hade äktenskap i sikte och en tidig famijebidning hyades och uppmuntrades (Sandström, 2001: ). En viktig aktör under den här perioden var Riksförbundet för sexue uppysning (rfsu) som bidades Den första punkten i förbundets sexuapoitiska program var kravet att införa sexuaundervisning vid andets aa skoor, seminarier och universitet (Lennerhed, 2002:125). Obigatorisk sexuaundervisning Under och 1940-taet formades ångsamt en sexuapoitik för skoväsendet. Regeringen rekommenderade 1942 att sexuaundervisning skue införas i skoan, men inget besut togs om obigatorisk sex- och samevnadsundervisning. Däremot kom en första officie ärarhandedning i ämnet för fokskoan 1945, och under 1950-taet utgavs en handedning för den enhetiga nioåriga skoan. Sexuaundervisningen bev ett obigatoriskt ämne i den svenska grundskoan 1955 och intentionen i nationea dokument som rör skoan utgår från att skoans sexuauppysning i sig eder ti goda handingar och ansvarsfua medborgare. Innehået i och formen för uppysningen har dock växat över tid (Skoverket, 1999: 44, 45). Samevnadsbegreppet Samevnad som begrepp i sexuaundervisningen infördes under 1960-taet vid en tidpunkt när samhäet hade nått fram ti en ökad acceptans för föräktenskapiga sexuea förbindeser och homosexuaitet (Skoverket, 1999: 45). Sexuaiteten sågs inte ängre bara koppad ti äktenskapet och det fanns behov av att diskutera oika former av samevnad. Tiden var inne för en förändring och 1977 kom Skoöverstyresens handedning»samevnadsundervisning.«handedningen var mycket detajerad och gav omfattande anvisningar för 11

14 sex- och samevnadsundervisningen, och var riktad ti aa ådrar. Man angav må för kunskaper i anatomi, fysioogi, psykoogi, etik och sociaa sammanhang. Sexuaiteten skue ses som en käa ti gädje och ycka i gemenskap med en annan människa och sexuaiteten beskrevs som en integrerad de i människans iv. Lärarna ansåg dock att handedningen var för detajerad och gav för ite utrymme för skoorna att sjäva anpassa innehået i undervisningen efter eevernas behov. Detta innebar att många ärare uppevde att det var svårt att använda den i undervisningen (Skoverket, 1999: 46, Skoverket, 1995:7,8). Skoverkets referensmateria Idag finns ingen ärarhandedning men däremot finns referensmateriaet»kärek känns! förstår du«(skoverket, 1995). Materiaet är utarbetat av Skoverket och innehåer fakta och synpunkter på hur man kan arbeta med sex och samevnad i skoan. Syftet är att undervisningen ska närma sig ungdomarnas verkiga ivssituation och beysa ungdomstidens utvecking på sexuaitetens och samevnadens områden. Stor vikt äggs vid samta både mean ärare och eev och mean eever. Tanken med detta materia är att ge ärarna större frihet att sjäva bestämma des hur undervisningen i sex och samevnad ska paneras och genomföras och des hur innehået ska se ut. Skoans styrdokument Det finns fera dokument som styr skoans verksamhet. De kaas oftast för styrdokument eer mådokument. De dokument som anger ramar för undervisningen i årskurs 7 9 är skoagen, äropanen och kurspanerna. Utöver detta finns också särskida förordningar för varje skoform, exempevis har friskoeformen en egen förordning. Skoagen anger kommunernas ansvar och äropanen styr skoans verksamhet (Skoverket 2004). Kurspanerna fungerar som kompement ti äropanen och för varje ämne anges de må som skoan ska sträva mot och de må eeverna ska ges möjighet att uppnå. Varje kurspan har atså två måformueringar (Werner, 2002:51). I förordningen om äropan för det obigatoriska skoväsendet, förskoekassen och fritidshemmet (skofs 1994:1) ingår den äropan (po 94) som gäer för undervisning i årskurserna 7 9. I äropanen står det att skoan ska arbeta med sex och samevnad som ett ämnesövergripande kunskapsområde och att rektor har ett särskit ansvar för detta: 12

15 »2.8 Rektors ansvar Som pedagogisk edare och chef för ärarna och övrig persona i skoan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som hehet inriktas på att nå de nationea måen. Rektor ansvarar för att en oka arbetspan upprättas samt för att skoans resutat föjs upp och utvärderas i förhåande ti de nationea måen och måen i skopanen och den okaa arbetspanen. Rektor har ansvaret för skoans resutat och har därvid, inom givna ramar, ett särskit ansvar för att: (...) ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i oika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempevis mijö, trafik, jämstädhet, konsumentfrågor, sex och samevnad samt risker med tobak, akoho och andra droger«(po 94:19). Hur detta ämnesövergripande kunskapsområde ska integreras i undervisningen är upp ti varje enskid skoa. Det finns ingen närmare beskrivning av hur det ska gå ti eer hur många ektionstimmar det bör ta. I kurspanerna är det främst i kurspanen för bioogi som sex- och samevnadsundervisningen uttryckigen står omnämnd:»må (inom ämnet bioogi) som eeven ska ha uppnått i sutet av det nionde skoåret: Eeven ska beträffande natur och människa: ha kunskap om sexuaivets bioogi, preventivmetoder och sexuet överförbar smitta, kunna föra diskussioner om sexuaitet och samevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för oika samevnadsformer«(werner, 2002:148). Här är sex och samevnad tydigt angivet som en de av undervisningen med specificerade må. Däremot saknas i kurspanen för bioogi en måbeskrivning av hur andra ämnen skue kunna integreras i sex- och samevnadsundervisningen. Det finns också mer övergripande formueringar om sex och samevnad i kurspanerna för de samhäsorienterade ämnena och i kurspanen för reigion. Kurspanen för de samhäsorienterande ämnena: [ ]I ämnena ingår att diskutera och refektera över begrepp som identitet, sexuaitet, kärek och jämstädhet. Inom kunskapsområdet behandas 13

16 också samevnad och reationer, människosyn och språkbruk så att möjigheten att diskutera värdefrågor i detta sammanhang utnyttjas. Kurspanen för reigionskunskap: [ ]Ämnet beyser samevnad och jämstädhet ur ett reigions- och ivsåskådningsperspektiv. I dessa kurspaner finns dock inga kunskapsmå angivna och därmed är det inte ika tydigt vad eeverna ska tigodogöra sig i ämnet. Inte heer här omnämns hur andra ämnen skue kunna integreras i sex- och samevnadsundervisningen. Det är atså inte het kart på viket sätt sex och samevnad kan vara ett ämnesövergripande kunskapsområde. 14

17 2. Syfte och frågestäningar Syfte Studiens syfte är att uppdatera och fördjupa kunskapen om hur skoans sexoch samevnadsundervisning paneras och genomförs. För att uppnå syftet utgår studien från ett anta frågestäningar. Frågestäningar: 1. Hur arbetar skoorna pedagogiskt med sex- och samevnadsundervisningen? 2. Viket innehå har sex- och samevnadsundervisningen? 3. Vika må har skoorna med sex- och samevnadsundervisningen? 4. Finns det behov av stöd och fortbidning för dem som arbetar med sex- och samevnadsundervisningen? 5. Hur hanteras gränsen mean personigt och privat i sex- och samevnadsundervisningen? 15

18 3. Tidigare studier Statens fokhäsoinstitut Under 1995 och 1996 gjorde Statens fokhäsoinstitut (fhi) en enkätstudie i hea andet. Syftet var att se hur den faktiska sex- och samevnadsundervisningen var uppagd. Studien ger en bid av att innehået i sex- och samevnadsundervisningen var reativt homogen. De festa tog upp iknande frågor och undervisningen åg oftast inom ämnet bioogi (Jarbro, 1997:7). Skoverket För att granska det övergripande kunskapsområdet sex och samevnad gjorde Skoverket 1999 en natione kvaitetsgranskning. I undersökningen granskade tretton utbidningsinspektörer hur åttio skoor arbetade med sex och samevnad. Resutatet visade att utbidningen varierade inte bara mean skoorna utan också inom skoorna. Sutsatsen som drogs var att eeverna därför har mycket oika möjighet att tiägna sig kunskap om sex och samevnad. Inspektörerna pekade också på att skoans styrdokument ger atför vag edning i vad ämnesområdet borde innefatta samt ägger för mycket fokus på rektors ansvar. Vidare säger man att det inte sedan 1970-taet tydigt angivits vika må skoan bör ha med sex- och samevnadsundervisningen. Studiens sammanfattning påtaar hur viktigt det är med tydiga måformueringar för ämnesområdet sex och samevnad. Tydiga måformueringar antas kunna eda ti att skoorna kommer att avsätta tid och resurser för utvecking (Skoverket, 1999:208, 42,79). Lafa Lafa har tidigare gjort två studier som på oika sätt undersöker skoornas sexoch samevnadsundervisning. I skriften»lita på skoan?!«föjde fyra ärare, under , ett anta gymnasieskoor i Stockhoms än. Deras undersökning beyste vikten av koegiat stöd. För att göra sex och samevnad ti ett område som inbegriper fer ämnen än bioogi påpekar författarna också vikten av att rektor kontinuerigt åter personaen fortbidas inom området. Att varje skoa har en arbetsgrupp samt att någon av skoedarna detar i gruppen. Arbetsgruppens uppgift ska vara att utvecka och driva arbetet framåt och genom detta stimuera övrig persona på skoan så att fer ska bi invoverade. 16

19 Man tyckte också att eeverna i större utsträckning bör vara deaktiga samt att undervisande ärare bör vara både kvinnor och män (Sennerfedt, 1993:60). Som ett kompement ti Statens fokhäsoinstituts enkätstudie från gjorde Lafa en motsvarande för Stockhoms än. Studien heter»sex- och samevnadsundervisning i grundskoorna i Stockhoms än«. Anedningen var att Lafa då funnits i dryga tio år och under denna tid utbidat samt gett stöd och handedning i sex- och samevnadsfrågor. Med det som bakgrund gjorde Lafa en kompetterande enkät som endast skickades ut ti Stockhoms än och innefattade frågor om Lafas verksamhet (Osson, 1998:11). Det visade sig att cirka 90 procent av skoorna i Stockhoms än kände ti Lafa. Dessutom uppgav cirka 60 procent av änets högstadier att kontakten med Lafa påverkat deras arbete med sex och samevnad. Undersökningen visade också att fer skoor i Stockhoms än än i riket som hehet arbetade med sex och samevnad som ett övergripande kunskapsområde (Osson, 1998:17). Vårt urva av tidigare studier visar att sex- och samevnadsundervisningen saknar må, att undervisningen innehåsmässigt är reativt homogen och igger inom ämnet bioogi samt att undervisningen varierar mean och inom skoor. De visar också att personaen behöver koegiat stöd, kontinuerig fortbidning och att de undervisande ärarna bör vara både kvinnor och män. Vidare visade det sig att 60 procent av högstadieskoorna i Stockhoms än ansåg att kontakten med Lafa hade påverkat deras arbete med sex och samevnad. 17

20 4. Urva, materia och metod Urva Skoorna i studien har vats ut för att få en varierad bid av skoorna i Stockhoms än. Vi har dessutom försökt att få en så bred geografisk spridning som möjigt. De ärare som har intervjuats arbetar aa i årskurserna 7 9. De ur eevvårdspersonaen som har detagit arbetar med eever från aa årskurser, men i intervjuerna har vi koncentrerat oss på deras arbete med eever i årskurserna 7 9. Antaet skoor vades ut med tanke på hur många fokusgruppsintervjuer som rimigtvis kunde genomföras och bearbetas. För att inte varken skoorna eer de intervjuade ska bi identifierade har vi givit dem fingerade namn. Här föjer en kort presentation av de skoor som ingår i kartäggningen: Skoorna Friskoan är en 0 9 skoa, med 370 eever. Skoan igger i Stockhoms innerstad, men tar emot eever från hea Stockhoms än. Nordvästskoan är en 0 9 skoa, med 600 eever. Skoan igger i en kommun nordväst om Stockhom. Skoan tar i första hand emot eever boende i den egna kommunen, men i mån av pats är eever från näriggande kommuner väkomna. Södra skoan är en 0 9 skoa, med 510 eever. Skoan igger i en stadsde i södra Stockhom. Skoan tar i första hand emot eever boende i stadsdeen, men eftersom skoan har fera förberedesekasser har skoan ett stort anta eever som är bosatta runt om i hea Stockhoms stad. Nordskoan är en 0 9 skoa, med 640 eever. Skoan igger i en kommun norr om Stockhom. Skoan tar i första hand emot eever boende i den egna kommunen, men i mån av pats är eever från hea Stockhoms än väkomna. Skärgårdsskoan är en 6 9 skoan med 450 eever. Skoan igger i en kommun i skärgården söder om Stockhom. Skoan tar emot eever som är boende i kommunen. 18

21 Innerstadsskoan är en 0 9 skoa med 850 eever. Skoan igger i en stadsde i Stockhoms innerstad. Skoan tar i första hand emot eever boende i stadsdeen, men i mån av pats är eever från andra stadsdear väkomna. Östra skoan är en 4 9 skoa med 500 eever. Skoan igger i en kommun öster om Stockhom. Skoan tar emot eever som är boende i kommunen. Materia och metod Det materia som har använts i kartäggningen är fokusgruppsintervjuer och skoans styrdokument. Eftersom studiens syfte är av undersökande karaktär arbetade vi med fokusgrupp som metod. Fokusgrupp är en metod där man både fångar in det som sägs i samtaet, men också föjer samspeet mean detagarna. Att använda fokusgrupp som intervjuteknik innebär att en grupp människor samas för att samtaa om ett specifikt tema. Intervjuedarens uppgift är att se ti att de intervjuade håer sig ti ämnet, men också att vara öppen för att utforska nya reevanta teman som kan komma upp under intervjun. Materiaet kan sedan anayseras både utifrån det som sägs under intervjuerna, men också hur gruppen samspear (Wibeck, 2000:7, 9, 23). För att strukturera materiaet är anaysen uppdead i fem kapite på föjande teman: 1. Det pedagogiska arbetet med sex- och samevnadsundervisningen. 2. Innehået i sex- och samevnadsundervisningen. 3. Måsättningen med sex- och samevnadsundervisningen. 4. Behov av stöd för sex- och samevnadsundervisningen. 5. Personigt och privat i sex- och samevnadsundervisningen. De fyra första temana var intervjufrågor som behandades under fokusgruppsintervjuerna. Efter materiagenomäsningen visade det sig dock att vi i aa fokusgrupper tagit upp frågan om hur man hanterar baansen mean det personiga och privata och därför ades detta också ti som ett tema i anaysen. Aa fem teman har sedan anayserats utifrån perspektiven: gemensamma och särskijande drag, perspektiv och utgångspunkter samt reation ti skoans styrdokument. När det gäer temat personigt och privat vet vi att det inte finns någon tydig 19

22 definition kring dessa begrepp. I kapite 9 under rubriken»skinad mean personigt och privat«förkarar vi hur vi har vat att definiera begreppen i denna studie. Aa intervjuer gjordes under våren och hösten Kartäggningen och skoans styrdokument Sex och samevnad är enigt äropanen ett ämnesövergripande kunskapsområde, men står endast omnämnt under rubriken rektors ansvar och i kurspanen för bioogi. Vi gjorde därför en genomgång av skoans styrdokument för att se var och på viket sätt sex- och samevnadsundervisningen skue kunna komma in i undervisningen utifrån ett ämnesövergripande perspektiv. I figur 1 anges de områden som sedan vades ut ur mådokumenten. Med detta som utgångspunkt har vi sedan anayserat materiaet från fokusgrupperna. 20

23 Figur 1. Utdrag ur skoans styrdokument Skoagen Kap. 1, 2 Främjajämstädhetmean könen. Kap. 4, 1 Utbidningen i grundskoan ska syfta ti att ge eeverna de kunskaper och färdigheter och den skoning i övrigt som de behöverförattdeta isamhäsivet. Kap. 4, 2 Eeverna ska ha infytande över hur deras utbidning utformas. Omfattningen och utformningen av eevernas infytande ska anpassas efter deras åder och mognad. Kap. 14, 2 Skohäsovården har ti ändamå att föja eevernas utvecking. Bevara och förbättra deras sjäsiga och kroppsiga häsa och verka för sunda evnadsvanor hos dem. Skohäsovården ska främst vara förebyggande. Läropanen Kap 1 Skoan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns ika rätt och möjigheter. Skoan har ett ansvar att motverka traditionea könsmönster. [...] Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eeverna för att aktivt detaga i samhäsivet. Den ska utvecka deras förmåga att ta ettpersonigt ansvar. Kap 2 Läraren ska kargöra och med eeverna diskutera det svenska samhäets värdegrund men också öppet redovisa och diskutera skijaktiga värderingar uppfattningar och probem. Eeverna ska befästa en vana att sjävständigt formuera ståndpunkter grundade på såvä kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden. Eeverna ska ha grundäggande kunskaper om förutsättningarna för en god häsa samt ha förståese för den egna ivsstiens betydese för häsan. [...] Rektor har ansvaret för skoans resutat och har därvid, inom givna ramar, ett särskit ansvar för att: ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i oika ämnen. Sådana kunskapsområden är [...] sex och samevnad. personaenfårdenkompetensutvecking som krävs, för att de professionet ska utföra sina uppgifter. Kurspaner Kurspanen för de samhäsorienterande ämnena: [ ]I ämnena ingår att diskutera och refektera över begrepp som identitet, sexuaitet, kärek och jämstädhet. Inom kunskapsområdet behandas också samevnad och reationer, människosyn och språkbruk så att möjigheten att diskutera värdefrågoridettasammanhangutnyttjas. Kurspanen för reigionskunskap: [ ]Ämnet beyser samevnad och jämstädhet ur ett reigions- och ivsåskådningsperspektiv. Kurspanen för bioogi: Må (inom ämnet bioogi) som eeven ska ha uppnått i sutet av det nionde skoåret: Eeven ska beträffande natur och människa: ha kunskap om sexuaivets bioogi, preventivmetoder och sexuet överförbar smitta, kunna föra diskussioner om sexuaitet och samevnad och därvid via respekt för andras ståndpunkter och för oika samevnadsformer. 21

24 Intervjuguide Utifrån våra frågestäningar formuerade vi ett anta teman som vi vie undersöka vid intervjutifäena. Dessa teman sattes ihop i en intervjuguide med ett anta huvudfrågestäningar och föjdfrågor (biaga 1). Kontakt med skoorna Inedningsvis skickades ett presentationsbrev ti de utvada skoorna (biaga 2). För att få brevet adresserat ti rätt person kontaktades rektorsexpeditionen på respektive skoa. Via teefon fick skoan taa om vem som var kontaktperson för sex- och samevnadsfrågor. Ti den personen skickades sedan ett brev som beskrev Lafas verksamhet, studiens uppäggning och syfte samt att vi inom en vecka skue ringa upp för att höra om de var intresserade av att deta. Det var inte het enket att få skoorna att avsätta tid för projektet. Av de sju ursprungiga förfrågningarna var det fyra som var viiga att deta. Tre skoor angav att de inte hade tid och därför tifrågades tre nya skoor inom respektive område. Varje kontaktperson på de oika skoorna ombads att väja ut minst tre och max sex personer som kunde deta i intervjun. Det var nödvändigt att aa intervjupersoner på något sätt skue vara invoverade i sex- och samevnadsarbetet på skoan och att man detog under hea intervjutiden, det vi säga 90 minuter. De personakategorier som var representerade var ämnesärare, skosköterskor, skokuratorer, fritidsedare och skopsykoog. Aa intervjuer speades in på bandspeare och skrevs ut ordagrant. Totat intervjuades 25 personer. Gruppnivå och individnivå Kartäggningen utgick från att hitta grupper eer skoor att intervjua om deras gemensamma syn på sex och samevnad. Under intervjuernas gång framkom det dock att denna gruppnivå säan existerade. I stäet bev det tydigt att intervjuerna oftast handade om oika individer med varierande arbetssätt och syn på sex- och samevnadsarbetet. Därför rör sig studien mean gruppnivå (skoor) och individnivå (skopersona). 22

25 5. Det pedagogiska arbetet med sexoch samevnadsundervisningen Kapitet ineder anaysen och behandar de pedagogiska aspekterna av sex- och samevnadsundervisningen på de sju skoor som ingår i studien. Här redovisas vad som är gemensamt och vad som skijer sig åt, vika utgångspunkter och perspektiv som gäer för de intervjuade samt vika styrdokument som igger ti grund för deras undervisning. Panering Under intervjuerna framkommer att aa eever någon gång under sin tid i grundskoan får sex- och samevnadsundervisning. Undervisningens pedagogik, panering och kvaitet är beroende av viken ärare man har, viket arbetsag på skoan äraren ingår i samt på viken skoa man befinner sig. Detta, menar intervjupersonerna, styrs av hur paneringen på respektive skoa och respektive arbetsag ser ut. Under intervjuerna visade det sig att man i två arbetsag har gemensam ämnesövergripande panering. Dessa arbetsag finns på Nordskoan och Innerstadsskoan. På Nordvästskoan har man en gemensam panering av sex- och samevnadsarbetet men där endast no-ärarna detar. Band resterande deen av personaen på skoorna finns ingen gemensam panering. Lektionstid Det vanigaste är att undervisningen igger i årskurs 8. Undervisningstiden, det vi säga den äraredda, varierar mycket både mean och inom de oika skoorna. Den tid eeverna får sex- och samevnadsundervisning består av mean sex och 160 timmar per år. Ett exempe är Innerstadsskoan där ett arbetsag arbetar 20 timmar per äsår, medan två andra arbetsag på samma skoa arbetar åtta timmar vardera per år. Ett annat exempe är Nordskoan där ett arbetsag arbetar 160 timmar under ett äsår medan de andra arbetsagen ägnar 16 timmar åt ämnet under samma äsår. Hur man ägger upp undervisningen i form av enstaka ektioner, temadagar, temaveckor eer äsårsarbete varierade från sex enstaka ektioner ti ett arbete som sträcker sig över hea äsåret. Den vanigaste paneringen är att sex och 23

26 samevnad igger som ett bock i no-undervisningen under en begränsad period på två ti tre veckor. Näst vanigaste uppägg är att undervisningen sprids ut över hea äsåret. Ytterigare en variant är att arbetsagen bryter undervisningen för en»käreksvecka«aternativt»käreksmånad«. Externa samarbetspartner Aa intervjupersoner visade sig positiva ti att bjuda in Riksförbundet för sexue uppysning, rfsu och Riksförbundet för sexuet ikaberättigande, rfs 1. Tre av skoorna har ett samarbete där informatörer från både rfsu och rfs kommer ti skoan. På dessa skoor omfattas aa eever som för tifäet har sex- och samevnadsundervisning på schemat av besöken. Fyra av skoorna har inget sådant samarbete och anedningen ti detta är att de anser att kostnaden är för hög. Tre av skoorna har angett att man har andra samarbetspartner viket ofta är teatergrupper. En skoa angav att de brukar bjuda in ett ädre heterosexuet par som berättar om sin syn på sex och samevnad. Under intervjuerna framkom också att vissa ärare uppfattar skosköterskans besök i kassen som en extern samarbetspartner. Ungdomsmottagningen Det visade sig att sex av de sju skoorna har ett samarbete med en ungdomsmottagning viket innebär att eeverna besöker ungdomsmottagningen. På den skoa där man inte har ett samarbete uppger ärarna att det beror på att ungdomsmottagningen inte har tid och resurser att ta emot dem. Framöver hoppas ärarna där att detta ska ändras och att man ska få ti stånd ett bra samarbete. I viken årskurs eeverna gör besöket bestäms av respektive ungdomsmottagning och varierar därför mean de oika skoorna. I en av skoorna görs besöket i årskurs 6, i två av skoorna görs besöket i årskurs 8 och i tre av skoorna gör man besöket i årskurs 9. Vid aa intervjuer framkommer det att skopersonaen uppever att eeverna är nöjda med besöken på ungdomsmottagningen. Rosita, no-ärare på Östra skoan, säger: 24»Våra eever var ju där och jag uppever att de är sakiga på Ungdomsmottagningen. Det är så givande att de får gå dit och prata med någon annan. Vi föjer med våra eever dit, men sedan går vi därifrån så att eeverna får vara kvar ensamma. Det är ju jättebra för då vågar de säga ännu mer än vad de skue ha gjort annars.» 1 rfsu och rfs bedriver en omfattande skoinformationsverksamhet där utbidade informatörer ger sexuauppysning ti eeverna.

27 Även om aa intervjupersoner uppever att eeverna är nöjda framkommer det att ärarna vi veta mer om vad besöken innehåer och hur de går ti. Därför är ärarna på fyra av skoorna kritiska och tycker att samarbetet fungerar dåigt. Gun, No-ärare på Skärgårdsskoan, säger:»ungdomsmottagningen, ja, de tar ju in eeverna dit men de kommer inte ut ti skoan. (...) Jag ser det inte som ett samarbete eftersom jag inte vet överhuvudtaget vad det handar om eer vad de tar upp.«lärarna önskar mer information och mer kontakt med ungdomsmottagningens persona. Eevvårdspersonaen (skosköterska, skokurator och skopsykoog) säger däremot i intervjuerna att de är nöjda med samarbetet med ungdomsmottagningarna. De uppger också att de regebundet har kontakt med ungdomsmottagningens persona både när det gäer att boka in tider för studiebesöken och i enskida eevärenden. På tre av skoorna går eeverna ti ungdomsmottagningen i havkass, där pojkar och fickor är i bandade grupper. Två av skoorna uppger att de går ti ungdomsmottagningen i havkass men att pojkar och fickor går var för sig. I en skoa går eeverna ti ungdomsmottagningen i hekass. Antaet besök varierar, de festa gör ett besök men på Södra skoan gör eeverna fyra besök. Tjej- och kigrupper Att arbeta med tjej- och kigrupper varierar mean och inom skoorna. På tre av skoorna, Nordväst-, Södra- och Skärgårdsskoan arbetar man inte med tjej- och kigrupper. På de skoor där det framkommer att man arbetar med tjej- och kigrupper anger man oika skä ti detta. På Östra skoan uppever personaen att eeverna pratar bättre i könsuppdeade grupper och därför använder man det som en metod. På Nordskoan ser man också att eeverna har behov av att få diskutera i könsuppdeade grupper och därför erbjuds detta i eevens va. 2 Eevmedverkan De intervjuade säger att eeverna inte aktivt detar i paneringen av sex- och samevnadsundervisningen. Däremot anger aa ärare att man yssnar på vad eeverna har för önskemå. Ett exempe på det är Nordvästskoan där Camia, no-ärare, säger:»eeverna är inte med när vi i personaen panerar. Men när vi börjar med 2 Eevens va är ett obigatoriskt tivasämne på grundskoan, där varje skoa utformar oika tivasämnen som eeverna sjäva får väja. 25

28 värderingsfrågor eer andra sorts frågor så nappar vi på vad de är intresserade av, vad det är för kunskaper de saknar, och på så sätt är de invoverade.«detta arbetssätt är den form av eevmedverkan som är vanigast förekommande på skoorna i studien. Ett undantag från detta är Nordskoan där det arbetsag som arbetar med projektet»sex och samhäe«är mycket noga med att aa eever i projektet också ska deta i paneringen. Projektet»Sex och samhäe«är ämnesövergripande och invoverar aa ärare i ett arbetsag och en utvad skokass. Eeverna som detar i projektet ägnar fyra ektionstimmar i veckan åt att arbeta med sexuaitet och samevnad. Nordskoan har dessutom varje år en»käreksvecka«för hea skoan, där eevrådet är ansvarigt för både innehå och uppäggning. Faktakunskap, refektion och samta Fera av ärarna säger att utgångspunkten i deras pedagogiska arbete bygger på kunskapen om att kropp och sjä är en hehet. Eva, no- ärare på Friskoan, säger:»jag är naturvetenskapsmänniska, så jag måste arbeta med det som utgångspunkt och det gör jag gärna. Men vi människor är inte bara fysiska kroppar, utan heheten kropp och sjä är ändå det som avgör. Därför vi jag jobba med heheten.«hon anser att det behövs en kombination av faktakunskap och refektion i sexoch samevnadsundervisningen. Eva får medhå av fera intervjupersoner som säger att med faktakunskap menar de en no-undervisning som innehåer kunskap om anatomi, preventivmede, sexuet överförda infektioner och graviditet. Med refektion menar de att eeverna via värderingsövningar, gruppsamta eer drama tar stäning i oika frågor. Många intervjupersoner definierar en kombination av dessa som den traditionea sex- och samevnadsundervisningen. De ärare som anser att tyngdpunkten i undervisningen måste vara faktakunskaper tycker också att äxförhör och prov är en viktig de av pedagogiken. Dessa ärare har oftast inga svårigheter att beskriva innehået i sin undervisning, då innehået föjer skoböckerna och är reativt ika från år ti år. De ärare som anser att tyngdpunkten måste vara av refekterande karaktär tycker inte att äxförhör och prov är en viktig de av pedagogiken. Dessa ärare visade sig ha svårare att beskriva uppäggning och innehå i undervisningen eftersom den varierar mycket år från år och bir beroende av vad eeverna vi ta upp. 26

29 En annan utgångspunkt i den pedagogiska uppäggningen är att regebundet fånga upp eevernas ständigt pågående samta om sexuaitet. Under intervjuerna framkommer att sexuaiteten är ett samtasämne som hea tiden tas upp i samta både mean eever och mean eever och ärare. Eva, no-ärare på Friskoan, säger:»nu är det faktiskt så att den här sexuaiteten, de håer på med det hea dagarna här... Det pågår hea tiden i korridorerna... Det är en de av tivaron här.«hon får medhå av Anja, so-ärare, som fyer i:»i mitt fa är det ju de där spontana gångerna när de sjäva vi veta så hittar de sjäva på frågorna. Det kan ju vara at möjigt som rör sexuaiteten, aa möjiga sags frågor.«i fera andra intervjuer framkommer iknande beskrivningar och personaen menar att det är pedagogens uppgift att hantera och svara på dessa frågor när de kommer upp. Utgångspunkter i undervisningen Mer än häften av ärarna uttrycker att den pedagogiska uppäggningen bör utgå från vad varje enskid ärare vi ta upp. Gunnar, no-ärare på Södra skoan, säger:»vi (han och övriga koegor) pratar om vad vi tar upp en he de, men sedan gör vi som vi sjäva vi. Jag tror att, framförat när det gäer sex och samevnad, om man pratar om sånt här så har ju en de svårare och ättare att prata om det, och därför måste man, tror jag, göra på ett sätt som passar en sjäv personigen. Det är en personig grej.«gunnar, iksom fer intervjupersoner, tycker att hur man ägger upp sin undervisning är upp ti var och en som undervisar. Därför måste undervisningens uppäggning prägas av stor pedagogisk frihet. Rake, fritidsedare på Östra skoan, tycker att det är viktigt att undervisningen kan anpassas efter eever med särskida behov, då hon arbetar med just den speciea gruppen eever. I motsats ti de ärare som önskar att fritt få väja vad de ska ta upp i undervisningen och när detta ska ske, står fera av representanterna för eevvården. Eevvårdpersonaen anser att det vore bra med ett grundinnehå som aa 27

30 eever får ta de av i sex- och samevnadsundervisningen. Iris, skosköterska på Friskoan, säger:»det är just det vi vi komma fram ti. Vi vi ha ett grundäggande paket som vi kan se att vi har gett ti eeverna som går på den här skoan. Då vet vi vika kunskaper de fått, och så här ser det ut. Då kan vi inför förädrar och andra presentera att det här är vår undervisning. Vi vi iksom ha ett paket som vi kan everera som är någorunda hetäckande.«eevvårdspersonaen taar ofta om att de önskar att få ti stånd en gemensam pedagogisk pan för hur respektive skoa ska arbeta med sex- och samevnadsundervisningen. Vad eevvårdspersonaen anser att skoan ska erbjuda i ett grundäggande paket eer i en pedagogisk pan framkommer dock inte under intervjuerna. Gemensam panering Några av ärarna menar att gemensam panering och uppföjning borde vara en förutsättning för det pedagogiska arbetet, men att så ännu inte är faet. Fera ärare önskar dessutom att arbetet ska vara ämnesövergripande och avspega sig i hea skoans arbete. För att kunna genomföra detta menar intervjupersonerna att det krävs ett ständigt pågående samta mean ärarna i arbetsagen och övrig persona på skoan. Eevvården En de ärare anser att det pedagogiska arbetet påverkas av att eevvården inte arbetar med sex- och samevnadsundervisningen. Dessa ärare tycker att eevvården borde ta på sig ett större ansvar för undervisningen när det gäer preventivmede och könssjukdomar. Eevvården å sin sida tycker iband att deras kunskaper inte utnyttjas i undervisningen. Lotta, skosköterska på Innerstadsskoan, uttrycker detta så här:»vi kan ju mycket, och har mycket kunskap, men vi används inte.«hennes åsikt deas av skokuratorn på samma skoa. På de skoor där ärarna arbetar i arbetsag där eevvården inte ingår, uppger eevvården att man inte as är deaktig i hur sex- och samevnadsundervisningen paneras pedagogiskt. På en de skoor tar dock eevvården egna initiativ och startar exempevis tjej- och 28

31 kigrupper på meanstadiet trots att skoans sex- och samevnadsundervisning igger i årskurs 8. Sara, skosköterska på Nordskoan, berättar:»de får inte så mycket... de säger att de inte får så mycket undervisning i skoan och då kommer de ner och frågar mig om mens och de frågar om de kan få en kondom, sådana där småfrågor. Då tänkte jag: Nej, jag samar dem istäet och så gjorde jag upp med deras ärare att jag ska jobba med de här ämnena hos mig. Då behöver vi inte det där springet, att de kommer ner och frågar hea tiden. Så det var så det började.«detta var utgångspunkten ti att hon vade att starta sitt arbete med tjej- och kigrupper. Bioogi eer ämnesövergripande kunskapsområde De intervjuade anknyter ofta ti äropanen när de vi beskriva hur de arbetar pedagogiskt. De refererar då ti de kunskapsmå som eeverna ska ha uppnått i årskurs 9 i ämnet bioogi. På de skoor där undervisningen innehåer kunskap om anatomi, graviditet, preventivmetoder och sexuet överförda infektioner samt att man bjuder in rfsu och rfs, aternativt håer i dessa diskussioner sjäv, tycker skopersonaen att kurspanens må för bioogiundervisningen är uppfyd. Ingen av de intervjuade pratar om sex och samevnad som ett ämnesövergripande kunskapsområde eer att det står omnämnt i kurspanerna för de samhäsorienterande ämnena. Däremot menar många av intervjupersonerna att det är i bioogiundervisningen som kunskapsområdet sex och samevnad hör hemma. Det framkommer dock att några ärare och vissa arbetsag panerar sex- och samevnadsundervisningen utifrån ett ämnesövergripande perspektiv men utan att göra koppingen ti att detta står i äropanen. Oika pedagogik för oika mognadsnivå Aa intervjuade tar upp hur svårt det är att hitta en pedagogisk nivå som stämmer överens med eevernas mognadsnivå. Vad de intervjuade menar när de pratar om mognadsnivåer är inte het tydigt. En de stannar vid att refektera över hur svårt det är, andra har konkreta strategier för hur man öser detta i den pedagogiska vardagen. Exempe på det är Friskoan där skosköterskan säger att pedagogiken styrs av kassens mognad. Att avgöra eevernas mognadsnivå är 29

32 inte enket men måste grunda sig på att man känner sina eever. Några av intervjupersonerna menar att detta är anedningen ti att sex- och samevnadsundervisningen igger på vårterminen då äraren har hunnit ära känna sina eever. En av ärarna på Skärgårdsskoan har en pedagogisk uppäggning som bygger på att hon regebundet har sex- och samevnadsundervisning under årskurserna 6 ti 9. Det ger henne möjighet att anpassa undervisningen efter hur eeverna utveckas. I projektet»sex och samhäe«på Nordskoan är man mest tydig med att anpassa undervisningen ti respektive eevs förutsättningar och behov. Sammanfattning Sammanfattningsvis visar det sig att undervisningstiden och pedagogiken varierar mycket både mean och inom skoorna. Det visar sig också att aa skoor har någon extern samarbetspartner och det vanigaste är att man samarbetar med ungdomsmottagningen. Endast i en skoa åter man eeverna vara med och aktivt deta i paneringen av sex- och samevnadsundervisningen. Det enda gemensamma mean och inom skoorna är att aa eever får sex- och samevnadsundervisning i någon form. De festa ärare utgår ifrån en faktabaserad undervisning, som de kaar en traditione sex- och samevnadsundervisning, men med tiägg av refekterande insag. Mer än häften av ärarna tycker att det pedagogiska arbetet måste utgå från vad man sjäv vi ta upp i sex- och samevnadsundervisningen. Eevvården, å andra sidan, önskar mer av gemensamma utgångspunkter som ska formueras i en gemensam arbetspan. Det framkommer också att fera av de intervjuade vi att sex- och samevnadsundervisningen ska vara ämnesövergripande. Sutigen har det visat sig att de festa strävar efter att uppfya kunskapsmåen i kurspanen för bioogi och att man också är mån om att hitta en undervisningsform som stämmer överens med eevernas mognadsnivå. 30

33 6. Innehået i sex- och samevnadsundervisningen Kapitet behandar innehået i sex- och samevnadsundervisningen på de sju skoor som ingår i studien. Här redovisas intervjupersonernas syn på vad som är gemensamt och vad som skijer sig åt, vika utgångspunkter och perspektiv som gäer samt hur innehået stämmer överens med skoans styrdokument. Sex- och samevnadsundervisningens innehå Under intervjuerna refererar nästan aa ärare på aa skoor ti något som de sjäva kaar en traditione sex- och samevnadsundervisning. Skosköterskan på Nordskoan berättar att den traditionea undervisningen i sex och samevnad innehåer anatomi, fysioogi, homosexuaitet, preventivmede, diskussioner om människokroppen och att man ser på en fim om kroppen. Lärarna på Nordskoan refererar ti samma sak. Sofia som är no-ärare och deansvarig för projektet»sex och Samhäe«säger att de eever som inte är med i projektet får»vanig«sex- och samevnadsundervisning. Hon menar då att aa övriga eever på skoan endast får den traditionea sex- och samevnadsundervisningen inom ämnet bioogi. På Nordvästskoan säger personaen att sex- och samevnadsundervisningen innehåer diskussioner om människokroppen, kunskap om könssjukdomar, anatomi och värderingsövningar. Denna så kaade traditionea sex- och samevnadsundervisning är också den man utgår ifrån när man panerar sitt innehå. De ärare, skosköterskor eer kuratorer som säger att de har ett innehå utöver det traditionea taar om detta som om de arbetar mer med sex- och samevnadsfrågor än vad som är nödvändigt. Lennart som är språkärare i Nordskoans projekt»sex och samhäe«säger att deras eever har fått mer samta och nästan ingen traditione sex- och samevnadsundervisning as. På Friskoan berättar Eva, no-ärare, att för henne räcker inte det naturvetenskapiga perspektivet ti. Därför väjer hon att arbeta med Lafas kurs»fakta och Perspektiv«som förebid. Hon menar att det är viktigt att få med både fakta och refektion i undervisningen. 31

34 Homosexuaitet Aa intervjupersoner tar upp homosexuaitet, men på oika sätt. De vanigaste sätten är att visa fim, värderingsövningar, samta och diskussioner. Vissa tar inte sjäva upp frågan utan bjuder in rfs. På fyra av skoorna uttrycker åtta ärare att de tycker att det är svårt att taa om homosexuaitet. En de av de ärare som känner sig osäkra när det gäer att ta upp homosexuaitet menar att osäkerheten beror på att de har svårt att eda diskussioner. Rania, no-ärare på Innerstadsskoan, säger:»när det gäer homosexuaitet... Jag försökte att prata om det med mina eever, men det var ganska svårt, för vi hade ett homosexuet par i kassen. Jag bev rädd för att trampa dem ite på tårna... (...) Det var heer ingen av eeverna som städe frågor om homosexuaitet, och jag vet inte om det kunde bero på att de tycker att det är så otroigt naturigt eer om de också var tveksamma ti att stäa frågor då det fanns två tjejer i kassen som var ett par och som var öppet homosexuea. Jag hade tyvärr inte möjighet att vara med när de hade besök av rfs, så jag vet inte om det kom upp någonting då... Men det är, om man ska prata svårigheter, så tycker jag att det kan vara svårt.«rania beskriver att hon känner sig osäker och inte vet på viken nivå eeverna är. I kontrast ti detta tycker Gunnar, som är no-ärare på Södra skoan, att det är roigt att samtaa med eeverna om homosexuaitet eftersom de bir så engagerade.»jag. Atså, jag tycker det är roigt, just det här med att diskutera saker och ting och homosexuaitet, det bir atid massor av åsikter. Både för och emot. Och det är roigt.«även om eeverna inte frågar om homosexuaitet så tar Gunnar upp det eftersom han tycker att frågor kring homosexuaitet ger spännande diskussioner. Pornografi På sex av de sju skoorna taar man om pornografi men på Södra skoan har man vat att inte ta upp det as. Av de sex skoor som på något sätt berör ämnet skijer det sig mycket inom skoorna eftersom inte aa ärare på respektive skoa tar upp det. Vissa ärare tar endast upp pornografi om eeverna så önskar. De festa tar upp en diskussion om pornografi utifrån vad eeverna sjäva ser av pornografi ti exempe via tv, fim och internet. Det är också vanigt att man använder sig av 32

35 värderingsövningar för att ta upp ämnet. Två ärare på oika skoor visar scener ur porrfimer aternativt kipp ur porrtidningar. Onani Under intervjuerna framkom att på fyra av de sju skoorna tar aa ärare upp onani. På Skärgårdsskoan tar bara vissa ärare upp ämnet. På Nordvästskoan tar man bara upp det om eeverna frågar efter det. Hur man tar upp onani ser oika ut. Fredrik, no-ärare på Innerstadsskoan, säger:»ja, just... onani, det känns som om kiarna är mer bekanta med onani. Det är någonting som de kan, iksom...«det gör jag...»medan fickorna, där är det mer... jag vet inte om det är addat, de är mer främmande och... nej... jag vet inte.«fredrik har atså försökt att prata med sina eever och uppever att det är svårare att prata med tjejerna än med kiarna. Under diskussionen får han medhå av Bodi, kurator på samma skoa, som har gjort iknade erfarenheter. Jon, en annan no-ärare på samma skoa, har andra erfarenheter. Han åter sina eever besvara en enkät där han stäer frågor om eevernas sexuaiv. Under intervjun berättar han föjande:»vi gör en enkät för de två kasserna som jag jobbar med paraet, och där brukar jag ha med oika frågor om onani. Aa svarar anonymt, det enda man ser är om det är en kie eer en tjej som har svarat. Sedan sammanstäer vi det. Och då är ju den här frågan:»hur ofta onanerar du?«och det finns massor med aternativ. Tidigare, har det varit vädigt tydigt att det är kiarna som onanerar och att tjejerna inte gör det. Men i år tycker jag att det var mycket jämnare. Jag vet inte... det kanske är en tendens.«jon beskriver här att han tycker sig märka en förändring och att fickor idag uppger att de onanerar mer än tidigare. Av enkäten framgår det dock inte om tjejerna onanerar oftare idag eer om det har bivit mer tiåtet att vara öppen om sina onanierfarenheter som tjej. Emma, som är no-ärare på Östra skoan, brukar uppmana sina eever att pröva onani hemma. Hon tycker att det är ett utmärkt sätt för eeverna att ära känna sig sjäva och sin sexuaitet. 33