SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Transkript

1 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

2 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart företagande 15 Strategi 16 SJ och kunderna 34 SJ och medarbetarna 38 SJ i samhäet 44 Innehå finansiea rapporter 56 SJ ABs styrese 58 SJ ABs edning 108 GRI-index Vision Aa vi ta tåget! Affärsidé Effektivt och mijövänigt resande Kärnvärden Framåtanda Omtanke Ansvar Må SJ ska vara en håbar järnvägsoperatör i Sverige. 78 % 89% Punktighet Fjärrtåg (rätt tid pus 5 minuter). Punktighet Regionatåg (rätt tid pus 5 minuter). 9 SJ omsätter cirka 9 mijarder kronor. SJ är ett reseföretag som ägs ti 100 procent av svenska staten medarbetare bidrar ti att erbjuda den håbara resan. Den egaa årsredovisningen, inkusive förvatningsberättesen, som är reviderad omfattar sidorna samt Håbarhetsredovisningen omfattar sidorna 5 15, 18 21, samt Håbarhetsredovisningen är översiktigt granskad, se bestyrkanderapport på sidan 107. Rapporter Års- och håbarhetsredovisning 2013 inkusive Boagsstyrningsrapport samt deårsrapporter är tigängiga på sj.se. Kontakt: Urika Linde, [email protected], Den tryckta års- och håbarhetsredovisningen kan bestäas från SJ AB, Stab Kommunikation, Stockhom [email protected] eer på sj.se. SJ kör dagigen avgångar och trafikerar 160 stationer mean Narvik och Köpenhamn. *Käa: SJ Mijökaky **Utsäpp ca 138 g CO2/km. Käa: Trafikverket ***Utsäpp cirka 8-15 g CO2/km. Käa: ii * Med Hur ångt kommer jag på 1 gram kodioxid? Cirka kunder varje dag Kodioxidutsäppen från en persons resa med SJ 2000 Göteborg Stockhom är 1 gram.* Lika stort utsäpp med en genomsnittig ny bi** ger en resa på endast 7 meter. en biogasbi*** går det att åka 125 meter. 1

3 SJ I KORTHET SJ I KORTHET Väsentiga händeser 2013 NYCKELTAL, beopp i MSEK Nettoomsättning Röreseresutat Röresemargina (%) 3,3 5,4 0,7 5,0 Periodens resutat Avkastning på eget kapita (%) 5,1 10,3 0,8 6,7 Soiditet (%) 53,3 51,1 49,6 48,4 Investeringar i materiea och immateriea anäggningstigångar Medeantaet anstäda Kodioxidutsäpp, % Ersättningstrafik, 71 % Ködmedieäckage, 22 % Tjänsteresor, 6 % Etåg, 1 % 9300 Nettoomsättning och röreseresutat, MSEK Soiditet, % Avkastning på eget kapita, % Om hänsyn tages ti poster av engångskaraktär har det underiggande 53,3 procents soiditet innebär att mået på 30 procent uppnåddes års utfa om 5,1 procent når inte upp ti ägarens krav. 540 resutatet ökat. Må 30 Må 10 Nettoomsättning Röreseresutat SJ satsar på nya famijevagnar med fokus på barnen medemmar i vårt kundojaitetsprogram SJ Prio. 60 bev 2013 års utfa i Nöjd kundindex, viket innebar att SJ inte nådde måsättningen om 63. SJ 3000 fyde ett år Under februari månad sattes det sista av 20 bestäda tågsätt i trafik. Tågen ger nya patser i SJs fotta och trafikintroduktionen har varit vädigt yckad. Pending i Västsverige förbättrades SJ, Västtrafik och Värmandstrafik arbetade gemensamt fram en ny tidtabe som förbättrar eftermiddagspendingen från Göteborg, Trohättan och Karstad. Köp av resa direkt i mobien 75 procent av SJs bijetter säjs via digitaa kanaer. I mars uppdaterades mobiappen Min resa så att kunderna kan köpa bijett direkt i mobiteefonen. Förändringar i SJs koncernedning Thomas Sibersky rekryterades som ny marknads- och försäjningsdirektör och Hega Baagøe som ny kommunikationsdirektör. Erica Kronhöffer rekryterades som kvaitets- och mijödirektör tiika håbarhetschef, en nyinrättad pats i koncernedningen. SJ köper 100 procent förnybar e från vatten- och vindkraft för att driva tågen. Det ger mycket åga utsäpp av kimatpåverkande kodioxid. Den minsta andeen utsäpp är från sjäva tågdriften, medan den största deen kommer från ersättningstrafik som sätts in vid trafikstörningar. Ökad punktighet hänger därför nära ihop med mijöarbetet. Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Personbi: 7 METER på ett gram kodioxid. Ny ångsiktig strategi för SJ SJs styrese antog i juni en ny ångsiktig strategi för att möta förändringar i marknaden och kundbehov. Som en föjd togs ett förbättringsprogram fram, som ska minska SJs kostnader med 1 mijard kronor under en treårsperiod. SJ moderniserar tåg för mijarder SJ fattade besut om att rusta upp SJ 2000-tågen. Upprustningen omfattar såvä teknik som komfort och kostnaden för den totaa upprustningen uppskattas ti 3,5 mijarder kronor. För teknikdeen genomfördes en upphanding under fjärde kvartaet ti ett värde om 1,4 mijarder. Negativ resutatutvecking i intresseboag SJs intresseboag Botniatåg ABs negativa resutatutvecking och nedskrivning av andearna i boaget påverkade kvartaets resutat med MSEK 26. Dotterboaget Stockhomståg KB utökade verksamheten Under maj månad ökade antaet anstäda i Stockhomståg KB med 500 personer i och med övertagandet av stationsdriften. Ökad konkurrens i tågpan 2014 Den 20 september presenterade Trafikverket tågpanen för 2014, med start den 15 december Ökad konkurrens, främst på injen Stockhom Göteborg, var den mest betydande förändringen. Fera kundförbättrande nyheter i mobien Under hösten anserade SJ fera förbättringar av sina mobia tjänster. Det bev ti exempe möjigt att sama bijetter i Passbook, boka tur- och returresor och skicka om sin e-bijett. Samtidigt förenkades informationsstrukturen på sj.se för att göra det ättare för besökare att hitta rätt. SJ gjorde comeback på Västkustbanan Från den 15 december trafikerar SJ återigen injen Göteborg Hamstad Hesingborg Lund Mamö, med sju tåg om dagen i vardera riktning. SJ och branschen enades om förseningsgräns I september infördes en ny svensk branschstandard där punktigheten mäts som rätt tid pus 5 minuter för aa persontåg. Tidsmarginaen för SJs fjärrtåg justerades därmed från 15 ti 5 minuter. 6% ökade koncernens omsättning. 448 MSEK investerades i immateriea och materiea anäggningstigångar. Botniatåg tyngde resutatet SJs engagemang i Botniatåg AB, där ägandet uppgår ti 40 procent, påverkade resutatet negativt ti föjd av uppskattade kostnader för framtida föruster samt SJs ande av 2013 års förust. Fritt wi-fi på SJs tåg SJ införde fritt wi-fi ombord på snabbtågen. Aa snabbtåg uppgraderades ti 4G och i nästa steg uppgraderas dubbedäckarna. SJ satsade 150 mijoner på barnfamijer Ombyggnaden av 20 vagnar ti famijevagnar påbörjades. Satsningen innefattade band annat en het ny bistro, fyrstossittning och ekhörna. Nya håbarhetsmå faststädes av SJs styrese Tre nya håbarhetsmå antogs. Måen handade om punktighet på 95 procent, ande genomförda everantörs- och partnerskapsbedömningar samt SJ Voontär, en möjighet för medarbetarna att ägna sig åt ideet arbete på arbetstid. Ny ekonomidirektör Carina Wång titrädde som ny ekonomidirektör och tog pats i SJs koncernedning. SJ års- och håbarhetsredovisning 2013 SJ års- och håbarhetsredovisning

4 VD HAR ORDET vd har ordet Ökat fokus på diaog och edarskap stärker SJ Mitt första år som vd för SJ har handat mycket om att yssna på och prata med kunder, medarbetare och samarbetspartners. Vi vet att 2014 bir ett tufft år för SJ. För första gången möter vi tågkonkurrens på riktigt och det på vår mest önsamma inje. Vi är vä förberedda på det som väntar. Konkurrensen kommer att göra SJ ti ett bättre boag ett boag som gör at ite enkare, snabbare och mer kundtivänt. Det finansiea resutatet för 2013 visar på en ökad omsättning men ett något ägre resutat än Rensat från engångsposter är dock det underiggande resutatet för 2013 bättre än för Vi är stota över trafiksättningen av vårt nya snabbtåg SJ Resenärerna är nöjda och de nya sittpatserna har band annat gett oss möjighet att åter trafikera Västkustbanan. Tyvärr har den ökade produktionen ännu inte gett önskad effekt, men det är en ångsiktig satsning. Vi satsar på det kunderna vi ha För att möta den nya konkurrensen måste vi både bromsa och gasa. I juni faststäde styresen SJs nya ångsiktiga strategi. Vi ska varaktigt sänka våra kostnader och samtidigt satsa på det våra resenärer önskar. I höstas ruade vi igång ett förbättringsprogram som ska minska kostnadsbasen och öka anpassningen ti våra kunder. Programmet öper över tre år och ska sänka våra kostnader med en mijard kronor. Vi måste suta göra saker som inte är efterfrågade. Idag köper nästan sju av tio kunder sina tågbijetter via digitaa kanaer eer bijett automater. Det åg bakom besutet att ägga ned 18 resebutiker och en av två kundtjänster. Samtidigt gasar vi genom att satsa där kunderna är onine. Nya investeringar För att kunna erbjuda de bekvämaste resorna på storstadsinjerna en mycket ång tid framöver, investerar vi 3,5 mijarder kronor i en genomgripande upprustning av våra SJ 2000-tåg. Satsningen är en av de största för SJ i modern tid. Med ny teknik kan vi sänka energianvändningen och öka driftsäkerheten och därigenom punktigheten. Upprustningen innefattar också en stor satsning på ökad komfort. I en aktiv och nära diaog med kunderna har vi utveckat design, funktioner och tjänster i de nya vagnarna. Aa ska invoveras och engageras Under mitt första år som vd har jag initierat ett större fokus i företaget på två saker: edarskap och håbarhet. 4 SJ års- och håbarhetsredovisning 2013 SJ års- och håbarhetsredovisning

5 VD HAR ORDET ORDFÖRANDE HAR ORDET Håbarhet är A och O för ångsiktig önsamhet En stark ekonomi är avgörande för att SJ ska kunna investera i befintiga såvä som i nya tåg och för att kunna möta en ökande konkurrens. Aa måste veta vart vi är på väg. Personigen har jag träffat över tusen medarbetare på stora diaogmöten. För mig är en kundtivänd organisation motsatsen ti en hierarkisk. Ska vi everera den bästa kunduppevesen behöver vi engagerade med arbetare som brinner för sitt jobb. Aa måste veta vart vi är på väg. Vi ska korta avståndet ti kunderna och bi mer snabbfotade. Under diaogmötena har jag stärkts av att se engagemanget, kunskapen och vijan ti förbättring som finns inom SJ. Det finns atid saker som går att göra bättre, men att personaen ombord är uppskattad visar undersökningar där av SJs resenärer intervjuats. Personaen får bra betyg och trenden är särskit stark när det gäer kundbemötande på snabbtågen. Med håbarhet i fokus Nästan häften av våra resenärer uppger att de väjer oss för mijöns sku och SJ har fått priser för sitt gröna varu märke fem gånger. Men det räcker inte med att vara gröna, SJ ska vara ett håbart företag och i det igger att driva verksamheten på ett ansvarsfut och hetäckande sätt. Håbarhetsfrågorna ska genomsyra at vi gör och brytas ned så att aa medarbetare såvä som ägare och kunder kan se en röd tråd genom hea företaget. Sedan ett drygt år tibaka har vi ett baanserat styrkort. Tyvärr nådde vi inte aa våra måsättningar under 2013, band annat inte måen för Nöjd kundindex, punktighet och sjukfrånvaro. Månivåerna igger fast och vi tar nya tag och identifierar kraftfua åtgärder för att nå dem. Samarbete för bättre punktighet Vi är en viktig de i mångas iv. För att vardagen ska gå ihop måste tågen komma i tid. Punktighet är atid ett fokusområde för oss. SJ detar i samarbetet Tisammans för tåg i tid med hea branschen. Mået är en punktighet på 95 procent år Redan nu får vårt eget punktighetsarbete godkänt av Riksrevisionen. Enigt myndighetens granskning kan våra tåg köra 3,5 gånger ängre än genomsnittet utan trafikstörande fe. Vi är gada över det betyget, men det räcker inte. Vi arbetar vidare med den femtede av punktighetsprobematiken som SJ orsakar. Jag är övertygad om att branschen kommer att utveckas och bi starkare under Fer kommer att ockas ti järnvägen, fer kommer att väja tåget som transportmede. Vi kommer att kunna ta marknadsandear från bi, buss och fyg. Vi har redan 20 nya SJ 3000 på spåren och nya smidiga digitaa ösningar för våra kunder väntande runt hörnet. Och mer är på gång: moderniserade SJ 2000-tåg och nya fexiba tjänster som förenkar och förhöjer reseuppevesen. Med ett at bättre erbjudande, tydiga må och engagerade medarbetare ser jag med tiförsikt på framtiden. Crister Fritzson Verkstäande direktör, SJ Vi måste komma bort från en värd där det pratas om urspårade tåg, varse och dåig infrastruktur och istäet få fram biden av ett säkert resande som är mijövänigt och kostnadseffektivt och där våra resenärer kommer fram i tid och får bra service. En förbättrad punktighet är het centra. Våra kunder tycker inte att det räcker med att vi som bransch säger att vi år 2020 ska nå 95 procent. Då har dagiset stängt. Vi måste ösa fe snabbare. Vi måste bi mer otåiga och förbättra här och nu. Just punktighet är en branschöverskridande fråga som måste ösas gemensamt av aa aktörer inom järnvägssektorn. Tiden när vi pekar på varandra är förbi nu gäer Tisammans för tåg i tid. SJ är fortfarande nästan synonymt med järnvägen för gemene man. Vi måste vara med och ta ett hehetsansvar för hea branschen för att det ska fungera för resenärerna. Vi måste fungera tisammans med Trafikverket, Jernhu sen och andra tågoperatörer. Vi måste bjuda in ti samta och aa måste avsätta edningstid för att hitta former för samverkan. Vi hör ihop. Vi måste tänka mer utifrån och in. Resenärerna ska inte behöva bry sig om vem som orsakar en försening. Vi ska tisammans hitta ösningarna för att få ett så sömöst system som möjigt. Framtida utmaningar SJ har stora utmaningar framför sig. Nu syftar jag inte bara på konkurrensen. Det är egentigen inte något nytt. Det bir mer påtagigt när våra konkurrenter vi in på samma spår på de mest önsamma injerna, men vi har konkurrerat med bi och fyg änge. Den största utmaningen är att vi möter ett het nytt samhäe. För att ett företag ska vara attraktivt för medarbetare och kunder måste vi tänka och jobba i nya banor. När jag träffar människor frågar de säan om SJs avkastningskrav. De är intresserade av SJs värderingar. För att bi ett företag att räkna med för ång tid framöver måste företaget genomsyras av håbarhet. SJ har på många sätt ett naturigt försteg när det gäer mijödeen. Resorna har varit märkta med Bra Mijöva i 20 år. Sjävkart är järnvägen en viktig de av ösningen i en sektor där kodioxidutsäppen bara fortsätter att öka. En ökad ande järnvägstransporter skue bidra ti att Sverige når kimatmået. Många väjer tåget för att det är mijövänigt. Men vi kan inte nöja oss med det. För om vi inte evererar det kunderna vi ha utöver en grön transport så kommer de inte att väja oss igen. Vårt bästa bidrag ti håbarhet är att förbättra punktigheten så att fer väjer tåget. Vi måste komma i tid och vi måste tjäna pengar. Ett ångsiktigt håbart företag tar inte bara ett mijömässigt ansvar utan även ett sociat och finansiet. Det räcker inte med KRAV-märkt kaffe i bistron, det är mycket mer som krävs. SJ måste vara en god samhäs medborgare. Det handar om kutur och synsätt. Vad har våra kunder för förväntningar? Hur ska vi uppträda i samhäet? Hur tar vi oss dit? Håbarhetsfrågorna ska in i måen, verksamhetspaneringen och rapporteringen. Vi måste ha ett system som håer ihop; från vision ti må och interna processer. Den håbara resan. Nya ångsiktiga må En arbetsgrupp bestående av representanter från såvä styresen som företagsedningen har jobbat fram tre ångsiktiga må: punktighet på 95 procent, everantörsoch partnerskapsbedömningar samt SJ Voontär, en möjighet för medarbetarna att ägna sig åt ideet arbete på arbetstid. De ångsiktiga måen har koppats ti företagets styrkort och ska föjas upp varje månad. Det är en styrka att vi inte bara mäts på finansiea må utan även på icke-finansiea av våra ägare. Att jobba med håbarhet är A och O för att skapa ångsiktig önsamhet. Nu är det samarbete i branschen, håbarhetstänk och kundfokus som gäer. Våra resenärer ska se ett punktigare SJ som är säkert, mijövänigt och prisvärt oavsett om de ska på affärsmöte i storstaden eer hämta barnen på dagis. Jan Sunding Ordförande, SJ Biogasbi: 125 METER på ett gram kodioxid. 6 SJ års- och håbarhetsredovisning 2013 SJ års- och håbarhetsredovisning

6 VÄSENTLIGHETSANALYS INTRESSENTDIALOG En öppen och konstruktiv diaog En förutsättning för att kunna eva upp ti de krav och förväntningar som stäs på SJ är att vi förstår vika frågor som är väsentiga för våra intressenter. Diaogen med intressenterna ger värdefu kunskap som bidrar ti att vi kontinuerigt kan utvecka vårt erbjudande och vår verksamhet. SJ HAR HÖGT städa förväntningar på sig förväntningar som sträcker sig ängre än sjäva resan. För externa intressenter såvä som för våra medarbetare är det sjävkart att SJ tar både sociat, mijömässigt och ekonomiskt ansvar. Vår mångfacetterade intressentbid och förmåga att upprätthåa en diaog med aa intressenter är betydesefua för vår verksamhet. För våra kunder är exempevis punktigheten viktig och för vår ägare är håbart företagande som hehet i fokus. Öppen diaog Kunder/resenärer Reationen med våra kunder är ytterst väsentig. Våra resor möjiggör för våra kunder att bo, arbeta och studera på oika geografiska patser. Diaogtifäen Kommunikation genom försäjningsorganisation, kundtjänst, ombordpersona, sociaa medier. Verktyg för uppföjning Nöjd kundindex och Serviceindex (månadsvis). Regionaa koektivtrafikmyndigheter SJs trafik bidrar ti de regionaa trafikförsörjningsprogrammen samt utför trafik på uppdrag av regionaa koektivtrafikmyndigheter (RKTM). Diaogtifäen Personiga kontakter och branschforum. Verktyg för uppföjning Avtasuppföjning, möten och diaog (öpande). Föreningar/Organisationer SJ samarbetar med föreningar och organisationer i syfte att verka för järnvägens utvecking och utformningen av framtidens tågtrafik. Diaogtifäen Samarbeten, utbidning och informationsutbyten exempevis för andsbygd, pendare, personer med funktionsnedsättningar. Verktyg för uppföjning Nöjd kundindex (månadsvis). Medier SJ vi vara så öppet och transparent som möjigt, agera proaktivt och deta i samhäsdebatten. Medierna har en viktig ro genom förmedingen av nyheter och information. Diaogtifäen Intervjuer, pressträffar och sociaa medier. Verktyg för uppföjning Mediebevakning (öpande). Trafikverket SJ och Trafikverket samverkar för att Sveriges järnvägsinfrastruktur ska användas på ett optimat sätt. Branschprojektet Tisammans för tåg i tid (TTT) fokuserar på ökad punktighet. Diaogtifäen Strategiska, taktiska och operativa möten. SJ har kontakt med Trafikverket på aa nivåer. Verktyg för uppföjning Punktighetsstatistik (veckovis). Lagstiftare Besut om regeverk, infrastruktur, skatter och avgifter påverkar järnvägens och SJs konkurrenskraft. SJ detar ofta som remissinstans när poitiska besut och myndighetsbesut bereds. Diaogtifäen Regebundna möten med regionaa och okaa företrädare samt andra besutsfattare. Verktyg för uppföjning Marknadsanays (öpande). SJ genomför oika undersökningar och för en diaog med interna och externa intressenter i syfte att bättre förstå och kunna agera utefter de förväntningar som stäs på oss samt förstå och hantera möjigheter och risker. Utgångspunkten i diaogen är vår egen intressentmode där urvaet av intressenter gjorts utifrån hur mycket de påverkas av eer påverkar SJ såvä positivt som negativt. Genom diaogen tar vi de av synpunkter och behov beträffande hur SJ bedriver eer bör bedriva och utvecka verksamheten. Intressentdiaogen är också ett sätt att öka kännedomen hos våra intressenter om vårt erbjudande, att utvecka våra produkter och att bi en bättre arbetsgivare. Väsentighetsanays för prioriterade håbarhetsområden Vår väsentighetsanays igger ti grund för att identifiera och prioritera de områden som spegar SJs mer betydande påverkan. Den bidrar också ti att urskija de områden som i väsentig grad kan påverka intressenternas bedömningar och besut. För att beskriva de områden där betydesen för externa intressenter och för SJ som företag är störst används matrisen här inti. Underag ti bedömningen är band annat Betydese för externa intressenter MYCKET VIKTIG VIKTIG Mijöprestanda Samhäsengagemang Ledningssystem Tigängighet VIKTIG Kundnöjdhet Punktighet Säkerhet Digita närvaro Trafikinformation Lönsamhet Sociat ansvar God arbetsmijö Kompetensutvecking och mångfad Transparens och boagsstyrning MYCKET VIKTIG Ägare Ägaren, staten, formuerar må för SJs verksamhet. Mået att skapa värde innefattar krav på ångsiktighet, effektivitet, önsamhet och utveckingsförmåga genom ett håbart företagande. Diaogtifäen Löpande diaog med Finansdepartementet, styresemöten, årsstämma. Verktyg för uppföjning Deårsrapportering, års- och håbarhetsredovisning, boagsstyrningsrapport, presentationer, övrig inrapportering (öpande). Medarbetare Engagerade medarbetare är en förutsättning för nöjda kunder och för en ansvarsfu everans. SJ verkar för att erbjuda en trygg och stimuerande arbetspats. Diaogtifäen Utveckingssamta, arbetspatsträffar, kommunikation via oika interna kanaer, diaog med fackiga organisationer. Verktyg för uppföjning Ledarskapsindex (årsvis), Prestationsindex (årsvis), sjukfrånvaro (månadsvis). Samarbetspartners/ Leverantörer Trafiksäkerheten iksom kvaiteten på våra tjänster är beroende av processer hos våra samarbetspartners. SJ tiför i sin tur värde, band annat i form av arbetstifäen, ti våra partners. Diaogtifäen Diaoger, offerter och förhandingar, kontro av utförda tjänster. Vi har nära samarbete med våra everantörer inom underhå, service och städning. Verktyg för uppföjning Leverantörs- och partnerskapsbedömningar (årsvis) samt revisioner. en anays baserad på riktinjerna i ISO 26000, standarden för sociat ansvar, samt intressentdiaoger och riskanayser. Betydese för företaget 8 SJ års- och håbarhetsredovisning 2013 SJ års- och håbarhetsredovisning

7 HÅLLBART FÖRETAGANDE VINJETTER HÅLLBART HÖGT FÖRETAGANDE UPP I GRÅ GRI Som ramverk för håbarhetsredovisningen tiämpar SJ sedan 2007 tredje generationen av Goba Reporting Initiatives (GRI) riktinjer G3 ( SJ har vat att för 2013 appicera nivå B+ och utför en sjävutvärdering gentemot GRI:s riktinjer G3. Deoitte har översiktigt granskat SJs håbarhetsredovisning och bekräftat sjävutvärderingen. Ansvar i fera perspektiv SJs övergripande må är att vara en håbar järnvägsoperatör i Sverige. Vårt främsta bidrag ti ett håbart samhäe är att få fer att väja att resa med oss. SJs vision är Aa vi ta tåget. Vi ska vara ett attraktivt och påitigt reseaternativ som kan konkurrera med bi, fyg och andra tågoperatörer. För att kunderna ska vija väja SJ krävs att vi är en ansvarsfu tågoperatör som håer en hög och stabi kvaitet på vår everans het enket håer vad vi ovar. Att vi dessutom går med vinst är en förutsättning för att vara ett håbart företag. SJs viktigaste håbarhetsarbete är att få fer att väja att resa med SJ istäet för med bi eer fyg. På så sätt bidrar vi och våra kunder tisammans ti en håbar framtid. Håbarhet för SJ SJ stäer sig bakom Brundtandrapportens internationea definition på håbar utvecking: Att tigodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjigheter att tigodose sina behov. I ett håbart samhäe går ekonomiskt ansvar hand i hand med sociat och mijömässigt ansvar. När SJs verksamhet drivs ansvarsfut ur ett bredare perspektiv skapas konkurrenskraft, effektivitet och önsamhet viket eder ti ett ångsiktigt uthåigt värdeskapande även för våra intressenter. Håbarhet är mer än bara grönt När vi frågar våra kunder vad som är viktigast för dem så svarar många punktighet. En håbar resa är atså även exempevis en punktig, prisvärd och trafiksäker resa. Att en resa med SJ dessutom är mijömässigt håbar är sjävkart. Vår övergripande måsättning att vara en håbar järnvägsoperatör i Sverige kan konkretiseras i fyra huvudpunkter: Det ska vara tryggt och säkert att åka med SJ. SJ ska säkerstäa en grundäggande everanskvaitet där punktighetsarbetet har hög prioritet. Kunden ska väja SJ i första hand. SJ ska eva upp ti ägarnas finansiea och icke-finansiea krav. Ett ångsiktigt och systematiskt arbete VISION & AFFÄRSIDÉ VÄRDERINGAR SOCIALT HÅLLBART MILJÖMÄSSIGT HÅLLBART EKONOMISKT HÅLLBART Med- Partnerskap arbetare & Resurser Samhäe Kund strategiska må affärs- och verksamhetspaner processer, rutiner och checkistor strategisk utvärdering och utvecking SJ har änge arbetat aktivt med mijöfrågor som en de av håbarhetsarbetet i stort. Det är 20 år sedan vi år 1994 bev först med att erbjuda Bra Mijöva-märkta resor med SJs etåg i hea Sverige (äs mer på sidan 28). De senaste åren har SJ tideats fera utmärkeser som visar att vi har ett starkt varumärke inom mijö och håbarhet. SJ ABs edningssystem är certifierat enigt såvä ISO 9001 och ISO som OHSAS Det visar att vi har tydiga processer och fortöpande bedriver ett förbättringsarbete inom kvaitets-, mijö- och arbetsmijöfrågor. Process & Produkt Finans 20år sedan SJ började erbjuda tågresor i Sverige märkta med Bra Mijöva. Sex styrområden för håbart företagande Håbart företagande är en integrerad de i SJs affärsmode och vi styr vår verksamhet utifrån ett hoistiskt perspektiv. Med företagets vision, affärsidé och värderingar som utgångspunkt säkerstäs ett sociat, mijömässigt och ekonomiskt håbart företagande genom att vi mäter och föjer upp vår verksamhet via styrområdena Medarbetare, Partnerskap & Resurser, Samhäe, Kund, Process & Produkt samt Finans. Strategiska må bryts ner i paner För respektive styrområde finns ångsiktiga, strategiska må fastsagna. Måen har i sin tur konkretiserats i affärsoch verksamhetspaner och ambitionsnivån igger i inje med den ångsiktiga strategin. Integration i det dagiga arbetet SJs ambition är att våra processer, rutiner och checkistor ska säkerstäa att vi arbetar så effektivt som möjigt. Viktiga sakområden som kvaitet, mijö, arbetsmijö och trafiksäkerhet ska vara en integrerad de i det dagiga arbetet. Strategisk utvärdering och utvecking För att årigen utvärdera och utvecka SJs edningssystem använder vi den europeiska värderingsmodeen EFQM. Modeen hjäper oss att med struktur och systematik mäta var SJ befinner sig i förhåande ti vision och uppsatta må. Att arbeta med EFQM-modeen är en naturig de av vår strategi- och affärspaneprocess och genom vaet av en väetaberad mode kan vi även jämföra oss med andra företag. Mået är att vara ett föredöme för företag och organisationer i Sverige när det gäer håbar och kundorienterad verksamhetsutvecking. 10 SJ års- och håbarhetsredovisning 2013 SJ års- och håbarhetsredovisning

8 HÅLLBART FÖRETAGANDE VINJETTER HÅLLBART HÖGT FÖRETAGANDE UPP I GRÅ Ansvarsfu styrning Baserat på våra intressenters förväntningar och SJs egna förutsättningar mäter och styr vi vår verksamhet med stöd av ett baanserat styrkort. Under 2013 har vi fortsatt att utvecka arbetet så att de sociaa, mijömässiga och ekonomiska perspektiven koppas samman tydigare. Vår ägare har stät krav på att aa statigt ägda boag ska arbeta fram försag på håbarhetsmå anpassade efter respektive företags inriktning. Måen ska sammanfatta företagets verksamhet, vara mätbara och tiräckigt utmanande. SJs må arbetades fram i en styrgrupp bestående av tre representanter från styresen och två från företaget. Under hösten fattade styresen besut om SJs tre nya, ångsiktiga håbarhetsmå. Måen handar om punktighet på 95 procent, ande genomförda everantörs- och partnerskapsbedömningar samt SJ Voontär, en möjighet för medarbetarna att ägna sig åt ideet arbete på arbetstid. sj ABs styrkort Utfa 2012 Må 2013 Medarbetare Utfa 2013 må 2014 Läs mer, sid Ledarskapsindex, årsvärde Prestationsindex, årsvärde Sjukfrånvaro 4,3 4,3 5,6 4,8 36 Partnerskap & Resurser Deaktighet och engagemang Samhäe Kund Genomförda everantörs- och partnerskapsbedömningar, % Varumärkesindex, VMI Mijöindex SJ Voontär 3 12 Antaet avarigt skadade Trafiksäkerhetsindex EFQM-poäng Nöjd kundindex, NKI De ångsiktiga måen i den företagsgemensamma affärspanen översätts ti operativa må och aktiviteter för verksamheten från staber, divisioner och enheter ti åkstationer och medarbetare. Arbetet med månedbrytningen påbörjades under 2013 och fortsätter kommande år. Kontinuerig uppföjning Måen föjs upp års- eer månadsvis. Det gör styrkortet ti ett viktigt verktyg för ständiga förbättringar inom ett anta verksamhetskritiska måområden. Genom att vi kontinuerigt stämmer av våra prestationer ökar möjigheten att parera negativa avvikeser innan de hinner få några större konsekvenser och istäet styra mot önskad riktning. Öppenhet och deaktighet Syftet med månedbrytningen är att öka öppenheten och deaktigheten i företaget så att aa medarbetare får möjighet att se och påverka hur verksamheten och den egna arbetsinsatsen utveckas i reation ti SJs övergripande må. Punktighet i okförares mådokument Ett exempe är hur SJs övergripande punktighetsmå kommer att brytas ner och hamna som en aktivitet i våra okförares mådokument, med konkreta åtgärder i riktning mot det gemensamma mået. Process & Produkt Finans 5 Punktighet fjärrtåg, 15 min, % Punktighet fjärrtåg, 5 min, % Punktighet regionatåg, 5 min, % Beäggningsgrad, % Reguaritet, % Röreseresutat, MSEK Omsättning, MSEK Soiditet, % Avkastning på eget kapita, % ,1 10, ,3 5,1 Nya må faststäs på boagsstämman i apri SJ Affärspan Division Trafik & Service Verksamhetspan Enhet Trafik Aktivitets pan Åkstation Aktivitetsista Lokförare Mådokument De ångsiktiga måen i den företagsgemensamma affärspanen bryts ner ti operativa må och aktiviteter för aa dear inom verksamheten. Här ett exempe från Division Trafik & Service. För definitioner, se sidan Medarbetarundersökningen resuterar i nya mätvärden under 2013 varför utfa 2012 och må 2013 ej är jämförbara med utfa Av identifierade hög- och meanriskeverantörer. 3 Nytt mätvärde under framtagande, må sätts under Mätvärdet upphör 2014, se sidan Avser SJ-koncernen. Kart Pågår Samtiga områden i styrkortet igger ti grund för må och aktiviteter i hea verksamheten

9 STRATEGI STRATEGI Långsiktighet och konkurrenskraft är SJs strategi Vi satsar offensivt för att uppnå våra nya må. Under 2013 ineddes ett förbättringsarbete för att utvecka vårt kund erbjudande och samtidigt sänka våra kostnader. Mået i VÅR nya strategi som arbetats fram under 2013 är att SJ fortsatt ska vara resenärernas förstahandsva de kommande 20 åren. SJ ska vara en håbar och marknadsedande järnvägsoperatör i Sverige, viket naturigtvis även innefattar att möta ägarnas avkastningskrav. Enigt den pan som presenterades under året ska SJ spara en mijard kronor på tre år. Det ska vi göra genom att höja effektiviteten och everanskvaiteten samt sänka kostnaderna. För att uppnå detta behöver vi säkerstäa den grundäggande kvaiteten och yfta nivån på de funktioner som kunderna värdesätter högst punktighet, information och bemötande ombord. Förnyesen av SJ 2000-tågen är en av de största satsningarna i modern tid då vi investerar fera mijarder kronor i en genomgripande upprustning (äs mer på sidorna 22-23). storstäderna. Då ökningen av antaet avgångar på dessa sträckor är stor förväntas fer väja tåget istäet för bi eer fyg. Även på andra marknader och sträckor kommer tågresandet att öka i framtiden, ti föjd av såvä befokningsökning som ekonomisk tiväxt. Punktigheten har fortsatt stort fokus SJs viktigaste håbarhetsfråga är det fortsatta arbetet med punktighet. Ju bättre punktighet vi uppnår desto fer väjer bort fyget eer stäer bien. Punktighetsarbetet har även på ängre sikt hög prioritet både internt inom företaget och i vår interaktion med såvä Trafikverket som övriga järnvägsaktörer. SJ arbetar tisammans med bransch en för att höja punktigheten ti 95 procent och vårt nya mått är rätt tid pus max fem minuter. En marknad på tiväxt Samhäets at större fokus på håbarhetsfrågor är positivt för branschen och främjar tågets position jämfört med mer mijöbeastande transportsag. Med en ökad konkurrens på spåren får resenärerna fer vamöjigheter, viket också stärker branschens attraktionskraft. Marknads voymen för resor med tåg i Sverige har nästan fördubbats de senaste 20 åren. Ökningen har fram ti nu drivits framför at av kortare restider, större mijöfokus från kunderna och generet biigare pris på tågtrafik i reation ti andra transportsag. Resandet förväntas fortsätta öka med två procent per år fram ti 2030, enigt Trafikverkets beräkningar. Den största deen av ti växten framöver förkaras av nya aktörer på injerna mean Nya möjigheter Vi rustar nu för framtiden och för att möta konkurrensen. Avregeringarna tvingar oss och övriga befintiga aktörer att bi snabbare, smartare och effektivare. Vi kommer att öka vår attraktionskraft gentemot konkurrerande aktörers erbjudande, för att SJ ska fortsätta att vara kundens förstahandsva och den edande operatören på marknaden. På ång sikt finns dessutom möjigheter för koncernen att växa, ti exempe genom internatione expansion med trafikering i och mot Europa. SJ står inför stora förändringar på en marknad med nya möjigheter. Vi har en pan, en uppsättning kraftfua verktyg och genomarbetade må med oss in i framtiden

10 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA Ett steg närmare kunderna På SJ arbetar vi för att everera punktiga och bekväma tågresor. Med våra resenärers behov i fokus ser vi ständigt över processer och metoder i syfte att göra resan ännu enkare. Ännu fer injer i popuär LÅGPRISkaender Kaendern visar de biigaste resorna ur ordinarie utbud på SJs 30 popuäraste injer 90 dagar framåt i tiden. Den har under året utökats med sex nya injer. Nya injer: Östersund Stockhom Umeå Stockhom Göteborg Mamö Stockhom Herrjunga Linköping Mamö Stockhom Åre bijettköp per månad på SJs mobisajt. 1/2 mijon unika besökare på SJs sajt i snitt per månad. At fer resenärer väjer att besöka SJ digitat. Nära sex mijoner resenärer besökte SJs digitaa kanaer under december Fest besökare hade SJs webbpats sj.se med drygt 4 mijoner besökare. Mobi.sj.se hade 1 mijon, en ökning med 100 procent jämfört med 2012, och appen Min resa hade drygt en hav mijon besökare. Fokus i SJs kvaitetsarbete är att förbättra reseuppevesen för våra kunder. Vår everans påverkar människor dagigen och det är viktigt att vi är yhörda för ris och ros. Under året har vi genomfört fera förändringar efter att ha yssnat på våra kunder. Förbättrad service ombord SJ har i år anserat ett ferta nyheter som underättar och förbättrar reseuppevesen. De nya famijevagnarna i InterCity-fottan ingår i vår satsning på att göra tågresan mer attraktiv för barnfamijer. Vagnarna har utöver en ny bistroavdening även en ekhörna för barn, mikrovågsugn, rymigare bagagepatser och fyrstossittning. Att våra kunder nu har tigång ti fritt wi-fi ombord var också en uppskattad nyhet, och sedan det introducerades har antaet internet användare nästan fyrdubbats. Varje dag har vi nära ansutningar mot den nya portaen ombord.sj.se och vi arbetar vidare med att skapa ännu bättre kapacitet. Den här utveckingen är viktig då fer och fer resenärer vi arbeta eer se på fim och tv via internet när de reser. Under året uppgraderades aa SJs snabbtåg med betydigt snabbare internet ombord, samtidigt som mobioperatörerna bygger 4G ängs viktiga sträckor. Nästa steg är att under 2014 även uppgradera våra dubbedäckare ti 4G, viket innebär att närmare hundra tåg kommer att ha uppgraderats med den nya tekniken. Utveckade tjänster i nya kanaer Vår ambition är att våra resenärer ska kunna utföra fer av sina vanigaste SJ-ärenden oberoende av var de befinner sig. Därför har vi nu möjiggjort bijettköp i SJs mobiapp. I december bev det dessutom möjigt för resenärer med iphone att sama sina tågbijetter i appen Passbook, viken fungerar som en eektronisk hjäpreda. Aktue resa visas automatiskt i samband med avgång och kunden får information om avgångstid, spår samt eventuea ändringar. Vår tjänst med trafikinformation via sms bev också tigängig på fer injer och information om störningar och förseningar kan ses direkt i mobiteefonen. Enkare att hitta på sj.se Vår webbpats sj.se har också utveckats under 2013 efter synpunkter på att det varit svårt att hitta på sidan. Under våren och sommaren genomfördes därför förändringar i informationsstrukturen på sj.se. Förenkingarna ska göra det ättare för besökarna att få tigång ti den information och de funktioner som efterfrågas. Idag säjs nästan sju av tio tågbijetter via SJs digitaa kanaer eer via bijettautomater och det är därför viktigt att besökarna utan svårigheter hittar rätt och kan genomföra sina köp var SJ också nominerade i kategorin Sveriges bästa resesajter i tidningen Internetwords åriga topp 100-ista över Sveriges bästa webbpatser. Satsning på Mäardaen SJs satsning på resandet på Mäarbanan är i fu gång och i augusti tikom två avgångar från Stockhom med ansutning ti Bergsagspenden. I samband med tågpanen för 2014 fick Västeråspendarna återigen ett tidigt direkttåg ti Stockhom viket underättar för dem som behöver vara på sitt arbete tidigt. Dessutom har antaet sittpatser på popuära avgångar utökats. Dessa har band annat vats ut efter att SJs resenärer via Facebook fått önska vika tre injer de tyckte skue äggas ti. Resenärerna hade tov möjiga aternativ men när besökarna på Facebook-sidan började komma med egna försag på vika injer de vie se segade Åre upp som en sokar favorit. Då vi vi vara yhörda för våra kunders önskemå vade vi även ut Åre utöver de tre som skue tas ut bijetter säjs via ågpriskaendern varje månad. Under 2013 sådes omkring en mijon ågprisbijetter via ågpriskaendern och SJs övriga säjkanaer. Tibaka på Västkustbanan I och med tidtabesskiftet i december 2013 är SJ tibaka på injen Göteborg Hamstad Hesingborg Lund Mamö med sju tåg om dagen i vardera riktning. För SJ är det gädjande att efter några års uppehå åter kunna erbjuda kunderna i västra och södra Sverige resor ti och från arbetet såvä som på fritiden. Vi har också fer avgångar idag och det har bidragit ti att antaet resenärer är fer än för två år sedan. Utveckad resegaranti Nytt för i år är att regerna för SJs resegaranti har gjorts generösare eftersom vi har tagit bort den friskrivning som tidigare tiämpats vid force majeure

11 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA Våra kunders åsikter hjäper SJ framåt SJ är ett serviceföretag och reationen med våra kunder är avgörande för vår framgång. Vi går framåt i fera kvaitetsundersökningar 2013, viket visar att vi har tagit ett steg i rätt riktning. För att SJ ska vara marknadsedande även index (VMI), ger också ett ågt utfa viket be i framtiden måste vi fortsätta att skapa nytta kräftar att vi har ett stort arbete kvar att göra. för våra kunder. Vi yssnar på vad de tycker för Att öka anseendet och förtroendet är vår att föja upp resutatet av vårt kvaitetsarbete. viktigaste fråga. Punktigheten har stor på Omfattande egna undersökningar och upp verkan på varumärket och arbetet med att föjning av externa mätningar ger oss insikt i förbättra den är därför centrat. hur at från servicen ombord ti SJ som före SJs befintiga VMI mäter främst giande tag uppevs av kunderna. och förtroende. Därför genomfördes under hösten en drivkraftsanays för att skaffa mer Framåt för SJ i branschmätning kunskap om vad det är för uppfattningar SKI, Svenskt Kvaitetsindex, är en årig under och behov som driver människor att väja sökning om hur amänheten uppfattar svens eer väja bort att resa med oss, samt vika ka företags varumärken. Band transport- våra svagheter respektive styrkor är. Att ha boagen fick SJ 60,5 på skaan 0 ti 100, där insikt i detta är avgörande i en konkurrens 60 utgör gränsen för godkänt. Årets ökning situation. Anaysen utgör i nästa steg basen innebär att vi efter fyra år får ett betyg strax för ett vidareutveckat VMI samt är en viktig över godkänt. Resutatet är en kombination utgångspunkt för arbetet med att ta fram en av ett intensivt arbete med kundförbättrande ny varumärkespattform för SJ. åtgärder och att kunskapen nu är större AKTIVITETER FÖR 2014 Arbeta fram ett nytt mätvärde avseende Varumärkesindex och en ny varumärkespattform, båda med en tydig kopping ti vår affärsstrategi. Lansera förbättrad restidsgaranti för penderesenärer och införa restidsgaranti för kombinationsresor. Utvecka trafikinformationen och förbättra informationen ti kunder vid trafikstörningar. band amänheten om att det råder ett deat ansvar på spåren. SJs Varumärkesindex en utmaning Vårt varumärke rankas ågt i den åriga externa mätningen Anseendebarometern, där människor fått ge sin syn på hur de uppever varumärket SJ. Vårt eget måta inom styrområdet Samhäe, Varumärkes Kundens reseuppevese mäts SJs resenärer får ofta chansen att svara på frågor om hur de uppevt sin resa. Ett strategiskt nycketa som mäts öpande under året är Nöjd kundindex (NKI). Det säger oss vad som är viktigt för våra kunder och hur vi ever upp ti deras förväntningar. Svaren visar att vi gör ett bra och ansvarsfut jobb som bir at bättre. Men vi är ångt ifrån nöjda. SAMHÄLLE / KUND Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 må 2014 Varumärkesindex, VMI* Nöjd kundindex, NKI *Nytt mätvärde under framtagande, må sätts under SJs kunder på snabbtågsinjer är generet sett nöjdare än våra kunder på regionaa injer, främst i Mäardasregionen. Särskida insatser har därför prioriterats för Mäardaen, äs mer på sidan 17. Förbättrad service Vi använder även ett serviceindex som mäter resenärens uppfattning om service, information, tigängighet och bemötande ombord. Det är gädjande att vi ser en positiv trend, resenärerna ger SJs ombordpersona at bättre betyg. Mean 2011 och 2012 har service index ökat upp ti sex enheter och under 2013 har vi yckats bibehåa nivån. Betyget för kundbemötande gäande snabbtåg utmärker sig särskit och har ökat från 78 ti 82, viket är en mycket bra nivå. Ett ökat fokus på kundbemötande och införandet av serviceedare ombord på våra snabbtåg är viktiga orsaker ti de förbättrade resutaten föjer oss på Twitter giar oss på Facebook

12 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA EXEMPEL PÅ AKTIVITETER 2014 Punktighet en viktig förutsättning Våra kunder ska komma fram i tid. Det är ett stort fokus för SJ och en förutsättning för järnvägens förtroende. Därför arbetar vi kontinuerigt och måmedvetet med att förbättra punktigheten. REDOVISNING AV PUNKTLIGHET Vår redovisade punktighet och reguaritet omfattar den kommersiea trafiken. Punktighet och reguaritet för SJs upphandade trafik redovisas ti respektive bestäare. Utvecka effektiviteten på depåer med fortsatt utvecking av eankonceptet. Punktighet Regionatåg, +5 min, % Förbättra förarnas och ombordpersonaens mobia IT-stöd. PUNKTLIGHETEN FÖR SJs fjärrtåg mättes Tisammans för tåg i tid Arbeta med avgångspunktigheten och utgångskvaiteten (rätt fordon i rätt ordning). Öka integrationen mean fordonsedning på trafik edningen och depåfordonsedning samt verkstadsstyrning. fram ti september 2013 som rätt tid pus 15 minuter, medan SJs regionatåg mättes som rätt tid pus 5 minuter. I september kom en ny svensk branschstandard där punktigheten mäts som rätt tid pus 5 minuter för aa persontåg. För 2013 redovisar SJ därför båda gränserna (se tabe). Vi väjer att föja undervägspunktighet, det vi säga punktigheten vid varje resandebyte på en sträcka. Ytterigare ett mått vi fö Att nå en hög punktighet är ett viktigt samspe. SJ samverkar med Trafikverket och andra aktörer för att ösa och förebygga probem som hänger samman med att den begränsade patsen på spåren behöver fördeas mean fera tågoperatörer. Vi ser även över och försöker, så ångt det är möjigt, att komma ti rätta med fe och brister. Under 2013 ineddes samarbetet Tisammans för tåg i tid (TTT) mean järnvägsbranschens aktörer. Sam jan apri jui okt dec Må 95 (2020) Punktighet Fjärrtåg, +15 min, % 5 + min Skärpt gemensam punktighetsgräns Tidigare har punktigheten mätts som rätt tid pus 15 minuter för fjärrtåg, medan regionatåg mätts som rätt tid pus 5 minuter. I september 2013 enades den svenska järnvägsbranschen om att det är rätt tid pus 5 minuter som gäer för aa persontåg. jer är reguaritet, viket innebär andeen tåg som startat och kommit fram ti sutstation som panerat. Våra punktighetssiffror visar att vi är ångt ifrån våra må på en de injer. Särskit utmanande är det under högtrafik när det är intensiv trafik på spåren. Vårt arbete med att minska SJs egen de av punktighetsprobematiken har gett resutat och av orsakerna bakom de förseningar som drabbade våra kunder under året stod SJ för ungefär en femtede. Men våra krav på oss sjäva är högre än så. Arbetet med att förbättra punktigheten har fortsatt stort fokus. arbetet handar om att sätta hea järnvägssystemets funktion i fokus, från ökad punktighet ti bättre trafikinformation. Det gemensamma mået är 95 procents punktighet år Arbetet mäts och utvärderas kontinuerigt och varje år redovisas resutatet vid en konferens. Fokus vid det första mötet var att nå enighet kring må och indikatorer samt att etabera en mode för det fortsatta arbetet. Störningsorsaker Många störningar i tågtrafiken är reaterade ti infrastrukturen, exempevis probem med process & produkt Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 må 2014 Punktighet fjärrtåg, 15 min, % Punktighet fjärrtåg, 5 min, % Punktighet regionatåg, 5 min, % Reguaritet, % spår, e och signaer. Annat som påverkar punktigheten är oyckor på spåren och probem reaterade ti oss tågoperatörer, ti exempe fe på fordon. Aa interna processer granskas Anayser av våra interna processer och föden runt punktigheten gör det möjigt att definiera brister och sätta in rätt åtgärder. Arbetsprocesser i aa dear av verksamheten, at från IT-stöd och rutiner i bistron ti trafikinformation och reparationer, ska fungera smidigt och effektivt för att möjiggöra att tågen avgår och ankommer i tid. Även rutinerna vid trafikstörningar ses över när det gäer tydighet och struktur, så att åtgärder och ersättningstrafik kan sättas in för kunderna på bästa möjiga sätt. För att trafiken ska fyta på är det också viktigt att tågen ruar enigt pan, det vi säga att okföraren håer sin så kaade kana så ångt det är möjigt. Det gäer att varken komma fram för tidigt eer för sent ti en station och att håa sin tidtabe även ute på spåren. Utökad redovisning på hemsidan Under 2013 utveckade SJ redovisningen av punktigheten på hemsidan. För att göra statistiken mer öppen och tigängig redovisas nu punktigheten veckovis och per inje för fjärr- och regionatågen jan apri jui okt dec Må 95 Punktighet Fjärrtåg, + 5 min, % jan apri jui okt dec Må 95 (2020) 1 Mätvärdet upphör Metod för reguaritetsberäkning har justerats på grund av systemuppdatering, metod för 2013 har ägre tiföritighet än tidigare

13 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA Med nya SJ 3000 på spåren och en kommande upprustning av SJ 2000 erbjuder SJs snabbtågsfotta bekväma resor med kortare restider. SJ 2000 När vårt första snabbtåg, SJ 2000, anserades för 20 år sedan var det en stor nyhet i tågsverige. Med hög komfort, fäbara stoar och korgutning erbjöd SJ 2000 ett modernt och attraktivt reseaternativ, unikt anpassat ti den svenska järnvägen. Det vi vi att SJ 2000 ska fortsätta att vara och därför har vi tagit besut om en omfattande upprustning för fera mijarder kronor av aa 36 tågsätt. Utöver modernisering och ökad komfort innebär investeringen ökad driftsäkerhet, viket ska bidra ti förbättrad punktighet och i förängningen ett mer håbart resande. Vi har i hög grad invoverat våra kunder i upprustningen. De har genom kundundersökningar, djupintervjuer och webbenkäter fått ge sina synpunkter på design och funktioner i de nya vagnarna. SJ 3000 SJs nya snabbtåg SJ 3000 introducerades i februari 2012, och i februari 2013, efter ett år i trafik, konstaterades att trafikstarten varit mycket yckad. SJ firade både ettårsjubieum och mågång för tvåmijarderssatsningen då det sista av de 20 tågsätten sattes i trafik. Testkörningarna var omfattande, viket resuterade i vädigt få stoppande fe när tågen vä sattes i passagerartrafik. SJ 3000 är ett av Sveriges mest mijöanpassade tåg och vä anpassat för kunder med funktionsnedsättning procent av materiaet i tågen är återvunnet och hea tåget går att återvinna igen ti 98 procent. En energisnå konstruktion med ågt uftmotstånd minskar energianvändningen och tågen kan vid bromsning återmata mer än tov procent av den använda energin ti enätet. SJ 2000 Dubbedäckare SJ 3000 Regina InterCity, Regiona och Nattåg (ok och vagnar) Regionatåg (X12) Många av våra kunder reser med oss varje dag. Vår måsättning är att erbjuda prisvärda och bekväma resor på både korta och ånga sträckor. Våra tåg är investeringar i framtidens resor SJ har de senaste åren investerat stora summor i upprustning och teknikutvecking, för att även i framtiden kunna everera ett modernt och effektivt reseaternativ. SJ InterCity Med SJ InterCity kan resenären ta tåget ängre sträckor bekvämt och effektivt, men ofta ti ett ägre pris och med ite ängre restid än med SJs snabbtåg. Linjerna trafikeras främst av de kassiska ok- och vagntågen. En stor upprustning av InterCity-tågen bev kar 2012 och standarden på tågens komfort har höjts. Vi erbjuder fer sitt patser och fräschare sittvagnar med mer pats för bagage. Under 2013 yftes service- och komfortnivån ytterigare. SJ har satsat 150 mijoner kronor på 20 nya famijevagnar i InterCity-fottan. Vår nya famijevagn, som består av en het ny bistro, fyrstossittning och en ekhörna, anserades under hösten. Vagnarna kommer att tas i drift under det kommande året efterhand som de ruar ut från fabriken. När aa 20 vagnar satts i trafik kan SJ erbjuda famijepatser på samtiga InterCity-injer i Sverige. SJ Regiona med fyra oika tågtyper Regionatrafiken bedrivs med fyra oika tågtyper; dubbedäckare, Regina, regionatåg (X12) samt kassiska ok och vagnar. Dubbedäckaren har två våningar, är snabbgående och mjukbromsande. Tågen är speciabyggda för regionaa resor med många stopp på vägen. Dear av regionatrafiken körs även med ett fåta Reginatåg, medan en större de körs med ok och vagnar. Många av vagnarna är upprustade nyigen med ökad standard ombord. Under rustade SJ upp ett anta regionatåg av en ädre mode (X12). Tågen har fått nya bekväma stoar, ny kädse samt euttag, kädkrok och nätficka vid varje sittpats. De är även bättre anpassade för resenärer med funktionsnedsättning och har rustosramp, rustospatser och en het ny handikapp toaett. 22 SJ års- och håbarhetsredovisning 2013 SJ års- och håbarhetsredovisning

14 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA SJ mijoner kiometer och en hav mijard resor sedan SJ 3000 Nya moderna tåg förstärker vår fotta med nya säten. Utmärkande för SJ 2000 är korgutningen som ger en bekvämare reseuppevese samtidigt som tågen kan köra fortare i kurvorna än andra tågtyper. I stort sett aa svenskar har någon gång åkt med SJ Totat rör det sig om cirka en hav mijard tågresor. Tisammans har aa SJ 2000-tågen kört 261 mijoner kiometer. Premiärturen med X 2000 (som tåget hette tidigare) skedde den 4 september 1990 mean Stockhom och Göteborg. Tågets tekniska toppfart är 210 km/h, men rekordet vid provkörningar är 276 km/h. Nu förbättrar vi förutsättningarna för användningen av mobiteefon och internet ombord. Ett av Sveriges mest mijöanpassade tåg mijödekarerat och certifierat enigt ISO Det finns 20 stycken SJ 3000 som rymmer 245 resenärer vardera sammanagt har det gett nya säten i SJs tågfotta. SJ 3000 är utveckat för att trafikera ängre sträckor med fera stopp. Varje tåg kördes fefritt i km innan det sattes i trafik. Tågens breda gångar och rymiga vestibuer underättar för kunder med funktionsnedsättning. Ombord på SJ 2000 finns goda möjigheter att arbeta under resan. Euttag finns vid aa patser och fritt wi-fi är tigängigt. En rustosyft i markpan gör ombordstigningen enke. Tågets säten har bra benutrymme och varje pats har egen äsampa och euttag. Utrustat med SJs nya informationskoncept SJ Ombord med band annat information om avgångs- och ankomsttider. 200 km/h Bekvämare Snabbare Fritt wi-fi 200 km/h SJ Ombord Bistro Fritt wi-fi 24 25

15 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA SJ InterCity Kassiska ok med moderna vagnar. SJ Regiona På regionatågen reser många dag- och veckopendare mean hemmet och arbetet. Kassiska vagnar som varit i trafik sedan 1980-taet. Omfattande upprustning gav enhetigare fotta och fer sittpatser. Ny famijevagn med ekhörna i form av en dubbedäckare. AC-anäggning. Nytt utbud i bistron, band annat korvgri och varmuftsugn för nybakade buar. Fer avgångar med bättre pendingstider. Omkring häften av resorna med SJ Regiona sker mean hemmet och arbetet. Fyra oika tågtyper i trafik. Snabbgående och mjukbromsande dubbedäckare med fritt wi-fi. Nyupprustade vagnar med euttag och bekväma stoar. Rymig toaett anpassad för rustosburna. Tigång ti skötbord. Vår satsning på barnfamijer innefattar en ny famijevagn med bistro, fyrstossittning och en ekhörna. Med InterCity reser du bekvämt och effektivt, men ofta ti ett ägre pris än med snabbtågen. Ett ferta tåg har fått en omfattande upprustning de senaste åren och standarden på komfort har höjts. I regionatrafiken är det viktigt med täta avgångar och stopp även på mindre orter för att möta resenärernas behov av tågresor ti och från arbete och skoa. På dubbedäckaren har våra kunder tigång ti internet och euttag. 160 km/h 150 MSEK investeras Lekvagn Bistro 200 km/h Dubbedäckare Fer avgångar Fritt wi-fi 26 27

16 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA Gröna resor en bra affär En tågresa mean Göteborg och Stockhom ger ett utsäpp på cirka 1 gram kodioxid, viket motsvarar utsäppet för 0,5 m bensin. Att resa med tåg ger redan minimaa utsäpp. Men vi fortsätter arbetet för att ytterigare reducera vår mijöpåverkan. VÅRA KUNDER KAN BERÄKNA OCH JÄM- FÖRA SINA UTSLÄPP I SJ MILJÖKALKYL På vår hemsida finns verktyget SJ Mijökaky som beräknar och jämför utsäppen från tåg, buss, bi och fyg på en viss resa. Resutatet presenteras i tabeer och grafer. Samma verktyg igger ti grund för den öpande mijöstatistik som SJs företagskunder får som underag ti sitt eget mijöarbete, ti exempe när de föjer upp mijömå för sina medarbetares resor i tjänsten. Läs mer om SJ Mijökaky på mijokaky. En tågresa med SJ 2000 Stockhom Göteborg motsvarar kodioxidutsäppen från ett havt kryddmått bensin (0,5 m). Bra Mijöva-märkta resor i 20 år SJ har ett starkt varumärke när det gäer mijö och håbarhet. I oktober 2014 är det 20 år sedan SJ AB var det första företaget att märka sina tågresor med Naturskyddsföreningens mijömärkning Bra Mijöva. I kriterierna stäs strikta krav på en energieffektiv resa med iten kimatpåverkan och åga utsäpp. Fera år i rad har SJ fått utmärkeser för vårt håbara varumärke, vi har bivit branschbäst i Sustainabe Brand Index samt utsetts ti Sveriges Grönaste Varumärke. Det gör oss stota men förpiktigar också. Vi har höga förväntningar att eva upp ti. Minimaa utsäpp av fera anedningar Det behövs fera oika transportsag i samhäet, men skinaden i utsäpp av kimatpåverkande kodioxid är stor. Tåg har åg eförbrukning eftersom friktionen mean hju och räs är mindre än mean ett bihju och asfat. Man reser fer tisammans och SJ köper dessutom 100 procent förnybar e från vatten- och vindkraft, viket ger minimaa kodioxidutsäpp. Minskade utsäpp från tjänsteresor Många företag som vi minska sina utsäpp från tjänsteresor gör det genom att i högre grad resa med SJ. Fri uppkopping ombord på aa våra snabbtåg gör att restiden kan användas effektivt, ti exempe för att arbeta. Göteborg Stockhom: 1 gram kodioxid En tågresa Göteborg Stock hom med SJ 2000 ger ett utsäpp på cirka ett gram kodioxid. Det motsvarar utsäppen från förbränningen av 0,5 m bensin. För att komma upp i samma utsäppsmängd som från en fygresa på samma sträcka går det sådana tågresor. Jämfört med bi går det att resa cirka gånger med tåg. Een som köps in för att driva aa SJs tåg står för mindre än en procent av de totaa kodioxidutsäppen från SJs verksamhet. Den största andeen av kodioxidutsäpp kommer från den ersättningstrafik med buss och taxi som sätts in vid trafikstörningar. Därför igger fokus på att effektivisera och optimera ersättningstrafiken; exempevis erbjuda taxi istäet för att köra en havtom buss, om det handar om endast ett fåta kunder. Vi försöker så ångt det är möjigt också att panera ersättningstrafiken, ti exempe vid spårarbeten, för att kunna stäa reevanta och tuffa mijökrav. Även energieffektiviteten ombord gör skinad och nya SJ-tåg har energisnå LED-beysning 28 29

17 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA Eanvändning koncern (GWh) g CO 2 /personkm* , 2011, 2012: SJ AB, SJ Norrandståg AB och Stockhomståg KB. 2013: SJ AB, SJ Norrandståg AB, Stockhomståg KB och SJ Göta andståg AB. 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, * Endast SJ AB DET HÄR ÄR ECODRIVING: Inte köra fortare än vad som behövs för att håa tidtabeen. Utnyttja banans utning och rua i nedförsbackar. Använda återmatande ebroms istäet för mekanisk broms. Göra mjuk inbromsning utan ryck vid stationerna. och en funktion där temperaturen sänks och ventiationen sås av när tåget är ur trafik. SJs moderna tåg använder dessutom knappt häften så mycket energi som ädre tåg, trots ökade hastigheter och kortare restider. Framgångsrik etabering av ecodriving Det är många faktorer som påverkar energianvändningen för SJs tåg, ti exempe väderek, förarnas körsätt samt hur banan ser ut. SJs satsning på ecodriving är ett sätt att effektivisera energianvändningen, där föraren med hjäp av teknik och kunskap kan väja optima hastighet och inbromsning. Tåg är redan det mest energieffektiva transportmedet och SJ räknar med minst tio procents ytterigare energiminskning när okförarna kör mijöanpassat. Ecodriving innebär ett mjukare körsätt och en ökad användning av ebroms som samtidigt återmatar e in i järnvägens esystem e som kan användas av ett annat tåg på samma sträcka. En minskad användning av mekanisk broms minskar även fordonssitaget. Samtidigt ger det en bekvämare resa för resenärerna med färre hårda inbromsningar och acceerationer. Aa SJs 600 okförare utbidades i ecodriving under våren Ti sin hjäp har de även en mobiappikation som ger vägedning om hur tåget kan köras mest effektivt. Under 2014 fortsätter vi att utvecka, föja upp och utvärdera arbetet med ecodriving ytterigare. Band annat ska en funktion utveckas i ecodriving-appen som ger föraren körrekommendationer för att på bästa sätt återvinna röreseenergi vid runing. Högt betyg för mijömedvetenhet Vårt Mijöindex mäts öpande i vår ombordundersökning och visar hur mijömedvetet kunderna anser att SJ är som företag. Mijöindex har ökat under året, sannoikt av fera skä. I grunden igger en amän insikt om att tåg i sig är ett mijöanpassat sätt att resa på. En ny håbarhetschef som rekryterades under våren fokuserade dessutom mer på SJs fördear inom håbarhetsområdet. Den omfattande pubiciteten kring SJs arbete med ecodriving har också varit mycket positiv, iksom SJs detagande på festivaen Way out West i augusti, där mijö och håbarhet var ett genomgående tema. SAMHÄLLE Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 må 2014 Mijöindex EXEMPEL PÅ Aktiviteter för 2014: Medemmarna i kundprogrammet SJ Prio kommer att se ett ökat fokus på mijö och håbarhet i kommunikationen. Under våren kommer SJs resguide SJ-resenärens Lia Gröna, där våra resenärer tipsar om sina bästa gröna resmå runt om i Sverige. Det bir fortsatt håbarhetstema på SJs detagande på Way out West. I utstäningen Insta Hope visas SJs fim om ecodriving, band annat på Landvetters fygpats

18 SJ OCH KUNDERNA SJ OCH KUNDERNA Säkerhet vår högsta prioritet SJ arbetar konsekvent med att öka säkerheten och tryggheten för våra kunder och medarbetare. För oss kommer säkerheten först vi sätter atid människan före kockan. Järnvägen är en kompex verksamhet. Med hundra- and kontroerar då företagets edning och organisation, tusentas resenärer och medarbetare i och kring sjäva säkerhetsstyrning och förmåga att bedriva trafik på ett tågresan, varje dag, uppkommer risker som vi måste säkert sätt. hantera. Våra rutiner säkrar att aa incidenter identifieras, dokumenteras, utvärderas och åtgärdas. SJ har Utbidning och samsyn sedan många år en hög och jämn nivå på säkerheten och SJs egen säkerhetskutur är också viktig. Den handar det är mycket säan som resenärer eer medarbetare skadas avarigt. Under 2013 inträffade ingen tågoycka där någon SJ-resenär skadades avarigt ti föjd av SJs våande. Dessvärre skadades en okförare avarigt vid ett växingsmissöde i Uddevaa under hösten. Järnvägen fortsatt säker Tågbranschen har under året utsatts för prövningar när fera godståg har spårat ur med stora trafikprobem som föjd. Den svenska järnvägen behöver rustas upp, men incidenterna ti trots är tågresandet fortfarande enigt a statistik ett mycket säkrare sätt att resa än med bi eer buss. SJ har tistånd att bedriva persontrafik i Sverige, Norge och Danmark. Tistånden gäer fem år i taget och förnyades under Tisynsmyndigheten i respektive om samsyn i våra attityder, att risker syniggörs och att brister åtgärdas. Vårt trafiksäkerhetsarbete måste också vara proaktivt och utveckas i takt med teknik och andra faktorer. Aa medarbetare med trafiksäkerhetsuppgifter, som okförare och ombordpersona, genomgår en gedigen säkerhetsutbidning i yrkesutbidningen och får regebundet fortbidning. Diaog i branschen En stor de av trafiksäkerhetsarbetet inom SJ handar om teknik, drift och underhå av våra fordon för att de ska uppfya gäande säkerhetskrav, vara rätt underhåna och inte drabbas av avariga säkerhetsbrister när de är i trafik. Underhået utförs ti största de på entreprenad och everantörens skydigheter regeras genom avta med oss. Vi föjer därefter upp avtaen vid gemensamma möten, everanskontroer och revisioner. Diaog med andra aktörer i branschen är centrat i säkerhetsarbetet. SJ är en edande detagare i ett samarbete inom branschföreningen Tågoperatörerna, där vi tisammans med övriga järnvägsoperatörer samt Trafikverket hanterar band annat regeverksfrågor och risker. Ett nytt forum startades under året av Trafikverket med särskit fokus på gemensamma risker, där inträffade händeser som urspårningar och avarigare tibud behandas. SAMHÄLLE Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 må 2014 Antaet avarigt skadade Trafiksäkerhetsindex * 97 *Nytt måta Trafiksäkerhetsindex nytt måta Från 2014 inför SJ ett Trafiksäkerhetsindex som mått på utfaet av trafiksäkerhetsarbetet, utöver sedvanig statistik. Indexet bygger på en värdering av aa inträffade oyckor (riskbid och faktisk konsekvens), satt i reation ti vår produktionsvoym (mätt i tågkiometer). Trafiksäkerhetsindex kommer att vara ett mäteta i styrkortet och har en månivå i affärspanen. EXEMPEL PÅ AKTIVITETER 2014: Föja utveckingen av Trafiksäkerhetsindex och genomföra reevanta anayser. Inventering och modernisering av operativa trafiksäkerhetsbestämmeser. Skapa rutiner för när och hur SJ gör oberoende bedömn ingar av trafiksäkerhetspåverkande förändringar

19 SJ OCH MEDARBETARNA SJ OCH MEDARBETARNA Diaog och engagemang bygger konkurrenskraft SJ arbetar för att vara ett modernt företag med tydiga värderingar. I det igger att ge våra medarbetare goda förutsättningar för att göra ett bra arbete. affärsmässig och att bry sig. Ledarprinciperna kommer främst att föjas upp i medarbetarundersökningen och i medarbetarsamta. Ny medarbetarundersökning I september genomförde SJ sin nya medarbetarundersökning, där Prestationsindex, Ledarskapsindex samt Häsoindex mäts. Fokus har fyttats från nöjd medarbetare ti prestation det vi säga vika förutsättningar våra medarbetare uppever sig ha för att kunna utföra sitt arbete vä och hur man som medarbetare sjäv bidrar. SJs styrka igger ti stor de i våra medarbetare. Under året genomfördes sju diaogmöten, där närmare 120 detagare och 15 samtasedare vid varje tifäe möttes för att yssna på och ära av varandra. Måsättningen var att skapa en gemensam bid av vad vi står för idag och hur framtidens SJ ska se ut. 114 förbättringsförsag från dessa möten ämnades in, varav 20 genomfördes under 2013 och ytterigare förbättringsförsag är under genomförande. Fem edarprinciper SJs medarbetare och edare arbetade också fram fem nya edarprinciper i diskussioner om viket edarskap SJ behöver. Ledarprinciperna bygger på SJs värdegrund och är gemensamma riktinjer för vårt agerande. Nyckeord i principerna är inspirerande, modig, kundorienterad, Bra resutat för prestationsindex Årets index om 75,7 tyder på att vikoren för prestation är uppfyda i hög grad. Utifrån resutatet har chef och medarbetare arbetat både med att förbättra de faktorer som utgör hinder för goda prestationer, och med att utvecka det som redan är på en god nivå. På så vis kan företagets totaa prestation förbättras och därmed i förängningen kundens uppevese av SJ. Ledarskapsindex genererar nya aktiviteter Ledarskapsindex mäter hur medarbetare uppever att chefen bidrar ti att skapa förutsättningar för prestation. Årets utfa visar på ett edarskap som ti stor de bidrar ti möjigheter att kunna prestera. Utifrån resutatet av undersökningen tas ett anta konkreta aktiviteter fram, MEDARBETARE Ledarskapsindex* Prestationsindex* Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 må *Medarbetarundersökningen resuterar i nya mätvärden under 2013 varför utfa 2012 och må 2013 ej är jämförbara med utfa

20 SJ OCH MEDARBETARNA SJ OCH MEDARBETARNA Sjukfrånvaro, % 10 Personaomsättning, % Män, 61,2 Könsfördening, % Kvinnor, 38,8 Håbarhetstänk vid fytt ti nytt huvudkontor När SJs huvudkontor i maj fyttade ti nya okaer fanns håbarhets aspekterna med i at från energisnåa vitvaror ti cykerum som underättar för medarbetarna att ta cyken ti jobbet. Precis som på övriga kontor och på SJs tåg serveras kaffe bryggt på bönor märkta med både KRAV och Fairtrade i samtiga automater Må 4 Under sutet av 2013 noteras en ökning av sjukfrånvaron i koncernen s personaomsättning har minskat från 8,4 ti 6,7 procent jämfört med föregående år. Anta Anta män kvinnor Styrese 6 4 Vd och edning 6 5 Arbetsedare Chefer Övriga (Årsanstäda koncernen) vika sedan föjs upp öpande. Exempe på aktivitet är en utvecking av medarbetarsamtaet, då det visat sig att det finns behov av att förbättra den feedback som ges. Ökad rapporteringsbenägenhet Både rapporterade arbetsoyckor och tibud ökade under 2013 jämfört med Under 2013 rapporterades 293 (182) arbetsoyckor och 567 (351) tibud inom SJ AB. Ökningen är band annat en föjd av den utvecking som skett avseende rapporteringsbenägenheten, där vi ser att även mindre tibud rapporteras i större utsträckning. Fertaet oyckor inträffade i samband med ombordtjänstgöring och generet noterades en ökning ti föjd av fa, fysisk överbeastning och hotfua kunder. Av de rapporterade tibuden står hotfua kunder för en tredjede, men vi ser en vikande trend mot MEDARBETARE Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 må 2014 Sjukfrånvaro 4,3 4,3 5,6 4,8 Gratis sjukvårdsrådgivning Trots fortsatt fokus på att minska sjukfrånvaron kunde SJ se en ökning under främst de tre första kvartaen. En trend som även återspegades i samhäet i stort. Ökningen åg både i kort- och ångtidssjukfrånvaron och framför at band våra ombordmedarbetare. När en medarbetare på SJ bir sjuk har vi en enke och tydig rehabiiteringsprocess som bygger på tidigt agerande både hos medarbetare och chef. Fera åtgärder har satts in under året för att minska sjukfrånvaron. Aa medarbetare har tigång ti gratis sjukvårdsrådgivning hos företagshäsovården när man sjukanmäer sig eer sitt barn. Ett annat exempe är utbidning av rehabiiteringsansvariga chefer. För att säkerstäa en pan för återgång ti arbete sker också uppföjning av samtiga sjukfa inom en månad. Utbidning i praktisk ergonomi för ombordpersona och föreäsningar om sömn och återhämtning är andra exempe på aktiviteter som har genomförts på åkstationer och i andra verksamheter. Satsningar på förebyggande häsoarbete Arbetet inom friskvård och trivse är viktigt för att främja häsa och förebygga ohäsa. SJs så kaade Häsoinspiratörer har under året inspirerat, informerat och tagit initiativ ti okaa häsoaktiviteter, som motionsaktiviteter, föreäsningar och friskvårdsrum på arbetspatsen. Det har anordnats gemensamt detagande med många av våra medarbetare i opp som Beman stafetten, Bodomoppet och Stafettvasan. Andra exempe på häsoaktiviteter är en webbaserad mat- och motionsguide, massage, foto täving samt den interna Häsoboggen med syfte att sprida inspiration och information om SJs häsoarbete. I SJs medarbetarundersökning mäts även häsa, trivse och andra faktorer i ett Häsoindex baserat på tov oika frågor års Häsoindex bev 68,7 (60), där ett resutat över 60 ska ses som bra. En jämstäd arbetspats SJ strävar efter att vara en jämstäd arbetspats, där aa medarbetare behandas ika oavsett kön, reigion, funktions nedsättning, sexue äggning eer etnisk tihörighet. För att stödja detta finns en jämstädhetspoicy. Aa ärenden gäande diskriminering, trakasserier, mobbning eer kränkande särbehanding inom SJ rapporteras ti HR-avdeningen. Även i den åriga medarbetar undersökningen fångas de här frågorna in. Medarbetare kan också vid behov ringa direkt ti företagshäsovården och få stöd. Inom SJ förekom det ett diskrimineringsfa under 2013 (två fa år 2012) som handade om påstådd diskriminering på grund av etnisk tihörighet och faet har anmäts av fackförbundet SEKO. Tvisten förhandades på oka och centra nivå utan att parterna enades i frågan om huruvida diskriminering skett. SJ vinner popuaritet band ingenjörer SJ har tagit ett stort steg uppåt i Universums åriga Företagsbarometer, där studenter får ranka vika företag de anser är mest attraktiva band framtida tänkbara arbetsgivare. Band bivande civiingenjörer kättrade SJ från förra årets pats 89 ti pats 75 på istan över attraktiva arbetsgivare. EXEMPEL PÅ Aktiviteter för 2014: Coachning i edarskaps- och mentorprogram för att impementera SJs nya edarprinciper. SJs diaogmöten fortsätter som ett stöd i vårt förändringsarbete. Riktade aktiviteter inom ti exempe ergonomi, schemaäggning, koektivavta och chefsstöd för minskad sjukfrånvaro

21 SJ I SAMHÄLLET SJ I SAMHÄLLET SJ har en viktig funktion att fya. Vi knyter ihop städer och regioner. Därmed skapas möjigheter för människor att bo och arbeta eer studera på oika patser och resa på ett enket och håbart sätt. SJs röriga prismode ger våra resenärer stora vamöjigheter och fördear resandet över dagen, viket gör att fer kan resa med oss. Våra priser gör Sverige mindre Biden är ett fotomontage och kommer från en av SJs rekamkampanjer under

22 SJ I SAMHÄLLET SJ I SAMHÄLLET Vårt ansvar: att skapa värde En stark ekonomi är avgörande för vår förmåga att möta den ökande konkurrensen och behåa vår position på marknaden. Tågets nationea ro VÅR ÄGARE, STATEN, formuerar övergripande må för SJs verksamhet. Mået att skapa värde innefattar krav på ångsiktighet, effektivitet, önsamhet, utveckingsförmåga samt ett mijömässigt och sociat ansvarstagande. SJs ansvar att generera ekonomisk avkastning står i reation ti av ägaren faststäda må soiditet på minst 30 procent och avkastning på eget kapita uppgående ti minst 10 procent. Under 2013 har vi tisammans med vår ägare arbetat fram nya finansiea må som är i inje med vår strategi för framtiden. Måen besutas om på årsstämman Lönsamhet och ångsiktighet SJ måste vara önsamma för att kunna garantera en god everans och bidra ti samhäsnyttan även i framtiden. Därför är ångsiktig önsamhet centra i såvä ägar kraven som i SJs affärspan. En genomtänkt fordonspanering gör att varje investerad krona används på ett ansvarsfut sätt. SJ har genomfört investeringar i FINANS Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 Röreseresutat, MSEK Omsättning, MSEK Soiditet, % 51, ,3 Avkastning eget kapita, % 10,3 10 5,1 tågens ångsiktiga håbarhet och kommer att fortsätta göra det (äs mer på sidorna 22 23). Effektivitet och hög kvaitet Vi arbetar för att öka vår effektivitet inom aa områden. Våra fordon ska oftare vara i trafik eer redo att sättas in när det behövs. Vi panerar också bemanning av besättningen effektivare. Att vi kan vara effektiva förutsätter stabia arbetsprocesser där våra resurser utnyttjas på ett optimat sätt och everansen ti kund håer hög kvaitet. Konkurrenskraften ska stärkas Vår ambition är att vara ett modernt och attraktivt reseföretag. Genom att vara önsamma kan vi modernisera vår fordonsfotta, igga i framkant när det gäer service och information samt satsa på våra medarbetare. Den omorganisation som kommer att ske under 2014 syftar ti att stärka vår konkurrenskraft genom en mer kostnadseffektiv organisation, snabbare besutsvägar och enkare processer. Det ger oss förutsättningar att nå våra må. Omfattande förbättringsprogram Kostnadseffektiviseringen är en de av det förbättringsarbete vi påbörjat. Utöver att sänka våra kostnader med en mijard kronor de kommande åren, kommer vi att sipa på aa dear i SJs verksamhet för att höja punktigheten och kvaiteten i vår everans och erbjuda våra kunder ett än attraktivare reseaternativ. SJ ska vara det första aternativet för inrikes resor i Sverige i framtiden. I ett äge där den energieffektiva järnvägstrafiken har en större ro att spea än kanske någonsin tidigare, står den svenska järnvägen inför stora prövningar. ÖKAT ANTAL RESENÄRER på tågen, ökad konkurrens, nya typer av kundkommunikation och krav på fer infrastruktursatsningar när förväntningarna på tågmarknaden sammanfattas handar det både om utmaningar och möjigheter. Detta i ett äge när den energieffektiva järnvägstrafiken har en större ro att spea än kanske någonsin tidigare. Natione pan för transportsystemet En viktig framtidsfråga inom transportområdet är minskningen av kimatutsäppen. Det är i sin tur avgörande för en samhäsekonomisk utvecking och ett ångsiktigt håbart transportsystem. Våren 2014 fattar regeringen besut om Trafikverkets försag ti Natione pan för transportsystemet för perioden , det vi säga var nationea resurser ska sättas in för att göra mest nytta. Järnvägen har idag stora brister ti föjd av många år av eftersatt underhå och under de senaste åren har bristerna bivit tydigare. Trafikverket har därför inett ett omfattande arbete för att höja standarden på järnvägen och göra den mer robust. Stora prövningar väntar järnvägen SJ ser positivt på det tydiga fokus som underhå och drift fortsatt får i Trafikverkets försag ti Natione pan. Vi dear i stort Trafikverkets anays om att i första hand rusta befintig infrastruktur, men trots ett ökat ansag i den nya panen kommer det dröja innan kunderna får ta de av förbättringarna. Enigt Trafikverket kommer det att ta mean sju och tio år att yfta kvaitet och robusthet i systemet. Tågtrafiken kommer under tiden att utsättas för ytterigare prövningar, med trafikstörningar på grund av eftersatt underhå såvä som trafiksvårigheter vid panerade underhåsarbeten som föjd. Järnvägens kapacitet behöver utökas Den nationea panen är på rätt väg. Men om järnvägen ska bidra ti en håbar och uthåig samhäsutvecking krävs det på sikt att kapaciteten i järnvägsnätet utökas betydigt, för att möta den stora ökningen i efterfrågan på resor och godstransporter istäet för att begränsa en ångsiktig tiväxt. Järnvägen måste också bi mer konkurrenskraftig om vi ska nå de svenska kimatmåen och kunna bidra ti att minska kimatutsäppen. Detta uppnås genom högre punktighet och kortare restider. Vi ser därför fram emot att det tas ett hehetsgrepp, inte bara för hur järnvägsinfrastrukturen ska utveckas för att kunna möta dagens efterfrågan och behov, utan också för att anpassa järnvägssystemet ti framtiden

23 SJ I SAMHÄLLET SJ I SAMHÄLLET SJ är stot samarbetspartner ti stiftesen Min Stora Dag som hjäper svårt sjuka barn att uppfya sina drömmar. Våra everantörer och samarbetspartners Ett anta everantörer och samarbetspartners är centraa för att SJs verksamhet ska fungera. Andra samarbeten är viktiga för att dea gemensamma erfarenheter, hitta synergier och utvecka branschen. Genom att samarbeta med andra ökar vi vår egen effektivitet och förmåga att håa hög kvaitet i vår everans. I diaog med partners och everantörer strävar vi efter att höja nivån på faktorer som punktighet, tigängighet och service. Tisammans arbetar vi för att hea tiden göra saker ite bättre. finnas och vad vi behöver utvecka eer bygga upp för att kunna håa igång vår verksamhet även när en everantör faerar. En krisstrategi har utveckats och nödvändiga åtgärder vidtagits för att SJ, vid behov, ska ha beredskap för att håa verksamheten igång i en veckas tid även vid extrema omständigheter. Partners betydesefua för vår kärnverksamhet Trafikverket är vår viktigaste samarbetspartner och den myndighet som ansvarar för infrastrukturen och den ångsiktiga paneringen av järnvägstrafiken. Det innebär ansvar för byggande, drift och underhå på och kring järnvägen. Trafikverket står också för trafikinformationen på stationer och pattformar samt fördear tågägen, det vi säga vika sträckor och tider SJ och aa andra operatörer får trafikera. Jernhusen äger och förvatar de största järnvägsstationerna i Sverige, samt kontor, underhåsdepåer och godsterminaer runt om i andet. Det öpande underhået som kontinuerigt genomförs på aa SJs fordon evereras huvudsakigen av Euromaint och Bombardier. Vi köper dessutom upprustning och ombyggnation av våra fordon från Astom och Motaa Verkstad. Stabia säjsystem viktiga Våra digitaa försäjningskanaer, sj.se och vår app, är viktiga kanaer både för oss och för våra kunder, och det är därför angeäget att dessa system är stabia. SJs dotterboag Linkon hanterar bokning och distribution av bijetter. För driften och övervakningen av Linkons och SJs IT-system ansvarar Evry. CGI förvatar våra system, samt utveckar och hanterar vår omborddatorpattform drabbades SJ vid fera tifäen av svåra ITprobem. Avbrotten påverkade främst vår försäjning och kommunikation och innebar stora ekonomiska föruster. Utöver att säkerstäa att vi har rätt avta med rätt everantör ser vi därför över vika potentiea risker som kan Branschöverskridande samarbeten Utöver de everantörer som är viktiga för vår egen everans finns ett anta forum där SJ detar för att vara med och utvecka branschen. SJ har ett ferta samarbetspartners vars verksamhet har stor påverkan på branschen och framtiden för järnvägen. Branschföreningen Tågoperatörerna representerar de i Sverige aktiva tågoperatörerna och arbetar för att driva den yrkesmässiga spårtrafikens gemensamma intressefrågor. Sedan våren 2013 är SJs vd Crister Fritzson ordförande i organisationen. Crister Fritzson är även med i styresen för den europeiska järnvägsorganisationen CER. Järnvägsföretagen och Trafikverket driver ett gemensamt projekt, Tisammans för tåg i tid. Mået med samarbetet är en punktighet på 95 procent år Sam arbetet behandar nödvändiga investeringar och underhå i banorna, men också uppgradering av tåg, vagnar och ok, styrande kvaitetsavgifter, forskning och förnyese samt en mer samordnad och effektiv trafikedning. SJ samarbetar med andra organisationer i frågor kring tigängighet för resenärer med funktionsnedsättning. Inom ramen för vårt handikappråd har vi ett nära samarbete med åtta handikapporganisationer vika är utvada av HSO, Handikappförbundens Samarbetsorgan. SJs handikapp råd samas fyra gånger per år och behandar at från inträffade incidenter ti paner för framtida fordonsbestäningar. Organisationerna som SJ samarbetar med bidrar med kunskap och erfarenheter som vi annars inte skue ha tigång ti. Jernhusen, vars stationer tusentas resenärer passerar varje dag, är en betydesefu partner för vår möjighet att everera en positiv reseuppevese. Gemensamma agendor I vår strävan efter att vara ett håbart, modernt och attraktivt reseföretag riktar vi oss också mot andra aktörer som agerar i samma anda. Exempe på SJs företagssamarbeten är Svenska fotbosförbundet, Min Stora Dag och musikfestivaen Way Out West. Vi har också särskida kunderbjudanden som fjävandringar tisammans med Svenska Turistfrämjandet, fotboståg och öpartåg, exempevis ti Stockhom Marathon. Mijökrav viktiga för håbar everans Det är inte bara vårt eget mijöarbete som är viktigt, vad våra everantörer gör spear också en stor ro. Därför stäer vi mijökrav på utvada everantörer som är viktiga för en håbar everans. Vi arbetar för att påverka deras mijöarbete i den riktning vi tror på, ti exempe att använda godkända kemikaier eer ersätta mijöskadiga produkter med bättre aternativ. Årigen genomförs en grundig mijöutredning då undereverantörerna band annat får redogöra för kemikaieanvändning, avfashantering samt sitt egna interna mijöarbete. Mijörapporterna föjs upp i öpande revisioner. Nytt må stärker en håbar affär Ett nytt må i styrkortet har arbetats fram: genomförda everantörs- och partnerskapsbedömningar. Det innebär att vi under 2014 kommer att effektivisera inköpsprocessen med nya verktyg och riktinjer, för att säkerstäa att everantörerna ever upp ti de krav som städes initiat i upphandingen. Bombardier och Euromaint säkrar tiföritigheten och ivsängden på våra tåg. EXEMPEL PÅ AKTIVITETER FÖR 2014 Deta aktivt i det branschöverskridande projektet Tisammans för tåg i tid. Diaog med Trafikverket av seende processen för kap acitetstidening för en robustare och mer trans parent tågpan. Ta fram och impementera en Code of Conduct för everantörer, gruppera everantörer och besuta om avgränsningar i everantörskedjan. partnerskap & resurser Utfa 2012 Må 2013 Utfa 2013 må 2014 Genomförda everantörs- och partnerskapsbedömningar, %* *Av identifierade hög- och meanriskeverantörer. Nytt måta SJ 2000: Stockhom-Göteborg på ett gram kodioxid

24 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvatningsberättese 45 Förvatningsberättese 50 Boagsstyrningsrapport 56 SJ ABs styrese 58 SJ ABs edning 60 Ferårsöversikt Rapport över totaresutat Rapport över finansie stäning 65 Kassafödesanays 66 Rapport över förändring i eget kapita 67 Moderboaget Resutaträkning 67 Moderboaget Rapport över totaresutat 68 Moderboaget Baansräkning 70 Moderboaget Kassafödesanays 71 Moderboaget Rapport över förändring i eget kapita 72 Redovisningsprinciper 80 Noter 102 Försäkran 103 Revisionsberättese Redovisningsprinciper för Håbarhetsredovisningen Revisors rapport om Håbarhetsredovisningen Styresen och verkstäande direktören för SJ AB (organisationsnummer ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räken skapsåret Samtiga beopp är i MSEK om annat ej anges. VÄSENTLIGA HÄNDELSER 2013 I februari månad sattes det sista av 20 bestäda SJ tåg i trafik, viket innebar ett tiskott på sittpatser. I juni antog SJs styrese en ny ångsiktig strategi för de kommande 20 åren för att möta förändringar i marknaden och i kundbehov. Därefter har ett förbättringsprogram tagits fram som ska minska SJs kostnader med 1 mijard kronor under en treårsperiod. SJ har även fattat ett besut om att rusta upp SJ tågen beträffande såvä teknik som komfort, och kostnaden uppskattas ti ca 3,5 mijarder kronor. Från september infördes en ny branschstandard där punktigheten mäts som rätt tid pus 5 minuter för aa persontåg. Tidsmarginaen för SJs Fjärrtåg justerades därmed från 15 ti 5 minuter medan Regionatågen redan tidigare mätte rätt tid pus 5 minuter. Tågpanen för 2014 presenterades i september av Trafikverket, och visar på en kommande konkurrens under hösten 2015 främst på injen Stockhom Göteborg. Riksrevisionen presenterade i december sin stora granskning av järnvägens punktighet. En av sutsatserna var att SJs tåg kan köra 3,5 gånger ängre utan trafikstörande fe än branschgenomsnittet för järnvägen. SJs VERKSAMHET OCH MARKNAD SJ AB är ett reseföretag som ägs ti 100 procent av svenska staten. SJs kärnverksamhet är tågtrafik och företaget är huvudsakigen verksamt på marknaderna för regionaa resor och fjärresor (inom Sverige samt ti Köpenhamn och Oso) samt främst inom två typer av trafik: egentrafik och avtastrafik. Tågtrafiken i koncernen bedrivs i moderboaget samt i dotterboagen SJ Götaandståg AB, Stockhomståg KB samt SJ Norrandståg AB. Övriga dotterboag har en verksamhet som har nära anknytning ti tågtrafiken. Järnvägsmarknaden Tågtrafiken i Sverige har successivt avregerats och SJ agerar idag på en het konkurrensutsatt marknad. EUkommissionens försag ti ett fjärde järnvägspaket offentiggjordes den 30 januari 2013 och består av sex försag ti rättsakter. Innehået i försaget syftar band annat ti att ta ytterigare steg mot en europeisk järnvägsmarknad med gemensamma standarder och ökad konkurrens mean järnvägsföretagen. Då Sverige redan avregerat tågmarknaden får försaget begränsad effekt på den svenska agstiftningen, medan avregeringen kan medföra en ökad rörighet av konkurrerande boag i Europa. Däremot bedöms försaget innebära ökade möjigheter för svenska järnvägsföretag som önskar bedriva persontrafik i andra medemsstater. För SJs de kan försaget på sikt få en inverkan på främst området distribution och bijettförsäjning, tigång ti transportdata samt passagerares rättigheter. Försaget på ett nationet system bedöms vara positivt ur ett kundperspektiv. Försaget får dock inte inverka på operatörers möjighet att ha egna individuea system. Trafikverkets försag angående väg- och järnvägssatsningar under perioden , Nationea panen, har under 2013 ämnats ti regeringen. För hea perioden har avsatts 522 mijarder kronor, varav 281 mijarder kronor ti nya projekt. Regeringen har via sitt regeringsbrev ti Trafikverket under december 2013 höjt ansagsnivån för drift och underhå 2014 med ytterigare nära 600 mijoner kronor. 108 GRI-Index 114 Definitioner SJ AB SJ Götaandståg AB SJ Norrandståg AB Stockhomståg KB SJ Försäkring AB Linkon AB Viande dotterboag 44 45

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resandet med tåg ökar Statistik från Trafikanays för årets nio första månader visar på en faktisk ökning av voymen för resandet med tåg. Totat för 2013 har dock resandet med SJs egentrafik minskat med 4 procent. Des noteras ett förändrat resandemönster, där egentrafiken minskat ti förmån för upphandad trafik. Des har konkurrensen på SJs popuära injer, Stockhom Göteborg samt Stockhom Mamö varit påtagig. Järnvägen har också drabbats av ett anta större störningar i samband med stormar samt två avariga urspårningar, viket fått verkningar även på SJs resenärer. För trafiken i Norrand, främst under senare deen av perioden, noteras ett minskat fritidsresande. Tågpan 2014 I den nya tågpanen för 2014 trafikerar SJ åter injen Göteborg Mamö med sju tåg om dagen i vardera riktning. Dessutom har resenärer från Västerås fått en ny direktavgång ti Stockhom. Under 2013 trädde även det nya avtaet för nattågstrafiken ti och från övre Norrand i kraft. Tågtrafiken går nu via nya Ådasbanan, viket innebär att resvägen bivit 20 mi kortare. Fer tågboag än tidigare har ansökt om att köra trafik samtidigt som järnvägen är i behov av upprustning. Det innebär att på vissa sträckor är a kapacitet fut utnyttjad, viket riskerar få ren negativ inverkan på punktigheten. FINANSIELLT Röresens intäkter uppgick ti (8 664), en ökning om 6 procent ti föjd av ökad verksamhet i koncernen. Röresens kostnader uppgick ti (8 188), ökningen beror främst på en ökad verksamhet i koncernen. Röreseresutat uppgick ti MSEK 298 (467). Försämringen återfinns i engångsposter. Röresemarginaen bev 3,3 (5,4) procent. s resutat före skatt uppgick ti MSEK 288 (498). Årets resutat uppgick ti MSEK 220 (471). Nettoskuden per den 31 december 2013 uppgick ti MSEK 216 (693). Periodens kassaföde uppgick ti MSEK -240 (272). Intäkter s intäkter har ökat ti föjd av att dotterboaget SJ Götaandståg ABs verksamhet ingått i koncernen hea 2013 (start i maj 2012) samtidigt som Stockhomståg KB har expanderat sin verksamhet med utökad trafik ti Uppsaa. Trots ett minskat resande ökade SJs trafikintäkter med 2 procent ti föjd av en yiedökning. Yiedökningen förkaras ti största de av SJ 3000 som ersatt de omsättningsmässigt tyngsta InterCity-injerna. I ett förändrat beteendemönster köps fer bijetter nu at närmare avgång. Det genererar enigt SJs prismode en högre yied, viket påverkat egentrafikintäkterna positivt. Totat sett har resandet minskat inom regionatrafiken men det kompenseras av en högre yied ti föjd av indexregering. Kostnader Expansionen av verksamheten i dotterboagen SJ Götaandståg AB och Stockhomståg KB har medfört en ökad kostnadsmassa. Underhåskostnaderna har varit högre på grund av att SJ 3000 ingår i tågfottan samt att garantitiden för dubbedäckarna gått ut. En genere återhåsamhet har dock medfört ägre kostnadsnivåer, främst inom personakostnader. De ökade avskrivningskostnaderna utgörs av avskrivningar för SJ 3000-tåg, upprustade personvagnar samt revisioner för tågtypen SJ 2000 och dubbedäckare. SJs engagemang i intresseboaget Botniatåg AB, där ägandet uppgår ti 40 procent, påverkade resutatet negativt. Des ti föjd av uppskattade kostnader för framtida föruster om MSEK 84 och des MSEK 46, som avser SJs ande av 2013 års förust. Röreseresutat Försämringen av röreseresutatet förkaras främst av att moderboaget erhö en vitesersättning under 2012 reaterad ti förseningar i everans av SJ 3000 uppgående ti MSEK 156. Under 2013 har SJ ABs ande av framtida föruster i intresseboaget Botniatåg resutatförts om MSEK Exkuderande dessa poster förbättrades det underiggande röreseresutatet med MSEK 117 eer 38 procent. Ett stärkt underiggande röreseresutat är ti stor de en föjd av den ökning som skett inom koncernens upphandade trafik. Vidare har en genere återhåsamhet gäande koncernens kostnader påverkat röreseresutatet positivt. Finansiea poster, resutat och skatt Finansnettot uppgick ti MSEK -10 (31). Försämringen förkaras främst av att avkastningen i ränteförvatningen var mycket god föregående år. SJs försiktiga riskprofi har för 2013 inneburit en reativt åg värdeökning. Skatt på årets resutat uppgick ti MSEK -68 (-27). Den effektiva skattesatsen i koncernen uppgår ti 23,6 (5) procent. Avvikesen från den förväntade skattesatsen berodde för föregående år des på den förändrade boagsskattesatsen från 26,3 procent ti 22 procent des på en förändrad bedömning av temporära skinader avseende anäggningstigångar. Årets avvikese beror på temporära skinader som tidigare ej redovisats. Kassaföde Likvida mede per 31 december uppgick ti MSEK 80 (320). Kassafödet från den öpande verksamheten uppgick ti MSEK (1 229). Kassafödet från investeringsverksamheten uppgick ti MSEK -943 (-671) varav MSEK -448 (-1 116) avsåg investeringar i anäggningstigångar och MSEK -423 (142) avsåg periodens ökning av kortfristiga paceringar i obigationer. Kassafödet från finansieringsverksamheten uppgick ti MSEK -336 (286). Finansiering Minskad nettoskud var en föjd av fortsatt bra kassaföde från den öpande verksamheten samt en ägre investeringsnivå. s räntebärande skuder om MSEK (2 091) bestod huvudsakigen av betaningsåtaganden för SJs finansiea easingkontrakt samt upptagna ån. Den genomsnittiga öptiden för utestående skuder bev 41 månader (51). Snittet för räntebindningstiden uppgick ti 13 (14) månader och genomsnittsräntan för 2013 var 2,47 (2,51) procent. VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Risk är ett naturigt insag i a affärsverksamhet och innebär samtidigt att det finns möjigheter. Genom att ha god kunskap om risker iksom aktiviteter på pats för att minimera dessa kan de negativa ekonomiska konsekvenserna begränsas och möjigheterna tivaratas på bästa möjiga sätt. SJ arbetar aktivt med riskhantering i aa divisioner och gemensamma staber. Utgångspunkten är de boagsövergripande strategiska risker som identifieras i strategipanen. Identifierade risker igger sedan ti grund för riskhantering i affärspane- och budgetprocessen. Respektive division utformar aktiviteter som bidrar ti att hantera identifierade strategiska risker. Utöver detta identifieras även affärsområdes- och projektspecifika risker och aktiviteter. Uppföjning av aktiviteter, eventuea förändringar av riskbiden eer nytikomna risker redovisas kvartasvis ti en riskstyrgrupp. Den sammanstäer därefter regebundet en riskrapport ti edningsgrupp och styrese. Huvudansvaret för SJs riskhantering igger hos styresen, men en stor de av arbetet sker okat ute i organisationen. OMVÄRLDSRISKER Omvärdsrisker är händeser i omvärden som kan påverka SJs möjigheter att nå sina må. Deat ansvar för reseprocessen Sveriges järnvägsinfrastruktur är extremt hårt beastad, speciet kring Sveriges storstäder i högtrafiktid. Infrastrukturen ägs och förvatas av Trafikverket medan SJ och övriga tågoperatörer ansvarar för sina egna fordon men även service och information ombord på tågen. Det deade ansvaret i reseprocessen är en risk då besut och prioriteringar inte bir övergripande för hea processen. Eftersatt underhå i infrastrukturen Infrastrukturen begränsar utökning av gods- och persontransporter och underhået är sedan många år kraftigt eftersatt viket kan medföra trafikstörningar. Detta bev konkret vid sista kvartaets urspårningar då en de spår stängdes av, viket drabbade aa tågoperatörer och deras kunder. De senaste vintrarna har visat på järnvägens sårbarhet då bristande snöröjning, frysta växar, nedfaande kontaktedningar med mera orsakade instäda och försenade tåg. Trafikstörningar Trafikstörningar som eder ti instäda och försenade tåg medför missnöjda kunder och ett försämrat förtroende för hea järnvägsbranschen som ett påitigt transportaternativ. En mijöpåverkan uppstår då mindre mijöanpassade aternativ används. Det eder även ti försämrad önsamhet på grund av ägre intäkter och högre kostnader. AFFÄRSRISKER Affärsrisker är risker koppade ti SJs strategiska besut, boagets affärsmode och hur SJ konkurrerar på marknaden och är i stor utsträckning nära koppade ti omvärdsrisker. Konkurrens En ökad konkurrens från andra tågoperatörer från och med hösten 2014 innebär en ökad affärsrisk för SJ i och med förorade tågägen, ökad priskonkurrens samt förorade kunder. Den ökade konkurrensen innebär även trängse på den redan hårt beastade järnvägen, viket kan medföra sämre punktighet och prioriteringskonfikter. Det kan i sin tur eda ti att fer kunder väjer andra typer av färdmede som fyg och bi. För att möta den kommande konkurrensen kommer organisationen att anpassas efter den nya situationen under Att nyckepersoner byter ti andra arbetsgivare eer konkurrerande verksamhet kan eda ti minskad önsamhet under en period. Leverantörer SJ är beroende av vissa strategiska everantörer för att eva upp ti kundernas krav på exempevis punktighet, service och rena tåg. En i många fa hög grad av speciaisering i termer av kunskap och utrustning gör det svårt att inom kort tid konkurrensutsätta eer byta everantör. SJ samarbetar med everantörer för att uppnå bra kvaitet och det finns incitamentsavta koppade ti kvaitetsparametrar som föjs upp öpande. För att öka kvaiteten kommer SJ att genomföra everantörs- och partnerskapsbedömningar ur ett håbarhetsperspektiv. OPERATIVA RISKER Operativa risker är reaterade ti hur organisationen styrs, resurser samt everans av våra produkter och vår service. I detta begrepp innefattas även administrativa risker. Brister kan vara att oika rutiner inte föjs som i sin tur kan eda ti att nödvändig återkopping inte sker. Hot och våd mot medarbetare Medarbetare som arbetar ombord och i resebutiker riskerar att utsättas för hot och våd i sitt dagiga arbete. SJ arbetar förebyggande i diaog med myndighet, pois och andra aktörer. Internt arbetar SJ med utbidning i medarbetarsäkerhet samt med fortsatt införande av personarm i dotterboagen. Införande på SJ AB genomfördes under I de fa där medarbetare bivit utsatta för hot och våd finns riktinjer för omhändertagande och en pan för att medarbetaren ska komma tibaka ti arbete. Resurser Ett stort kapita är investerat i SJs fordonsfotta, viket medför en risk vid över- och underkapacitet. Med stora investeringar ökar SJs känsighet för överkapacitet

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJ kan även drabbas av ekonomisk skada vid bristande tigång ti fordon eer om fordonen inte möter kundernas förväntan. SJ har under senare år gjort omfattande upprustningar av fordonsfottan i syfte att bättre möta nuvarande och kommande krav från marknaden, ett arbete som fortsätter under kommande år. Tåg har en mycket ång ivsängd, ofta trafikeras ett tåg i år och under denna tid är körsträckan cirka mi. Livsängden på fordon är så ång att ny teknik hinner utveckas. Eftersom många av SJs tåg är speciabestäda och skräddarsydda och våra fordonseverantörer genomgår omfattande strukturea förändringar, råder det brist på reservdear ti ädre fordon med ädre teknoogi. Detta kan eda ti ängre servicetider. Dessa utmaningar stäer mycket höga krav på SJs fordonskompetens. IT- mijö Ökad användning av IT inom SJ samt atmer integrerade IT-ösningar i kunderbjudandet och i produktionen eder ti att SJs utsatthet för brister i och eventuea hot mot ITsystem ökar. IT-systemen måste fungera i reatid, viket innebär att varje avbrott medför en omedebar störning. Kundmöten sker ti största de i de digitaa kanaerna med sjävbetjäning och måste fungera, så att kunden inte väjer ett annat reseaternativ. FINANSIELLA RISKER s finansverksamhet och hantering av finansiea risker är centraiserad ti SJs finansfunktion. Finanspoicyn utgör ett ramverk för samtiga finansreaterade aktiviteter inom SJ-koncernen. SJs finansiea risker och riskhantering beskrivs i not 20. SJs HÅLLBARHETSARBETE SJs ansats är att genom ett aktivt håbarhetsarbete bidra ti att förverkiga SJs vision Aa vi ta tåget. SJ ska vara ett attraktivt och påitigt reseaternativ som kan konkurrera med bi, fyg och andra tågoperatörer. För att kunderna ska vija väja SJ krävs en ansvarsfu tågoperatör som håer en hög och stabi kvaitet på everans het enket håer det som ovas. Att dessutom gå med vinst är en förutsättning för att vara ett ångsiktigt håbart företag. Håbart företagande är en integrerad de i SJs affärsmode och verksamheten styrs med ett hoistiskt perspektiv. Med företagets vision, affärsidé och värderingar som utgångspunkt säkerstäs ett sociat, mijömässigt och ekonomiskt företagande genom att mäta och föja upp verksamheten via styrområdena Medarbetare, Partnerskap, Samhäe, Kund, Process & Produkt samt Finans. För respektive styrområde finns ångsiktiga, strategiska må fastsagna. Måen har i sin tur konkretiserats i affärs- och verksamhetspaner och ambitionsnivån igger i inje med SJs ångsiktiga strategi. Under 2013 har styresen, i enighet med ägarens krav, fastsagit tre ångsiktiga må (2020) på håbarhetsområdet. De tre måen avser punktighet på 95 procent, ande genomförda everantörs- och partnerskapsbedömningar samt SJ Voontär, en möjighet för medarbetarna att ägna sig åt ideet arbete på arbetstid. Måen faststädes av SJs styrese den 19 december. Det finns en tydig kopping mean de ångsiktiga måen och de må som återfinns i den treåriga affärspanen. Som ett ytterigare stöd för håbarhetsarbetet finns poicyer inom föjande åtta områden; arbetsmijö, etik, inköp, IT, jämstädhet, kvaitet, mijö och trafiksäkerhet. SJs etikpoicy innefattar riktinjer för att vara ett föredöme gentemot kunder, everantörer och omvärd. Särskit om mijö- och arbetsmijöarbetet SJ har ett integrerat edningssystem som är certifierat enigt ISO 14001:2004 (mijö), ISO 9001: 2008 (kvaitet) samt OHSAS 18001:2007 (arbetsmijö). SJ bedriver ingen tiståndspiktig mijöfarig verksamhet och arbetar kontinuerigt med att föja upp gäande agstiftning inom mijöområdet. Mijöarbetets tyngdpunkter kan hänföras ti fyra områden; energieffektivitet i tågtrafiken, utsäpp ti uft från ersättningstrafiken, inköp av varor och tjänster samt utbidning och information. För att ta reda på kunders och anstädas uppfattning om SJ och mijö genomförs regebundet ombordundersökningar och enkäter. Medarbetarnas insatser, både enskit och i grupp, är av största betydese för hur måen för effektivitet, kvaitet och service ska uppnås. Företagets framgångar är såedes het beroende av medarbetarnas kompetens, motivation och engagemang. För att underätta detta tar SJ tivara på medarbetarnas synpunkter genom åriga medarbetarundersökningar samt så kaade diaogmöten. SJ satsar även på friskvård. Det finns häsoinspiratörer ute på arbetspatserna, en häsobogg samt en kost- och motionsguide. SJs jämstädhetspoicy tar avstamp i att aa med arbetare har ika rättigheter och möjigheter och SJ verkar för mångfad och jämstädhet samt mot diskriminering och kränkande särbehanding. I SJs affärspan finns tre övergripande må för arbetsmijöarbetet; minskad sjukfrånvaro, förbättrat prestationsindex samt förbättrat edarskapsindex. Aktiviteter för att uppnå måen avser att säkerstäa en för SJ ångsiktig håbar utvecking i harmoni med medarbetarnas utvecking och häsa. SJs håbarhetsredovisning är upprättad i enighet med den tredje generationen av Goba Reporting Initiative (GRI). SJ har fortsatt vat att appicera nivå B+. SJs håbarhetsarbete bedrivs i enighet med de internationea principerna i Goba Compact. FÖRSLAG TILL PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Styresens försag ti årsstämman om riktinjer för ersättning ti edande befattningshavare beskrivs nedan. Ersättningsprinciper Vid rekrytering ti boagets edning ska de riktinjer för anstäningsvikor för edande befattningshavare i företag med statigt ägande som regeringen antog den 20 apri 2009 tiämpas. Riktinjerna innebär att den totaa ersättningen ti edande befattningshavare ska vara konkurrenskraftig, tak bestämd, rimig och ändamåsenig. Ersättningen ska inte vara öneedande i förhåande ti jämförbara företag och prägas av måttfuhet. Ersättningen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på föjande komponenter: fast ön, pension och övriga förmåner. Den fasta önen ska återspega de krav som stäs på befattningen avseende kompetens, ansvar, kompexitet och på viket sätt den bidrar ti att uppnå affärsmåen. Den fasta önen ska vara individue och differentierad. Rörig ön får inte ges, viket innefattar gratifikationer, bonus och iknande ersättningar. Pensionsförmåner bör vara avgiftsbestämda. I det fa SJ avtaar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den föja tiämpig koektiv pensionspan. Pensionsåder ska inte understiga 62 år och bör vara ägst 65 år. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anstädes aktiva tid. Uppsägningstiden för befattningshavare i koncernedningen kan vara upp ti sex månader vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från företagets sida kan även avgångsvederag utgå motsvarande högst arton månadsöner. Avgångsvederag ska utbetaas månadsvis och utgöras av den fasta månadsönen utan tiägg för förmåner. Avgångsvederag utbetaas adrig ängre än ti 65 års åder. Befattningshavaren kan vara berättigad ti biförmån, erhåa sjuk- och häsoförmåner, reseförsäkring med mera i inje med marknadspraxis. I not 5 beskrivs ersättning ti edande befattningshavare mer utförigt. STYRELSENS YTTRANDE ENLIGT AKTIEBOLAGSLAGEN 18 kap, 4 I försag ti vinstdisposition föresår styresen att aktieägaren på årsstämman 2014 besutar att SJ AB för räkenskapsåret 2013 ska ämna en utdening med 18,25 kr per aktie, viket innebär en tota utdening på MSEK 73. SJs ekonomiska stäning Ägarens finansiea må för SJ AB är en soiditet på 30 procent och en avkastning på eget kapita på 10 procent. För räkenskapsåret 2013 uppnåddes endast det finansiea mået soiditet där moderboagets soiditet uppgår ti 52,3 procent och efter den föresagna utdeningen bir soiditeten 51,5 procent. Föresagen utdening utgör 1,5 procent av eget kapita för både moderboaget och koncernen. Av moderboagets eget kapita utgör MSEK 0 ackumuerade värdeförändringar via övrigt totaresutat avseende finansiea instrument värderade ti verkigt värde i enighet med årsredovisningsagen 4 kap. 14a. Av koncernens eget kapita utgör MSEK 5 ackumuerade värdeförändringar avseende finansiea instrument värderade ti verkigt värde i enighet med IAS 39, punkt 9. Styresens motivering Med hänvisning ti vad som anges ovan anser styresen att den föresagna vinstutdeningen är försvarig med hänsyn ti de krav som uppstäs i 17 kap. 3 andra och tredje styckena aktieboagsagen. Verksamhetens art och omfattning medför inte risker i större omfattning än vad som normat förekommer inom branschen. Styresens bedömning av boagets och koncernens ekonomiska stäning innebär att utdeningen är försvarig i förhåande ti de krav som verksamhetens art, omfattning och risker stäer på storeken av boagets och koncernens egna kapita samt boagets och koncernens konsoideringsbehov, ikviditet och stäning i övrigt. Styresen bedömer att den föresagna utdeningen inte kommer att påverka SJ ABs förmåga att fugöra boagets förpikteser på kort och ång sikt eer att göra nödvändiga investeringar. RESULTATDISPOSITION Ti årsstämmans förfogande står i moderboaget (SEK): Baanserade vinstmede Årets vinst Summa Styresen föresår att vinsten disponeras enigt föjande (SEK): Utdening I ny räkning baanseras Summa HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Förvatningsrätten i Stockhom avvisade i januari 2014 Konkurrensverkets ansökningar om upphandingsskadeavgift. I skäen ti besutet anger förvatningsrätten att SJs verksamhet inte omfattas av agen om upphanding inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och att agen såedes inte är tiämpig på SJs upphandingar. SJ kan därför inte bi skydigt att betaa upphandingsskadeavgift. Besutet överkagades per den 31 januari av Konkurrensverket. För att kammarrätten ska pröva mået krävs att den meddear s.k. prövningstistånd. SJ AB och ABB skrev den 16 januari 2014 ett avta uppgående ti 1,4 mijarder kronor avseende ABBs de i kommande upprustning av SJ Den 1 januari 2014 presenterades SJ ABs nya organisation. Den 21 januari 2014 ade SJ ett varse som omfattade 400 anstäda inom administration och försäjning. Dear av varset omfattade nedäggning av 18 resebutiker, varav en i Danmark, samt nedäggning av ett Contact Center

27 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Boagsstyrningsrapport SJ AB ägs ti 100 procent av svenska staten och förvatas av Finansdepartementet. Regeringen har som övergripande må för verksamheten att skapa värde. Mået att skapa värde medför krav på ångsiktighet, effektivitet, önsamhet, utveckingsförmåga samt ett mijömässigt och sociat ansvarstagande. Principer för boagsstyrning SJs boagsstyrning bedrivs främst utifrån: Svenska rättsreger Årsredovisningsagen (ÅRL) Svenska statens ägarpoicy jämte övriga ägardirektiv Svensk kod för Boagsstyrning (Koden) Boagsordning Styresens arbetsordning, inkusive vd-instruktion Interna dokument Boagsordning, tidigare boagsstyrningsrapporter, materia från SJs senaste boagsstämmor med mera finns tigängiga på SJs webbpats sj.se under Boagsstyrning. Tiämpning av Koden Koden bygger på principen föj eer förkara. Det innebär att ett boag som tiämpar Koden kan avvika från enskida reger under förutsättning att skäen ti varje avvikese anges. De avvikeser som SJ gör från Koden beror huvudsakigen på ägarförhåandena; SJ ägs ti 100 procent av den svenska staten medan Koden främst riktas mot noterade företag med spritt ägande. Avvikeser har skett från föjande kodreger: Kodrege 1.1 Pubicering av information om aktieägares initiativrätt. Syftet med denna rege är att ge aktieägarna möjighet att i god tid förbereda sig inför årsstämma och få ärende upptaget i kaese ti boagsstämma. I statigt heägda boag saknas skä att föja denna kodrege. Kodrege 2 Inrättandet av en vaberedning ti företrädandet av boagets aktieägare vid va och arvodering av styrese och revisorer. SJs styrese har besutat att ersätta kodregerna om vaberedning under kodrege 2 med ägarens nomineringsprocess som närmare beskrivs i statens ägarpoicy. Kodrege 10.2 Styreseedamöters oberoende i förhåande ti större aktieägare ska redovisas. Enigt Kodens rege ska minst två styreseedamöter vara oberoende i förhåande ti boagets större aktieägare. Skäet ti regen om oberoende är i a huvudsak att skydda minoritetsaktieägare. I statigt heägda boag saknas dessa skä för att redovisa ett oberoende gentemot staten. Mot bakgrund av ovanstående redovisar SJ inte sådana uppgifter. Kodrege 6.1 Enigt statens ägarpoicy ska, om ordföranden ämnar sitt uppdrag under mandattiden, ny ordförande snarast väjas under en extra boagsstämma. Detta är ett avsteg från Koden som anger att styresen kan utse ordföranden inom styresen. Kodrege 4.3. Enigt Koden kan verkstäande direktören ingå i styresen men får inte vara dess ordförande. Enigt ägaren är det viktigt att särskija styresens och verkstäande direktörens roer och därför ska inte verkstäande direktören vara edamot i styresen. Kodrege 8.2 Styresen ska minst en gång per år utvärdera verkstäande direktörens arbete. Utvärdering av verkstäande direktör genomförs i mars Ägaren Ägarens finansiea må för SJ AB är en soiditet på 30 procent och en avkastning på eget kapita på 10 procent. Genom boagsordningen bestämmer ägaren boagets verksamhetsföremå. Under 2013 har sex möten ägt rum mean ägaren och SJs styreseordförande och verkstäande direktör. Områden som berörts under årets diaog med ägaren är band annat utvärdering av styresens arbete och sammansättning, SJs reation ti strategiska everantörer, samarbetet med Trafikverket samt tisättande av verkstäande direktör. Utöver dessa möten förs en öpande diaog med ägaren om styresens arbete. Ägaren utövar sina rättigheter som aktieägare på årsstämman. Årsstämma Årsstämma ska enigt statens ägarpoicy äga rum före den 30 apri varje år. Om särskida skä finns kan stämma håas därefter dock senast den sista juni varje år. Utöver årsstämma kan extra boagsstämmor håas. Årsstämman hås normat i Stockhom, och SJ anger på sin hemsida var och när årsstämma kommer att håas. Kaese ti årsstämma sker fyra ti sex veckor innan den äger rum. Årsstämman utser, på försag av ägaren, styrese och faststäer resutaträkning och baansräkning samt väjer revisorer. På årsstämman presenterar styresen band annat försag ti principer för ersättning och andra anstäningsvikor för edande befattningshavare samt årsredovisning för godkännande. Vid behov kaar styresen ti extra boagsstämma. På samtiga boagsstämmor ska styresens ordförande och så många av de övriga styrese edamöterna närvara så att styresen är besutsför. Verkstäande direktören ska också närvara. Årsstämma 2013 Årsstämman 2013 hös den 26 apri i Stockhom. Den var öppen för amänheten och närvarande erbjöds att stäa frågor ti edningen. Ägaren företräddes av Magnus Skåninger. På årsstämman fattades besut om band annat föjande: Omva av Jan Sunding som styresens ordförande. Omva av styreseedamöterna Siv Svensson, Eivor Andersson, Lena Oving, Gunia Wikman och Michae Thorén. Nyva av styreseedamot Mikae Staffas. Ersättningen ti styresens ordförande faststädes ti ( ) kronor per år och ti styresens övriga edamöter utgår ett arvode på ( ) kronor ti envar edamot. Ersättningen ti ordföranden i styresens revisionsutskott faststädes ti (55 000) kronor per år och för övriga edamöter ti (43 000) kronor. Arvode utgår inte ti styreseedamot som är anstäd i Regeringskansiet, ej heer ti arbetstagarrepresentanter. Besut om att SJ ska tiämpa de riktinjer för anstäningsvikor för edande befattningshavare i företag med statigt ägande som styresen föresagit. Faststäande av resutat- och baansräkning för boaget och koncernen. Besut om utdening uppgående ti MSEK 157. Bevijande av ansvarsfrihet för styresen och verkstäande direktör. Protokoet från årsstämman finns på SJs webbpats. Extra boagsstämma Ingen extra boagsstämma har håits under Årsstämma 2014 Årsstämma 2014 äger rum den 28 apri 2014 i Stockhom. Kaese ti årsstämma skickas ut i mars. Tisättning av styrese Nomineringsprocessen avseende styreseedamöter ti de statigt ägda boagen drivs och koordineras av enheten för statigt ägande inom Finansdepartementet. En arbetsgrupp anayserar kompetensbehovet utifrån styresernas sammansättning samt boagens verksamhet och situation. Nomineringen och tisättningen av nya edamöter föregås av en öpande diaog mean ansvarigt departement och styreseordföranden. Arbetet med att skapa en strukturerad och enhetig nomineringsprocess syftar ti att säkerstäa en effektiv kompetensförsörjning ti boagens styreser. Styresen ska ha hög kompetens som är vä anpassad ti boagets verksamhet, situation och framtida utmaningar. För att komma ifråga för en styresepats fordras en hög amän kompetens inom antingen öpande affärsverksamhet, affärsutvecking, branschkunskap, finansiea frågor eer andra reevanta områden. Finansdepartementets försag ti styrese presenteras i kaese ti årsstämman och på boagets webbpats i god tid före årsstämma. Styreseedamöter utses för ett år i taget. Ytterigare bestämmeser om nominering av styrese framgår av svenska statens ägarpoicy. Styresen SJs styrese ansvarar enigt aktieboagsagen för boagets organisation och förvatning av boagets angeägenheter. I statens ägarpoicy anges att styresen, i de boag där staten har ägarintresse, ansvarar för att boagen skötts föredömigt inom de ramar som agstiftningen, boagets boagsordning, ägarens anvisningar och ägarpoicy ger. Vidare ska styresen i statigt ägda boag verka för att boaget ska agera föredömigt inom håbart företagande på områden som mijö, etik, arbetsvikor, mänskiga rättigheter, jämstädhet och mångfad. Styresens sammansättning Boagets styrese ska, ti den de den utses av boagsstämman, bestå av ägst tre och högst åtta edamöter förutom suppeanter. Styresen har det övergripande ansvaret för boagets förvatning och skötse. Enigt statens ägarpoicy ska styresens sammansättning vara sådan att styresen atid har sådan branschkunskap eer annan kompetens reevant för boaget. Sammansättningen av styresen ska också ske så att en baans uppnås avseende kompetens, bakgrund, åder och kön. SJs styrese bestod från stämman i apri 2013 av sju stämmovada edamöter. Av styresens edamöter är fyra kvinnor. Arbetstagarorganisationerna har utsett tre arbetstagarrepresentanter ti styresen. Ingen av styresens edamöter ingår i företagsedningen. Samtiga styreseedamöter är oberoende i förhåande ti boaget och boagsedningen. Se även information på sidorna 57 och 58. Verkstäande direktören samt ekonomidirektören detar vid styresesammanträdena. Övrig företagsedning detar vid behov i vissa möten. SJs chefsjurist är sekreterare i styresen. STYRELSENS ARBETE Uppgifter och arbetsfördening i styresen Styresen har antagit en arbetsordning som anger hur arbetet ska fördeas mean styrese, ägare, utskott och verkstäande direktör. Arbetsordningen faststäs årigen. Arbetsordningen regerar, utöver obigatoriska punkter enigt aktieboagsagen, band annat ordförandens uppgifter, informationen ti styresen, formerna för styresemötena 50 51

28 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT samt utvärdering av styresens och verkstäande direktörens arbete. Styresens arbete föjer en årig ordning med föredragningspunkter och med särskida teman, ti exempe avgivande av årsredovisning och deårsrapporter samt godkännande av budget. Styresen besutar även i frågor av principie karaktär eer av stor ekonomisk betydese såsom företagets övergripande strategi, omfattande strukturoch organisationsförändringar samt större investeringar. Styresens arbetsordning anger att fem ordinarie möten ska håas varje år. Utöver de ordinarie mötena kaas styresen ti ytterigare möten om behov uppkommer. Arbetsordningen anger band annat att föjande ärenden ska finnas på agendan varje år: Godkännande av budget Avgivande av externa finansiea rapporter Strategisk pan SJs totaa riskexponering Utöver dessa rapporteras vid varje ordinarie möte des viktigare affärshändeser sedan föregående möte, des SJs finansiea stäning och finansieringssituation. Styresens arbete 2013 Under 2013 hös tio styresesammanträden. Styresen genomförde öpande sedvaniga uppföjningar av såvä den ekonomiska utveckingen som av de sociaa och mijömässiga aspekter som uppkom i verksamheten. Detta skedde band annat i form av månatig redovisning av strategiska nycketa såsom Nöjd kundindex (NKI), sjukfrånvaro, medarbetarindex samt finansiea avkastningsmått. Med denna information som utgångspunkt gav det styresen möjighet att öpande bedöma SJs resutat även inom håbar utvecking. I februari 2014 träffade styresen boagets revisorer utan företagsedningen i enighet med Kodens krav. Utöver öpande uppföjning av väsentiga nycketa inom Ansvarsfu verksamhet har styresen under 2013 band annat behandat och besutat i föjande frågor: Faststäande av affärspan Effektiviseringsprogram Uppgradering av SJ 2000 Anbud på upphandad trafik Upphanding av revisionstjänster Faststäande av finanspoicy Förändrad styrning av dotterboag Strategisk inriktning Punktighetsåtgärder Trafik- och fordonsstrategi Ordföranden eder styresens arbete och ansvarar för att övriga edamöter får erforderig information. Styresen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott och faststät arbetsordning för utskotten. Styresen kan dessutom vid behov inrätta andra utskott för beredning av ärenden inom mer avgränsade områden. På styresemöte i juni detog även dear av SJs edningsgrupp och diskussion kring oika strategifrågor fördes. Utvärdering av styresens och vd:s arbete Styresen utvärderar styresearbetet och vd genom en systematisk och strukturerad process en gång per år. Styresens ordförande ansvarar för att styresens arbete årigen utvärderas. Utvärderingen, som utförs av en extern part, innebär att styresen utvärderas såvä som grupp som individuet. Finansdepartementet informeras om utvärderingens resutat. Utvärderingen syftar ti att öpande effektivisera styresearbetet och ti att användas som underag i arbetet med att utse nya edamöter. Utvärderingen för 2013 avrapporterdes vid styresemötet den 18 mars STYRELSENS ARBETE I UTSKOTT Revisionsutskott Sammansättning Revisionsutskottet har bestått av fyra styreseedamöter. Siv Svensson var ordförande i revisionsutskottet under Därutöver detar ekonomidirektören och chefen för internrevisionen samt de externa revisorerna i dear av utskottets sammanträden. Revisionsutskottet är ett i förhåande ti styresen beredande organ, vars försag atid understäs styresen. Styrese, styresefunktion och närvaro Namn Styresefunktion Styresesammanträden Revisionsutskott Ersättningsutskott Jan Sunding Ordförande, ordförande i ersättningsutskott 9/10 2/2 Ledamot, ordförande Siv Svensson i revisionsutskott 10/10 7/7 Eivor Andersson Ledamot 10/10 3/7 2/2 Mikae Staffas 1 Ledamot 8/10 1/2 Lena Oving Ledamot, 8/10 1/2 Gunia Wikman Ledamot 10/10 3/7 Michae Thorén Ledamot 9/10 6/7 2/2 Erik Johannesson Arbetstagarrepresentant 8/10 Per Hammarqvist Arbetstagarrepresentant 8/10 Hans Pigaard Arbetstagarrepresentant 8/10 1) Mikae Staffas vades in som edamot i SJ ABs styrese den 26 apri 2013, och efter det har åtta styresemöten håits. Ansvar Revisionsutskottet är ett beredningsorgan för styresen och övertar eer påverkar inte styresens ansvar eer uppgifter. Revisionsutskottets uppgift är band annat att: Bereda styresens arbete med att övervaka och kvaitetssäkra företagets finansiea rapportering och interna kontro. Avhanda viktiga frågestäningar i årsredovisningen och deårsrapporter inför behandingen i styresen Bistå styresen i frågor rörande ekonomisk risk och rapportering Fortöpande träffa externa revisorer för att öpande vara informerad om revisionens panering, inriktning och omfattning Bistå ägaren vid va av revisorer Utvärdera de externa revisorernas arbete Godkänna panen för internrevision Under året har sju möten håits. SJs revisorer har under året föredragit väsentiga redovisnings- och revisionsfrågor samt interna kontro- och processfrågor. Utskottets ordförande informerade öpande styresen om utskottets arbete. Ersättningsutskott Sammansättning SJs ersättningsutskott består av tre styreseedamöter samt styresens ordförande. Under året har det håits två protokoförda möten, därutöver har kontinueriga diskussioner håits mean utskottets edamöter. Ansvar Ersättningsutskottet är ett i förhåande ti styresen beredande organ, vars försag understäs styresen för besut, såvida inte styresen i enskit fa deegerat besutanderätt ti utskottet. Ersättningsutskottets uppgift är att: Säkerstäa impementering och efterevnaden av de av årsstämman besutade riktinjerna för anstäningsvikor för edande befattningshavare. Bereda styresens försag ti principer för ersättning och andra anstäningsvikor för vd och andra edande befattningshavare ti 2013 års årsstämma. Bereda styresens försag ti uppdaterade riktinjer om behov uppstår. Bereda öpande frågor om ersättning och andra anstäningsvikor för vd, inför styresens besut, samt utgöra avstämmande instans beträffande vd:s försag ti ersättning och andra anstäningsvikor för övriga edande befattningshavare, at inbegripet årig önerevision. Styresens arvoden och arvoden för arbetet i styresens utskott Styresens arvoden och särskida arvoden för arbetet i inrättade utskott bestäms av årsstämman. Dessa arvoden ska i enighet med statens ägarpoicy vara konkurrenskraftiga men ej marknadsedande. För fuständig information om principer och ersättningar, se not 5. edning SJs verkstäande direktör, tiika koncernchef, sköter den öpande förvatningen i enighet med ABL och styresens anvisningar. Utöver verkstäande direktören består edningsgruppen av tio medemmar, vika utses av verkstäande direktören efter samråd med styresen. I SJs edningsgrupp ingår Crister Fritzson, verkstäande direktör, Carina Wång, ekonomidirektör, Hega Baagøe, kommunikations-direktör, Thomas Sibersky, marknads- och försäjningsdirektör, Madeeine Raukas, direktör trafik och service, Caroine Åstrand, direktör för produktdivisionen (från och med 1 januari 2014), Jens Wigen, paneringsdirektör, Björn Rose, IT-direktör, Caes Broström, direktör fordon, Erica Kronhöffer, kvaitets- och mijödirektör/håbarhetschef och Peter Bomqvist, direktör HR. Företagsedningen sammanträder regebundet och arbetet eds av verkstäande direktören, som fattar besut avseende SJ AB och koncernen i samråd med edningsgruppen. Verkstäande direktörens och företagsedningens besut utgår från styresens besutade riktinjer och anvisningar. Under året har arbete utförts avseende SJs ångsiktiga strategipan samt för att få en strukturerad process på pats för verksamhetens styrning. Med ett så kaat baanserat styrkort drivs SJs verksamhet ångsiktigt håbart utifrån perspektiven Medarbetare, Partnerskap & Resurser, Samhäe, Kund, Process & Produkt samt Finans. Riktinjer för anstäningsvikor för edande befattningshavare SJ föjer regeringens riktinjer för anstäningsvikor för edande befattningshavare i företag med statigt ägande. För fuständig information om principer och ersättningar, se not 5. Revisorer Ansvaret för va av revisorer för företag med statigt ägande igger hos ägaren. Revisorernas uppgift är att oberoende granska styresens och verkstäande direktörens förvatning samt företagets årsredovisning och bokföring. Det praktiska arbetet med upphandingen hanteras av företagets revisionsutskott. Det sutiga besutet fattas av ägaren på årsstämman. För det fa omva av revisorer övervägs, utvärderas atid revisorernas arbete. I kaese ti årsstämma presenteras försag ti va av revisorer och information om förhåanden som kan vara av betydese vid bedömning av föresagna revisorers kompetens och oberoende. Informationen innefattar även omfattningen av föresagna revisorers tjänster ti boaget utöver revision under de senaste åren samt, vid omva, viket år revisorn vades och hur änge revisorn innehaft uppdraget. Föresagna revisorer ska närvara på årsstämman för att kunna presentera sig och svara på frågor från ägaren. Revision 2013 På årsstämman 2013 vades revisionsboaget Deoitte AB företrädd av auktoriserad revisor Hans Warén som huvudansvarig inti årsstämman Revisorerna har av

29 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT rapporterat sin boksutsgranskning ti hea styresen vid styresemötet den 13 februari För räkenskapsåret 2013 har revisionsutskottet och revisorerna diskuterat företagets boksut, redovisning, förvatning och riskhantering. Vid ett tifäe har revisorerna träffat styresen utan närvaro av edningsgruppen. Dessutom har revisorerna fortöpande kontakt och möten med styresens revisionsutskott. Arvode och kostnadsersättning ti revisorerna utgår enigt öpande räkning och redovisas i årsredovisningen, not 8. Revisorer ska väjas vid varje årsstämma, i enighet med nu gäande huvudrege i aktieboagsagen och statens nuvarande ägarpoicy. INTERN KONTROLL Styresen ansvarar enigt den svenska aktieboagsagen och Svensk kod för boagsstyrning för den interna kontroen i boaget. Här beskrivs hur den interna kontroen över den finansiea rapporteringen fungerar. Den externa finansiea rapporteringen i SJ omfattar deårsrapporter, boksutskommuniké samt större deen av årsredovisningen. Styresen har det övergripande ansvaret för den interna kontroen i SJ. Arbetet inom revisionsutskottet utgör en de av denna styresekontro. Vid samtiga revisionsutskottsmöten under 2013 har externa och interna revisorer redogjort för iakttageser, band annat rörande SJs årsboksut samt deårsboksut per september. I samband med paneringsarbetet för den åriga revisionen sker diskussion mean extern- och internrevisionen beträffande SJs riskbid. Det är styresens och edningens ansvar att de företag där staten har ägarintressen sköts föredömigt inom de ramar agstiftningen ger och i enighet med ägarnas ångsiktiga intressen. I frågor som rör ekonomi, mijö, medarbetare, mångfad och socia håbarhet har aa företag ett stort ansvar, inte minst företag med statigt ägande. Regeringen har därför uttryckt att styreserna aktivt bör föja och rapportera om företagens insatser i dessa frågor. SJ har faststäda övergripande poicyer inom aa väsentiga områden; arbetsmijö, etik, mijö, jämstädhet, etnisk mångfad, kvaitet, IT, inköp samt trafiksäkerhet. I december faststäde styresen tre nya ångsiktiga håbarhetsmå; punktighet på 95 procent, ande genomförda everantörs- och partnerskapsbedömningar samt SJ Voontär. På boagsnivå finns mer detajerade instruktioner om praktiska konterings- och avstämningsrutiner. Rapportering SJ har formaiserade processer för den finansiea rapporteringen samt för uppföjning. Dessa processer syftar ti att säkerstäa att boaget utveckas i rätt riktning och i förhåande ti de må och riktinjer som styresen och företagsedningen faststät. Styresen faststäer de rapporteringskrav som erfordras för att få ändamåsenig information av det ekonomiska utfaet, om riskerna i koncernens verksamhet, samt hur riskerna och utfa påverkas. Mået för den interna rapporteringen är att det ska finnas en ändamåsenig och korrekt uppföjning och rapportering av verksamheten gentemot uppsatt affärspan och budget. Rapportering sker månatigen ti styresen, verkstäande direktören och företagsedningen. SJs externa rapportering syftar ti att regebundet rapportera om boagets utvecking gentemot externa intressentgrupper. SJs externa rapportering föjer gäande agar och reger samt de krav som stäts av ägaren. Riskbedömning En strukturerad riskbedömning möjiggör identifiering av de väsentiga risker som har betydese för den interna kontroen avseende den finansiea rapporteringen samt identifiering av var dessa risker återfinns. SJs koncernedning arbetar systematiskt med riskbedömningar för att identifiera och vidta åtgärder avseende företagets riskområden. Riskbedömningarna koncentreras ti de riskområden som förväntas kunna påverka resutat och finansie stäning i väsentig omfattning. Revisionsutskottet utvärderar, som beredning av styresens arbete, de riskbedömningar som gjorts inom SJ. SJs edningsgrupp har en etaberad process för riskbedömning. Processen invoverar aa divisioner och staber, viket medför en förankring och ett ökat medvetande i organisationen samt att risker samas upp mer effektivt. Riskhanteringen syftar ti att begränsa oönskade effekter, som kan komma att påverka företagets finansiea stäning, resutat eer marknadsposition. Processen innebär att företagsedningen kvartasvis föjer förändringarna i riskbedömningarna för att besuta om behov finns att vidta åtgärder eer om nya riskområden ska bedömas. Vidare genomför Business Contro, på uppdrag av företagsedningen, anayser av risker och möjigheter i oika projekt samt av de operativa dearna av verksamheten. SJ har anayserat poster i baans- och resutaträkningen för att des identifiera risker som är väsentiga, des kunna vidta åtgärder som kan minimera risker reaterade ti den finansiea rapporteringen. Intern revision SJ har en funktion för internrevision som rapporterar direkt ti styresens revisionsutskott. Internrevisionen genomför oberoende och objektiva granskningsuppdrag och iband konsutativa tjänster, viket resuterar i åtgärder och förbättringsprogram. Under året har internrevisionen genomfört 24 stycken granskningar inom band annat föjande områden: regeefterevnad, styr- och kontrosystem, projektassimiering, avbrottsberedskap och registeranays. SJs internrevision gör årigen en oberoende riskanays, som utgör grunden för internrevisionens åriga revisionspan, viken faststäs av styresen efter beredning i revisionsutskottet. Kontroaktiviteter Företagets kontroaktiviteter utformas för att systematiskt hantera väsentiga risker avseende den finansiea rapporteringen inkusive viktiga redovisningsfrågor som identifierats under riskbedömningen. Kontroaktiviteterna syftar ti att förebygga eer tidigt upptäcka fe i den finansiea rapporteringen och därigenom minimera konsekvenserna. Stab Ekonomi ansvarar för anaysen av det ekonomiska utfaet och sammanstäningen av den finansiea rapporteringen. Ett exempe på kontroaktiviteter är Business Reviews, som administreras av Business Contro. Vid dessa möten redovisar cheferna i edningsgruppen sin verksamhet och panering för verkstäande direktören och ekonomidirektören. Basen för den interna kontroen utgörs av kontromijön med organisation, besutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument, samt den värdegrund som styresen och koncernedningen kommunicerar och verkar utifrån. Styrande dokument inom SJ inkuderar: Arbetsordning för styrese Arbetsordning för revisionsutskott och ersättningsutskott Styresens instruktion ti verkstäande direktören Attestreger med syfte att vägeda aa som detar i hanteringen av ekonomiska transaktioner, samt att säkerstäa en god kontro av ekonomiska transaktioner för att förhindra avsiktiga eer oavsiktiga fe Poicyer för etik, kontaktfrämjande åtgärder samt representation Finanspoicy. s ekonomifunktion arbetar efter av styresen antagna finansiea ramar avseende finansie riskhantering. Finanspoicyn ska revideras årigen och faststäas av styresen. Måsättningen är att begränsa de finansiea risker som uppstår i samband med paceringar och vautaexponering Arbetsrutiner och instruktioner för internkontroaktiviteter, öpande redovisning och boksut finns vä dokumenterade på detajerad nivå. Information och kommunikation Effektiva informations- och kommunikationsvägar möjiggör rapportering och återkopping från verksamheten ti styrese och boagsedning. Det är viktigt att rätt personer innehar den information som krävs för att kunna förstå innebörden av givna interna poicyer och riktinjer samt att förstå konsekvenserna vid avsteg. SJ arbetar med att förbättra den interna informationen och att förtydiga besutsvägarna, för att öka tiföritigheten och effektiviteten i företagets finansiea rapportering. Inom företaget finns dokumenterade besutsvägar, befogenheter och ansvarsområden redovisade på SJs intranät. Inom SJ genomförs möten som möjiggör diaog mean chefer och medarbetare. Stor tonvikt äggs vid regebundna arbetspatsträffar, där företagets övergripande frågor naturigt koppas ti den enskide medarbetarens ansvarsområde. Vidare genomförs medarbetarenkäter som innebär möjighet ti återkopping. Uppföjning Styresen erhåer öpande rapportering om hur verksamheten utveckas i förhåande ti affärspanen, budget och fastagda må. I organisationen sker öpande uppföjning av efterevnaden av interna poicyer, riktinjer och manuaer samt av ändamåsenighet och funktionaitet i etaberade kontroaktiviteter. Exempevis genomför ekonomiavdeningen öpande uppföjning av de administrativa processerna för band annat moms- och skatteredovisning, intern och extern representation samt attestordningens efterevnad. Löpande görs även en utvärdering över hur den interna kontroen avseende den finansiea rapporteringen är organiserad. De externa revisorerna genomför årigen viss granskning av den interna kontroen. Internrevisionen föjer den av styresen faststäda revisionspanen. Internrevisionen rapporterar resutatet av sin revision ti SJs styrese efter beredning i Revisionsutskottet

30 Boagsstyrningsrapport Boagsstyrningsrapport SJ ABs styrese Jan Sunding Mikae Staffas Erik Johannesson Eivor Andersson Siv Svensson Per Hammarqvist Hans Pigaard Michae Thorén Jan Sunding Född 1947 Sjökaptensexamen, högre företagsekonomisk utbidning vid Frans Schartau. Styreseordförande i SJ AB sedan Konsut och styresearbete. Styreseordförande i Sjöfartsverket, samt Jan Sunding i Ytterkvarn AB, edamot i Corem Property Group AB och Aditro Logistics AB. SIV SVENSSON Född 1957 Examen i internatione ekonomi. Styreseedamot i SJ AB sedan Tidigare vd i Sefina Finance AB och dessförinnan 25 år i Nordeakoncernen, band annat som vice vd och regionbankschef. Styreseedamot i Swedbank och Karoinska Sjukhuset. Mikae Staffas Född Civiingenjör och MBA. Styreseedamot i SJ AB sedan Ekonomi- och finansdirektör på Boiden. Tidigare CFO Södra Skogsägarna och Partner på McKinsey. MICHAEL THORÉN Född 1969 Civiekonom. Styreseedamot i SJ AB sedan Kansiråd i Finansdepartementet. Styreseedamot i Infranord AB, AB Svenska Spe och Samha AB. Eivor Andersson Född 1961 Marknadsekonom. Styreseedamot i SJ AB sedan Konsut. Tidigare vd i Ving Sverige AB/ Thomas Cook Sweden och MyTrave Sweden AB. Styreseedamot i SkiStar AB, etraveli AB, Infight Service AB, F12 Gruppen AB och Gotandsbåten AB. Lena Oving Född 1956 Civiingenjör. Styreseedamot i SJ AB sedan Koncernchef och vd för Micronic Mydata AB (pub). Styreseedamot i Novozymes A/S (Danmark). Gunia Wikman Född 1959 Civiekonom. Styreseedamot i SJ AB sedan Konsut på Carrara Communication samt Ekman & Partners.Tidigare koncerninformationschef SEB samt innan dess på Riksbanken. Styreseuppdrag i HMS Networks, AMF Fonder, Oaty AB samt Fyinge AB. Vice ordförande i Svenska Ridsportförbundet. Per Hammarqvist Född 1958 Trafikpanerare. Styreseedamot i SJ AB sedan Ordförande i SACO-föreningen vid SJ. Ordförande i TJ-föreningen vid SJ. HANS PILGAARD Född 1963 Lokförare. Styreseedamot i SJ AB sedan Ordförande ST-spårtrafik vid SJ AB, edamot i ST-spårtrafiks avdeningsstyrese. Erik Johannesson Född 1957 Lokförare. Styreseedamot i SJ AB sedan Ordförande i SEKO Förhandingsorganisation SJ, styreseedamot i SEKO kubb Väst. Gunia Wikman Lena Oving SJ års- och håbarhetsredovisning 2013 SJ års- och håbarhetsredovisning

31 Boagsstyrningsrapport Boagsstyrningsrapport SJ ABs edning Crister Fritzson Född 1961 Vd Madeeine Raukas Född 1967 Direktör TRAFIK och Service Erica Kronhöffer Född 1971 direktör kvaitet och mijö Crister Fritzson Peter Bomqvist Marknadsekonom. Anstäningsår Styreseedamot i Systemboaget AB, ordförande i Branschföreningen Tågoperatörerna. Peter Bomqvist Född 1954 Direktör HR Socionom. Anstäningsår Styreseedamot i branschstyresen Spårtrafik, Amega. Fi.kand. Stockhoms universitet. Anstäningsår Styreseedamot i Branschföreningen Tågoperatörerna, Tåg i Mäardaen AB, Sveriges Kommunikationer AB, Botniatåg AB. Jens Wigen Född 1955 Direktör Panering Fi.kand. Anstäningsår Jur.kand. Anstäningsår Thomas Sibersky Född 1965 direktör Marknad och försäjning MBA, Handeshögskoan i Stockhom. Anstäningsår Styreseedamot i Gordin Promotion och Living Management. Madeeine Raukas Björn Rose Caes Broström Caes Broström Född 1954 Direktör Fordon Maskiningenjör/Marknadsekonom. Anstäningsår Björn Rose Född 1962 direktör IT Civiingenjör, Civiekonom och MBA. Anstäningsår Styreseedamot i Årsta Runstens Sportryttare. Carina Wång Född 1966 direktör Ekonomi Civiekonom. Anstäningsår Hega Baagøe Född 1963 direktör Kommunikation Högskoeexamen kommunikation. Anstäningsår Styreseedamot i Radiotjänst i Kiruna AB. Caroine Åstrand Född 1970 Direktör Produkt Civiekonom. Anstäningsår Ingår i SJs koncernedning från 1 januari Hega Baagøe Thomas Sibersky Carina Wång Jens Wigen Erica Kronhöffer Caroine Åstrand 58 59

32 KONCERNEN KONCERNEN Ferårsöversikt Rapport över totaresutat Rapport över totaresutatet i sammandrag, MSEK Röresens intäkter varav nettoomsättning Röresens kostnader Resutat från ande i intresseboag Röreseresutat Resutat före skatt Periodens skatt Periodens resutat Resutat per aktie (före och efter utspädning), SEK Rapport över finansie stäning i sammandrag, MSEK Anäggningstigångar Materiea anäggningstigångar Immateriea tigångar Finansiea tigångar Omsättningstigångar Varuager Kortfristiga fordringar Kortfristiga paceringar Likvida mede Anäggningstigångar ti försäjning Summa tigångar Eget kapita varav innehav utan bestämmande infytande Räntebärande skuder Icke räntebärande skuder Avsättningar Uppskjutna skatteskuder Summa eget kapita och skuder Kassaföde i sammandrag, MSEK Kassaföde från den öpande verksamheten Kassaföde från investeringsverksamheten Kassaföde från finansieringsverksamheten Förändringar av ikvida mede Investeringar varav kassafödespåverkande MSEK Not Nettoomsättning Övriga röreseintäkter Summa röresens intäkter Personakostnader Av- och nedskrivningar 1, Övriga kostnader 3, 7, Summa kostnader Resutat från andear i intresseboag Röreseresutat Ränteintäkter och iknande poster 1, Räntekostnader och iknande poster 1, Resutat före skatt Periodens skatt 1, Periodens resutat Övrigt totaresutat Komponenter som kommer att omkassificeras ti resutatet Kassafödessäkringar Finansiea tigångar som kan säjas Uppskjuten skatt Övrigt totaresutat för perioden 12 9 Totaresutat för perioden Resutat för perioden hänförigt ti: Moderboagets aktieägare 1) Totaresutatet för perioden hänförigt ti: Moderboagets aktieägare Resutat per aktie (före och efter utspädning), SEK Anta aktier vid årets utgång, tusenta Anta aktier i genomsnitt under året, tusenta ) Det finns inget innehav utan bestämmande infytande i koncernen. Marginaer Röresemargina, % 3,3 5,4 0,7 5,0 7,2 Vinstmargina, % 3,1 5,7 0,5 4,7 7,1 Avkastningsmått Avkastning på syssesatt kapita, % 4,9 8,0 1,7 6,2 9,6 Avkastning på eget kapita, % 5,1 10,3 0,8 6,7 11,2 Kapitastruktur vid periodens utgång Eget kapita, MSEK Syssesatt kapita, MSEK Räntebärande nettoskud, MSEK Skudsättningsgrad, ggr 0,4 0,4 0,5 0,6 1,0 Soiditet, % 53,3 51,1 49,6 48,4 41,0 Medeanta anstäda Hänvisning ti definitioner på sidan

33 KONCERNEN KONCERNEN > Rapport över totaresutat, forts. Rapport över finansie stäning Kommentarer ti rapport över totaresutat Röresens intäkter Röreseintäkterna för 2013 ökade med 6 procent. Ökningen förkaras ti stor de av att dotterboaget SJ Götaandståg ABs verksamhet ingått i koncernen hea 2013 (verksamheten startade maj 2012) samtidigt som Stockhomståg KB har expanderat sin verksamhet med band annat utökad trafik ti Uppsaa. SJs trafikintäkter ökade med 2 procent januari december 2013 jämfört med samma period Under året har resandet minskat något, framförat under det sista kvartaet. Fera stora störningar igger bakom minskningen, band annat urspårningen vid Stockhoms Södra och de stormar som drabbade oika dear av andet under perioden oktober december. Urspårningen som inträffade i november har kraftigt påverkat egentrafikintäkterna för hea koncernen ti föjd av begränsad framkomighet på spåren. Det minskade resandet kompenseras ti fuo av en ökad yied. Yiedökningen förkaras ti största de av infasningen av SJ 3000 som ersatt de omsättningsmässigt tyngsta InterCityinjerna. Vidare har ett förändrat beteendemönster vid köp av bijetter, viket nu sker at närmare avgång och genererar en högre yied enigt SJs prismode, påverkat egentrafikintäkterna positivt. Ackumuerat har patsutbudet ökat med 2 procent. Ökningen är främst driven av att utbudet ökat på de injer som påverkats av att SJ 3000 tagits i trafik. Utbudet har även påverkats av att sexvagnars tågsätt med SJ 2000 körs på stambanorna. Från och med december 2012 kör SJ, på uppdrag av SL, pendetåg ti och från Uppsaa paraet med SJs regionatåg. Januari december vade 10 procent av resenärerna pendetågen istäet för regionatågen. Totat sett har resandet minskat inom SJ Regiona men det kompenseras av en högre yied ti föjd av indexregering. Inom SJ Regiona noteras ett minskat resande främst på injerna Uppsaa Stockhom, Gäve Linköping och Göteborg Örebro Stockhom. Intäkterna på matarinjen Saa Västerås Eskistuna Norrköping har ökat sedan sträckan Saa Uppsaa sutat trafikeras. Intäkterna på Karstad Göteborg, där trafiken utökats från fem ti sju tågsätt, ökade med 11 procent ackumuerat. Röresens kostnader s totaa kostnadsutfa för 2013 var högre jämfört med föregående år, främst ti föjd av förändringar i koncern ens verksamhet. Verksamheten i SJ Götaandståg AB samt expansionen inom Stockhomståg KB har medfört en ökad kostnadsmassa. De nya snabbtågen SJ 3000 ger ett större avskrivningsunderag och därmed har avskrivningskost naderna ökat. Underhåskostnaderna under perioden har varit högre än motsvarande period 2012 ti föjd av att SJ 3000 ingår i tågfottan samt att garantitiden för dubbedäckarna gått ut. s ökade avskrivningskostnader utgörs av avskrivningar för mottagna SJ 3000-tåg, upprustade personvagnar samt revisioner för tågtypen SJ 2000 och dubbedäckare. Därutöver har genomförda åtgärder medfört ägre kostnadsnivåer i SJ AB, främst avseende personakostnader. SJs deägarskap i intresseboaget Botnia tåg AB har påverkat koncernens resutat negativt. SJs ande av Botniatåg ABs förust för 2013 bev MSEK 46 (5), därutöver bedömdes SJs ande av kostnader för framtida kontrakts eniga trafikåtaganden ti MSEK 84 (0). Röreseresutat s röreseresutat uppgick ti MSEK 298 (467). Försämringen av röreseresutatet förkaras främst av att moderboaget i september 2012 erhö en vitesersättning reaterad ti förseningar i everans av SJ 3000 uppgående ti MSEK 156. Under 2013 har SJ AB s ande av framtida föruster i intresseboaget Botniatåg resutatförts om MSEK Exkuderande dessa poster förbättrades det underiggande röreseresutatet med MSEK 117 eer 38 procent. Bakgrunden ti förbättringen är ökningen av koncernens upphandade trafik som pendetågstrafiken som körs på uppdrag av Västtrafik samt Uppsaatrafiken som körs på uppdrag av SL. Vidare har en genere återhåsamhet gäande koncernens kostnader påverkat positivt. Röresemarginaen bev 3,3 (5,4) procent. s finansnetto, resutat och skatt s resutat före skatt uppgick ti MSEK 288 (498). Skatt på periodens resutat uppgick ti MSEK -68 (-27). Den effektiva skattesatsen i koncernen uppgår ti 23,6 (5) procent. Avvikesen från den förväntade skattesatsen berodde för föregående år des på den förändrade boagsskattesatsen från 26,3 procent ti 22 procent des på en förändrad bedömning av temporära skinader avseende anäggningstigångar. Årets avvikese beror på temporära skinader som tidigare ej redovisats. MSEK Not TILLGÅNGAR Anäggningstigångar Byggnader Transportmede Maskiner och inventarier Pågående nyanäggningar Immateriea tigångar Andear i intresseboag Långfristiga värdepappersinnehav 0 0 Långfristiga fordringar Summa anäggningstigångar Omsättningstigångar Varuager 7 6 Kundfordringar Fordringar hos intresseboag 5 5 Övriga fordringar Förutbetada kostnader och uppupna intäkter Kortfristiga paceringar Likvida mede Anäggningstigångar ti försäjning Summa omsättningstigångar SUMMA TILLGÅNGAR Baansomsutning s baansomsutning uppgick ti MSEK (9 565) på baansdagen. Anäggningstigångar s materiea anäggningstigångar består ti största deen av fordon. SJs fordonsfotta utgörs av SJ 3000, SJ 2000, dubbedäckare samt ok och personvagnar. Värdet på dessa tigångar uppgick ti MSEK (6 463). Årets förändring är främst en föjd av årets avskrivningar. Den enskit största investeringen är i SJ 3000, en totain vestering på 20 tågsätt om MSEK I februari 2013 togs det sista tågsättet över i SJs ägo, och samtiga 20 tågsätt är egenägda. Under november månad sattes den första av SJs nya bistrovagnar med ekhörna i trafik. Vagnarna kommer att gå i InterCity-tåg ti att börja med, och sammanagt kommer 20 vagnar att byggas om. Ett positivt kassaföde har pacerats i obigationer viket förkarar minskningen i ikvida mede och ökning i kortfristiga paceringar för

34 KONCERNEN KONCERNEN > Rapport över finansie stäning, forts. Kassafödesanays MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapita Aktiekapita Övrigt tiskjutet kapita Reserver 5-9 Baanserade vinstmede Summa eget kapita hänförigt ti moderboagets aktieägare 1) Summa eget kapita Långfristiga skuder Avsättningar Räntebärande skuder 20, Icke räntebärande skuder Uppskjuten skatteskud Kortfristiga skuder Avsättningar Räntebärande skuder Leverantörsskuder Uppupna kostnader och förutbetada intäkter Skuder ti intresseboag Skatteskuder 8 10 Övriga kortfristiga skuder Summa skuder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Städa säkerheter Eventuaförpikteser ) Det finns inget innehav utan bestämmande infytande i koncernen. Kommentarer ti rapport över finansie stäning Eget kapita s eget kapita uppgick ti MSEK (4 886). s soiditet uppgick ti 53,3 (51,1) procent. Skuder Nettoskuden i SJ-koncernen per den 31 december 2013 uppgick ti MSEK 216 (693). s räntebärande skuder bestod huvudsakigen av betaningsåtaganden för SJs finansiea easingkontrakt och uppgick ti MSEK (2 091). Av de räntebärande skuderna är MSEK (1 907) ångfristiga och MSEK 787 (184) kortfristiga, viket avser den de av skud som förfaer ti betaning inom ett år. I juni gjordes en omkassificering från ångfristiga ti kortfristiga räntebärande skuder då ösen av easing avseende SJs dubbedäckare uppgående ti cirka MSEK 650 kommer att ske i juni MSEK Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resutat före skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassafödet Av- och nedskrivningar Förändringar avsättningar Reaisationsvinst 4-2 Förändring övrigt Resutat från andear i intresseboag Kassaföde från den öpande verksamheten före förändringar i röresekapitaet Kassaföde från förändringar i röresekapita Ökning (-) / Minskning (+) av varuager -2 0 Ökning (-) / Minskning (+) av röresefordringar Ökning (+) / Minskning (-) av röreseskuder Kassaföde från den öpande verksamheten Investeringsverksamheten 12, 13, 25 Förvärv av materiea anäggningstigångar Förvärv av immateriea tigångar Försäjning av materiea anäggningstigångar 8 7 Förvärv övriga ångfristiga räntebärande fordringar* Förändring i kortfristiga paceringar Kassaföde från investeringsverksamheten Kassaföde före finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av easingskud Upptagande av ån Aktieutdening Kassaföde från finansieringsverksamheten Periodens kassaföde Likvida mede vid årets början Likvida mede vid årets sut Erhåna intäktsräntor i koncernen är MSEK 47 (96) och eragda utgiftsräntor är MSEK 57 (65). Kommentarer ti koncernens kassaföde Kassafödet från den öpande verksamheten påverkas av ett positivt röreseresutat, reducering av kortfristiga fordringar och minskning av kortfristiga skuder. Justerat för ej kassafödespåverkande poster såsom avskrivningar MSEK 847 (748), förustreserv i intresseboaget Botniatåg AB MSEK 130 (9) samt övriga poster MSEK -98 (-122) uppgick kassafödet från den öpande verksamheten före förändringar i röresekapitaet ti MSEK (1 132). Minskningen av de kortfristiga fordringarna är ti stor de hänförig ti ägre kundfordringar samt regering av försäkringsärendet gäande oyckan i Kimstad Reduceringen av kortfristiga skuder förkaras ti stor de av en ägre everantörsskud och minskade uppupna kostnader. Kassafödet från den öpande verksamheten uppgår ti MSEK (1 229). Investeringar i anäggningstigångar uppgår ti MSEK 448 (1 116) varav MSEK 282 (1 019) avser investeringar i fordon, främst i SJ Föregående år uppgick de kassafödesmässiga investeringarna i fordon ti MSEK 803. Skinaden består av vitesersättning från Bombardier om MSEK 156 samt tidigare ännu ej erhåna fakturor för SJ 3000 om MSEK 157. Förändringen i immateriea tigångar uppgår ti MSEK 132 (83) som förkaras av investeringar i dotterboaget Linkon ABs försäjnings- och distributionspattform samt investeringar i nytt fordonssystem i SJ AB. Periodens ökning av kortfristiga paceringar i obigationer uppgår ti MSEK -423 (142). Kassafödet från investeringsverksamheten uppgår ti MSEK -943 (-671). Kassafödet från finansieringsverksamheten om MSEK -336 (-286) avser utdening ti aktieägarna om MSEK -157 (-12) och amortering om MSEK -179 (-1 070). Likvida mede per 31 december uppgår ti MSEK 80 (320). Ackumuerat kassaföde uppgår ti MSEK -240 (272). * Omkassificering av övriga ångfristiga räntebärande fordringar från finansieringsverksamheten ti investeringsverksamheten har skett i Q Omkassificeringen omfattar även tidigare perioder

35 KONCERNEN MODERBOLAGET Rapport över förändring i eget kapita Resutaträkning MSEK Not Aktiekapita Övrigt tiskjutet kapita Hänförigt ti moderboagets aktieägare Reserver Kassafödessäkringar Reserver Finansiea tigångar som kan säjas Baanserade vinstmede Summa eget kapita Periodens resutat Övrigt totaresutat Totaresutat Utdening ti aktieägare Periodens resutat Övrigt totaresutat Totaresutat Utdening ti aktieägare Kommentarer ti koncernens eget kapita s eget kapita uppgick ti MSEK (4 886) och soiditeten uppgick ti 53,3 (51,1) procent. s förändring i eget kapita förkaras främst av årets vinst efter skatt på MSEK 220 (471). I baanserade vinstmede inkusive årets resutat ingår förändring av oreaiserade kassafödessäkringar inkusive uppskjuten skatt om MSEK 13 (4) samt finansiea tigångar som kan säjas inkusive uppskjuten skatt om MSEK -1 (4). Årets baanserade vinstmede påverkades även av utdening ti aktieägare enigt besut på årsstämma 2013 om MSEK 157 (12). Moderboaget MSEK Not Nettoomsättning Övriga röreseintäkter Summa röresens intäkter Personakostnader Av- och nedskrivningar 1, Övriga kostnader 7, Summa röresens kostnader Röreseresutat Resutat från dotterboag Resutat från intresseboag Ränteintäkter och iknande poster 1, Räntekostnader och iknande poster 1, Resutat före skatt Periodens skatt 1, Årets resutat Rapport över totaresutat Finansie Stäning Verksamheten i reation ti ägarens direktiv och finansiea krav på verksamheten Avkastning på eget kapita (koncernen) % 5,1 10,3 0,8 6,7 9,6 Må 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Soiditet (koncernen) % 53,3 51,1 49,6 48,4 41,0 Må Utdening, MSEK Ägarens finansiea må för SJ är en soiditet på minst 30 procent och en avkastning på eget kapita uppgående ti minst 10 procent efter skatt över en konjunkturcyke. SJs ordinarie utdening ska uppgå ti en tredjede av årets vinst under förutsättning att soiditetsmået uppnås efter utdening. Under 2013 uppnår SJ ett av de finansiea måen, soiditeten. Moderboaget MSEK Not Årets resutat Komponenter som kommer att omkassificeras ti resutatet Kassafödessäkringar Finansiea tigångar som kan säjas Uppskjuten skatt Övrigt totaresutat för perioden Totaresutat för perioden

36 MODERBOLAGET MODERBOLAGET Baansräkning > Baansräkning, forts. Moderboaget MSEK Not TILLGÅNGAR Anäggningstigångar Materiea anäggningstigångar Byggnader Transportmede Maskiner och inventarier Pågående nyanäggningar Summa materiea anäggningstigångar Immateriea tigångar Baanserade utgifter för utveckingsarbeten Varumärke Summa immateriea tigångar Finansiea anäggningstigångar Andear i koncernboag Andear i intresseboag Långfristiga värdepappersinnehav 0 0 Långfristiga fordringar Summa finansiea anäggningstigångar Summa anäggningstigångar Omsättningstigångar Fordringar Varuager 7 6 Kundfordringar Fordringar hos koncernboag Fordringar hos intresseboag 2 3 Övriga fordringar Förutbetada kostnader och uppupna intäkter Summa fordringar Kortfristiga paceringar Övriga kortfristiga paceringar Summa kortfristiga paceringar Moderboaget MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapita Bundet eget kapita Aktiekapita Reservfond Fritt eget kapita Fond för verkigt värde Baanserad vinst Årets resutat Summa eget kapita Skuder Avsättningar Långfristiga avsättningar Kortfristiga avsättningar Uppskjuten skatteskud Summa avsättningar Långfristiga skuder Räntebärande skuder Övriga ångfristiga skuder Summa ångfristiga skuder Kortfristiga skuder Räntebärande skuder Leverantörsskuder Skuder ti koncernboag Skuder ti intresseboag 4 16 Övriga skuder Uppupna kostnader och förutbetada intäkter Summa kortfristiga skuder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Städa säkerheter Ansvarsförbindeser Kassa och bank Summa omsättningstigångar SUMMA TILLGÅNGAR

37 MODERBOLAGET MODERBOLAGET Kassafödesanays Rapport över förändring i eget kapita moderboaget MSEK Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resutat före skatt Moderboaget Bundet eget kapita Fritt eget kapita Fond för verkigt värde MSEK Aktiekapita Reservfond Kassafödessäkringar Finansiea tigångar som kan säjas Baanserad vinst Årets resutat Summa eget kapita Justeringar för poster som inte ingår i kassafödet Av- och nedskrivningar Förändringar avsättningar Reaisationsvinst 4-2 Förändring övrigt Resutat från andear i intresseboag Kassaföde från den öpande verksamheten före förändringar i röresekapitaet Kassaföde från förändringar i röresekapita Ökning (-) / Minskning (+) av varuager -2 0 Ökning (-) / Minskning (+) av röresefordringar Ökning (+) / Minskning (-) av röreseskuder Kassaföde från den öpande verksamheten Årets resutat Övrigt totaresutat Totaresutat Vinstdisposition Utdening ti aktieägare Årets resutat Övrigt totaresutat Totaresutat Vinstdisposition Utdening ti aktieägare Investeringsverksamheten 12,13, 25 Förvärv av materiea anäggningstigångar Försäjning av materiea anäggningstigångar 3 6 Förvärv av immateriea tigångar Förvärv av aktier och andear 0 0 Övriga ångfristiga räntebärande fordringar* 0-13 Förändring i kortfristiga paceringar ( dagar) Kassaföde från investeringsverksamheten Kassaföde före finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av easingskud Upptagande av ån Aktieutdening Kassaföde från finansieringsverksamheten Periodens kassaföde Likvida mede vid årets början Likvida mede vid årets sut * Omkassificering av övriga ångfristiga räntebärande fordringar från finansieringsverksamheten ti investeringsverksamheten har skett i Q Omkassificeringen omfattar även tidigare perioder. SJ ABs eget kapita uppgick ti MSEK (4 753) och soiditeten uppgick ti 52,3 (51,2) procent. s förändring i eget kapita förkaras främst av årets vinst efter skatt på MSEK 205 (443). I baanserade vinstmede inkusive årets resutat ingår förändring av oreaiserade kassafödessäkringar inkusive uppskjuten skatt om MSEK 13 (4) samt finansiea tigångar som kan säjas inkusive uppskjuten skatt om MSEK 0 (1). Årets baanserade vinstmede påverkas även av utdening ti aktieägare enigt besut på årsstämma 2013 om MSEK 157 (12). Erhåna intäktsräntor i moderboaget är MSEK 40 (88) och eragda utgiftsräntor är MSEK 60 (69)

38 REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper ALLMÄN INFORMATION SJ-koncernen bedriver direkt eer indirekt, genom dotter- och intresseboag, persontrafik och därmed förenig verksamhet. Redovisningen för SJ-kon cernen för det räkenskapsår som sutar den 31 december 2013, har den 18 mars 2014 godkänts av styresen och verk stäande direktören för pubicering och kommer att föreäggas årsstämman den 28 apri 2014 för faststäande. Moderboaget är ett svenskt aktieboag med säte i Stockhom, Sverige. Adressen ti huvudkontoret är Vasagatan 10, Stockhom. TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER Nedan föjer de redovisningsprinciper som har tiämpats vid upprättandet av årsredovisningen för koncern och moderboag. s och moderboagets uppstäning av resutat och baansräkning inkusive terminoogi skijer sig åt, då koncernen föjer uppstäningen och terminoogin enigt IAS 1 och moderboaget föjer uppstäningen och terminoogin enigt RR 32:06 och de därti föjande hänvisningarna ti ÅRL. Överensstämmese med regeverk och normgivning Koncernredovisningen är upprättad i enighet med Internationa Financia Reporting Standards (IFRS), utgivna av Internationa Accounting Standards Board (IASB) och tokningsutttaanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen är vidare upprättad i enighet med svensk ag genom tiämpning av rekommendationer från Rådet för finansie rapportering RFR 1, Kompetterande redovisningsreger för koncerner. Moderboagets årsredovisning är upprättad i enighet med svensk ag och med tiämpning av rekommendationer från Rådet för finansie rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Detta innebär att IFRS värderings- och uppysningsreger tiämpas förutom de undantag som föraneds av agbestämmeser eer sambandet mean redovisning och beskattning. Avvikese mean koncernens och moderboagets redovisningsprinciper framgår av respektive avsnitt nedan. SJ AB föjer även regeverket för emittenter utgivet av Nasdaq OMX Stockhom. GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN Redovisningen är huvudsakigen baserad på historiska anskaffningsvärden utom för vissa finansiea instrument. Om inget annat anges har redovisningsprinciperna använts konsekvent för aa angivna år samt beopp i mijoner svenska kronor MSEK. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER FRÅN 1 JANUARI 2013 IAS 1 Utformning av finansiea rapporter Ny benämning ti Rapport över resutat och övrigt tota- resutat. Uppdening i två kategorier, komponenter som inte omkassificeras och komponenter som omkassificeras efter specifika vikor. Skatt ska separeras och redovisas inom respektive kategori. SJ har endast komponenter som kommer att omkassificeras ti resutatet när specifika vikor är uppfyda. IFRS 7, Finansiea instrument, uppysningar Ändringarna innebär ökat uppysningskrav vid kvittning av finansiea tigångar och skuder, nettobeopp som redovisas i rapporten över finansie stäning samt beopp som omfattas av ramavta men som inte kvittas. IFRS 13, Värdering ti verkigt värde Standarden är ett regeverk för värdering av verkigt värde när det krävs i andra standarder. Den gäer för värdering av både finansiea och icke-finansiea poster. Verkigt värde är det pris eer ersättning som skue erhåas vid försäjning av en tigång eer betaas vid en överåtese av en skud genom en ordnad transaktion mean marknadsaktörer (IFRS 13.9). Den nya standarden har inte haft någon väsentig påverkan på SJs finansiea rapporter utöver utökade uppysningar om verkigt värde. IAS 19, Ersättning ti anstäda förmånsbestämda pensionspaner Ändringarna påverkar inte SJ som har avgiftsbestämda pensionspaner och ändringen gäer endast boag med förmånsbestämda pensionspaner. NYA REDOVISNINGSPRINCIPER I detta avsnitt ämnas information om de nya och ändrade redovisningsstandarder som gäer från och med 2014 och framåt och som bedöms kunna påverka SJ. Dessa standarder har inte förtidstiämpats. IFRS 9 Financia Instruments: Recognition and Measurement IFRS 9 Finansiea instrument utgiven i november 2009 introducerar nya krav för kassificering och värdering av finansiea tigångar. I oktober 2010 ändrades IFRS 9 med krav för kassificering och värdering av finansiea skuder samt bortbokning. I december 2011 ändrades IFRS 7 viket innebär utökade uppysningskrav i den period när IFRS 9 tiämpas för första gången. I november 2013 utkom IASB med IFRS 9 Säkringsredovisning. Tidpunkten för obigatorisk tiämpning av IFRS 9 har också tagits bort från standarden (tidigare 1 januari 2015), varför detta datum för närvarande inte är känt. Företagsedningens bedömning är att tiämpningen av IFRS 9 kan påverka de redovisade beoppen i de finansiea rapporterna vad gäer koncernens finansiea tigångar och skuder. Företagsedningen har ännu inte genomfört en detajerad anays av effekterna vid tiämpning av IFRS 9 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna. IFRS 12, Uppysningar om andear i andra företag Standarden behandar uppysningar om andear i dotterboag, intresseboag och andra boag. Uppysningarna är omfattande och ska hjäpa äsaren av den finansiea rapporten att bedöma viken påverkan innehavet i andra enheter kan utgöra. Uppysningar som ska ämnas är band annat viket bestämmande infytande som finns, vika väsentiga bedömningar eer antaganden som gjorts Det ska även informeras vika samarbetsarrangemang som föreigger. Standarden träder i kraft 1 januari 2014 inom EU. VIKTIGA REDOVISNINGSFRÅGOR SAMT UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN Bedömningar av viktiga redovisningsfrågor Vid upprättandet av koncernredovisning och moderboagets redovisning har styresen och företagsedningen, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett anta bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydese för redovisade beopp. Detta gäer föjande områden: Leasingavta Leasing kassificeras antingen som finansie eer operatione easing. Finansie easing föreigger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i at väsentigt är överfört ti easetagaren. Ett easingavta som inte kassificeras som finansiet är operationet. Via finansiea easingavta förhyrs cirka 25 procent av SJ ABs fordonsfotta (dubbedäckarna) och redovisas i såvä resutat- som baansräkning. Vid bedömning av fordonens ekonomiska ivsängd framkommer att den överskrider easingavtaens öptid. SJ AB har för avsikt att överta äganderätten ti dessa fordon när avtastiden öpt ut. Avskrivningar sker därför över den förväntade nyttjandeperioden. Finansie easing Väsentiga tigångar som förvärvats genom finansiea easingavta upptas i redovisningen, iksom i moderboagets redovisning, som anäggningstigångar från och med att avtaet ingåtts och utrustningen evererats. Den finansiea easingskuden värderas ti nuvärdet av minimieasingavgifterna, vika är de betaningar som ska eräggas ti easegivaren under easingperioden samt det eventuea beopp som garanteras av easetagaren eer av ti denne närstående boag. Leasingperioden är den period SJ AB avtaat att förhyra tigången. Tigångar enigt finansiea easingavta skrivs av över beräknad nyttjandeperiod. Den framtida förpiktesen ti easegivaren upptas som en skud i baansräkningen. Betaning av easingavgifterna uppdeas i finansiea kostnader och amortering av skuden. Operatione easing Operatione easing innebär att ingen post redovisas i baansräkningen, utan easingavgifterna kostnadsförs injärt över easingperioden. Finansiea instrument Vid användandet av finansiea instrument har SJ möjigheten att kategorisera instrumenten utifrån fyra oika kategorier. Huvudregen är att ett instrument kassificeras i enighet med hur iknande instrument tidigare har kassificerats. Vid användandet av en ny typ av instrument görs ett stänings tagande i fråga om kassificering. Vitesbeopp Vid inköp av tåg räknas vitesbeopp normat sett av mot projektkostnaden. I vissa fa, där vitesbeoppet betaas ut för att täcka utebiven intäkt eer merkostnader som har uppstått på grund av att ett kontrakt inte fuföjts, redovisas detta över resutatet. Osäkerhet i uppskattningar och antaganden Under upprättande av redovisningen gör styresen och företagsedningen uppskattningar och antaganden som påverkar boksutets redovisade tigångs- och skudposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt annan ämnad information. Verkigt utfa kan skija sig från dessa uppskattningar. Uppskattningar och antaganden bygger på erfarenhet samt på rimiga antaganden om den framtida marknadsutveckingen, men även på rådande omständigheter som ti exempe poitiska besut. Särskit betydande för den finansiea stäningen är uppskattningar i beräkningen av nyttjandevärdet för investeringar i tåg, utfaet av förustavta avseende trafik- och tjänsteeveranser. Andra faktorer som påverkar är uppskattningar av den försäkringstekniska avsättningen samt bedömningar av tvister där skadeståndsbeopp endast reserveras då det är möjigt att göra en tiföritig uppskattning. Vid åriga test av eventuet nedskrivningsbehov bedöms hea SJ-koncernen vara en kassagenererande enhet. KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernredovisningen omfattar moderboaget SJ AB och samtiga dotterboag. Boag som förvärvats under året inkuderas i koncernens resutat- och baansräkning samt kassafödesanays från och med förvärvstidpunkten. Avyttrade boag ingår ti och med tidpunkten för avyttringen. Förvärvsmetoden Koncernredovisningen upprättas enigt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärvade dotterboags tigångar, skuder samt eventuaförpikteser/ansvarsförbindeser redovisas ti verkigt värde enigt upprättad förvärvsanays. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterboag det beräknade verkiga värdet av boagets nettotigångar, utgörs skinaden av goodwi. Transaktionskostnader kostnadsförs direkt. Dotterboag De dotterboag som ingår i koncern redovisningen är de boag där SJ AB har ett bestämmande infytande, det vi säga har rätt att utforma dotterboagets finansiea och operativa strategier

39 REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGSPRINCIPER Intresseboag Intresseboag avser boag där moderboaget direkt eer indirekt kontroerar procent av rösterna eer har ett betydande infytande. Konsoidering av intresseboag sker enigt kapitaandesmetoden. Metoden innebär att ande i intresseboag redovisas ti anskaffningsvärde ökat eer minskat med SJ ABs ande av vinster eer föruster uppkomna efter förvärvet. s Rapport över totaresutat avspegar koncernens ande av intresseboagens resutat under perioden. Resutatandearna har beräknats på senast tigängiga baansdag från intresseboagen, dock inte ädre än tre månader. Beaktanden har därefter gjorts av väsentiga händeser och transaktioner som skett under perioden fram ti aktue baansdag. Moderboaget Andear i dotterboag och intresseboag redovisas i moderboaget enigt anskaffningsvärdemetoden. Erhåna utdeningar redovisas i resutatet. Värdet prövas minst årigen med hänsyn ti eventuet nedskrivningsbehov. Redovisning av koncernbidrag Moderboaget redovisar sedan räkenskapsår 2012 koncernbidrag enigt aternativregen då ämnade och erhåna koncernbidrag redovisas som boksutsdisposition. Regen har vats för att få en framtida enhetig redovisning av koncernbidragen då K3-regeverket medger redovisning av koncernbidragen som boksutsdisposition. Eiminering av transaktioner mean koncernboag Koncerninterna fordringar och skuder, internförsäjning, internvinster samt de koncerninterna försäkringsavtaen eimineras i sin hehet i koncernredo visningen. SJ Försäkring ABs externa försäkringskontrakt redovisas därmed i koncernens redovisning. Internprissättning Marknadsbaserad prissättning, det vi säga prissättning baserad på marknadspriser, tiämpas vid everans mean boagen inom koncernen. INTÄKTSREDOVISNING Intäkter värderas ti verkigt värde, det vi säga ti försäjningsvärde med hänsyn tagen ti eventuea rabatter och skatter samt exkusive mervärdesskatt. Intäkter/Nettoomsättning Nettoomsättning består av trafikin täkter, bistrointäkter, intäkter från uthyrning av fordon samt provisionsintäkter. Trafikintäkter och bistrointäkter redovisas när tågresan genomförts. Det innebär att såda, ej utnyttjade bijetter redovisas som förutbetada intäkter på baansdagen. Intäkter koppade ti SJ Prio redovisas enigt IFRIC 13, Kund ojaitetsprogram, som betyder att den initiaa försäjningen deas upp enigt komponentmetoden, viket innebär att en de av inkomsten avsätts som en betaningsförpiktese för det framtida bonusåtagandet. När kunden utnyttjar bonusen och SJ uppfyt sin förpiktese redovisas inkomsten som en intäkt. Det framtida bonusåtagandet värderas ti verkigt värde genom uppskattning av framtida utnyttjandegrad av förmånen. Intäkter från avta där SJ AB utför trafik på bestäning periodiseras ti den månad trafiken enigt tidtabe utförs. Intäkt av periodkort periodiseras injärt över gitighetstiden. Uthyrningsintäkter intäktsförs injärt över hyresperioden. Provisionsintäkter, den ersättning SJ AB erhåer för försäjning av resor åt andra operatörer, redovisas i samband med försäjning av resan. Övriga röreseintäkter Det som inte är nettoomsättning kassas som övriga röreseintäkter och består ti största deen av reaisationsresutat vid försäjning av anäggningstigångar samt försäkrings-, skadestånds- och stieståndsersättningar. Reaisationsresutatet redovisas i samband med everans av utrustningen och övriga ersättningar redovisas i normaa fa när försäkringsboag eer motsvarande har godkänt begäran om ersättning aternativt vid utbetaning av sådan. SEGMENTSRAPPORTERING Segmentsrapportering utgår från ett företagsedningsperspektiv. Ett röresesegment är en affärsenhet som bedriver affärsverksamhet där intäkter kan erhåas och kostnader kan uppstå (inkuderar intäkter och kostnader i samband med transaktioner med andra dear av samma företag) och vars röreseresutat granskas regebundet av boagets företagsedning och styrese som underag för besut om tidening av resurser. Det innebär att det måste finnas separat finansie information för de segment som rapporteras externt. rapporterar föjande segment: SJ AB, Stockhomståg KB och Övriga dotterboag. s verksamhet bedrivs i at väsentigt inom Sverige viket innebär att koncernen endast rapporterar en geografisk hemvist, se not 1. AVSKRIVNINGAR Avskrivningar görs injärt enigt systematiska paner över tigångarnas beräknade nyttjandeperioder som prövas öpande och påbörjas månaden efter det att anäggningstigången tagits i bruk. Avskrivningstiden på immateriea tigångar är vanigen 3 år (programvaror) men det finns även avskrivningstid på 5 och 7 år då denna avskrivningstid bäst spegar nyttjandeperioden. Reservdear med större värde, så kaade högvärdeskomponenter och tiäggsinvesteringar, skrivs av utifrån respektive huvudenhets återstående nyttjandeperiod. Reparationer av högvärdeskomponenter kostnadsförs öpande. Tågen utgör större deen av SJ ABs materiea anäggningstigångar och deas upp i två betydande komponenter, stomme och inredning. Avskrivningstiderna för dessa ingående komponenter är oika. Föjande avskrivningstider tiämpas: Baanserade utveckingskostnader 3 7 år Fordon stomme år Fordon inredning 7 13 år Infotainment, handdatorer, porsin 3 år Byggnad verkstad 20 år Byggnadsinventarier 5 10 år Personbiar 5 år Maskiner och inventarier 5 10 år Förbättringar hyrd oka enigt hyreskontrakts ängd. Nedskrivningar Vid varje baansdag prövas om det föreigger en indikation om nedskrivningsbehov på materiea och immateriea tigångar, det vi säga om de minskat i värde. Om så är faet, görs en beräkning av tigångens eer den kassagenererande enhetens återvinningsvärde, viket utgörs av det högsta av nettoförsäjningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet beräknas som det nuvärde av de förväntade framtida kassa födena ti sutet av nyttjandeperioden som en tigång eer en kassagenererande enhet förväntas ge upphov ti. I de fa återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning ti återvinningsvärdet. Nedskrivningen redovisas över resutatet. Genomförd nedskrivningsprövning bygger på av styresen antagen affärs- och strategipan. Väsentiga antaganden och bedömningar är diskonteringsfaktor samt tiväxt- och prisfaktorn. LÅNEUTGIFTER Lånekostnader som är direkt hänför bara ti inköp, konstruktion eer produktion av tigångar, och som tar en betydande tid i anspråk för att färdigstäas, inräknas i tigångens anskaffningsvärde. Utgifter förknippade med upptagande av ån periodiseras över ånets öptid i enighet med effektivräntemetoden. I övrigt sker kostnadsföring. INKOMSTSKATTER Redovisad skatt utgörs av aktue samt uppskjuten skatt. Den aktuea skatten baseras på periodens resutat och beräknas på baansdagens skattesats. Skatt som betaas eer erhås under det aktuea året kassificeras som aktue skatt. Hit hör även justering av aktue skatt hänförig ti tidigare perioder. Skatter redovisas över resutatet förutom då underiggande transaktion redovisas direkt i övrigt totaresutat eer direkt i eget kapita, varvid även skatten redovisas i övrigt totaresutat respektive direkt i eget kapita. Uppskjuten skatt redovisas för differenser mean redovisade och skattemässiga värden på tigångar och skuder, så kaade temporära skinader. Uppskjuten skatt beräknas på de skattesatser som har besutats eer aviserats per baans dagen och som förväntas gäa när den uppskjutna skattefordran reaiseras eer den uppskjutna skatteskuden regeras. Uppskjutna skattefordringar hänföriga ti temporära skinader och skattemässiga underskottsavdrag redovisas, i den mån det bedöms som sannoikt att de kommer att kunna utnyttjas i framtiden. Per varje baansdag omprövas den uppskjutna skattefordrans redovisade värde och fordran reduceras i den mån det inte ängre är sannoikt att tiräckiga skattepiktiga överskott kommer att finnas tigängiga. RESULTAT PER AKTIE Resutat per aktie beräknas som moderboagets genomsnittiga anta aktier under perioden i förhåande ti koncernens resutat efter avdrag för ägares av innehav utan bestämmande infytan de ande. SJ har inga konvertiba skudebrev, preferensaktier eer optionsprogram, varför inga utspädningseffekter uppstår. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiea anäggningstigångar redovisas ti anskaffningsvärde med avdrag för ackumuerade avskrivningar och eventuea ackumuerade nedskrivningar. Värdet omprövas årigen. Byggnad Anskaffningsvärdet för byggnaden, en verkstad för underhå av de dubbedäckade fordonen, utgörs av nuvärdet av minimieasingavgifterna för easingperioden. Åtagande för åter stäandekostnader ingår i anskaffningskostnaden. Transportmede samt maskiner och inventarier Anskaffningsvärdet för transportmede utgörs av inköpspriset samt utgifter som är direkt hänförbara ti tigången för att få den på pats och i sådant skick att den kan nyttjas i enighet med syftet för anskaffningen. Sådana utgifter utgörs främst av utgifter för projektering samt utgifter för räntor under konstruktionsperioden. Tikommande utgifter som upprustning av inredning i fordonen aktiveras. Merparten av aa transportmede är finansiet easade. Dessa redovisas såedes i baansräkningen ti det ägre av verkigt värde och nuvärde av minimieaseavgiften faststäda vid easingavtaets början. Avskrivningar görs enigt samma struktur som för materiea anäggningstigångar. Pågående nyanäggningar Som pågående nyanäggningar redovisas evererade anäggningstigångar, som ännu inte börjat nyttjas. Ti exempe redovisas fordon, som inte trafiksatts i avvaktan på att kontro, test eer ombyggnad sker, som pågående nyanäggning. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Enigt huvudregen redovisas immateriea tigångar i baansräkningen när: tigången är identifierbar 74 75

40 REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGSPRINCIPER koncernen kan säkerstäa att framtida ekonomiska fördear från tigången kommer koncernen ti de koncernen på ett tiföritigt sätt kan beräkna anskaffningsvärdet. Baanserade utveckingskostnader Baanserade utveckingskostnader redovisas i enighet med anskaffningsvärdemetoden ti anskaffningsvärde med avdrag för ackumuerade avskrivningar och eventuea ackumuerade nedskrivningar. Identifierbara utgifter för utvecking, som är hänförbara ti enskida projekt, aktiveras i den mån de bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördear, under förutsättning att koncernen har kontro över tigången. De utveckingskostnader som baanseras avser främst försäjningssystem, system för kundprogram samt system för arbetspanering för medarbetare ombord. Utveckingskostnader för system redovisas under immateriea tigångar som pågående inti den dag systemen börjar användas av koncernen. VARULAGER Förråd och ager värderas ti det ägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäjningsvärdet. Därmed har inkuransrisk beaktats. Vid beräkning av anskaffningsvärdet tiämpas först-in först-ut-metoden (FIFU). Nettoförsäjningsvärdet beräknas som försäjningspris med avdrag för försäjningskostnader. FINANSIELLA INSTRUMENT Redovisning och värdering Finansiea instrument, det vi säga finansiea tigångar, finansiea skuder och derivatinstrument, redovisas i baansräkningen endast då koncernen bir part i instrumentets avtasmässiga vikor. Vid första redovisningstifäet värderas finansiea instrument ti verkigt värde inkusive direkt hänföriga transaktionskostnader, förutom för finansiea tigångar värderade ti verkigt värde via resutatet. Efterföjande värderingar sker ti verkigt värde eer upp upet anskaffningsvärde med tiämpning av effektivräntemetoden beroende på viken kategori det finansiea instrumentet tihör. Värdeförändringen kan ske mot övrigt totaresutat eer via resutatet. Verkigt värde När det finns en aktiv marknad för de finansiea instrumenten motsvaras det verkiga värdet för dessa av noterade priser på aktiva marknader för identiska tigångar eer skuder (nivå 1). Om aktiv marknad enigt nivå 1 saknas, används andra indata än noterade priser enigt nivå 1. Dessa indata är antingen observerbara för tigången eer skuden antingen direkt (som priser) eer indirekt (häredda från priser) (nivå 2). Värdering kan då ske utifrån jämförese med iknande instrument eer genom att beakta räntebana och kreditkurva för den aktuea emittenten. I det fa priser saknas enigt nivå 2, bygger värderingen av tigången eer skuden ifråga inte på observerbar marknadsdata (nivå 3). Uppupet anskaffningsvärde Redovisning ti uppupet anskaffningsvärde avseende kundfordringar och övriga fordringar innebär att det finansiea instrumentet värderas ti anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivning på grund av finansiea tigångar som inte går att driva in. Effektivräntemetoden Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det uppupna anskaffningsvärdet för en finansie tigång eer en finansie skud och för fördening i tiden av ränteintäkten eer räntekostnaden över reevant period. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetaningarna under det finansiea instrumentets förväntade öptid. Borttagande från baansräkningen En finansie tigång tas devis eer het bort från baansräkningen när de avtaseniga rättigheterna ti kassafödet upphör eer när koncernen överför tigångens avtaseniga rättigheter att erhåa kassafödena eer i vissa fa när koncernen behåer rättigheterna, men förpiktigar sig att betaa kassaföden ti en eer fera mottagare. En finansie skud tas devis eer het bort från baansräkningen när avtaets förpiktese fugjorts, annuerats eer upphört. Kassificering I koncernen kassificeras finansiea tigångar i tre kategorier: finansiea tigångar värderade ti verkigt värde via resutatet investeringar som håes ti förfa finansiea tigångar som kan säjas. Samtiga finansiea skuder kassificeras som: finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde. Kassificeringen är beroende av i viket syfte instrumenten förvärvats. I not 20 redovisas samtiga SJs finansiea instrument ifråga om kassificering i kategori, värderingsprincip samt värderingsmetod (nivå). Finansiea tigångar värderade ti verkigt värde via resutatet Den ande av koncernens derivatinstrument som inte är identifierad som säkringar redovisas ti verkigt värde via resutatet. Dessutom ingår ångfristiga värdepappersinnehav, aktier och andear samt obigationer i denna kategori. Dessa har kassificerats i denna kategori eftersom företagsedningen föjer upp dem baserat på verkiga värden. Likviddagsredovisning tiämpas för detta tigångs-sag, förutom beträffande derivat som redovisas på affärsdag, och värdeförändringen redovisas över resutatet. Investeringar som håes ti förfa Denna grupp inberäknar icke-derivata finansiea tigångar med faststäda betaningar och faststäd öptid där avsikten och förmågan är att de ska behåas ti förfa. För denna kategori av finansiea tigångar tiämpas ikviddagsredovisning och värdering sker ti uppupet anskaffningsvärde med användande av effektivitetsräntemetoden. Lånefordringar och kundfordringar Denna kategori av tigångar avser icke-derivata finansiea tigångar som inte är marknadsnoterade med faststäda betaningar, band annat kundfordringar, ånefordringar, övriga fordringar samt kassa och bank. Dessa ingår band omsättningstigångar med undantag för poster med förfaodag mer än tov månader efter baansdagen. För denna kategori av finansiea tigångar tiämpas affärsdagsredovisning. Värdering sker ti uppupet anskaffningsvärde. Värdeförändringen redovisas i resu tatet när den finansiea tigången tas bort från baans räkningen, vid nedskrivning eer genom periodisering. Finansiea tigångar som kan säjas I denna kategori ingår paceringar som inte har identifierats som att de innehas för hande samt finansiea instrument som ej kassificerats i någon annan kategori. För finansiea tigångar som kan säjas tiämpas ikviddagsredovisning. Värdeförändringar redovisas mot övrigt totaresutat. Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde I denna kategori ingår band annat åne- och everantörsskuder. Värderingen sker ti uppupet anskaffningsvärde med användandet av effektivräntemetoden. För everantörsskuder tiämpas affärsdagsredovisning. SÄKRINGSREDOVISNING Kassafödessäkring För att säkra framtida kassaföden, exempevis vid investeringar som sker i utändsk vauta, använder SJ säkringsinstrument, vika redovisas i baansräkningen ti verkigt värde. Enigt reger för kassafödessäkring redovisas värdeförändringen på vautaterminskontraktet, i övrigt totaresutat och ackumueras i säkringsreserven inom eget kapita. I samband med att det säkrade beoppet förfaer ti betaning förs värdet i säkringsreserven via övrigt totaresutat mot anäggningen. I syfte att säkra den röriga ränte risken använder SJ räntederivat, vika värderas ti verkigt värde och värdeförändringen redovisas även här direkt mot övrigt totaresutat i säkringsreserven. Om säkringsförhåandet upphör, vid förtida ösen av underiggande skud, förs ackumuerad värdeförändring i övrigt totaresutat mot resutatet. Om säkring upphör av annan orsak, exempevis vid besut om förändrad duration i skudportföjen, periodiseras överskottet eer underskottet i resutatet fram ti den tidpunkt då räntederivatet skue ha förfait. Den de av vinst eer förust på ett säkringsinstrument som bedöms vara en effektiv kassafödessäkring redovisas initiat inom övrigt totaresutat och den ineffektiva deen av vinsten eer förusten redovisas i resutatet. KREDITFÖRLUSTER prövar per baansdagen om det finns objektiva beägg som indikerar att nedskrivningsbehov föreigger gäande en finansie tigång eer en grupp av finansiea tigångar. Nedskrivningen för finansiea tigångar som redovisas ti uppupet anskaffningsvärde beräknas som skinaden mean tigångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade beräknade kassaföden. Nedskrivningen redovisas i resutatet. Finansiea tigångar som kan säjas prövas för nedskrivning. Om det finns objektiva beägg för att nedskrivning ska göras ska den ackumuerade förust som redovisats mot övrigt totaresutat omkassificeras från eget kapita via övrigt totaresutat ti resutatet. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga värdepappersinnehav, aktier och andear Långfristiga värdepappersinnehav värderas ti verkigt värde. Värdeförändringar redovisas via resutatet. Innehavet består framför at av aktier i onoterade boag, där koncernen inte har ett betydande infytande. Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar redovisas på baansdagen ti uppupet anskaffningsvärde. KUNDFORDRINGAR Kundfordringar redovisas, när fakturan har skickats, ti uppupet anskaffningsvärde, viket motsvarar fakturerat beopp. En individue bedömning av osäkra fordringar görs när det inte ängre är sannoikt att det fua beoppet kommer att infyta. UPPLUPNA INTÄKTER Uppupna intäkter är under räkenskapsåret redovisade intäkter där betaning erhås senare år. KORTFRISTIGA PLACERINGAR Kortfristiga paceringar utgörs av finansiea instrument med en öptid från 91 dagar upp ti ett år, samt av ängre obigationstigångar som innehas för hande. Moderboaget Moderboagets kortfristiga paceringar har en öptid upp ti 90 dagar från anskaffningstidpunkten. LIKVIDA MEDEL s ikvida mede består av kassa och banktigodohavanden samt kortfristiga, ikvida paceringar såsom företagscertifikat med en öptid från anskaffningstidpunkten på högst 90 dagar, som enket kan omvandas ti ett känt beopp och som är utsatta för endast en obetydig risk av värdefuktuationer. Certifikat på högst 90 dagar som innehas av SJ Försäkring AB exkuderas

41 REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGSPRINCIPER Moderboaget Definition av kassa och bank omfattar kassamede samt disponiba tigodo havanden hos banker och motsvarande institutioner. ANLÄGGNINGSTILLGÅNG SOM INNEHAS TILL FÖRSÄLJNING Anäggningstigångar redovisas som innehav för försäjning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäjning snarare än genom fortöpande användning, i enighet med IFRS 5. Detta krav är uppfyt enbart om det är mycket sannoikt att försäjning kommer att ske och om tigången är tigängig för omedebar försäjning i befintigt skick. Innehav för försäjning redovisas ti det ägsta av tidigare redovisat värde och verkigt värde efter avdrag för försäjningskostnader. Moderboaget Moderboaget redovisar anäggningstigångar ti försäjning som en de av totaa anäggningstigångar. LEVERANTÖRSSKULDER OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuder och övriga skuder redovisas ti uppupet anskaffnings värde när en vara eer tjänst mottagits, viket motsvarar det beräknade, ej diskonterade beopp som kommer att betaas ut för skuden. LEASING Leasing kassificeras antingen som finansie eer operatione easing. Finansie easing föreigger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i at väsentigt är överfört ti easetagaren. Ett easingavta som inte kassificeras som finansiet är operationet. Finansie easing Väsentiga tigångar som förvärvats genom finansiea easingavta upptas i koncernredovisningen, iksom i moderboagets redovisning som anäggningstigångar från och med att avtaet ingåtts och utrustningen evererats. Vid easingperiodens början värderas den easade tigången och easingskuden ti det ägsta av easingobjektets verkiga värde eer ti nuvärdet av minimieasingavgifterna. Dessa är betaningar som ska eräggas ti easegivaren under easingperioden samt det eventuea beopp som garanteras av easetagaren eer av ti denne närstående boag. Leasingperioden är den period SJ AB avtaat att förhyra tigången. Tigångar enigt finansiea easingavta skrivs av över beräknad nyttjandeperiod. Den framtida förpiktesen ti easegivaren upptas som en skud i baansräkningen. Betaning av easingavgifterna uppdeas i finansiea kostnader och amortering av skuden. baansräkningen, utan easingavgifterna kostnadsförs injärt över easingperioden. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utändsk vauta värderas ti den kurs som gäer på transaktionsdagen. På baansdagen omvärderas fordringar och skuder i utändsk vauta ti baansdagskurs. Vautakursdifferenser på finansiea fordringar och skuder redovisas som finansiea intäkter respektive kostnader för den period i viken de uppkommer. Övriga vauta differenser redovisas i röreseresutatet för den period i viken de uppkommer. AVSÄTTNINGAR Avsättningar är skuder som är ovissa med avseende på beopp eer på den tidpunkt då de kommer att regeras. En avsättning tas med i koncernens baans räkning när en inträffad händese har ett ti att koncernen har en ega eer informe förpiktese som troigtvis kommer att kräva ett utföde av resurser, som tiföritigt kan uppskattas. Väsentiga avsättningar nuvärdesberäknas när effekten av beräkningen har betydese. Uppösning av nuvärdesberäkningen redovisas som finansie kostnad. Avsättningarna omprövas per varje baansdag och om den inte ängre är aktue återförs avsättningen. Skadeståndsivränta Skadeståndsivräntorna är skadestånd ti tredje man efter oycka. Beräkningen av skadeståndsivräntorna görs på individnivå i enighet med avtaen och med beaktande av band annat förväntad ivsängd och uppräkning. Avsättningen diskonteras. Omstrukturering Omstrukturering är en väsentig omorganisation. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detajerad, forme pan för åtgärderna finns och är kommunicerad. Pensioner Åtaganden för åderspension och famijepension för anstäda i SJ tryggas huvudsakigen genom inbetaningar ti Statens Pensionsverk (SPV) respektive Aecta. Dessa åtaganden kassificeras som förmånsbestämda paner vika omfattar fera arbetsgivare enigt UFR 3 (Kassificering av ITP-paner, som finansieras genom försäkring i Aecta). SJ har inte tigång ti sådan information som gör det möjigt att redovisa dessa paner som förmånsbestämda. Pensionspanen enigt ITP, som tryggas genom en försäkring i Aecta, samt pensionspaner som tryggas genom en försäkring i SPV, PA-91 och den de av pensionspanen PA-03 som är förmånsbestämd, redovisas därför som avgiftsbestämd i enighet med UFR 6 (Pensionspaner som omfattar fera arbetsgivare). ningen deas upp enigt komponentmetoden som innebär att en de av inkomsten avsätts som en betaningsförpiktese för det framtida bonusåtagandet. Kundprogrammet ger beöning i form av poäng när medemmen handar hos SJ och utvada partners. Poängen kan sedan användas ti band annat resor och hotenätter. Medemskapet är kostnadsfritt och finns i tre nivåer, vit, grå och svart, där svart är den högsta nivån. Kundprogrammet främjar och premierar ojaitet. Ju mer kunden reser med SJ, desto fer bir erbjudandena och förmånerna. EGET KAPITAL I Eget kapita ingår aktiekapita, övrigt tiskjutet kapita, reserver och baanserade vinstmede. För övrig information, se not 21. Förändringar i eget kapita deas upp i ägarreaterade och icke-ägarreaterade förändringar, av viket det sistnämnda motsvarar redovisat totaresutat i Rapport över totaresutat. Ingen uppdening sker i fritt och bundet kapita i koncernen. Moderboaget Egna kapitaet deas upp i fritt och bundet kapita i enighet med ÅRL. Aktieägartiskott redovisas hos givaren som en ökning av andear i koncernboag. Hos mottagaren redovisas tiskottet mot det fria egna kapitaet. EVENTUALFÖRPLIKTELSER/ANSVARSFÖRBINDELSER I koncernen används begreppet eventuaförpiktese medan moderboagets benämning enigt ÅRL är ansvarsförbindeser. Eventuaförpikteser/ansvarsförbindeser utgörs av befintiga förpikteser som hänför sig ti inträffade händeser, vika ej har redovisats som skud eer avsättning. Anedningen är att det inte är troigt att ett utföde av resurser kommer att krävas för att regera förpiktesen eer att förpiktesens storek inte kan beräknas med tiräckig säkerhet. KASSAFLÖDESANALYS Kassafödesanaysen påvisar koncernens in- och utbetaningar under perioden uppdeat på öpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Denna åskådiggör koncernens förmåga att generera ikvida mede. Kassafödesanaysen upprättas enigt indirekt metod, viket innebär att resutatet justeras för: periodens förändring av varuager, kundfordringar och everantörsskuder samt andra röresetigångar och röreseskuder icke kassafödespåverkande poster som avskrivningar, avsättningar och uppskjutna skatter värdeförändringar avseende SJs ikviditetsförvatning aa övriga poster, vars kassafödes effekt hänförs ti investerings- eer finansieringsverksamheten. Förändringar från SJs ikviditetsförvatning redovisas under investeringsverksamheten. UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE Närstående boag ti koncernen definieras som statiga boag med marknadsmässiga krav där staten har ett bestämmande infytande. Utöver dessa definieras även moderboag, dotterboag, intresseboag, Trafikverket, affärsverket Statens järnvägar samt svenska staten i övrigt som närstående juridiska personer. Som närstående fysiska personer definieras styreseedamöter, edande befattningshavare samt nära famijemedemmar ti sådana personer. Uppysningar ges om transaktioner med närstående, undantaget oväsentiga transaktioner med statiga myndigheter och boag. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Om det inträffar händeser som är väsentiga, men som inte ska beaktas när beoppen i resutat- och baansräkningen faststäs, ämnar koncernen uppysningar om händesens karaktär och om möjigt en uppskattning av den finansiea effekten i förvatningsberättese och i not. Med väsentighet avses att ett uteämnande av uppgiften skue kunna komma att påverka de ekonomiska besut som fattas av användare av de finansiea rapporterna. Väsentiga händeser som bekräftar förhåanden som föreåg på baans dagen och som inträffar efter utfärdande av boksutskommunikén, men före årsredovisningens påskrift eder ti att beoppen i årsredovisningen justeras. Operatione easing Operatione easing innebär att ingen post redovisas i Kundojaitetsprogram Intäkter koppade ti SJ Prio redovisas enigt IFRIC 13, Kundojaitetsprogram. Det betyder att den initiaa försäj

42 Noter NOTER NOTER NOT 1: Segmentsrapportering 2013 SJ AB Stockhomståg KB Övrigt Eim Totat Intäkter från externa kunder Intäkter från interna transaktioner Summa intäkter NOT 3: Transaktioner med närstående Svenska staten äger 100 procent av aktierna i SJ AB. Vid everans av tjänster och produkter mean koncernen och närstående företag tiämpas affärsmässiga vikor och marknadsprissättning. Övriga närstående företag definieras som intresseboag, statiga boag med marknadsmässiga krav där staten har ett bestämmande infytande samt statiga verk. Inköp av produkter och tjänster från Trafikverket MSEK 661 (546) och Jernhusen AB MSEK 204 (199) är dominerande. För uppysningar om ersättningar ti edande befattningshavare, se not 5. Av- och nedskrivningar Röreseresutat Resutat från intresseboag Finansiea intäkter Finansiea kostnader Skatt Årets resutat Investeringar Totaa tigångar Avsättningar ink uppskjuten skatt Icke räntebärande skuder Räntebärande skuder Summa skuder NOT 4: Övriga röreseintäkter Moderboaget Reaisationsvinster/föruster anäggningstigångar Skade- och stieståndsersättning Övrigt Summa övriga röreseintäkter Övriga röreseintäkter under 2013 består av skade- och stieståndsersättning avseende främst oyckan i Kimstad 2010, samt övriga erhåna försäkringsersättningar Motsvarande period föregående år fick SJ vitesersättning avseende förseningar i everansen av SJ 3000 om MSEK SJ AB Stockhomståg KB Övrigt Eim Totat Intäkter från externa kunder Intäkter från interna transaktioner Summa intäkter Av-och nedskrivningar Röreseresutat Resutat från intresseboag Finansiea intäkter Finansiea kostnader Skatt Årets resutat Väsentiga icke kassafödespåverkande poster vitesersättning Investeringar Totaa tigångar Avsättningar ink uppskjuten skatt Icke räntebärande skuder Räntebärande skuder Summa skuder Vid upprättande av segmentsredovisningen har samma redovisningsprinciper använts som vid upprättande av koncernredovisningen. s röresesegment utgörs av SJ AB, Stockhomståg KB samt övriga dotterboag. Merparten av intäkter utgörs av bijettintäkter och entreprenadintäkter. Röresesegmenten är identifierade NOT 2: NETTOOMSÄTTNING Intäkter för dotterboag som inte bedriver tågtrafik redovisas under raden Övrigt och kommer främst från försäjning av oika tjänster i SJ-koncernens avräkningssystem för personresor. i enighet med utformningen av den finansiea informationen som rapporteras ti styrese och edning. Verksamheten bedrivs i a väsentighet i Sverige. Det finns inga enskida externa kunder som bidrar ti mer än 10 procent av den totaa omsättningen. Moderboaget Trafikintäkter Bistrointäkter Uthyrning av fordon Provisioner Övrigt Summa nettoomsättning Ökningen av nettoomsättningen är främst en föjd av utökad verksamhet i dotterboagen Stockhomståg KB och SJ Götaandståg AB. NOT 5: persona I personakostnaderna ingående öner, andra ersättningar och sociaa kostnader, MSEK Moderboaget Löner och andra ersättningar: Styrese Vd och edande befattningshavare Övriga anstäda Summa öner och andra ersättningar Sociaa kostnader varav pension för styrese, vd och edande befattningshavare ink särskid öneskatt varav pensionskostnader övriga anstäda inkusive särskid öneskatt Övriga personareaterade kostnader Summa personakostnader Medeanta anstäda För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-panens förmånsbestämda pensionsåtaganden för åders- och famijepension (aternativt famijepension) genom en försäkring i Aecta. Enigt ett uttaande från Rådet för finansie rapportering, UFR 3 Kassificering av ITP-paner som finansieras genom försäkring i Aecta, är detta en förmånsbestämd pan som omfattar fera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har boaget inte haft tigång ti information för att kunna redovisa sin proportionea ande av panens förpikteser, förvatningstigångar och kostnader, viket medfört att panen inte varit möjig att redovisa som en förmånsbestämd pan. Pensionspanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Aecta redovisas därför som en avgiftsbestämd pan. Premien för den förmånsbestämda åders- och famijepensionen är individuet beräknad och är band annat beroende av ön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Den koektiva konsoideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Aectas tigångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enigt Aectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vika inte överensstämmer med IAS 19. Den koektiva konsoideringsnivån ska normat tiåtas variera mean 125 och 155 procent. Om Aectas koektiva konsoideringsnivå understiger 125 procent eer överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsoideringsnivån återgår ti normaintervaet. Vid åg konsoidering kan en åtgärd vara att höja det avtaade priset för nyteckning och utökning av befintiga förmåner. Vid hög konsoidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2013 uppgick Aectas konsoideringsnivå preiminärt ti 148 (130) procent. s pensionspremieavgifter (exkusive särskid öneskatt) för 2013 uppgår ti MSEK 177 (162) varav MSEK 95 (89) är förmånsbestämda och MSEK 82 (73) är avgiftsbestämda premier. Statens Pensionsverk (SPV), främst inom panerna PA 91 samt PA 03 vika båda är förmånsbestämda pensionspaner och avgiftsbestämda pensionspaner redovisas som avgiftsbestämda paner. Moderboaget Totat Män% Kvinnor% Totat Män% Kvinnor% Totat Män% Kvinnor% Totat Män% Kvinnor% Sverige Norden Totat

43 NOTER NOTER > NOT 5, forts. Fördening Moderboaget edande befattningshavare Totat Män% Kvinnor% Totat Män% Kvinnor% Totat Män% Kvinnor% Totat Män% Kvinnor% Styreseedamöter Övriga i företagsedning inkusive vd Totat Ersättningar ti styresen i koncernen 2013 TSEK Styresearvode Utskottsarvode Totat Ordförande Jan Sunding Ledamot Lena Oving Ledamot Eivor Andersson Ledamot 1) Lars-Oof Gustavsson Ledamot 2) Mikae Staffas Ledamot Gunia Wikman Ledamot Siv Svensson Ledamot Michae Thorén Summa Ersättningar exkusive sociaa avgifter och öneskatt ti edande befattningshavare i koncernen 2013 TSEK Förmåner Summa Pensionskostnad Uppsägningstid från arbetsgivaren + anta månaders avgångsvederag Totat Grundön Avgångsvederag och uppsägnings- kostnad Koncernchef/Verkstäande direktör SJ AB 3) Crister Fritzson Chefsjurist Robert Westerdah Direktör Persona Peter Bomqvist Direktör Affär & Service Madeeine Raukas Direktör Ekonomi 4) Britta Daunde Chef Trafiksäkerhet Peter Sjöquist Direktör Kommunikation 5) Hega Baagøe Direktör Marknad & Försäjning 6) Thomas Sibersky Direktör Kvaitet & Mijö 7) Erica Kronhöffer Direktör Marknad, Kommunikation och Försäjning 8) Eisabeth Lindgren Direktör Ekonomi 9) Carina Wång Direktör Panering & Trafikedning Jens Wigen Direktör Fordon Caes Broström Direktör IT Björn Rose Vd SJ Norrandståg AB Björn Nisson Vd SJ Service Academy AB 10) Oe Lundström Vd Linkon AB Christer Jernberg Vd Stockhomståg KB Kje Färnström Vd SJ Försäkring AB Car Dahberg Vd SJ Götaandståg AB Lena Käström Summa ) Avgick som edamot den 26 apri ) Ny edamot från och med den 26 apri ) Lönerevision sutfördes under 2014 och ingår ej i tabeen ovan. 4) Avsutade sin anstäning den 15 maj 2013 med uppsägningstid på 6 månader. 5) Titrädde som Direktör Kommunikation den 3 juni ) Titrädde som Direktör Marknad & Försäjning den 1 augusti ) Titrädde som Direktör Kvaitet & Mijö tiika Håbarhetschef den 8 apri ) Avsutade sin anstäning som Direktör för Marknad, Kommunikation och Försäjning den 1 maj Grundön, förmåner och pensionskostnad redovisade ti och med apri. 9) Titrädde som Ekonomidirektör den 30 oktober ) Avsutade sin anstäning den 15 apri Grundön, förmåner och pensionskostnad redovisade ti och med apri. > NOT 5, forts Ersättningar ti styresen i koncernen 2012 TSEK Styresearvode Utskottsarvode Totat Ordförande Jan Sunding Ledamot 1) Lena Oving Ledamot Eivor Andersson Ledamot Lars-Oof Gustavsson Ledamot 2) Richard Reinius Ledamot Gunia Wikman Ledamot 3) Siv Svensson Ledamot 3) Michae Thorén Summa Ersättningar exkusive sociaa avgifter och öneskatt ti edande befattningshavare i koncernen 2012 TSEK Grundön Förmåner Summa Pensionskostnad Uppsägningstid från arbetsgivaren + anta månaders avgångsvederag Totat Avgångsvederag och uppsägnings- kostnad Koncernchef/Verkstäande direktör SJ AB 4) Jan Forsberg Koncernchef/Verkstäande direktör SJ AB 5) Jan Oson Direktör Affärsutvecking 5) Jan Oson Koncernchef/Verkstäande direktör SJ AB 6) Crister Fritzson Chefsjurist 7) Magnus Westerind Chefsjurist 8) Robert Westerdah Direktör Persona Peter Bomqvist Direktör Affär & Service 9) Madeeine Raukas Direktör Ekonomi Britta Daunde Direktör Trafiksäkerhet 10) Lars Svensson Chef Trafiksäkerhet 11) Peter Sjöquist Direktör Marknad, Kommunikation och Försäjning Eisabeth Lindgren Direktör Trafik & Service 12) Håkan Ah Direktör Panering & Trafikedning 13) Jens Wigen Direktör Försäjning 14) Nina Hornewa Direktör Fordon Caes Broström Direktör IT 15) Björn Rose Vd SJ Norrandståg AB Björn Nisson Vd SJ Event AB 16) Michae Wikström Vd SJ Service Academy AB Oe Lundström Vd Linkon AB Christer Jernberg Vd Stockhomståg KB Kje Färnström Vd SJ Försäkring AB Car Dahberg Vd SJ Götaandståg AB 17) Jan Jansson Vd SJ Götaandståg AB 18) Lena Käström Summa ) L Oving har under 2011 ej erhåit fut styresearvode, resterande arvode om kr har betaats ut i mars ) R Reinius avgick som edamot i januari ) Ny edamot från och med mars ) Avsutade sin anstäning som Koncernchef/Verkstäande direktör i apri Har avtaad uppsägningstid som avviker från de statiga riktinjerna. Avtaet tecknades före apri 2009 då nuvarande riktinjer trädde i kraft. 5) Avsutade sin anstäning som Direktör Affärsutvecking i apri Koncernchef/Verkstäande direktör apri oktober ) Titrädde som Koncernchef/Verkstäande direktör i november. 7) Avsutade sin anstäning från och med maj Uppsägningstiden på tov månader avviker från de statiga riktinjerna iksom rätten att ta annan anstäning eer bedriva egen verksamhet utan någon reduktion av ön eer avgångsvederag under uppsägningstiden. 8) Titrädde som Chefsjurist i oktober ) Titrädde som Direktör Affär & Service i apri ) Gick i pension i augusti ) Titrädde som Trafiksäkerhetschef i september ) Avsutade sin anstäning som Direktör Trafik & Service i apri ) Titrädde som Direktör Panering & Trafikedning i mars ) Avsutade sin anstäning i oktober ) Titrädde som IT-direktör i mars ) Avsutade sin anstäning i jui Grundön, förmåner och pensionskostnad redovisade ti och med augusti då ansvaret som vd upphörde enigt avta. 17) Vd för SJ Götaandståg AB i maj oktober ) Titrädde som vd för SJ Götaandståg AB i november

44 NOTER NOTER > NOT 5, forts. Förändringar i kretsen företagsedning och övriga edande befattningshavare Erica Kronhöffer titrädde i apri som direktör för Kvaitet & Mijö, tiika Håbarhetschef. Eisabeth Lindgren, Direktör för Marknad, Kommunikation och Försäjning, avsutade sin anstäning i maj och efterträddes av Kommunikationsdirektör Hega Baagøe i juni och Marknad & Försäjningsdirektör Thomas Sibersky i augusti. Ekonomidirektör Britta Daunde avsutade sin anstäning i oktober och efterträddes av Ekonomidirektör Carina Wång. Ersättning ti edande befattningshavare Ledande befattningshavare Med edande befattningshavare avses ordinarie styreseedamöter, verkstäande direktör, verksamhetsansvariga personer i boaget som ingår i företagsedningen, chefer som inte är medemmar i koncernedningen men är direkt understäda verkstäande direktören samt verkstäande direktörer för i koncernen ingående operativa dotterboag. Riktinjer och besutsformer Boaget har under året föjt de principer för ersättning och andra anstäningsvikor för edande befattningshavare som fattades på årsstämman Dessa principer bygger på de riktinjer som regeringen utfärdade den 20 apri 2009 om anstäningsvikor för edande befattningshavare i företag med statigt ägande. Besut om anstäningsvikor för verkstäande direktören bereds av ersättningsutskottet och besutas av styresen. Besut om anstäningsvikor för övriga edande befattningshavare fattas av verkstäande direktören efter sedvanig avstämning med boagets ersättningsutskott. Resutatet av träffade överenskommeser redovisas i styresen. Innan besut fattas om enskid ersättning, framtas skriftigt underag som utvisar boagets totaa kostnad som underag för besut. Styresen säkerstäer att ersättningarna föjer dessa riktinjer genom att jämföra ersättningar för motsvarande befattnings havare i andra statiga och privata jämför bara företag i Sverige vad avser storek, kompexitet och omsättning. Styresen ska på årsstämma presentera försag ti principer för ersättning och andra anstäningsvikor för koncernchef samt andra edande befattningshavare för godkännande av årsstämma. Ersättningsutskottets uppgift är att bereda styresens försag ti principer för ön och övriga ersättningar. Detagare i ersättningsutskottet är Jan Sunding, Lena Oving, Michae Thorén och Mikae Staffas. Ersättning Styrese Enigt besut av årsstämman 2013 i SJ AB utgår årigt arvode ti styresens edamöter med SEK för ordföranden och med SEK per person för övriga stämmovada edamöter. Därutöver utgår årigt arvode ti edamöterna i styresens revisionsutskott med SEK ti ordföranden och med SEK per person ti övriga edamöter. För annat styreseutskottsarbete utgår inte något särskit arvode. Arvode utgår inte för edamot anstäd i Regeringskansiet. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styreseedamöter. Arvode har utgått ti styresens ordförande, som i begränsad omfattning innehade anstäning i regeringskansiet som ämnessakkunnig fram ti apri Koncernedning Den övergripande principen i Riktinjer för ersättning ti edande befattningshavare är att ersättning och övriga anstäningsvikor för edande befattningshavare ska vara marknadsanpassade men inte marknads edande för att säkerstäa att SJ kan attrahera och behåa kvaificerade edande befattningshavare. Ersättning ti koncernchefen och andra edande befattningshavare utgörs av grundön, vissa skattepiktiga förmåner, sjukvårdsförsäkring samt pension. Grund önen sätts individuet och ska igga i inje med öne nivåerna på den marknad där den aktuea befattningshavaren är anstäd. Koncernchefen och andra edande befattningshavare har ej rätt ti någon rörig ersättning eer ersättning i form av finansiea instrument. Förmåner som redovisas i tabeen avser främst tjänstebi inkusive drivmede. Pensioner För övriga edande befattningshavare utgår pension enigt ITP-pan. Uppsägningar och avgångsvederag Vid uppsägning från boagets sida gäer de uppsägningstider samt avgångsvederag som anges i tabeen. Vid ny anstäning eer inkomst från annan förvärvsverksamhet ska uppsägningsönen och avgångs vederaget reduceras med beopp motsvarande ny inkomst eer annan förmån under den aktuea perioden. NOT 6: Avskrivningar och nedskrivningar Moderboaget Avskrivningar materiea anäggningstigångar Avskrivningar immateriea tigångar Nedskrivning och återföring av tidigare nedskrivning Summa NOT 7: Övriga kostnader Moderboaget Underhå och tisyn av tåg Ekostnader för tågdrift Infrastrukturavgifter Övriga produktionsreaterade kostnader Indirekta kostnader Summa NOT 8: Arvode och kostnadsersättning ti revisorer Moderboaget Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Revision utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga uppdrag Deoitte AB Revisionsuppdrag -2-1 Riksrevisionen Revisionsuppdrag Summa Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styresens och verkstäande direktörens förvatning. Vid pågående revision kan det visa sig att det krävs fördjupad granskning och de kostnaderna återfinns under revision utöver revisionsuppdraget. Skattekonsutationer och hjäp vid dekarationer redovisas under skatterådgivning. Andra uppdrag avser ti exempe tokning av IFRS och andra redovisningsreger. Under 2013 övertog Deoitte AB granskningen av koncernen. Riksrevisionen granskar inte SJ från och med räkenskapsår NOT 9: resutat FRÅN dotterboag Moderboaget Erhåna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Utdening Summa

45 NOTER NOTER NOT 10: Ränteintäkter, räntekostnader och iknande Moderboaget Ränteintäkter och iknande intäkter Ränteintäkter, kortfristiga fordringar Ränteintäkter, ångfristiga fordringar Övriga ränteintäkter 4 3 Ränteintäkter från koncernboag 1 1 Summa Moderboaget Räntekostnader och iknande kostnader Räntekostnader avseende easing Riskavspegande avgift 1) -4-4 Netto räntesäkringsinstrument Kursdifferenser Övriga finansiea kostnader 2) Räntekostnader avseende koncernboag -3-4 Summa ) Riskavspegande avgift på easingkontrakt faststäd av Riksgädskontoret och eragd ti affärsverket Statens järnvägar. 2) Avser skadeståndsivräntor, avgifter ti Eurofima, affärsverket Statens järnvägar, Nordea Finans och övriga finansiea kostnader. > NOT 10, forts Finansiea intäkter Finansiea kostnader Vinst/Förust Resutatet Vinst/Förust Övrigt totaresutat Kassificering Finansnetto Finansnetto Finansiea tigångar värderade ti verkigt värde via resutatet Obigationer Lånefordringar och kundfordringar Kassa och Bank 2 2 Fordringar 4 4 Finansiea tigångar som kan säjas Paceringar Finansiea Intäkter Derivat identifierat som säkringsinstrument Derivatinstrument 1) Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde Leasingskuder Övriga Skuder Finansiea Kostnader ) Tota påverkan från derivatinstrument som är redovisat i övrigt totaresutat uppgick ti MSEK 5 (-15) före skatt. MSEK -2 har förts ti räntenettot och MSEK -24 har förts ti anäggningar, varav MSEK -11 fanns i reserven för kassafödessäkringar vid årets ingång Kassificering Finansnetto Finansiea intäkter Finansiea kostnader Vinst/Förust Resutat Finansnetto Vinst/Förust Övrigt totaresutat Finansiea tigångar värderade ti verkigt värde via resutatet Obigationer Lånefordringar och kundfordringar Kassa och Bank 1 1 Fordringar 1 1 Finansiea tigångar som kan säjas Paceringar Finansiea intäkter Derivat identifierat som säkringsinstrument Derivatinstrument 1) Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde Leasingskuder 2) Övriga Skuder -6-6 Finansiea kostnader ) Tota påverkan från derivatinstrument som är redovisad i övrigt totaresutat uppgick ti MSEK 16 (15) före skatt. MSEK -13 har förts ti räntenettot och MSEK 0 har förts ti anäggningar. 2) Administrativa kostnader och avgifter reaterade ti easingkontrakt uppgick under 2013 ti MSEK -2 (-10). NOT 11: Skatt Moderboaget Uppskjuten skattekostnad Summa I uppskjuten skattekostnad ingår skatteeffekter avseende årets förändring av underskottsavdrag och temporära skinader. Moderboaget har under året mottagit koncernbidrag om MSEK 76 (30) och ämnat koncernbidrag om MSEK 68 (97). Utöver skatt redovisad i periodens resutat har föjande skatt redovisats i övrigt totaresutat: Moderboaget Uppskjuten skatt finansiea tigångar som kan säjas Uppskjuten skatt avseende kassafödessäkringar Summa

46 NOTER NOTER > NOT 11, forts. Moderboaget Uppskjutna skattefordringar och skatteskuder Uppskjutna skattefordringar avseende: Underskottsavdrag Temporära skinader omstruktureringsreserv 0 0 Temporära skinader finansiea instrument kassafödessäkringar Temporära skinader övriga reserver Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskuder avseende: Temporära skinader förbättring på annans fastighet Temporära skinader finansie easing Tidigare ej redovisade temporära skinader Temporära skinader övriga reserver Uppskjutna skatteskuder Redovisad uppskjuten skattefordran/skatteskud, netto De totaa ackumuerade underskottsavdragen uppgår ti MSEK 1 (44) i koncernen och MSEK 1 (44) i moderboaget. Förustavdragen är eviga viket innebär att ingen förfaotidpunkt finns. Vid varje boksutstifäe omprövas redovisningen av uppskjutna skatter. I denna omprövning görs bedömning av sannoikheten att de uppskjutna skattefordringarna kan reaiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. Under 2005 aktiverades för första gången en uppskjuten skattefordran enigt gäande redovisningsreger i redovisningen. Baserat på resutaten gör SJ den fortsatta bedömningen att verksamheten uppnått en stabi framtida vinstgenereringsförmåga, viket möjiggör ett utnyttjande av förustavdragen och avdragsgia temporära skinader. Skinaden mean nomine skattesats och effektiv skattesats uppkommer på föjande sätt: Avstämning av redovisad skatt och effektiv skattesats Skatt Skattesats % Skatt Skattesats % Resutat före skatt Skatt enigt gäande skattesats Ändrad bedömning av temporära skinader avseende easade tigångar Effekt av ändrad skattesats 38 8 Ej avdragsgia kostnader Effekt av ändring i tidigare års dekarationer Temporär skinad som tidigare ej redovisats Nedskrivning andear Övriga skinader -2-1 Redovisad skatt som påverkat årets resutat i Rapport över totaresutatet Moderboaget Avstämning av redovisad skatt och effektiv skattesats Skatt Skattesats % Skatt Skattesats % Resutat före skatt Skatt enigt gäande skattesats Utdening från kommanditboag Ej avdragsgia kostnader Skatt hänförig ti vinst/förust i kommanditboag Effekt av ändring i tidigare års dekarationer Ändrad bedömning av temporära skinader avseende easade tigångar Temporär skinad som tidigare ej redovisats Nedskrivning andear Effekt av ändrad skattesats 35 8 Övriga skinader 1 0 Redovisad skatt i resutaträkningen Avseende finansiet easade tigångar är amorteringar skattemässigt avdragsgia, ej redovisningsmässiga av- och nedskrivningar. NOT 12: Materiea anäggningstigångar Egna transportmede Egna investeringar i easade transportmede Leasade transportmede Summa transportmede Summa maskiner och inventarier Pågående nyanäggningar Summa materiea anäggningstigångar Leasad 2013 byggnad Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ombokningar Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar Ackumuerat anskaffningsvärde vid årets sut Ackumuerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ombokningar Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar 0 0 Ackumuerade avskrivningar vid årets sut Ackumuerade nedskrivningar vid årets början Årets nedskrivningar och återförd nedskrivning Ackumuerade nedskrivningar vid årets sut Redovisat värde vid årets sut Den stora omkassificeringen från pågående nyanäggning ti egna transportmede beror på ett övertagande under året av SJ 3000-fordon. Årets nedskrivningar består des av en återföring av ett tidigare nedskrivet fordon från Kimstad-oyckan då det åter är taget i drift, des av en nedskrivning av inredningen i samband med en ombyggnation av några SJ 2000-fordon. Vissa komponenter i SJs fordonsfotta har en nyttjandeperiod som är kortare än den totaa ivsängden för fordonsindividen ifråga och ersätts därför regebundet vid periodiska underhå (så kaade Moderboaget 2013 Leasad byggnad Egna transportmede Egna investeringar i easade transportmede revisioner). Dessa komponenter särskijs och skrivs av som separata enheter över denna kortare nyttjandeperiod (komponentavskrivningsmetoden). I december togs ett styresebesut att under nästa år säja två stycken X31-tågsätt och 13 stycken Rc3-ok som har kassificerats som anäggningstigångar ti försäjning och värderats ti det ägsta av marknadsvärde och verkigt värde. Årets omkassificeringar består av en omfyttning enigt IFRS 5 Anäggningstigångar som innehas för försäjning. Leasade transportmede Summa transportmede Summa maskiner och inventarier Pågående nyanäggningar Summa materiea anäggningstigångar Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ombokningar 0 0 Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar Ackumuerat anskaffningsvärde vid årets sut Ackumuerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ombokningar 0 0 Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar 0 0 Ackumuerade avskrivningar vid årets sut Ackumuerade nedskrivningar vid årets början Årets nedskrivningar och återförd nedskrivning Ackumuerade nedskrivningar vid årets sut Redovisat värde vid årets sut

47 NOTER NOTER > NOT 12, forts. NOT 13: Immateriea anäggningstigångar 2012 Leasad byggnad Egna transportmede Egna investeringar i easade transportmede Leasade transportmede Summa transportmede Summa maskiner och inventarier Pågående nyanäggningar Summa materiea anäggningstigångar Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ombokningar Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar Ackumuerat anskaffningsvärde vid årets sut Ackumuerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ombokningar Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar Ackumuerade avskrivningar vid årets sut Ackumuerade nedskrivningar vid årets början Årets nedskrivningar Ackumuerade nedskrivningar vid årets sut Redovisat värde vid årets sut Varumärke Övrigt Totat Varumärke Övrigt Totat Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ackumuerat anskaffningsvärde vid årets sut Ackumuerade avskrivningar vid årets början Årets av- och nedskrivningar Ackumuerade avskrivningar vid årets sut Redovisat värde vid årets sut Moderboaget Varumärke Övrigt Totat Varumärke Övrigt Totat Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Övrigt Ackumuerat anskaffningsvärde vid årets sut Ackumuerade avskrivningar vid årets början Årets av- och nedskrivningar Ackumuerade avskrivningar vid årets sut Redovisat värde vid årets sut Moderboaget 2012 Leasad byggnad Egna transportmede Egna investeringar i easade transportmede Leasade transportmede Summa transportmede Summa maskiner och inventarier Pågående nyanäggningar Summa materiea anäggningstigångar Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Ombokningar Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar Ackumuerat anskaffningsvärde vid årets sut Ackumuerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Ombokningar 0 0 Försäjningar/utrangeringar Omkassificeringar Ackumuerade avskrivningar vid årets sut Ackumuerade nedskrivningar vid årets början Årets nedskrivningar Ackumuerade nedskrivningar vid årets sut Redovisat värde vid årets sut års nedskrivningar gäer oyckan i Mamö där fordonen är nedskrivna med MSEK 19 och sedan avyttrade. Även en nedskrivning av fordonsvärdet med MSEK 9 för SJ 2000 har skett på grund av borttagna öphjupar vid utbyte. Immateriea tigångar är uppdeade i Varumärke och Övriga immateriea tigångar som består av utvecking av oika IT-system. Av dessa är SJs varumärke och ojaitetsprogrammet SJ Prio fut avskrivna. NOT 14: Andear i koncernboag Moderboaget Redovisat värde vid årets början Anskaffning Redovisat värde vid årets sut Specifikation över aktier och andear i koncernboag Org nr Säte Anta andear Ande % 2) Redovisat värde 2013 Redovisat värde 2012 SJ Event AB Stockhom Linkon AB Stockhom SJ Försäkring AB Stockhom SJ Invest AB Stockhom SJ Götaandståg AB Stockhom SJ Adventure AB Stockhom Entertrainment AB Mamö SJ Norrandståg AB Stockhom SJ Service Academy AB Stockhom Stockhomståg KB 1) Stockhom SJ Danmark A/S Köpenhamn Summa ) SJ AB är kompementär och SJ Invest AB är kommanditdeägare i Stockhomståg KB. Andear fördeade inom koncernen mean SJ AB 68 procent och SJ Invest AB 32 procent. 2) Kapitaandeen överensstämmer med rösträttsandeen

48 NOTER NOTER NOT 15: Andear i intresseboag Moderboaget Ackumuerade anskaffningsvärden vid årets början Inköp 0 Försäjning 0 Ackumuerade anskaffningsvärden vid årets sut Ackumuerade resutatandear vid årets början -6 3 Årets resutatande i intresseboags resutat Ackumuerade resutatandear vid årets sut -6-6 Ackumuerade nedskrivningar vid årets början Årets nedskrivningar -9 Ackumuerade nedskrivningar vid årets sut Redovisat värde vid årets sut NOT 16: Långfristiga fordringar Redovisat värde Moderboaget Verkigt värde Redovisat värde Verkigt värde Redovisat värde Verkigt värde Redovisat värde Verkigt värde Depositioner Summa De ångfristiga fordringarna avser depositioner i samband med easingfinansiering med Nordea Finans Sverige AB uppgående ti MSEK 332 (323). Dear av depositionen är bundna i ångfristiga paceringar med öptid upp ti 1,5 år, vika är värderade ti marknadsvärde. SJ Försäkring AB har gjort ångfristiga paceringar för att garantera försäkringstekniska åtaganden. Marknadsvärdet av paceringarna uppgick ti MSEK 224 (147) på baansdagen. Specifikation av koncernens och moderboagets innehav av andear i intresseboag samt redovisat värde Org nr Säte Anta andear Ande % Moderboaget Amadeus Sweden AB Stockhom Sveriges Kommunikationer AB Stockhom Kust ti Kust AB Karskrona Trafik i Mäardaen AB Stockhom Fy Rai AB Stockhom Botniatåg AB Stockhom Summa ägda andear i intresseboag Specifikation av intresse-boagens tigångar, skuder, resutat och intäkter Org nr Säte 2013 Tigångar Skuder Resutat Intäkter 2012 Tigångar Skuder Resutat Intäkter Amadeus Sweden AB Stockhom Sveriges Kommunikationer AB Stockhom Kust ti Kust AB Karskrona Trafik i Mäardaen AB Stockhom Fy Rai AB Stockhom Botniatåg AB Stockhom Summa ägda andear i intresseboag NOT 17: kundfordringar SJs kundfordringar utgörs av ett stort anta små utestående beopp hos privatpersoner samt av fordringar hos företag inom skida branscher. I syfte att minska risken för kundföruster inhämtas, i enighet med SJs kreditpoicy, erforderiga kredituppysningar från externa käor. Kreditförusterna i SJ-koncernen uppgick ti MSEK -3 (-13). Minskningen beror på en mindre mängd kontokortsbedrägerier. Konstaterade föruster i reation ti SJs nettoomsättning bev 0,03 (0,2) procent. Osäkra fordringar uppgick på baansdagen ti MSEK 9 (7). Moderboaget Ådersfördening kundfordringar < 30 dagar dagar dagar > 90 dagar Avräkningskonton 2 Tota varav; Osäkra fordringar Osäkra fordringar vid årets början 7 4 Reservering för befarade föruster 5 15 Inkasserade fordringar Konstaterade föruster Osäkra fordringar vid årets sut 9 7 Moderboaget Ande av resutat från intresseboag Årets ande av resutat i intresseboag Reserv framtida föruster i intresseboag Summa NOT 18: Övriga fordringar Moderboaget Moms- och skattefordran Försäkringsersättning Oreaiserad vautakursvinst Skador fordon Extern fordran Återförsäkring 5 Regresser 9 10 Summa Extern fordran består ti övervägande de av resebyråfordringar som Linkon AB kräver in

49 NOTER NOTER NOT 19: Förutbetada kostnader och uppupna intäkter Moderboaget Förutbetada fordonskostnader Förutbetada hyreskostnader Förutbetada underhåskostnader Stationsavgifter Övriga förutbetada kostnader Uppupna ränteintäkter Övriga uppupna intäkter Summa > NOT 20, forts. SJs finansieringskäor utgörs i huvudsak av kassaföde från den öpande verksamheten och uppåning. Räntebärande uppåning består av ångfristiga finansiea easingkontrakt med Nordea Finans Sverige AB ti en rörig ränta. Dessutom finns ett hyresavta med Jernhusen avseende en underhåsverkstad, som på grund av den ånga bindningstiden redovisas som ett finansiet easingkontrakt med fast ränta. Finansieringsoch ikviditetsrisker hanteras inom ramen för faststäd finanspoicy. För att säkerstäa att koncernen vid önskad tidpunkt har tigängig ikviditet, föreskriver finanspoicyn att SJ vid varje tifäe ska kunna säkerstäa en ikviditetsreserv uppgående ti minst MSEK 500. Denna reserv ska vara möjig att tigå inom tre bankdagar. I reserven ingår kassa, marknadsnoterade finansiea paceringar som kan omsättas inom tre bankdagar samt outnyttjade, bekräftade krediter. På baansdagen uppgick inom tre dagar tigängiga finansiea mede för verksamheten ti MSEK (1 045). Därutöver fanns outnyttjade kreditöften som på baansdagen uppgick ti MSEK 100 (100). SJ begränsar finansieringsrisken genom att styra ånens öptider så att en över tiden ämpig förfaostruktur uppnås. Övriga förutbetada kostnader består ti stor de av förutbetada IT-icenser. NOT 20: Finansiea instrument och finansie riskhantering Hantering av finansiea risker SJs finanspoicy är faststäd av SJ ABs styrese och ger direktiv ti finansfunktionen för den öpande hanteringen av koncernens finansiea risker. Marknadsrisk Med marknadsrisk avses ett företags exponering för förändringar på de finansiea marknaderna, viket omfattar vautarisker, ränterisker och andra prisrisker. SJs verksamhet är kapitaintensiv och dear av de materiea anäggningstigångarna är skudfinansierade med bankån eer easingavta. Vautarisk Vautaexponering består för SJs de utesutande av transaktionsexponering, det vi säga betaningar i utändsk vauta ti föjd av investeringar, köp eer försäjning av varor och/eer tjänster. SJs transaktionsexponering i den öpande verksamheten är begränsad. SJs nettoexponering i utändska vautor i annat syfte än säkringsändamå får, enigt finanspoicyn, maximat uppgå ti motvärde MSEK 100. Vid större investeringar sker, via vautamarknaden, fortöpande vautasäkring. Värdet på SJs vautaterminskontrakt påverkas öpande i takt med att växekurser förändras. Då vautaaffärer effektueras är syftet att säkerstäa betaningstransaktioner. Då kassafödessäkring används och säkringsredovisning är tiämpig redovisas värdeförändringar mot övrigt totaresutat. SJ hade på baansdagen utestående vautaderivat, avseende större investeringar om nominet MSEK 0 (0). Det verkiga värdet av dessa positioner uppgick ti MSEK 0 (0). Därutöver fanns vautaderivat om nominet 183 (153) avseende ekonomisk säkring i utändsk vauta. Det verkiga värdet av dessa positioner uppgick ti 3 (19). Ränterisk s finansieringskostnad och förräntning av ikvida mede påverkas av förändringar i det amänna ränteäget. SJs uppåning består huvudsakigen av ångfristiga finansiea easingavta som öper med rörig ränta. Boagets finanspoicy stipuerar emeertid att den genomsnittiga räntebindningstiden i åneportföjen ska igga i intervaet 1 2 år. För att hantera ränteexponering och uppnå önskad räntebindningstid används ränteswapavta, som ändrar den röriga räntan ti fast ränta för dear av åneportföjen. Den genomsnittiga räntebindningstiden för koncernens räntebärande uppåning uppgick på baansdagen ti 1,1 (1,2) år. Värdet på de ränteswapavta som SJ innehar för att föränga den genomsnittiga räntebindningstiden påverkas momentant vid förändrade marknadsräntor. Marknadsvärdet för SJs utestående räntederivatinstrument uppgick ti MSEK -8 (-24) på baansdagen, vika bokas i övrigt totaresutat. Andra prisrisker Med andra prisrisker avses risken att verkigt värde på ett finansiet instrument påverkas av andra faktorer än vauta- och räntefuktuationer. SJ utsätts för andra prisrisker i värderingen av obigationsportföjen, genom att emittentens kreditriskpåsag kan förändras eer genom att marknadens kreditspreadar kan förändras generet. SJ innehar endast obigationer med hög rating, viket innebär ägre kreditriskpåsag och mindre absouta fuktuationer. Marknadsvärdet för SJs obigationer med en öptid överstigande 1 år uppgick ti MSEK (871) på baansdagen. Kredit- och motpartsrisk Kredit- och motpartsrisk avser en risk att motparten i en transaktion inte kan fugöra sitt åtagande och därmed åsamkar SJ en förust. SJ exponeras för detta framför at när överskottsikviditet paceras i finansiea tigångar, men även i finansiea derivatkontrakt, i garantier samt vid bevijande av kommersiea kundkrediter. Finansie kreditrisk SJs finanspoicy föreskriver hur ikviditet får paceras. Motpartens kreditvärdighet ska motsvara K-1 rating eer bättre vid kortfristiga paceringar. Stat, kommun, andsting och statigt ägda boag erfordrar ingen rating. Långfristiga paceringar, med upp ti 5 års öptid, får göras i banker med ägst A-rating. I syfte att begränsa koncentrationsrisk, finns begränsningar avseende beopp per motpart. På baansdagen 2013 uppgick den totaa motpartsexponeringen i paceringar ti MSEK (1 246). Tota kreditriskexponering framgår i tabekassificering finansiea instrument. Av den totaa motpartsexponeringen uppgick finansiea tigångar värderade ti verkigt värde ti MSEK (871). Samtiga SJs tigodohavanden går att värdera utifrån priser på aktiva marknader, och ingår därmed antingen i hierarkinivå 1 eer i hierarkinivå 2. Samtiga värderingar i hierarkinivå 2 är gjorda med amänt kända värderingsmodeer med marknadsdata som indata. Finansierings- och ikviditetsrisk Med finansierings- och ikviditetsrisk avses risken vid omsättning av ån, vid infriande av betaningsförpikteser, begränsade finansieringsmöjigheter eer att prisbiden kraftigt förändrats. Löptidsanays avseende utestående finansiea skuder Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde Ränta Amortering Kassaföde Ränta Amortering Kassaföde Inom 1 år år år år år år eer senare Summa Avgår kortfristig de Summa ångfristig de Finansiea derivatinstrument / Moderboaget Nominet värde Verkigt värde Nominet värde Verkigt värde Ränteswapavta Vautaterminskontrakt positivt Vautaterminskontrakt negativt Summa Totat marknadsvärde av derivatinstrument som innehas i säkringssyfte, inkusive ekonomisk säkring, uppgick vid utgången av år 2013 ti MSEK -5 (-5). Av dessa uppgick marknadsvärde för derivat som kvaificerade sig för säkringsredovisning ti MSEK -8 (-24). / Moderboaget Förfaostruktur derivatinstrument Ränteswapavta Vautaterminskontrakt Ränteswapavta Vautaterminskontrakt Inom 1 år år år år år år eer senare 100 Summa Känsighetsanays SJs uppåning består huvudsakigen av bankån samt ångfristiga finansiea easingavta med rörig ränta som baseras på tre eer sex månader STIBOR. För att hantera ränteexponeringen och uppnå önskad räntebindningstid används derivatinstrument såsom ränteswapavta, som ändrar den röriga räntan ti fast ränta. SJs räntebärande uppåning uppgår ti MSEK Då åtta stycken ränteswapavta har ingåtts ti ett beopp om totat nominet MSEK 1 050, är SJs direkta transaktionsexponering vid en ränteförändring om +1 procent cirka MSEK -9 årigen. SJs ränteswappar om MSEK har en genomsnittig öptid om 1,6 år viket medför en momentan värdeökning om cirka MSEK 17 vid en förfyttning av räntekurvan med +1 procent. Då säkringsredovisning tiämpas påverkar värdeförändringen övrigt totaresutat. Av SJs tigängiga ikviditet om MSEK 1 283, är MSEK pacerad med öptider understigande 1 år eer i FRN-obigationer. SJs direkta transaktionsexponering vid en ränteförändring om +1 procent uppgår därigenom ti cirka MSEK -1 per år. Momentant ges en värdeförändring om cirka MSEK -6 avseende SJs fastförräntade obigationsportföj vid en förfyttning av räntekurvan med +1 procent

50 NOTER NOTER > NOT 20, forts. > NOT 20, forts. Känsighetsanays Ränteförändring, +1 %, samtiga räntor (MSEK) Voym Värdeförändring Resutateffekt på ett års sikt Räntebärande uppåning Räntesäkringsinstrument Transaktionsexponering i Skudportföjen Hierarkinivå för finansiea instrument värderade ti verkigt värde Hierarki Hierarki Summa Finansiea instrument värderade ti verkigt värde Korta paceringar och FRN-obigationer Summa Transaktionsexponering Fastförräntad obigationsportföj -6 På ängre sikt ges i enighet med nettoskuden per om MSEK 216 vid en 1-procentig förändring av marknadsräntan, en årig exponering om MSEK 2 (7). SJ hade på baansdagen mede i utändska vautor, i annat syfte än säkring, om MSEK 10 (7), viket ger en resutateffekt om MSEK -1, vid en förändring av SEK mot andra vautor med 10 procent. Kassificering finansiea instrument Kategori Värdering Not Anäggningstigångar Långfristiga värdepappersinnehav Depositioner Andra ångfristiga fordringar Redovisat värde Verkigt värde Redovisat värde Verkigt värde Finansiea tigångar värderade ti verkigt värde via resutatet Verkigt värde Uppupet anskaffningsvärde Håes ti förfa Finansiea tigångar som kan säjas Verkigt värde Summa finansiea anäggningstigångar Omsättningstigångar Kundfordringar och andra fordringar Lånefordringar och kundfordringar Uppupet anskaffningsvärde 17, Anäggningstigångar Långfristiga värdepappersinnehav avser aktier i övriga företag. Verkigt värde avser ägandets ande av boagets bokförda egna kapita. Andra ångfristiga fordringar omfattar ångfristiga depositioner som utgör säkerhet för easingfinansiering av dubbedäckare, om MSEK 332 (323). Dear av depositionen är bundna i ångfristiga paceringar med öptid upp ti 1,5 år. SJ Försäkring AB har gjort ångfristiga paceringar för att garantera försäkringstekniska åtaganden värderade ti marknadsvärde (se not 16) MSEK 224 (147). Omsättningstigångar Kundfordringar är upptagna med de beopp, varmed de beräknas infyta. Beoppet är justerat för de befarade föruster som kreditstocken innehåer. Kortfristiga paceringar under kategorin omsättningstigångar omfattar paceringar med en öptid överstigande tre månader. Obigationer innehas i syfte att öka avkastningen på SJs finansiea tigångar. Obigationsinnehaven kategoriseras som att de innehas för hande och värdering sker öpande ti verkigt värde via resutatet. Likvida mede Kassa och bank omfattar kontotigodohavanden i svensk och utändsk vauta. För dessa tigångar motsvarar verkigt värde de beopp som SJ på baansdagen har att fordra. Företagscertifikat kassificeras som ikvida mede om öptiden understiger tre månader. Derivat Derivat avser utestående derivat på baansdagen, vika hade ett värde om MSEK -5 (-5). SJ har ISDA-avta med samtiga av sina derivatmotparter. Kvittningsbart beopp uppgår ti MSEK 1. Finansiea skuder Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde innefattar easingskuder, bankån, everantörsskuder samt övriga skuder. SJs kreditvikor avseende bankån och easingån bedöms vara att betrakta som marknadsmässiga, och då skuderna öper med rörig STIBOR-baserad ränta, är det uppupna anskaffningsvärdet enigt SJs samade bedömning väsentigen en korrekt uppskattning av det verkiga värdet. Leverantörsskuder och övriga skuder är upptagna med de beopp som förväntas att bi regerade. Räntebindning och uppåning Per 31 december 2013 var de totaa ångfristiga, utestående räntebärande skudernas genomsnittsränta 1,6 (1,9) procent exkusive respektive 2,5 (2,5) procent inkusive räntederivat. Dessutom har SJ en outnyttjad kredit på MSEK 100 (100) hos Nordea Bank AB. s totat bevijade åneöften hade på baansdagen en genomsnittig öptid om 3,4 (4,3) år. Kortfristiga paceringar Företagscertifikat Finansiea tigångar som kan säjas Verkigt värde Obigationer Finansiea tigångar värderade ti verkigt värde via resutatet Verkigt värde Summa Omsättningstigångar Likvida mede Kassa och Bank Lånefordringar och kundfordringar Uppupet anskaffningsvärde Summa ikvida mede Derivat Ränteswappar Derivat identifierat som säkringsinstrument Verkigt värde Vautaterminer Derivat identifierat som säkringsinstrument Verkigt värde 20 Vautaterminer Ekonomisk säkring som innehas för hande Verkigt värde Summa Derivat Finansiea skuder Leasingskuder Bankån Leverantörsskuder och andra skuder Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde Finansiea skuder värderade ti uppupet anskaffningsvärde Uppupet anskaffningsvärde Uppupet anskaffningsvärde Uppupet anskaffningsvärde Uppupet anskaffningsvärde Övriga skuder Summa finansiea skuder NOT 21: eget kapita Aktiekapita Enigt boagsordningen för SJ AB ska aktiekapitaet uppgå ti ägst MSEK 400 och ti högst MSEK Samtiga aktier är fut betada. Inga aktier innehas av boaget sjävt eer av dess dotterboag. I SJ AB finns inga A-aktier, B-aktier eer preferensaktier. Antaet aktier uppgår ti och kvotvärdet är SEK 100 per aktie. Reserver För vissa derivat, ränteswappar och vautaterminer tiämpas säkringsredovisning viket innebär att värdeförändringen har förts mot eget kapita i baansräkningen via övrigt totaresutat. Derivaten uppgick på baansdagen ti MSEK -8. Kassafödessäkringar och Finansiea tigångar som kan säjas Derivatens värdeförändring, det vi säga vinster och föruster hänföriga ti ej regerade kassafödessäkringar, redovisas mot reserver under eget kapita för att senare föras ti resutaträkningen som säkrad transaktion. Värdeförändringen på finansiea tigångar som kan säjas redovisas mot övrigt totaresutat. Uppskjuten skatt på kassafödessäkringar och finansiea tigångar som kan säjas Uppskjuten skatt redovisas mot övrigt totaresutat. Baanserade vinstmede inkusive årets resutat Baanserade vinstmede består av årets resutat, ej utdeade resutat i intresseboag samt den de av obeskattade reserver som utgör eget kapita. Ägarmå och fortevnad SJ utvärderar öpande boagets kapitastruktur utifrån de direktiv som årsstämman besutar. I syfte att upprätthåa en stabi finansie situation ska soiditeten uppgå ti minst 30 procent. SJs verksamhet bör generera en avkastning baserat på eget kapita, om ägst 10 procent över en konjunkturcyke. Ordinarie utdening ti ägaren ska uppgå ti 1/3 av årets vinst, under förutsättning att soiditeten överstiger 30 procent. SJ tiämpar vägt avkastningskrav vid utvärdering av betydande investeringar och projekt

51 NOTER NOTER > NOT 21, forts. Koncern Finansiea skuder (räntebärande) Finansiea tigångar (räntebärande) Nettoskud Totat eget kapita Kassafödessäkringar och finansiea tigångar som kan säjas 12-9 Justerat kapita Skudsättningsgrad 0,4 0,4 SJs soiditet har under 2013 ökat, från 50,1 procent ti 53,3 procent. > NOT 22, forts Leasingkontrakt förfaostruktur Framtida minimieasingavgifter Nuvärde av framtida minimieasingavgifter Framtida minimieasingavgifter Nuvärde av framtida minimieasingavgifter Inom 1 år Summa kortfristiga easingskuder Inom mer än 1 men mindre än 5 år Senare än 5 år Summa ångfristiga easingskuder Totat easingskuder I minimieasingavgifter ingår ränta, kontraktseniga amorteringar samt restvärde av befintiga easingskuder. Moderboag Bundna och fria reserver Eget kapita fördeas enigt svensk ag mean bundna respektive fria mede. Det utdeningsbara beoppet är beroende både av en beoppsspärr och av en försiktighetsrege. Beoppsspärren medför att ingen utdening sker om det inte finns fu täckning för det bundna egna kapitaet omedebart efter utdeningen. Försiktighetsregen innebär dessutom att utdening endast får ske då det är försvarigt med beaktande av de risker som verksamhetens art och omfattning stäer på moderboagets och koncernens eget kapita. Det bundna kapitaet består av aktiekapita MSEK 400 (400) och reservfond MSEK 200 (200) Bankån Förfaostruktur Amortering Amortering Inom 1 år Summa kortfristiga bankån Inom mer än 1 men mindre än 5 år Senare än 5 år Summa ångfristiga bankån Specifikation reserver övrigt totaresutat , MSEK Kassafödessäkringar Kassafödessäkringar Finansiea tigångar som kan säjas Finansiea tigångar som kan säjas IB för perioden Värdeförändring tigångar som kan säjas Värdeförändring kassafödessäkringar 3-21 Ti resutaträkningen 13 2 Ti baansräkningen 0 24 Skatteeffekt UB för perioden Operationea easar Framtida betaningsåtaganden i nominea värden Fordon Lokaer Totat Fordon Lokaer Totat Inom 1 år år år år år år eer senare Summa NOT 22: RÄNTEBÄRANDE skuder s operationea easing avser främst fordons- och okahyror. Kontraktstiden varierar mean 0 och 5 år. Hyresavtaen är tecknade ti sedvaniga marknadsmässiga vikor. Eragda hyror under 2013 uppgår ti MSEK 802 (737) Framtida minimieasingavgifter Ränta Nuvärde framtida minimieasingavgifter SJs uppåning består av bankån och finansiea easingkontrakt. De finansiea easingkontrakten öper ti och innehåer inga kovenanter, det vi säga finansiea kreditvikor. SJ har ett hyresavta för en verkstad för underhå av dubbedäckare som öper fram ti och med 31 december 2024 och som är kassificerat som ett finansiet easingavta. För verkstaden redovisas årigen en amortering av den finansiea easingskuden om MSEK 3. Hösten 2012 togs nya bankån om MSEK 800 som öper ti Lånen innehåer inga kovenanter men nio stycken SJ 3000-fordon är städa som säkerhet för ånen. SJ förhyr verkstadsokaer i Oskroken, Hagaund och Västerås, vika vidareuthyrs ti SJs underhåseverantörer. Den sammanagda årshyran för kontrakten öper med MSEK 44. SJ har sedan tidigare finansiea easingkontrakt med Nordea Finans Sverige AB (Nordea Finans) avseende 42 stycken dubbedäckare med öptid fram ti åren Tota finansie easingskud avseende dubbedäckarna uppgick på baansdagen ti MSEK (1 262). Den ångfristiga deen är MSEK 374 (1 120) och den kortfristiga deen, som förfaer ti betaning inom ett år, är MSEK 746 (142). NOT 23: avsättningar Skadeståndsivräntor Omstrukturering Försäkringsavta Lojaitetsprogram Övrigt Totat Avsättningar Avsättning vid årets början Avsättningar Beräknad ränta Uppöst/ ianspråktaget Summa Fördening i baansräkning Långfristiga avsättningar Kortfristiga avsättningar Summa

52 NOTER NOTER > NOT 23, forts. Moderboaget Skadeståndsivräntor Omstrukturering Lojaitetsprogram Övrigt Totat Avsättningar Avsättning vid årets början Avsättningar Beräknad ränta Uppöst/ ianspråktaget Summa Fördening i baansräkning Långfristiga avsättningar Kortfristiga avsättningar Summa NOT 25: Investeringsverksamhet Under året förvärvades materiea anäggningstigångar och immateriea tigångar i koncernen uppgående ti MSEK 448 och i moderboaget ti MSEK 423. De materiea investeringarna förkaras av att SJ övertog det sista tågsättet av SJ 3000 under första kvartaet De immateriea investeringarna består av ett nytt fordonssystem på SJ samt investering i Linkons ABs försäjningsoch distributionspattform. Investeringar Kassafödesanays Investeringar Moderboaget Moderboaget Materiea och immateriea investeringar Immateriea investeringar Övriga materiea investeringar Summa materiea och immateriea investeringar Finansiea investeringar Förvärv av aktier och andear Summa finansiea investeringar Summa investeringar Skadeståndsivräntor Skadeståndsivräntor avser skadeersättning som utgår ti ett drygt 60-ta personer som skadats huvudsakigen före boagiseringen av SJ. Skadeståndsivräntorna är ivsvariga men vid 65 års åder sker normat en nedsättning av ivräntan med häften, eer om individen vid skadetifäet är mycket ung sker en nedsättning med cirka en tredjede. Samtiga skadeståndsivräntor räknas årigen upp med prisbasbeoppets förändring. Utbetaningarna ti ivräntetagarna förväntas fortgå i ytterigare drygt 50 år. Beräkningen av reserven baseras på antaganden kring förväntad ivsängd, diskonteringsränta samt det index varmed de värdesäkrade ivräntorna räknats upp. Diskonteringsräntan som används är baserad på avkastningskurvan. NOT 24: Uppupna kostnader och förutbetada intäkter Försäkringsavta Vid boagiseringen av SJ avsattes en engångspremie, ti SJ Försäkring AB, för att täcka åtagandet för inträffade personskador, som ej var sutregerade vid boagiseringstidpunkten, så kaade Run-offskador. Lojaitetsprogram SJ Prio är SJs ojaitetsprogram som anserades Idag har SJ Prio cirka medemmar varav tikom under Övrigt Avsättning under året består av restidsgaranti och försäkringssjävrisker. Moderboaget Personareaterade kostnader E- och infrastrukturavgifter Fordonsreaterade kostnader Övriga uppupna kostnader Förutbetada årskort och färdbijetter Övriga förutbetada intäkter Summa Försäjningar kassaföde Moderboaget Försäjning materiea anäggningstigångar Försäjning fordon/komponenter Summa försäjningar av materiea anäggningstigångar Summa försäjningar NOT 26: Städa säkerheter Moderboaget Säkerhet för upptagna ån Deposition Summa Depositionen består av ikvida mede och utgör säkerhet för finansiering av dubbedäckarna. Tigångarna innehas genom finansie ease, not 22. De finansiea easingskuderna är säkerstäda genom att rättigheterna ti de easade tågen återgår ti easegivaren i händese av utebiven betaning. I samband med upptagande av ån från Nordea och Nordiska Investeringsbanken i oktober 2012 städes nio SJ-3000 tåg, med ett bokfört värde om MSEK 919 (993), som säkerhet för upptagna ån 2012 om totat MSEK 800. NOT 27: Eventuaförpikteser / Ansvarsförbindeser Moderboaget Eventuaförpikteser/ansvarsförbindeser Summa Som kompementär har moderboaget ett åtagande avseende Stockhomståg KB uppgående ti MSEK 230 (221). Årets resutat för Stockhomståg KB ingår i koncernens resutat. Investeringsåtaganden för SJ 3000 uppgår ti MSEK 31 (126)

53 NOTER REVISIONSBERÄTTELSE NOT 28: Händeser efter baansdagen SJ AB och ABB skrev den 16 januari 2014 ett avta uppgående ti 1,4 mijarder kronor avseende ABBs de i kommande upprustning av SJ Den 21 januari 2014 ade SJ ett varse som omfattade 400 anstäda inom administration och försäjning. Inom administration varsades 237 tisvidareanstäda, främst på huvudkontoret i Stockhom samt i Göteborg, Mamö och Krybo. Dessutom varsade SJ om nedäggning av 18 resebutiker, varav en i Danmark, med sammanagt 68 tisvidareanstäda samt nedäggning av Contact Center i Tranås med 95 tisvidareanstäda. Syftet är att rusta boaget inför den nya konkurrenssituationen och anpassa organisationen efter kundernas förändrade köpbeteenden. Försäkran Stockhom den 18 mars 2014 Jan Sunding Styresens ordförande Den 14 januari besutade förvatningsrätten i Stockhom att avvisa Konkurrensverkets ansökningar om upphandingsskadeavgift. I skäen ti besutet anger förvatningsrätten att SJs verksamhet inte omfattas av agen om upphanding inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och att agen såedes inte är tiämpig på SJs upphandingar. SJ skue därmed inte bi skydigt att betaa upphandingsskadeavgift. Besutet överkagades den 31 januari av Konkurrensverket. För att kammarrätten ska pröva mået krävs att den meddear prövningstistånd. Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enighet med internationea redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bid av koncernens och företagets stäning och resutat, samt att koncernförvatningsberättesen och förvatningsberättesen ger en rätt visande översikt över utveckingen av koncernens och företagets verksamhet, stäning och resutat samt beskriver vä sentiga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Eivor Andersson Mikae Staffas Lena Oving Styreseedamot Styreseedamot Styreseedamot Michae Thorén Siv Svensson Gunia Wikman Styreseedamot Styreseedamot Styreseedamot Per Hammarqvist Hans Pigaard Erik Johannesson Styreseedamot Styreseedamot Styreseedamot Crister Fritzson Verkstäande direktör Revisionsberättese Ti årsstämman i SJ AB, org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SJ AB för år 2013 med undantag för boagsstyrningsrapporten på sidorna Boagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Styresens och verkstäande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styresen och verkstäande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bid enigt årsredovisningsagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bid enigt Internationa Financia Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningsagen, och för den interna kontro som styresen och verkstäande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåer väsentiga feaktigheter, vare sig dessa beror på oegentigheter eer på fe. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttaa oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundva av vår revision. Vi har utfört revisionen enigt Internationa Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi föjer yrkesetiska krav samt panerar och utför revisionen för att uppnå rimig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåer väsentiga feaktigheter. En revision innefattar att genom oika åtgärder inhämta revisionsbevis om beopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väjer vika åtgärder som ska utföras, band annat genom att bedöma riskerna för väsentiga feaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentigheter eer på fe. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de dear av den interna kontroen som är reevanta för hur boaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bid i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåseniga med hänsyn ti omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttaande om effektiviteten i boagets interna kontro. En revision innefattar också en utvärdering av ändamåsenigheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimigheten i styresens och verkstäande direktörens uppskattningar i redovisningen, iksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tiräckiga och ändamåseniga som grund för våra uttaanden. Uttaanden Enigt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enighet med årsredovisningsagen och ger en i aa väsentiga avseenden rättvisande bid av moderboagets finansiea stäning per den 31 december 2013 och av dess finansiea resutat och kassaföden för året enigt årsredovisningsagen. Koncernredovisningen har upprättats i enighet med årsredovisningsagen och ger en i aa väsentiga avseenden rättvisande bid av koncernens finansiea stäning per den 31 december 2013 och av dess finansiea resutat och kassaföden för året enigt Internationa Financia Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningsagen. Våra uttaanden omfattar inte boagsstyrningsrapporten på sidorna Förvatningsberättesen är förenig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga dear. Vi tistyrker därför att årsstämman faststäer resutaträkningen och baansräkningen för moderboaget och koncernen. Övriga uppysningar Revisionen av årsredovisningen för räkenskapsåret har utförts av en annan revisor som ämnat en revisionsberättese daterad 21 mars 2013 med omodifierade uttaanden i Rapport om årsredovisningen. Vår revisionsberättese har ämnats den 18 mars 2014 Deoitte AB Hans Warén Auktoriserad Revisor

54 VINJETTER REVISIONSBERÄTTELSE HÖGT UPP I GRÅ REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper håbarhet Rapport om andra krav enigt agar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av försaget ti dispositioner beträffande boagets vinst eer förust, samt styresens och verkstäande direktörens förvatning för SJ AB för år Vi har även utfört en agstadgad genomgång av boagsstyrningsrapporten. Styresens och verkstäande direktörens ansvar Det är styresen som har ansvaret för försaget ti dispositioner beträffande boagets vinst eer förust, och det är styresen och verkstäande direktören som har ansvaret för förvatningen enigt aktieboagsagen samt att boagsstyrningsrapporten på sidorna är upprättad i enighet med Statens ägarpoicy och riktinjer för företag med statigt ägande. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimig säkerhet uttaa oss om försaget ti dispositioner beträffande boagets vinst eer förust och om förvatningen på grundva av vår revision. Vi har utfört revisionen enigt god revisionssed i Sverige. Som underag för vårt uttaande om styresens försag ti dispositioner beträffande boagets vinst eer förust har vi granskat styresens motiverade yttrande samt ett urva av underagen för detta för att kunna bedöma om försaget är förenigt med aktieboagsagen. Som underag för vårt uttaande om ansvarsfrihet har Stockhom den 18 mars 2014 Deoitte AB Hans Warén Auktoriserad Revisor vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentiga besut, åtgärder och förhåanden i boaget för att kunna bedöma om någon styreseedamot eer verkstäande direktören är ersättningsskydig mot boaget. Vi har även granskat om någon styreseedamot eer verkstäande direktören på annat sätt har handat i strid med aktieboagsagen, årsredovisningsagen eer boagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enigt ovan är tiräckiga och ändamåseniga som grund för våra uttaanden. Därutöver har vi äst boagsstyrningsrapporten och baserat på denna äsning och vår kunskap om boaget och koncernen anser vi att vi har tiräckig grund för våra uttaanden. Detta innebär att vår agstadgade genomgång av boagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentigt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enigt Internationa Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Uttaanden Vi tistyrker att årsstämman disponerar vinsten enigt försaget i förvatningsberättesen och bevijar styresens edamöter och verkstäande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. En boagsstyrningsrapport har upprättats, och dess agstadgade information är förenig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga dear. Håbarhetsredovisningen för SJ-koncernen har upp rättats utifrån SJs redovisningsprinciper för håbarhetsredovisning. Principerna bygger på Goba Reporting Initiatives (GRI) riktinjer Sustainabiity Reporting Guideines 3.0 (G3). Hänsyn har också tagits ti väsentiga dear i FNs Goba Compact samt OECDs riktinjer för mutinationea företag. SJs redovisningsprinciper är utformade med utgångspunkt i de tio redovisningsprinciper som presenteras i GRI:s riktinjer G3. Principerna är uppdeade i två grupper: fyra principer för att bestämma innehået och sex principer som berör kvaiteten. Innehå: Väsentighet Intressenter Sammanhang Fuständighet Kvaitet: Baans Jämförbarhet Korrekthet Lägighet Tydighet Tiföritighet Innehå Innehået i SJs håbarhetsarbete och denna redovisning baseras på det som framkommit i vår väsentighetsanays och tihörande intressentdiaog. SJ har en mångfacetterad intressentbid där de oika grupperna har oika fokus. För våra kunder är exempevis punktigheten och reseuppevesen viktig och för vår ägare är håbart företagande som hehet betydesefut. Väsentighet Ti grund för att identifiera och prioritera de områden som spegar SJs mer betydande påverkan inom håbarhet igger vår väsentighetsanays. Den bidrar också ti att urskija de områden som i väsentig grad kan påverka intressenternas bedömningar och besut. Underag ti bedömningen är band annat en anays baserad på riktinjerna i ISO 26000, standarden för sociat ansvar, samt intressentdiaoger och riskanayser. Intressenter I håbarhetsredovisningen ska SJ redovisa vika boagets intressenter är och hur SJ har motsvarat intressenternas förväntningar och intressen. SJ har en mångfacetterad intressentbid. Att upprätthåa goda reationer och en diaog med samtiga intressenter är av betydese för boagets utvecking och hjäper oss att identifiera prioriterade håbarhetsfrågor. För att timötesgå intressenternas informationsbehov samt bedöma vad som anses betydesefut för dem, strävar SJ efter att upprätthåa en öppen och konstruktiv diaog. Detta eder även ti att innehået i håbarhetsredovisningen är reevant för våra intressenter. SJs agerande gentemot omgivningen och intressenterna ska bygga på god affärsetik såvä som omtanke och respekt för individ och mijö. SJs edord påitigt, säkert, enket och mijöanpassat i kombination med SJs kärnvärden (framåtanda, omtanke och ansvar) utgör grunden för vad företagets intressenter ska kunna förvänta sig av SJ. Sammanhang SJs håbarhetsredovisning ska beskriva hur håbarhetsfaktorerna är reaterade ti boagets ångsiktiga strategier, risker och möjigheter. Information ska redovisas om SJs prestation i ett bredare håbarhetssammanhang. SJ ska vidare visa på en god förståese för håbar utvecking och redovisa objektiv information och objektiva mätningar av företagets utvecking. Fuständighet Håbarhetsredovisningen ska ge intressenterna en hehetsbid över verksamhetens påverkan på håbarhetsfaktorerna. Med fuständig menas att redovisningen omfattar aa väsentiga enheter och indikatorer i enighet med GRI:s ramverk. Med detta avses att verksamhet inom SJ AB, Stockhomståg KB, SJ Götaandståg AB och SJ Norrandståg AB ingår i tiämpiga dear. Arbete med att integrera verksamheterna ytterigare pågår. Kvaitet En kvaitativ och transparent håbarhetsredovisning möjiggör för SJs intressenter att göra korrekta bedömningar av SJs verksamhet. Baans Baans uppnås genom att redovisningen refekterar både positiva och negativa aspekter av verksamheten. Genom att även yfta fram negativa frågor ökar trovärdigheten och områden med förbättringspotentia syniggörs, viket möjiggör ett förbättrat håbarhets arbete. Detta innebär i sutändan att SJs intressenter tigodoses. SJ ska vidare göra en tydig distinktion mean vad som är fakta och vad som är SJs tokningar. Tonvikten i redovisningen ska igga på de aspekter som SJ bedömt vara mest väsentiga. SJ års- och håbarhetsredovisning SJ års- och håbarhetsredovisning

55 REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGSPRINCIPER Revisors rapport över översiktig granskning av SJ ABs håbarhetsredovisning 2013 Ti äsarna av SJ ABs håbarhetsredovisning Jämförbarhet SJ ska presentera information på ett sätt som möjiggör för intressenter att anaysera förändringar över tiden och jämföra dessa med andra boag. SJ ska använda en konsekvent metod vid beräkningar och sammanstäning av data samt vid redogörese för metoder och antaganden som gjorts vid framstäandet av informationen i håbarhetsredovisningen. Väsentiga förändringar mean rapportperioderna vad gäer avgränsningar, omfattning, rapporteringsperiod eer annan signifikant information ska kunna identifieras och vara ättbegripiga för SJs intressenter. Genom att SJ tiämpar GRI:s amänt accepterade riktinjer, G3, skapas jämför barhet med andra boag. Korrekthet SJs ambition är att informationen i håbarhetsredovisningen ska vara korrekt och tiräckigt detajerad för att intressenterna ska kunna göra en riktig bedömning av boagets prestation. Lägighet Med ägighet menas att SJ ska ha en konsekvent och aktue rapportering. Håbarhetsinformation redovisas årigen i samband med pubicering av SJs årsredovisning. På hemsidan pubiceras oika håbarhetsreaterade poicyer och GRI:s innehåsindex, som visar SJs tiämpningsnivå av G3 samt hänvisning ti var information finns. För informationen i håbarhetsredovisningen samt på hemsidan finns tydiga hänvisningar ti viken tidsperiod som avses samt när informationen senast uppdaterades och när den kommer att uppdateras igen. Tydighet SJ har ambitionen att den information som återfinns i håbarhetsredovisningen ska vara ättförståeig, ättåtkomig och användbar för SJs intressenter. För att uppnå det används tabeer och diagram som förtydigar och åskådiggör den redovisade informationen. Tiföritighet Den som äser SJs håbarhetsredovisning ska känna tiit ti den information som redovisas. SJ har rutiner för att innehå och processer vid upprättandet av rapporten samas, dokumenteras, anayseras och redovisas. Detta gör att innehået i rapporten är påitigt och att rapporten uppfyer kraven på kontro. SJ redovisar inte information som inte kan styrkas med tiföritig dokumentation. För att öka tiföritigheten i håbarhetsredovisningen görs en översiktig granskning av extern revisor. Inedning Vi har fått i uppdrag av styresen i SJ AB att översiktigt granska SJ ABs håbarhetsredovisning för år Företaget har definierat håbarhetsredovisningens omfattning vid innehåsförteckningen i SJs Års- och Håbarhetsredovisning Styresens och företagsedningens ansvar för håbarhetsredovisningen Det är styresen och företagsedningen som har ansvaret för det öpande arbetet inom mijö, arbetsmijö, kvaitet, sociat ansvar och håbar utvecking samt för att upprätta och presentera håbarhetsredovisningen i enighet med tiämpiga kriterier, vika framgår på sidorna , och utgörs av de dear av Sustainabiity Reporting Guideines G3 (utgivna av The Goba Reporting Initiative (GRI)) som är tiämpiga för håbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttaa en sutsats om håbarhetsredovisningen grundad på vår översiktiga granskning. Vi har utfört vår översiktiga granskning i enighet med RevR 6 Bestyrkande av håbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand ti personer som är ansvariga för upprättandet av håbarhetsredovisningen, att utföra anaytisk granskning och att vidta andra översiktiga granskningsåtgärder. En översiktig granskning har en annan inriktning och en betydigt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enigt IAASBs standarder för revision och kvaitetskontro och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktig granskning gör det inte möjigt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi bir medvetna om aa viktiga omständigheter som skue kunna ha bivit identifierade om en revision utförts. Den uttaade sutsatsen grundad på en översiktig granskning har därför inte den säkerhet som en uttaad sutsats grundad på en revision har. De kriterier som vår granskning baseras på är de dear av Sustainabiity Reporting Guideines G3, utgivna av The Goba Reporting Initiative (GRI), som är tiämpiga för håbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskit tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidorna Vi anser att dessa kriterier är ämpiga för upprättande av håbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tiräckiga och ändamåseniga i syfte att ge oss grund för vårt uttaande nedan. Uttaande Grundat på vår översiktiga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anedning att anse att håbarhetsredovisningen inte, i at väsentigt, är upprättad i enighet med de ovan angivna kriterierna. Stockhom den 18 mars 2014 Deoitte AB Hans Warén Auktoriserad Revisor Andreas Drugge Speciaistmedem i FAR SJ års- och håbarhetsredovisning 2012 SJ års- och håbarhetsredovisning

56 GRI-INDEX GRI-INDEX GRI-index SJ ska, som ett statigt ägt företag, enigt regeringens besutade riktinjer för extern rapportering upprätta en håbarhets - redovisning enigt GRI (Goba Reporting Initiative). GRI är ett gobat nätverk som utger ett ramverk med riktinjer för håbarhetsredovisningar. SJ har vat att för 2013 appicera nivå B+ (äs mer på STANDARDUPPLYSNINGAR REDOoch indikatorer SIDa VISAS 1 STRATEGI OCH ANALYS Uttaande från organisationens högsta besutsfattare om reevansen av håbar utvecking för organisationen och dess strategi. ÅHR: Beskrivning av huvudsakig påverkan, risker och möjigheter. ÅHR: 5 7, Organisationsprofi Organisationens namn. ÅHR: Omsag De viktigaste varumärkena, produkterna och/eer tjänsterna. ÅHR: Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterboag och joint ventures. ÅHR: Lokaisering av organisationens huvudkontor. ÅHR: baksida Anta änder där verksamhet bedrivs, samt namn på änder med reevant verksamhet eer som är reevant för de frågor som berör håbarhet. SJ är huvudsakigen verksamt på den svenska marknaden. I övrigt trafikeras Norge och Danmark i begränsad omfattning Ägarstruktur och företagsform. ÅHR: 45, Marknader som organisationen är verksam på. SJ är huvudsakigen verksamt på den svenska marknaden Organisationens storek inkusive anta anstäda, nettoomsättning, tota kapitaisering fördeat på skuder och eget kapita samt kvantitet av produkter och tjänster Väsentiga förändringar under redovisningsperioden avseende storek, struktur och ägande. Inga väsentiga förändringar i storek, struktur och ägande har skett under Utmärkeser som mottagits under redovisningsperioden. För tredje året i rad bev SJ branschbäst i undersökningen Sustainabe Brand Index. I hea Sverige rankas SJ som det sjätte mest håbara varumärket. 3 Information om redovisningen Redovisningsprofi Redovisningsperiod för den redovisade informationen. Redovisningsperiod är kaenderår Datum för pubicering av den senaste redovisningen. Senaste håbarhetsredovisningen redovisades i samband med pubicering av SJs årsredovisning den 21 mars Redovisningscyke. Håbarhetsredovisningen uppdateras årigen Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehå. Vid frågor hänvisas ti Urika Linde på Stab Ekonomi, Redovisningens omfattning och avgränsning ÅHR: 45 ÅHR: 1 2, 63 ÅHR: 29 ÅHR: omsag Processer för definition av innehået i redovisningen. ÅHR: 8, Redovisningens avgränsning. ÅHR: Särskida begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning. ÅHR: Princip för redovisning av enheter som väsentigt kan påverka jämförbarheten mean oika tidsperioder och/eer organisationer. ÅHR: SIDa Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderag. ÅHR: , Förkaring av viken effekt det får att ändra information som ämnats i tidigare redovisningar, och skäen för sådana förändringar Väsentiga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäer avgränsning, omfattning eer mätmetoder som använts i redovisningen. 4 Styrning, åtaganden och intressentreationer Styrning ÅHR: ÅHR: Redogörese för organisationens boagsstyrning. ÅHR: Information om att styreseordföranden även är verkstäande direktör. ÅHR: Anta oberoende, icke-verkstäande styreseedamöter. ÅHR: Möjigheter för aktieägare och anstäda att komma med rekommendationer eer vägedning ti styresen eer företagsedningen Kopping mean ersättning ti styreseedamöter, edande befattningshavare och chefer och organisationens resutat. ÅHR: 51 ÅHR: 48 49, 51, Rutiner och processer inom styresen för att säkerstäa att inga intressekonfikter uppstår. ÅHR: Rutiner och processer för att bestämma vika kvaifikationer och viken expertis som styresemedemmar bör besitta Internt framtagna affärsidéer, värderingar, uppförandekod och principer reevanta för håbarhetsprestanda och deras impementeringsstatus Styresens rutiner för bevakning och styrning av håbarhetsprestanda samt reevanta risker och möjigheter Processer för att utvärdera styresens prestationer, i synnerhet ur ett håbarhetsperspektiv. Genom att utarbeta och pubicera en håbarhetsredovisning som genomgår oberoende granskning. Åtaganden beträffande externa initiativ Organisationens hantering av Försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen finns beskriven i mijöbaken och SJ föjer denna agstiftning i verksamheten vid va av materia på nya tåg samt va av kemikaier i underhåsverkstad med mera. ÅHR: 51, 57 ÅHR: 1, ÅHR: 52 ÅHR: Ansutning ti externa friviiga koder, principer eer andra initiativ. ÅHR: Medemskap i organisationer och/eer nationea/internationea obbyorganisationer där boaget innehar styreseposition, detar i projekt, bidrar med substantie finansiering, eer ser medemskapet som strategiskt. Medemskap i Naturskyddsföreningen Nätverket för Transporter och Mijön (NTM) Näringsivets Mijöchefer (NMC) Internationa Union of Raiways (UIC) TransportForsK AB (TFK) Branschföreningen Tågoperatörena Svenska Lokatrafikföreningen (SLTF) associerad medem Branschföreningen ALMEGA Spårtrafik Kommunikation med intressenter Lista över de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. ÅHR: Princip för identifiering och urva av intressenter. ÅHR: Tivägagångssätt vid kommunikation med intressenter, inkusive frekvens och typ av kontakter, per typ och intressentgrupp Viktiga områden och frågor som har yfts via kommunikation med intressenter samt hur vä företaget har svarat upp mot dessa och deras påverkan på redovisningen. ÅHR: 9 ÅHR: 8 REDO- VISAS Hänvisning ÅHR: Hänvisning ti SJs Års- och Håbarhetsredovisning 2013 Redovisning Redovisas Redovisas devis Redovisning Redovisas Redovisas devis

57 GRI-INDEX GRI-INDEX 5 Ekonomiska resutatindikatorer Ekonomiska resutat EC1 Organisationens evererade ekonomiska värde. ÅHR: EC3 Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden. ÅHR: EC4 EC8 EC9 EN1 Väsentigt finansiet stöd från det amänna. SJ erhåer inga bidrag. Indirekt ekonomisk påverkan Utvecking och effekt av infrastrukturinvesteringar och samhäsnyttiga tjänster som görs för amänhetens nytta, på kommersie basis eer utan fu ersättning. Förståese för och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter och deras omfattning. 6 Mijömässiga resutatindikatorer Materia Materiaanvändning i vikt och voym. SJs materiaförbrukning i samband med tågunderhå, tågservering och tågstädning uppgick ti (1 375) ton, varav 340 (415) ton var förnybart materia. Statistiken avser endast SJ AB. Förbrukning av kontorsmateria bedöms ej vara en betydande mijöaspekt års siffra är justerad baserat på förbättrat underag. SIDa REDO- VISAS ÅHR: 16 21, ÅHR: 16 21, EN17 Andra reevanta indirekta utsäpp av växthusgaser, i vikt. Indirekta utsäpp av kodioxid avser tjänsteresor och uppgick ti 73 ton CO 2 (SJ AB). Indirekta kodioxidutsäpp, ton Hyrbi 7,5 5,5 Taxi 4,7 28,6 Fyg 52,5 7,1 Förmånsbi 8,4 4,7 Totat 73,1 45,9 SIDa ÅHR: 2, 28, 31 EN18 Initiativ för att reducera utsäpp av växthusgaser samt uppnådd minskning. ÅHR: 28, 31 EN19 EN21 EN22 Utsäpp av ozonnedbrytande ämnen, i vikt. SJs fordon innehåer kyaggregat med ködmedierna R134a, R417a och R407c, vika inte kassas som ozonnedbrytande. Inga utsäpp av ozonnedbrytande ämnen har atså förekommit under Totat utsäpp ti vatten, per kvaitet och recipient. Varje år görs en uppföjning av SJs everantörer angående mijöprestanda. Resutatet visar att spivatten omhändertas på ett ansvarsfut sätt. Därmed kan vi konstatera att inga vattenkäor påverkas väsentigt av SJ-koncernens vattenanvändning. Tota avfasvikt, per typ och hanteringsmetod. Ombordavfa och avfa från bromsbock och bromsbeägg kassas som väsentigt avfa på SJ. Avfa från SJs tåg inkusive bromsbock och bromsbeägg uppgick ti ton (1 938). Vid skrotning av järnvägsvagnar kan man återvinna ca 99 procent av materiaets vikt. Ingen skrotning har dock skett under Statistiken avser endast SJ AB och SJ Norrandståg. REDO- VISAS Materiaanvändning (ton) Bromsbock och bromsbeägg Förbrukningsmateria ombord (städ och bistro) Kemikaier (städ och underhå) Totat Energi Avfa från tåg, ton Övrigt avfa Tidningar Bandat papper Wepapp Bromsbock och bromsbeägg Totat EN3 EN4 EN6 EN16 Direkt energianvändning per primär energikäa. Den väsentiga energianvändningen står SJs ersättningsbussar för. Ersättningsbussarnas energianvändning uppgick ti (17 209) GJ. Minskningen mean åren är en föjd av minskad ersättningstrafik under Indirekt energikonsumtion per primär energikäa. SJs indirekta energianvändning i form av eektricitet ti etågen uppgick ti 799 (678) GWh.I siffran för 2013 inkuderas Götaandstågs energianvändning på 85 GWh (siffran för 2012 saknas). För bägge åren har Stockhomstågs energianvändning agts ti. SJ köper 100 procent förnybar e från vattenoch vindkraft ti tågdriften i Sverige, Norge och Danmark. Initiativ för att tihandahåa energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnybar energi, samt minskning av energibehovet som ett resutat av detta. Under året har samtiga okförare på SJ utbidats i principerna för ecodriving. 7 Utsäpp ti uft och vatten samt avfa Totaa direkta och indirekta utsäpp av växthusgaser, i vikt. Totaa direkta och indirekta utsäpp av kodioxid för SJs verksamhet avser tågdrift, ersättningstrafik och ködmedier. Utsäppen uppgick ti (1 737) ton CO 2. Ersättningstrafiken med buss har minskat, viket är den största anedningen ti minskningen. Trafikedningen har arbetat aktivt med processer och utbidning för att minska mängden ersättningstrafik, och att använda taxi istäet för buss när det är få resenärer. Utsäpp från ersättningstrafik och edrift omfattar hea koncernen, utsäpp från ködmedier omfattar SJ AB. Kodioxidutsäpp, ton Ködmedieäckage Ersättningstrafik Edrift Totat ÅHR: 28, 31 ÅHR: ÅHR: 2, 28, 31 EN23 EN26 EN28 LA1 LA2 Totat anta samt voym av väsentigt spi. Inget väsentigt spi har skett under Produkter och tjänster Åtgärder för att minska produkters och tjänsters mijömässiga påverkan, samt resutat. Resor med SJs etåg är märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Mijöva. SJ arbetar med att öka utbudet av KRAV-och Fairtrademärkta produkter som säjs ombord på tågen. Under 2013 var 22 (23) procent av produkterna ekoogiska (färskvaror exkuderade). SJ tiämpar gemensamma europeiska krav för buer (TSD, Teknisk Specifikation för Driftskompatibiitet) när nya fordon bestäs och ädre fordon byggs om. SJ detar även i forskningsprogrammet Charmec som band annat handar om att minska mijöpåverkan från vibrationer, buer och partikeemissioner. Järnvägens generea mijöpåverkan gäande ti exempe buer, andskap och bioogisk mångfad igger inom Trafikverkets ansvarsområde. Efterevnad Monetärt värde av betydande böter och anta icke-monetära sanktioner ti föjd av brott mot mijöagstiftning och bestämmeser. Inga böter har utdömts under Resutatindikatorer för anstäningsförhåanden och arbetsvikor Anstäning Totat anta anstäda uppdeat på anstäningsform, anstäningsavta och region. SJ-koncernen hade vid årsskiftet 832 timanstäda, 194 visstidsanstäda och tisvidareanstäda. Aa, förutom de timanstäda, omfattas av SJs anstäningsavta, SPÅRA SJ. Timanstäda omfattas av SJs okaa timöneavta. Totat anta anstäda och personaomsättning, per ådersgrupp, kön och region. Under 2013 hade SJ-koncernen anstäda (exk timanstäda), varav 41 % kvinnor och 59 % män, samt 6,7 % i personaomsättning. ÅHR: 11, 28, 31 ÅHR: 1 2 ÅHR: 36 Redovisning Redovisas Redovisas devis Redovisning Redovisas Redovisas devis

58 GRI-INDEX GRI-INDEX SIDa REDO- VISAS SIDa REDO- VISAS LA3 LA4 LA6 LA7 LA9 LA10 LA11 LA12 Förmåner som ämnas ti hetidsanstäda, men inte ti tifäigt anstäda eer detidsanstäda. Förmånståget och Personakortet gäer samtiga anstäda, dock är SJs interna förmåner i vissa fa reducerade eer har vissa krav på arbetad tid gäande timanstäda (som ej har något åtagande att arbeta). Det handar ti exempe om Friskvårdsbidrag (haverat från kronor ti 750 kronor), Privatresekortet kräver minst 2 arbetade dagar under 6 månader. Rabatter och förmåner via Personakortet gäer dock för aa. Förmånerna gäer samtiga i koncernen med undantag från Stockhomståg. Reationer mean anstäda och edning Ande av personastyrkan som omfattas av koektivavta. Samtiga, förutom vd och edningsgruppen, omfattas. Timanstäda omfattas av SJs okaa timöneavta. Arbetsmijö Ande av personastyrkan som är representerad i kommittéer som bistår med övervakning och rådgivning om arbetsmijö och säkerhetsprogram. Samtiga anstäda är representerade i skyddskommittéer. SJ har ett omfattande skyddskommittéarbete på både centra och oka nivå samt certifiering via OHSAS. Övriga boag inom koncernen är inte certifierade. Omfattning av skadefa, yrkesreaterade sjukdomar, förorade arbetsdagar samt totat anta yrkesreaterade dödsfa, per region. Genom det systematiska arbetsmijöarbetet strävar SJ efter att förebygga att arbetsskador och arbetsoyckor inträffar. På samtiga arbetspatser inom koncernen finns skyddsombud som tisammans med arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna utformar försag kring arbetsmijöfrågor. Arbetet samordnas i skyddskommittéer. Under 2013 inrapporterades inom SJ AB totat 293 oyckor samt 567 incidenter. Häso- och säkerhetsfrågor som omfattas av formea avta med fackföreningar. Hanteras enigt agstiftning, interna föreskrifter och koektivavta. I koektivavta regeras sumpmässiga akoho- och drogtester som utförs på a persona i trafiksäkerhetstjänst, med undantag från Stockhomståg som har egna rutiner. Träning och utbidning Genomsnittigt anta utbidningstimmar per anstäd och år, fördeat på persona kategorier: Lokförare 128 (77), Ombordpersona 81 (52), Växing 105 och Komfort/städ 20, Administrativ persona 9 (9) samt Resesäjare 11 (13). Utbidning vid nyrekrytering särskijs inte från annan utbidning, viket medför att jämförese mean åren inte är rättvisande. Program för vidareutbidning och ivsångt ärande för att stödja fortsatt anstäningsbarhet samt bistå anstäda vid anstäningens sut. SJs medarbetare omfattas av ett omstäningsavta som ger ekonomisk ersättning och rådgivning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Omstäningsavtaet innehåer två typer av stöd från Trygghetsrådet: Omstäningsstöd viket ger personig rådgivning och verktyg för att medarbetaren ättare ska få ny anstäning. Avgångsersättning (AGE) är ett ekonomiskt stöd, som erhås om medarbetaren fyt 40 år och har arbetat mer än fem år sammanhängande i ett TRR-ansutet företag och bir uppsagd på grund av arbetsbrist. Procentue ande av anstäda som får regebunden utvärdering och uppföjning av sin prestation och karriärutvecking. SJ arbetar för att samtiga medarbetare årigen ska ha ett medarbetarsamta med sin närmaste chef, viket föjs upp i medarbetarundersökningar. Under 2013 uppger 62 % (70) att de haft medarbetarsamta (endast SJ AB). LA14 HR4 Procentue öneskinad mean kvinnor och män, per anstäningskategori. SJ AB genomför vart tredje år en önekartäggning för att undersöka om företaget har osakiga öneskinader mean män och kvinnor. Inom SJ har cirka 80 procent av SJs totaa personastyrka befattningsöner. Inom denna grupp finns inga öneskinader mean män och kvinnor då önen sätts utifrån år i yrket. Den önekartäggning som görs tar sikte på de medarbetare som har individue ön gjordes en önekartäggning med öner 2012 som bas. De öneskinader som gick att finna i vissa yrkesroer var inte entydiga, varken ti mäns eer kvinnors förde. Den fördjupade anays som gjorts i dessa fa ger inte beägg för att de förekommande öneskinaderna skue vara osakiga. SJ föjer denna fråga kontinuerigt och kommer att genomföra en ny önekartäggning för Resutatindikatorer för mänskiga rättigheter Totat anta fa av diskriminering, samt vidtagna åtgärder. Ett fa av diskriminering har förekommit under Indikatorer för resutat avseende samhäsfrågor SO2 SO4 SO5 SO7 Poitik Procentue ande och totat anta affärsenheter som granskats avseende risk för korruption. SJs etikpoicy beskriver SJs ståndpunkt i frågor kring korruption. SJ förebygger korruption med hjäp av intern kontroi form av processbeskrivningar, begränsningar i behörigheter, befogenheter och attesträtt. Åtgärder som har vidtagits på grund av korruptionsincidenter. Inga fa av korruption har kommit ti företagsedningens kännedom under Poitiska stäningstaganden och deaktighet i poitiska besutsprocesser och obbying. SJ detar som remissinstans när poitiska besut behandas. SJ vi genom att tihandahåa kvaitativa tjänster samt genom information och marknadsföring påverka SJs varumärke så att fer väjer tåget. SJ anser att järnvägen utgör ett håbart transportsag i framtiden, och försöker att verka för järnvägen i media och gentemot poitiker. Vi försöker utifrån vår position uppysa om var investeringar gör mest nytta för våra resenärer och för samhäsutveckingen. Konkurrenshämmande aktiviteter Totat anta juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdese av konkurrensagstiftning och monopobeteende, samt resutat. Den 10 januari besutade förvatningsrätten i Stockhom att avvisa Konkurrensverkets ansökningar om upphandingsskadeavgift. I skäen ti besutet anger förvatningsrätten att SJs verksamhet inte omfattas av agen om upphanding inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och att agen såedes inte är tiämpig på SJs upphandingar. SJ skue därmed inte bi skydigt att betaa upphandingsskadeavgift. Besutet överkagades den 31 januari av Konkurrensverket. För att kammarrätten ska pröva mået krävs att den meddear prövningstistånd. 11 Resutatindikatorer för produktansvar PR2 Kunders häsa och säkerhet Totat anta fa där reger avseende häso- och säkerhetspåverkan från produkter och tjänster inte efterevts. SJ ersätter resenärer som skadas ti föjd av järnvägsdrift, vid på- eer avstigning eer ombord på SJs tåg enigt Järnvägstrafikagen. Ersättningen bestäms enigt skadeståndsrättsiga reger. Vid tvist kan taan väckas i amän domsto. Inga ärenden har överämnats ti domstosprövning under Märkning av produkter och tjänster ÅHR: 37 PR5 Rutiner för kundnöjdhet inkusive resutat från kundundersökningar. ÅHR: 12, 18 Mångfad och jämstädhet LA13 Sammansättning av styrese och edning nedbruten på kön, ådersgrupp, minoritetstihörighet och andra mångfadsindikatorer. ÅHR: Redovisning Redovisas Redovisas devis Redovisning Redovisas Redovisas devis

59 DEFINITIONER OCH MÄTMETODER DEFINITIONER OCH MÄTMETODER Definitioner och mätmetoder Anta resor Summan av enkeresor med SJ, med eer utan byten. Arbetsedare Som arbetsedare räknas personer med edande befattning som ej innehar budget- och arbetsmijöansvar. Avkastning på eget kapita Årets resutat (ruande 12 månader) enigt resutaträkningen i procent av genomsnittigt eget kapita för 12- månadersperiod. Avkastning på syssesatt kapita Resutat efter finansiea poster pus finansiea kostnader (ruande 12 månader) i procent av genomsnittigt syssesatt kapita för 12-månadersperiod. Baansomsutning Totaa tigångar. Beäggningsgrad (procent) Reationen mean personkiometer och patskiometer. Bra Mijöva Naturskyddsföreningens mijömärkning. En mijömärkt resa ska ge iten kimatpåverkan, vara energieffektiv och ge åga utsäpp. Ett av kraven är att köpa in mijömärkt e. Mijömärkning av e stäer mijökrav på produktionen. En årig tredjepartsgranskning säkerstäer att SJ upp fyer kraven. Brundtandrapporten Rapport utarbetad av FNs Värdskommission för mijö och utvecking 1987 under ordförandeskap av Gro Harem Brundtand. Chef Som chef räknas personer med edande befattning som innehar budgetoch arbetsmijöansvar. EFQM Europeisk kvaitetsmode för verksamhetsutvecking. Egentrafik Trafik som SJ bedriver på kommersiea grunder eer avtaad trafik som het eer devis finansieras av bijettintäkter. Exempe på kommersie trafik är SJ 2000 mean Stockhom och Göteborg och exempe på avtaad trafik är den med Rikstrafiken avtaade trafiken ti och från övre Norrand. Eanvändning Inkuderar eanvändning vid tågdrift samt uppstäning av parkerade vagn ar. Eföruster i enät fram ti tågen är inte medräknade. Emissioner från edrift är beräknade på utsäpp vid eproduktion av vattenkraft och bygger på data från NTM 1). 50 procent av een är märkt med Bra Mijöva, där majoriteten är vattenkraft och en mindre de vindkraft. Övriga 50 procent köps in som vattenkraft. Totat sett utgör vindkraften cirka 1 procent av den inköpta een. Entreprenadtrafik Trafik som SJ bedriver på uppdrag av trafikhuvudman. Exempe på entreprenadtrafik är pendetågstrafik i Stockhom som SJs dotterboag Stockhomståg KB bedriver på uppdrag av SL. Ersättningstrafik (buss och taxi) Buss och taxi används som ersättningstrafik vid panerade banarbeten och opanerade störningar i tågtrafiken. Ersättningstrafik bestäs av tågtrafikedningen. GJ (Gigajoue) 1 mijard joue, enhet för energi. Goba Compact FNs principer kring mänskiga rättigheter, arbetsrättsiga frågor, mijö och korruption. Principerna baseras på FNs dekaration om de mänskiga rättigheterna, ILOs grundäggande konventioner om mänskiga rättigheter i arbetsivet, Riodekarationen samt FNs konvention mot korruption. Goba Reporting Initiative (GRI) GRI är en oberoende internatione organisation som utfärdar riktinjer för håbarhetsrapportering ( reporting.org). GWh (Gigawattimme) 1 mijon kiowattimmar, enhet för energi. Hyrbi SJ har ett samarbete med ett hyrbisföretag som innebär att hyrbi kan bokas via Internet, per teefon eer i butiker. I statistiken i den här rapporten ingår endast uppgifter om hyrbiar som nyttjats av SJs persona. ISO Internatione standard för mijö edningssystem. ISO 9001 Internatione standard för kvaitetsedningssystem. Kodioxid (CO 2 ) Kodioxid bidas vid förbränning av fossia bränsen (oja, ko, naturgas, bensin, diese) som huvudsakigen används för e- och värmetiförse samt för transporter. Kodioxid svarar för det största bidraget ti växthuseffekten både i Sverige och i övriga värden. Den pågående ökningen av jordens medetemperatur är en naturig uppvärmning som förstärks av mänskig aktivitet, viket också är den dominerande orsaken ti temperaturökningen de senaste 50 åren (käa: Naturvårdsverket). Kodioxidutsäpp (mätmetod) Kodioxidutsäpp från etåg i Sverige: Eanvändning från Trafikverket (kwh) x schabonutsäpp vattenkraft från NTM (0,024 g CO 2 /kwh). Kodioxidutsäpp från etåg i utandet: Eanvändning i respektive and (kwh) x schabonutsäpp från NTM (Norge: 0,024 g CO 2 / kwh (vattenkraft), Danmark: 0,024 g CO 2 /kwh (vindkraft). Ersättningstrafik: Data gäande kodioxidutsäpp räknas ut med hjäp av schaboner. För bussar antas förbrukningen av diese vara 2,64 /mi, och utsäppen 2,54 kg CO 2 / iter (Svenska Petroeum och Biodrivmede Institutet). För taxi uppskattas utsäppen i genomsnitt vara 0,172 kg CO 2 /km. Uppgifter om anta körda km fås från everantörer av ersättningstrafik. Tjänsteresor: Består av tåg (utsäppen är försum-bara), taxi (data gäande utsäpp från taxieverantör), hyrbi (data gäande utsäpp från hyrbiseverantör), fyg (anta personkm från resebyrå x schabonutsäpp fyg (0,078 kg CO 2 /km)) och förmånsbiar (anta körda km per bi x antagande om att cirka 10 procent körs i tjänsten x schabonutsäpp drivmede från NTM (etano: 0,078 kg CO 2 /km, diese: 0,157 kg CO 2 /km, ehybrid: 0,118 kg CO 2 /km, biogas 0,094 kg CO 2 /km)). Korgutning Teknik som innebär att vagnarna utar ite inåt i kurvorna så att tåget kan köra fortare utan att det bir obekvämt för passagerarna. Korgutning finns på SJ 2000-tågen. Kortfristiga paceringar Begreppet kortfristiga paceringar i baansräkningen för moderboaget avser paceringar med en öptid understigande 1 år. För koncernen avses ränte bärande paceringar med en öptid på mean 3 månader och 1 år. Även ängre obigationer som innehas för hande ingår i kortfristiga paceringar oavsett öptid. Leverantörs- och partnerskapsbedömningar Nytt håbarhetsmå med syfte att säkerstäa att våra identifierade högoch meanriskeverantörer efterever krav städa i samband med upphanding. Likvida mede Begreppet ikvida mede är summan av kassa och banktigodohavanden samt räntebärande paceringar med en öptid på högst 90 dagar vid anskaffningstidpunkten. Medeanta anstäda Antaet årsanstäda som ett genomsnitt av årets arbetade tid. Mijöindex Mäts öpande i ombordundersökningen och visar hur mijömedvetet kunderna anser att SJ är. Nettoskud Nettot av räntebärande avsättningar och skuder minus räntebärande tigångar. Nöjd kundindex Mått på hur nöjd en resenär är som kund hos SJ med hänsyn ti sina samade reseuppeveser med SJ de senaste 12 månaderna. OHSAS Internatione standard för edningssystem för arbetsmijö. Ombordundersökning Regebundna kundmätningar ombord på tågen. Omsättning Totaa intäkter. Personaomsättning Ackumuerad personaomsättning beräknat på snittet av anta rekryteringar och avgångna fastanstäda dividerat med två, dividerat med anta fast anstäda personer. Personkiometer Antaet resor med SJ AB mutipicerat med resängden. Patskiometer Offererade patskiometer utbjudna ti försäjning, det vi säga antaet tigängiga patser mutipicerat med resängden. Punktighet Ande tåg som ankommer ti sutstation enigt gäande tidtabe. Ny branschstandard från och med september 2013 är definierad som rätt tid +5 minuter för aa persontåg. SJ mätte tidigare punktigheten för fjärrtåg som rätt tid +15 minuter. 1) NTM (Nätverket för Transporter och Mijön, Beräkningar och antaganden är utförda av SJ baserat på NTMs metoder och data

60 DEFINITIONER OCH MÄTMETODER Reguaritet Ande tåg som avgår från utgångsstation och kommer fram ti sutstation enigt den pan som gäer två dygn innan trafikdygn. Restidsgaranti SJs åtagande avseende ersättning vid för sening. Se aktue information på Resutat per aktie Periodens resutat dividerat med genomsnittigt anta aktier. Röresemargina Röreseresutat i procent av årets intäkter. Röreseresutat Skinaden mean röresens intäkter och röresens kostnader. Serviceindex Mått på resenärens uppfattning om service, information, tigängighet och bemötande ombord på tåget. Sjukfrånvaro Anta sjukskrivna mätt i tid för sjukskrivning deat med anta årsanstäda. Sjukersättning tis vidare ingår inte i statistiken för sjukfrånvaro. SJ Voontär Nytt håbarhetsmå som ger medarbetarna en möjighet att ägna sig åt ideet arbete på arbetstid. Skudsättningsgrad Räntebärande skuder dividerat med eget kapita. Soiditet Eget kapita i reation ti baansomsutningen. Syssesatt kapita Baansomsutningen minskad med icke räntebärande skuder och icke räntebärande avsättningar inkusive uppskjutna skatteskuder. Taxi Taxi kan förbestäas samtidigt som tågbijetterna bokas eer av medarbetarna ombord på tåget. I statistiken i den här rapporten ingår endast uppgifter om SJs personas taxiresor. Tigängighet Hur vä anpassad mijön i och i direkt ansutning ti SJs tåg är för personer med funktionsnedsättning. Trafikhuvudman (THM) Ansvarig för den okaa och regionaa injetrafiken för persontrafik inom ett än. Trafikintäkter Intäkter av egentrafik och entreprenadtrafik. Trafiksäkerhetsindex Värdering av inträffade oyckor satt i reation ti produktionsvoymen. Tågkiometer Summan av aa tågs körsträckor. Varumärkesindex (VMI) Mått på hur SJ som företag (varumärket) uppfattas av resenärerna. Vinstmargina Resutat efter finansiea poster i procent av röresens intäkter. Wi-fi, 4G Trådöst nätverk med fjärde generationens bredbandskommunikation, viket ger snabbare internetuppkopping än tidigare. Yied Intäkter egentrafik dividerat med voym resande i SJ (mätt i personkiometer). Årets resutat Resutatet efter skatt. Årsanstäda Anta anstäda mätt i så kaad kontrakterad tid och hetidstjänster. Exkuderade är tjänstediga utan ön och ångtidssjuka med sjukersättning ti svidare. Årsanstäda är ett tidsmått över den kontrakterade tiden. En person som är anstäd på hetid är en årsanstäd, en person som är anstäd 80 procent är 0,8- årsanstäd. Timanstädas tid beräknas om så att de går att mäta i måttet årsanstäd. Års- och håbarhetsredovisningen har producerats i samarbete med Sthm Kommunikation & IR AB. Foto: Johan Töpe, Stefan Borgius, Per Hanstorp, Karoine Hoppe, Stefan Nisson, Magnus Pehrsson. Tryck: Eanders AB 116 SJ års- och håbarhetsredovisning 2013

61 Postadress: SJ AB, Stockhom Besöksadress: Vasagatan 10 Org. nr sj.se