Innehåll. Inledning 3

Transkript

1

2 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande jourkvinnor och jourtjejer? 8 Viken utbidning behövs? 9 Startpaket från Roks 9 Vika dokument behövs? 11 FÖRENINGSVERKSAMHET 12 Föreningen och styresen 13 Styresearbete 13 Kommunen 14 Söka pengar 14 KOMMUNIKATION 17 Kommunikation inom jouren 17 Kommunikation utåt 18 Kommunikation mean jourer och Roks 19 Länkar 19 Käförteckning 20 Biagor 21 Tips på dagordning 21 Protoko fört vid nybidningsmöte 22 Tips ti föreningens stadgar Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige 2013 Foto: Juia Lindemam Layout och origina: Lagre Information AB

3 INLEDNING Det här materiaet handar om hur det kan gå ti att starta en kvinnojour, tjejjour eer kombinerad kvinno- och tjejjour. Här tas några grundäggande måsten upp för att det ska bi en bra start för föreningen. Ni får även maar med försag på dagordning inför de första viktiga mötena. När ni vä har satt i gång er förening så finns mycket annan itteratur för att kara er vidare i uppbyggandet av verksamheten. Här får ni hjäp med det som behöver ordnas före och precis under starten! Vad är Roks? R O K S, R I K S O R G A N I S AT I O N E N för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är Sveriges största sammansutning och medemsorganisation enbart för kvinnooch tjejjourer. Roks finns för att sama kvinno- och tjejjourerna och erbjuda kunskapsstöd och för att nationet driva de frågor som jourerna vi att Roks uppmärksammar. Eftersom Roks är en parapyorganisation har Roks inte en bestämmande ro, utan varje jour är sjävständig. Medemsjourerna förbinder sig dock att föja Roks stadgar, utöver att de också skriver egna stadgar. Som medem får jourerna stöd i jourarbetet, information inom områden som rör mäns våd mot kvinnor och erbjuds öpande utbidning på både grundnivå och avancerad nivå. Roks bedriver även opinionsbidande arbete och informerar sina medemmar om aktuea händeser via e-post, medemswebb och den egna tidningen Kvinnotryck. Varje år samar Roks in statistik från sina medemsjourer, som är otroigt viktig i det opinionsbidande arbetet. 3

4 ROKS VÄRDEGRUND OCH KVINNO- OCH TJEJJOURERNAS UNIKA STÄLLNING Det är viktigt att det finns utrymmen för kvinnor och tjejer att mötas och arbeta poitiskt utan mäns tokningsföreträde. Roks och Roks kvinno- och tjejjourer är sådana utrymmen. Kvinnoseparatismen är en viktig de av Roks feministiska grundsyn och värdegrund. Feministisk teori och metod utgör tisammans med kvinnors och tjejers erfarenheter grunden för stödarbetet i jourröresen. Genom det praktiska arbetet har jourröresen fått unik kunskap om mäns våd mot kvinnor. Vi kan väja att atid stå på kvinnornas och tjejernas sida. Kvinnosoidaritet Hjäp ti sjävhjäp Kvinnoseparatism Feminism Detaktighet,kunskap och engagemang Systerskap VAD GÖR KVINNOJOURER OCH TJEJJOURER? Kvinnojourerna och tjejjourerna jobbar aktivt med att stötta och skydda kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våd. Med mäns våd mot kvinnor menar vi både fysiskt våd (misshande, sag, sparkar, stryptag), psykiskt våd (hot, kränkningar, isoering), sexuet våd (vådtäkt, sexuea övergrepp, prostitution och pornografi), ekonomiskt våd (att en kvinna inte får jobba för mannen och därför inte kan försörja sig sjäv) och materiet våd (att mannen förstör kvinnans ägodear eer käder). Tjejjourernas stödsamta handar också om att stötta unga tjejer i at som handar om att vara en ung tjej. Det kan vara tankar och frågor om kroppen, känsor, reationer, mobbning eer sex- och samevnad. Gemensamt för aa kvinnojourer är att de har en jourteefon dit kvinnor kan ringa för att stäa frågor, prata om hur de har det och få hjäp och stöd i hur de går vidare om de är utsatta för våd av en manig eer kvinnig partner. Kvinno jouren har även ofta en oka dit kvinnor kan komma och prata med jour kvinnorna. De festa har också ett skyddat boende, en ägenhet där kvinnan och hennes barn (om hon har några) kan bo om de behöver fy från sitt hem. De festa jour ägenheter är koektiva boenden med pats för fera kvinnor och barn. 4

5 Kvinnojourerna föjer också med kvinnor ti poisen, sjukhuset eer sociatjänsten om de behöver det, och ger dem råd, stöd och information om hur det fungerar om de ti exempe vi poisanmäa mannen eer ansöka om kontaktförbud. Om de pois anmäer är kvinnojouren med hea vägen och stöttar dem. De kan också hjäpa ti med att exempevis hitta en ny skoa ti barnen om de måste fytta. Ofta får kvinnor som har kontakt med jouren under en tid en jourkvinna som de har personig kontakt med, och barnen kan också få egna kontaktkvinnor. En de kvinnojourer har en juridikjour som oftast bekvinnas av juriststudenter. En de har särskida barnansvariga jourkvinnor som stöttar barn som uppevt våd hemma. Några jourer är ferspråkiga och riktar sig särskit ti kvinnor med utändsk härkomst. Tjejjourerna har också en jourteefon och ofta också mej- och chattjour. De svarar på aa möjiga frågor, ingen fråga är för stor eer för iten för att stäa ti en tjejjour. En de har också en oka dit tjejer kan komma och prata, och många har oika tjejgrupper där tjejer kan träffas och göra oika aktiviteter. Precis som kvinno - jourerna så stöttar de tjejer vid poisanmäningar och föjer med på rättegångar och besök på ungdomsmottagningar. Hos en de tjejjourer får stödsökande tjejer en särskid jourtjej som är deras, som de exempevis kan gå och fika med, prata med utanför jourtiderna eer ha annan kontakt med. Både kvinnojourerna och tjejjourerna är ute och föreäser i skoor och på andra stäen, arbetar opinionsbidande och med informationsspridning. Det som är unikt med kvinno- och tjejjoursröresen är att jourerna inte är myndigheter, utan ideea föreningar där kvinnor och tjejer med oika bakgrund, erfarenheter och utbidningar engagerar sig på sin fritid för att stötta andra kvinnor och tjejer. Jourerna för inga journaer och kvinnor, tjejer och barn kan atid vara anonyma. Som medem i Roks får aa jourer ett startpaket. Det kommer att hjäpa er i starten av er jour. MEDLEMSKAP I ROKS Som medem i Roks får aa jourer ett startpaket. Det kommer att hjäpa er i starten av er jour. Vad det innehåer kan ni äsa mer om under rubriken Startpaket från Roks. Som jour får ni också en prenumeration på tidningen Kvinnotryck och en mejadress från Roks. Gemensamt för både startpaketet, Kvinnotryck och mejadressen är att kvinnojourer och tjejjourer som är en de av samma förening, men har egen verksamhet, får var sitt startpaket samt sin egen prenumeration och mejadress. 5

6 Som medemmar i Roks går det också att söka pengar för sin verksamhet från Roks. Även detta kan göras separat för kvinnojouren och tjejjouren när verksamheterna är separata men föreningen gemensam. Läs mer under rubriken Söka pengar. Om er jour vi bi medem i Roks behöver ni dea Roks värde - grund och skriva under på Roks etiska riktinjer. För mer information om dessa och om hur ni ansöker om medemskap, kontakta Roks via info@roks.se. 6

7 Varför starta en jour? Tänk igenom varför ni vi starta en kvinnojour eer tjejjour. Vi ni driva en viss fråga eer verksamhet, eer har ni kanske speciakompetens inom något särskit område? Det är bra om ni kan enas om varför ni behövs och vad just ni vi tiföra. D E T Ä R B R A AT T H A E N G E M E N S A M I D E O L O G I och ett gemensamt språk inom en jour. Begrepp och termer som en jour använder sig av spegar ofta jourens ideoogi och stäningstagande i oika frågor. Det språk som en jour använder sig av i informationsmateria och i sin direktkontakt med stödsökande sänder på så vis oika signaer beroende på vika ord och uttryck som väjs. Som en hjäp i sökandet efter ett gemensamt språk finns skriften Roks ABC. Den kan ni använda som grund när ni pratar igenom vad som passar för er och för den jour som ni vi starta! Aa jourkvinnor och jourtjejer har oika anedning ti att vija engagera sig i en jour. Det vi aa har gemensamt är vijan att förändra, men ursprunget ti den strävan kan variera. Vissa av oss har sjäva utsatts för kränkningar och våd, men inte aa. Att sjäv ha varit utsatt kan vara en styrka i jourarbetet, men bara när vi har bearbetat våra uppeveser. Annars riskerar joursamtaen att bi mer för den som tar emot samtaet i stäet för den stödsökande. Diskutera hur ni tänker kring detta i er jour och vika rutiner ni vi ha. 7

8 I aa kommuner finns det behov av verksamheter som stöttar kvinnor, tjejer och barn som utsätts för mäns våd. Ni behövs! HUR SKA NI NÅ UT TILL BLIVANDE JOURKVINNOR OCH JOURTJEJER? Var kan ni hitta fer kvinnor och tjejer som är intresserade av att starta en jour tisammans med er? Det kan vara bra att i förväg ha tagit reda på vad det finns för verksamhet i kommunen för kvinnor som utsätts för mäns våd. Vi ni vara en egen och kanske aternativ verksamhet ti de som finns, en tjejjour tihörande en redan etaberad kvinnojour eer finns det ingen annan verksamhet as? Ta hjäp av en kvinno- eer tjejjour på orten! Finns det redan en Roksansuten jour i närheten kan ni fråga dem vad de kan erbjuda er. Många tjejjourer startar som en de av en kvinnojour och får då stöd och utbidning av kvinnojouren. Ni behöver däremot inte bi en de av samma förening för att få inspiration och hjäp av andra jourer. Om ingen jour finns på er ort kan ni kanske åka på studiebesök ti en näriggande jour. Hitta andra kvinnor och tjejer som är intresserade genom att ha föreäsningar, annonsera eer sätta upp affischer på skoor, kaféer, fritidsgårdar, bibiotek, vårdcentraer och ungdomsmottagningar. Ta kontakt med media och berätta om att ni ska starta en kvinno- eer tjejjour på er ort. Berätta varför ni behövs och vad ni tänker förbättra! Avsuta aa föreäsningar och informationer med att fråga om någon är intresserad av att vara med och starta en jour. Kontakta de som har anmät sig så snart som möjigt. Tjejjourer kan så snart ni registrerat föreningen och bivit medemmar i Roks gratis bygga upp en hemsida genom Tjejjouren.se sajten som samar aa tjejjourer i Sverige. Via er hemsida kan ni uppmana ti engagemang och efterysa nya jourkvinnor och jourtjejer. Kvinnojourer bör också bygga upp en hemsida så snart som möjigt. Roks har tips på hur jouren kan rekrytera och behåa nya medemmar och Tjejjouren.se har rekryteringsaffischer och annat materia som aa tjejjourer får bestäa het gratis! 8

9 VILKEN UTBILDNING BEHÖVS? Finns någon jour i närheten som har utbidningar som ni kan ta de av? Ta hjäp av era systerjourer och av Roks för att skaffa utbidning! Börja med att ta kontakt med Roks. Då får ni en kontaktperson som ni kan boa tankar och idéer med. Kontakta en jour i närheten och se om ni kan gå en utbidning hos den redan etaberade jouren. Starta en egen grundutbidning. Studieförbunden kan hjäpa er och Roks har en stor saming materia som ni kan använda er av. Roks kan även tipsa om inspirerande och kunniga föreäsare. När ni är medemmar i Roks får ni också tigång ti Roks utbidningspärm, som är en materiasaming där varje jour kan pocka det som den finner användbart för att sätta ihop grundutbidningar för bivande jourtjejer och jourkvinnor. Efter den första tiden som förening kan det vara dags att undersöka om ni be - höver vidareutbida er inom något område. Prata ihop er i jouren om det finns något som ni behöver ära er mer om eer om det finns något område som känns het nytt. När information om aktuea Roksutbidningar och andra reevanta utbidningar når er, hur gör ni för att denna information ska komma aa medemmar ti de? Se ti att informationen sprids på ett demokratiskt sätt och att så många som möjigt får deta i utbidningar och att det inte bir samma personer hea tiden. Det är viktigt att den kunskap vi får som jourkvinnor och jourtjejer kommer hea jouren ti de. Det är därför bra om aa som detar i utbidningar rapporterar tibaka ti jouren om vad de har ärt sig. Om det görs i form av en miniföreäsning är det ofta ätt att ta ti sig och enket att stäa frågor. Görs det skriftigt kan det sparas så att även framtida medemmar kan ta de av kunskapen och det kan också ätt inkuderas i nästa grundutbidning. STARTPAKET FRÅN ROKS Som ny jour i Roks kommer ni att få ett startpaket på posten. Kom ihåg att ni som kombinerad kvinno- och tjejjour får ett startpaket för kvinnojouren och ett för tjejjouren om ni har egna verksamheter! 9

10 STARTPAKETET INNEHÅLLER Dokument Roks stadgar Presentation av Roks styrese Presentation av Roks kansi Statistikbanketter Roks samar årigen in statistik från jourerna Tjejjouren.se Varför och hur? Ett informationsbad för tjejjourer om Tjejjouren.se Broschyrer Informationsbroschyr om Roks Informationsbroschyr om Roks tjejjourer Roks etiska riktinjer Roks värdegrund Böcker Barn som uppevt våd en handbok för kvinnojourer av Emma Wién (samt ett USB-minne med band annat utskrivbara känsokort) Jag kaade det adrig för vådtäkt av Josefin Grände Att möta vådsutsatta kvinnor av Josefin Grände Barn, våd, famijerätt och kvinnojoursarbete av Maria Eriksson Ideea föreningar, skatt, ekonomi, juridik av Björn Lundén och Jan Lindbad Vådets normaiseringsprocess och andra vådsförståeser av Eva Lundgren Tidningar De senaste två numren av Roks tidning Kvinnotryck Övriga skrifter Roks rapport 1/2009: Samverkan under frihet eer tvång? Utvärdering av processen vid fördeningen av statiga mede ti Roks medemsjourer 2007 Roks rapport 2/2009: Täckmante: äktenskap kvinnojourernas erfarenhet av fruimport Roks rapport 1/2010: Grov kvinnofridskränkning vad vet vi efter 10 år? Roks rapport 2/2010: Fruimporten fortsätter Roks senaste verksamhetsberättese De 8 härskarteknikerna (ung) De 8 härskarteknikerna (vuxen) Varningssignaer och råd På ta om kvinnor och män athund om jämstädhet Nya Kvinnor & ekonomi Redskap en handbok för utåtriktat tjejjoursarbete Roks kvaitetssäkringsmateria (ia och stora häftet) 10

11 Umgängessabotörerna Fua gubbar, nätfirtar och camsex om vad tjejer möter på nätet och hur vi möter dem Roks ABC Övrigt Roks utbidningspärm grundutbidning ti jourkvinnor och jourtjejer VILKA DOKUMENT BEHÖVS? Ha möten med aa intresserade där ni bestämmer hur ni vi arbeta i jouren. Gör en verksamhetspan och budget. Ta hjäp av maarna från Roks! Gå igenom vem eer vika som ska ha mandat att göra inköp, besuta om ekonomiska frågor, beoppsgränser för inköp med mera. Dokument som behöver författas är: Stadgar mer information om vad de ska innehåa hittar ni i bifogade maar, sist i skriften. Där finner ni också maar för dagordning och protoko vid nybidningsmöte. Verksamhetsbeskrivning, bra information finns i Ideea föreningar av Björn Lundén. Verksamhetspan, bra information finns i Ideea föreningar av Björn Lundén. Budget, bra information finns i Ideea föreningar av Björn Lundén. Organisationsbevis på Skatteverket ordnar ni organisationsnummer och organisationsbevis. Ni behöver också ta fram dokument som behövs i den öpande verksamheten. Försag på vad som kan behövas finns i Roks kvaitetssäkringsmateria, i det stora häftet med maar. Det materiaet får ni när ni har bivit medemmar i Roks. Där finns ti exempe banketter för statistik, tystnadsöfte och fumakt. Där finns även tips och råd kring att opinionsbida, ägga upp en mediestrategi och mycket mer. Kort sagt finns det mesta ni behöver. Göm inte att kontakta andra jourer och hör er för om ni kan få göra studiebesök hos dem och prata med andra jourtjejer och jourkvinnor! 11

12 Föreningsverksamhet D E T Ä R T RY G G T F Ö R E N N Y G R U P P att träffas om det finns någon som håer i ordningen och ser ti att aa får komma ti tas, gärna med hjäp av rundor under mötets gång. Att håa en runda är att åta aa taa fritt i tur och ordning utan att bi avbrutna och utan att de andra i rundan får kommentera inägget. Det gör det ättare att formuera sina tankar än i en diskussion. Därför är den struktur på möten att föredra framför ordet är fritt -sti. En dagordning är också viktig för att inget ska gömmas bort. Kom ihåg att taa om hur medemmarna får med ärenden på dagordningen (exempevis genom att meja ordföranden). Ett bra tips ti både gama och nya föreningar är att skaffa boken Ideea före ningar (Björn Lundén förag). Den är ti stor hjäp vid frågor om stadgar, mötesteknik, ansvar, ekonomi, reger och at annat som är nödvändigt att veta för att bedriva en fungerande föreningsverksamhet. Att prata om tisammans Vad ska vi ha för verksamhet? Ska vi satsa på stödarbete genom samta? Ha skyddat/hemigt boende? Lägga kraft på opinionsbidning? Utbida andra? Föreäsa? Håa i tjejgrupper? Anordna manifestationer och aktioner? Internutbidning eer annan fortbidning? Hur ska vi ägga upp vår rekry - tering för att säkra jourens framtida verksamhet? 12

13 FÖRENINGEN OCH STYRELSEN Styresen är vanigtvis den grupp medemmar som verkstäer jourens besut om verksamhetsinriktning. Det är på årsmötet som styresen tisätts och ges mandat att företräda föreningen och utföra styresearbetet på bästa sätt. Oavsett hur ni vi arbeta i praktiken krävs det en forme styrese med en ord - förande och en kassör. Även om ni vi ha en patt organisation, där aa medemmar detar i besutsfattandet i direktdemokratisk anda, behöver ni ha en överens - kommese om vem i jouren som ska skriva under kontrakt och avta, på grund av administrativa och föreningstekniska skä. De festa jourer har en styrese där det förutom nämnda poster också finns en vice ordförande och en sekreterare. Övriga i styresen är edamöter. Bestäm vika som ska vara firmatecknare och vika som ska ha attesträtt. Firma - tecknare är den eer de som juridiskt startar föreningen och då också har rätten att skriva under handingar och avta för föreningen. Detta ansvar går att dee - gera genom att ge en fumakt ti någon annan i jouren. Attesträtt betyder att styresen ger fumakt ti någon eer några att godkänna fakturor och utbetaningar. Fumakten kan vara beoppsbegränsad. Diskutera om en jourkvinna eer jourtjej med attesträtt ska få attestera sina egna bestäningar eer inköp, eer om de atid ska inhandas av en part och godkännas av en annan. Vanigast är att det är ordförande och kassör som har rätt att teckna firma, det vi säga skriva under handingar och avta för föreningen, samt attestera fakturor och utbetaningar. Attest kan ske var för sig upp ti en viss beoppsnivå och ge mensamt över den summan. STYRELSEARBETE Förutom stödverksamhet och opinionsbidning är ekonomin en av de viktigaste frågorna för jouren. Aa i styresen ska sätta sig in i ekonomin och ha kunskap om ansvar och mandat. Kassören gör mycket av det underiggande jobbet med ekonomin, men det är hea styresen som är ansvarig inför medemmarna och eventuea bidragsgivare. Styresen i föreningen ska på uppdrag av medemmarna utarbeta riktinjer för verksamheten. Aa i jouren, både styrese och andra jourtjejer och jourkvinnor, genomför sedan det som besutas. Styresen behöver diskutera och komma överens om uppgifter för styresen, hur ofta möten ska håas, om de är öppna för medemmar med mera. Styreseedamöterna bör sprida uppdragen på ett sätt som gör att aa känner sig deaktiga, att de får möjighet att använda sina kompetenser och att arbetsbördan fördeas så att ingen tar för mycket eer för ite ansvar. 13

14 KOMMUNEN Kommunen är en viktig aktör för de ara festa kvinnojourer och tjejjourer, och det kan vara en god idé att kontakta er kommun så tidigt som möjigt. Förutom ekonomiska bidrag kan de ha möjighet att sponsra er med okaer. Föreningsbidrag Kommunen har möjighet att stödja en jour med föreningsbidrag, ett bidrag som går ti ideea organisationer för att de ska arbeta med opinionsbidning och aktiviteter. Storeken på ett föreningsbidrag kan variera, men igger troigen mean kr och kr. Föreningsbidrag ti ideea organisationer hanteras ofta av kutur- och fritidsnämnden. Verksamhetsbidrag Från kommunen går det också att söka verksamhetsbidrag ti den ordinarie stödverksamheten på jouren. För många jourer är verksamhetsbidraget den största inkomstkäan. Det är viktigt att komma ihåg att kommunen har ett ansvar enigt sociatjänstagen att se ti att det finns stöd och skydd för kvinnor och barn som utsatts för våd. Många kommuner uppfyer det ansvaret genom att stödja en idee kvinnojour med verksamhetsbidrag. Viken enhet inom kommunen som har ansvar för verksamhetsbidrag för kvinnor och barn som utsatts för våd kan variera, i mindre kommuner är det ofta socianämnden medan det i större kommuner kan finnas en särskid kvinnofridsenhet. Om ni panerar att starta en kvinnojour med ett skyddat boende kan kommunen ha möjighet att hjäpa er att hitta en ämpig oka. Ersättning från sociatjänsten Många kvinnojourer med skyddat boende tar emot kvinnor och barn som kommer genom sociatjänsten, och då betaar sociatjänsten en ersättning ti jouren för de nätter som kvinnan och eventuea barn bor på jouren. Samtidigt är det bra att veta att ångt ifrån aa kvinnor och barn väjer att gå den vägen. Det som är unikt med kvinnojoursröresen är att jourerna inte är myndigheter, och därför vänder sig kvinnor som inte vi hamna i myndigheters register av oika anedningar direkt ti kvinnojourerna. SÖKA PENGAR När er jour har gjort er verksamhetspan och budget är det dags att söka pengar. Tyvärr är det svårt för jourerna i dag att få kontinueriga mede ti sin verksamhet. Många får bidrag från kommunen som täcker vissa kostnader, men de festa söker ändå projektmede för att dryga ut kassan. Projektmede kan inte användas ti öpande kostnader utan ska användas ti specifika tidsbegränsade projekt inom jouren. 14

15 NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR NI SÖKER PENGAR Var ute i god tid! Många bidragsgivare tar god tid på sig att ge besked. Gör en första ko band bidragsgivarna och hör om er projektidé är något som de kan tänka sig att stödja. Projektmede ges ofta ti idéer som är nyskapande. Beskriv tydigt vad ni ska göra i projektet så att inget kan missuppfattas, men försök att inte begränsa er sjäva genom att vara för detajerade. Betona föreningens kompetens och den kunskap som finns inom vår rörese och hur kunskapen som tikommer i projektet kommer att spridas och komma de stödsökande kvinnorna och tjejerna ti de. Tänk noga igenom vad ni vi uppnå under projektets gång och vad sutmået är. Gör en tidspan för vad som ska genomföras och när. Sök inte en mindre summa än ni behöver. Om bidragsgivaren tycker att ni sökt för mycket så kommer de att säga det eer het enket bevija en mindre summa. Styresen ska godkänna ansökningar, och firmatecknare (ofta ordförande och/eer kassör) ska underteckna ansökan. Kontakta eventuea kommande samarbetspartners innan ni söker pengar. Många bidragsgivare vi veta att det finns en önskan från mottagaren om att projektet ska genomföras, en bestäare brukar det kaas. Gör gärna en iten undersökning och ta med resutatet i ansökan. Kontakta exempevis skoor innan ni söker pengar ti ett projekt där ni vi träffa eever på skoor. Att ha samarbetspartners ser också bra ut i en ansökan och kan öka möjigheten att ansökan bir bevijad. Tänk på att det ska göras en rapport efter genomfört projekt! För gärna oggbok under projektets gång och tänk på att från början formuera må som är ätta att redovisa och som gärna går att mäta på något sätt. Göm inte att skicka in rapporten! Skriv bra svenska, åt fera personer korrekturäsa! Ett bra språk ger ett gott intryck. Oika bidragsgivare kan ha het oika förutsättningar att ge pengar. Det bästa är att kontakta bidragsgivaren, berätta vad ni behöver pengar ti och fråga om det finns möjighet för dem att hjäpa er. 15

16 Försag på var ni kan söka pengar: Kommunen Sociastyresen Brottsofferfonden Amänna arvsfonden Länsstyresen Studieförbund (exempevis ti utbidningar) Ungdomsstyresen Roks Landstinget Aa Roks medemsjourer kan söka mede från Roks. Om ni är en kombinerad kvinno- och tjejjour där kvinnor och tjejer har egna verksamheter kan ni söka bidrag för båda dessa verksamheter. Roks informerar när det är dags att söka. Fera jourer hittar också bidragsgivare på andra sätt. Det kan vara at från att få en färgfirma att sponsra med färg för att måa om jourokaen, ti organisationer och föreningar som skänker insamade pengar från ett event ti kvinno- och tjejjouren. Givetvis kan jouren också ha sina egna insamingar. Kanske kan er jour anordna en oppis eer så passar det bättre att ägga upp information om stödmedemskap och bidrag på er hemsida? Hitta de arbetssätt som passar er bäst! 16

17 Kommunikation KOMMUNIKATION INOM JOUREN När ni ska starta en jour är det bra att skapa en e-postadress för jouren. Innan ni bir medemmar i Roks kan en vanig mejadress som ni får via en gratistjänst fungera för att ni ska kunna ge era kontaktuppgifter ti bivande jourtjejer och jourkvinnor. När ni vä har bivit bevijade medemskap i Roks får ni en roksadress, ti exempe: kvinnojouren.namnpåstaden@roks.se eer tjejjouren.namnpåstaden@roks.se. Om ni är en kombinerad kvinno- och tjejjour med separat kvinno- och tjejjoursverksamhet får ni en adress för varje verksamhet en för kvinnojouren och en för tjejjouren. En de jourer väjer att ha oika mejadresser för stödsökande och övriga kontakter, exempevis kontakt@erjour.se, info@erjour.se, press@erjour.se. Detta kan vara bra för att särskija oika typer av mej, särskit om aa i jouren inte ska svara på stödmej men fortfarande ska kunna äsa andra mej. Om ni väjer att ha oika adresser för oika ändamå tänk på att ni måste se efter om det kommit in något nytt på aa dessa adresser. Från Roks kan ni bara få en mejadress per verksamhet och sutet är Var noga med att information ni skickar ut inför jourstarten kommer ut i god tid, är inkuderande och tydig och går ut ti aa som vi gå med i jouren. När ni bidar er jour bör ni prata igenom och sätta upp riktinjer för vika utskick som kommer ti er jourmej som ska skickas vidare ti medemmarnas privata mejadresser och så vidare. 17

18 KOMMUNIKATION UTÅT Kontakta okaa poitiker för att berätta om att ni ska starta en kvinno- eer tjejjour och ta gärna hjäp av informationen i kvaitetssäkringsmateriaet i era för - beredeser inför det. Om det finns en kvinnofridsverksamhet i kommunen, ta kontakt med den och berätta om vad ni panerar och att ni gärna vi samarbeta. Som tjejjour kan det vara en bra idé att även höra av sig ti ungdomsmottagningen och ungdomsverksamheter på orten. Kontakta oka media (okaradio, gratistidningar, okatidningen, oka-tv). Det är bra om ni kan få media att göra reportage om er och er kvinno- eer tjejjour. Hämta inspiration från kvaitetsäkringshäftet! När ni gått med i Roks kan ni som tjejjour även vara med i samarbetet Tjejjouren.se. Som tjejjour får ni då en gratis hemsida och hjäp med att sjäva bygga upp den. Med den föjer oika verktyg som ni kan använda i ert jourarbete, som Tjejguiden en informationsbank för unga tjejer. Ni får även en egen fråge - åda och ett chattverktyg att använda i er jourverksamhet. Som kvinnojour bör ni fundera på om ni har tid och möjighet att starta en hemsida. Eftersom kvinnojourernas mågrupp i stor utsträckning befinner sig på nätet kan vi anta att deras informationssökning på nätet också ökar. Det betyder att de förmodigen kommer att söka på internet om de vi hitta er. Om ni bestämmer att ni vi ha en hemsida kan det vara bra att ha den färdig innan ni kontaktar media så att hemsideadressen kan komma med i reportage om er. Hemsidan kan ti en början vara vädigt enke. Det viktiga är att det finns information om vad ni är, vad ni gör, vad ni vi och hur det går att kontakta er. Tänk på att det viktiga är basinformation! En hemsida görs inte på en dag, och det är ett omfattande arbete att håa den uppdaterad. Det är bättre att ha ite information som atid är aktue, än att ha detajerad information om öppettider med mera, som riskerar att inte uppdateras och därför orsaka irritation eer besvikese hos besökaren om informationen inte stämmer. Det dagiga internetanvändandet för kvinnor mean år igger så högt som 90 procent. För kvinnor mean år är siffran drygt 80 procent och för kvinnor i årsådern är det dagiga internetanvändandet nära 40 procent (Statistiska centrabyrån, 2011). 18

19 Två bra grundböcker! Feminism av Lena Gemzöe (Bida förag) Föreningskunskap av Björn Lundén (BL förag) KOMMUNIKATION MELLAN JOUREN OCH ROKS Förutom en bra kommunikation inom jouren och utåt mot amänheten och stödsökande är det också bra att ha en god kommunikation med sin riksorganisation. Börja med att kontakta Roks så snart ni kommit på att ni vi starta en kvinno- eer tjejjour. Då kommer ni att få kontakt med den styreseedamot som är ansvarig för ert geografiska område och hon kommer att hjäpa er i starten av er jour. Hon finns också tihands för er under ert kommande jourarbete. Att upprätthåa en god kommunikation mean jour och riksorganisation är något som aa tjänar på. Tänk ti exempe på att höra av er om ni skue byta post-, mejeer hemsideadress eer om ni har något särskit på gång i jouren. At som ni gör på jourerna vi Roks och samarbetet Tjejjouren.se hemskt gärna yfta fram genom respektive hemsida och Facebooksida. Därför är det roigt för oss att få veta vad som händer ute på jourerna och ha möjighet att yfta fram detta. Om ni ängre fram under er jourverksamhet stöter på svårigheter, har synpunkter och frågor om jourarbetet eer Roks är ni sjävkart mer än väkomna att höra av er. Då kan ni antingen kontakta Roks kansi eer den styreseedamot som är er kontakt i Roks styrese. Länkar Adrig okej Information och stöd ti unga hbtq-personer. Dina rättigheter Information och stöd kring att dina rättigheter handar om dina behov, inte om din famijs eer säkts. Dubbet utsatt Information om mäns våd mot kvinnor med funktionsnedsättning. 19

20 Hjäpinjen (f.d. Nationea Hjäpinjen) Information och stöd ti dig i psykisk kris eer i andra svåra ivssituationer. HOPP Riksorganisationen mot sexuea övergrepp. Information, stöd och sussning ti okaa föreningar. Kvinnofridsinjen Information och teefonstöd för dig som utsatts för hot och våd. Nationet centrum för kvinnofrid, NCK Information och sussning ti Kvinnofridsinjen som drivs av NCK. Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Information och sussning ti Roks tjejjourer och kvinnojourer. Sjävmordsuppysningen Information och stöd för suicidbenägna och anhöriga. Sociastyresen Information kring sociatjänst, häso- och sjukvård, häsoskydd, smittskydd och epidemioogi. Terrafem Kvinnojour som finns i fera städer och som har en natione teefoninje med stöd på över 40 oika språk. Tjejjouren.se Samarbetet som samar aa tjejjourer i Sverige. Information, stöd och sussning ti tjejjourer. UMO Din ungdomsmottagning på nätet. Information, stöd och sussning ti ungdomsmottagningar. Käförteckning 1992, Dobash & Dobash, Women, voioence and socia change 1999, Jeffner, Kvinnojourskunskap 2011, SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet