Definition av ideell förening

Transkript

1 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i vara utformad eller hur den ska verka. Det finns dock en stark tradition föreningspärmen på IUC. och praxis i Sverige om hur en ideell förening bör vara uppbyggd. Det som främst kännetecknar denna tradition är att föreningen ska vara uppbyggd i enlighet med demokratiska principer. Detta innebär att årsmötet är det högst beslutande organet som väljer en styrelse som leder arbetet mellan föreningsstämmorna. En annan central princip är att föreningen ska vara öppen. Personer som delar föreningens intresse ska ha möjlighet att bli medlem, delta i och påverka föreningens verksamhet. För ekonomiska föreningar finns det en lag som kallas Föreningslagen. Skillnaden mellan en ideell förening och en ekonomisk förening är att en ekonomisk förening har syftet att verka för sina medlemmars ekonomiska intressen genom en ekonomiskt inriktad verksamhet. Det är delvis ändamålsbeskrivningen i stadgarna men även verksamheten som avgör om föreningen kan betraktas som ideell. Ideella föreningar kan indelas i tre kategorier: TIPS! En förening med ett allmännyttigt ändamål och ideell verksamhet En förening med allmännyttigt ändamål med ekonomiskt inriktad verksamhet En förening med syfte att verka för sina medlemmars ekonomiska intressen men genom ideell verksamhet Eftersom ideella föreningar inte har samma skyldigheter att betala skatt som en ekonomisk förening har Skatteverket tagit fram fyra krav som definierar en allmännyttig ideell förening. TIPS! På skatteverkets hemsida hittar du mer information om vad en allmännyttig ideell förening är. Bilda förening Anledningen till varför ideella föreningar uppstår är helt enkelt att en grupp människor går samman för att verka för ett visst intresse eller utöva en viss aktivitet. I Sverige är denna rättighet grundlagsskyddad genom att Regeringsformen slår fast att alla människor har rätt att fritt ansluta sig till och verka i föreningar. Detta brukar kallas Föreningsrätten (Rf 2kap1 ). Regeringsformen slår även fast att ingen person ska tvingas att ansluta sig till en förening, den så kallade negativa föreningsrätten (Rf 2kap2 ). Det finns många olika typer av föreningar med olika typer av verksamheter: idrottsföreningar, kulturföreningar, fackföreningar och politiska föreningar. Alla dessa har en gång startat för att några personer har haft en idé om att skapa en sammanslutning kring ett gemensamt intresse.

2 2 Tillvägagångssätt Att bilda en förening är inte svårt. Det som behövs är att gruppen bildar en tillfällig styrelse, (en interimsstyrelse) och skriver ett förslag till stadgar. Dessa stadgar ska senare diskuteras och beslutas om på föreningens första medlemsstämma (läs mer under rubriken Det första årsmötet). Då väljer medlemmarna även en styrelse som leder föreningens arbete mellan medlemsstämmorna. Föreningen väljer också en eller två revisorer som ska granska styrelsens arbete mellan årsmötena. Denna granskning ska göras för att styrelsen ska verka i enlighet med det som årsmötet beslutade om. Revisorerna ska också granska styrelsens sätt att sköta föreningens ekonomi. Medlemmarna väljer även en valberedning som har till uppgift att ge förslag på personer som skulle vara passande för kommande styrelseuppdrag. Medlemsmöte När föreningen har haft ett medlemsmöte då föreningen bildades, har antagit stadgar samt valt en styrelse så har föreningen blivit en juridisk person. Detta innebär att föreningen blir ett rättssubjekt som kan äga och inneha skulder, skriva avtal och vara part inför domstol. Organisationsnummer Föreningen kan sedan ansöka om ett organisationsnummer hos Skatteverket Ett organisationsnummer för en förening kan jämföras med ett personnummer för en person. Det finns inget krav att föreningen måste ha ett organisationsnummer. Det underlättar dock många gånger då myndigheter och andra aktörer ibland ställer krav på detta. Kravet kan ställas om föreningen t.ex. ska hyra lokal eller ansöka om bidrag. Om föreningen har ett organisationsnummer vet dessutom alla om att föreningen finns till. Plus- eller bankgiro Det kan vara lämpligt för föreningen att skaffa ett plusgiro eller bankgiro. Ett giro används vid ekonomiska transaktioner, t.ex. vid inbetalning av medlemsavgift. Många kommuner och andra myndigheter ställer kravet att föreningen har ett giro om föreningen ansöker om bidrag. För att öppna ett plusgiro gå in på och för ett bankgiro gå till en bank så hjälper de er. Vid öppnande av giro behöver föreningen visa ett protokoll där beslutet detta beslut framgår samt vem/vilka som är firmatecknare. Om föreningen har fler firmatecknare ska det framgå om personerna kan göra transaktioner var för sig eller om föreningen har beslutat att de måste göra det tillsammans. Protokollet bör vara enligt "traditionell art". Det ska framgå att mötet har öppnats, beslut har tagits, personerna som har tillgång till girot ska vara uppskrivna med fullständigt namn och personnummer, att mötet är avslutat samt att protokollet är justerat av ordförande och justeringspersoner. Det första årsmötet Interimsstyrelsen kallar de personer som har visat intresse att bli medlemmar till föreningens första årsmöte. Eftersom föreningen än så länge inte har antagit stadgar, så finns det ingen speciell regel

3 3 om hur detta ska gå till. Det är dock rimligt om interimsstyrelsen skickar en kallelse med dagordningen för mötet och förslaget till stadgar i god tid till alla medlemmar. Läs mer om stadgar under rubriken Stadgar. En dagordning för det första årsmötet kan se ut på följande sätt: 1. Mötets öppnande Interimsstyrelsens hälsar alla välkomna och öppnar mötet. Ordförande frågar om alla har fått de handlingar som ligger till grund för mötet, t.ex. interimsstyrelsens förslag till stadgar. Ordförande frågar sedan om deltagarna kan godkänna det förslag till dagordning som interimsstyrelsen har gjort. 2. Medlemmar Interimsstyrelsen bör ha en lista över de personer som de har skickat kallelsen till så de som är närvarande kan bli avprickade från denna. Det kanske finns ytterligare personer som tillkommit och då ska även de bli antecknade som deltagande. Denna lista kan sedan användas som röstlängd. 3. Val av mötets ordförande, sekreterare och justerare Ordförande frågar om mötet har något förslag till mötesordförande. Kanske har interimsstyrelsen redan förberett en person till denna uppgift. Mötesordförandes uppgift är att se till så dagordningen följs, att fördela ordet bland deltagarna samt klargöra frågetecken under mötets gång. När mötet valt mötesordförande tillfrågas mötet om det finns något förslag till mötessekreterare. Sekreteraren har ansvar för att protokollföra det som diskuteras och beslutas om under mötet. Ordförande frågar sedan om det finns någon som tillsammans med ordförande justerar protokollet. Med justera menas att kontrollera så att sekreteraren har antecknat i enlighet med det som diskuterades och beslutades på mötet. Läs mer under rubriken Förtroendevalda. 4. Beslut om föreningens bildande Mötesordförande kan berätta lite om varför föreningen ska bildas och till vilket ändamål. Mötesordförande frågar sedan mötet om de kan bilda denna förening och mötet svarar (förhoppningsvis ja ). 5. Stadgar Interimsstyrelsen presenterar det förslag till stadgar som de har skrivit. Det kan vara lämpligt att förklara stadgarnas funktion i en ideell förening, dvs. att de fungerar som föreningens regelverk. Det är viktigt att deltagarna har möjlighet att ställa frågor och komma med förslag. Om det kommer ytterligare förslag till stadgar så får mötet ta en diskussion kring vilket som bäst passar. Sedan går mötet till beslut. Då kan de olika förslagen ställas mot varandra: mötesordförande frågar de som önskar bifalla interimsstyrelsens förslag till stadgar röstar nu mot de som önskar bifalla det andra förslaget till stadgar röstar nu. Det förslag som får starkast jarop vinner och föreningen har antagit stadgar. 6. Medlemsavgift Interimsstyrelsen presenterar sitt förslag till medlemsavgift och varför de valt att föreslå just denna summa. Efter detta kan det föras en diskussion kring medlemsavgiften och sedan går

4 4 mötet till beslut. Om det finns flera förslag kan dessa ställas mot varandra enligt principen ovan. 7. Val av styrelse Interimsstyrelsen presenterar de förslag på personer till styrelsen som de har. Det är bra om även dessa förslag har skickats ut i förväg. Mötesordförande kan berätta lite om de personer som finns föreslagna, eller så kan de göra det själva. Ordet lämnas fritt för frågor och andra förslag. Det är bra att ta ett val i sänder, t.ex. börja med valet av ordförande för att sedan gå vidare med valet av kassör osv. Om det bara finns ett förslag på varje post så går mötet till beslut men om det finns flera förslag så ställs personerna mot varandra. Läs mer om styrelsens uppdrag under rubriken Förtroendevalda. 8. Val av revisorer Mötesordförande presenterar interimsstyrelsens förslag till revisorer. En diskussion kan följa och sedan går mötet till beslut. Läs mer om revisorernas uppdrag under rubriken Förtroendevalda. 9. Val av valberedning Mötesordförande fortsätter och presenterar interimsstyrelsens förslag till valberedning. Sen förs en diskussion och fler förslag kan följa och efter det går mötet till beslut. Läs mer om valberedningens uppdrag under rubriken Förtroendevalda. 10. Föreningens verksamhet Innan mötet avslutas kan det vara lämpligt att diskutera om hur föreningen går vidare. Hur ska verksamheten bedrivas i föreningen och vem ska ha ansvar för vad? Kanske beslutar mötet en ny tidpunkt när detta ska diskuteras. 11. Övriga frågor Under denna punkt diskuteras frågor som inte har kommit upp under de andra diskussionspunkterna. Det är också rimligt att mötesordförande lämnar ordet fritt för frågor och förslag från deltagarna. Det kan också vara bra att bestämma när det ska vara årsmöte nästa gång. 12. Mötets avslutande Mötesordförande förklarar mötet avslutat. Stadgar Det som är en av de delar som definierar en ideell förening är att medlemmarna har antagit stadgar. Stadgar kan beskrivas som föreningens regler. I stadgarna ska det framgå vad föreningen heter, vilket ändamål föreningen har och var föreningen har sitt säte. Enligt praxis är årsmötet det högst beslutande organet i en ideell förening. Det är endast årsmötet som kan välja att anta och förändra stadgarna. Vid bildandet av en förening skriver interimsstyrelsen ett förslag till stadgar som diskuteras och beslutas om vid föreningens första stämma. En förening som tillhör ett nationellt förbund bör kontakta detta då förbundet ofta har normalstadgar som föreningen kan eller bör använda sig av. Tänk på att normalstadgarna ska fungera som en mall. Ni måste anpassa normalstadgarna till föreningens ändamål och verksamhet.

5 5 Om ert nationella förbund ändrar i sina stadgar så ändras inte stadgarna automatiskt för er förening. Den enskilda föreningen måste själv revidera eller anta nya stadgar om det ska gälla för föreningen. Levande stadgar Eftersom stadgarna har funktionen att skapa trygghet i föreningen bör man inte förändra dem allt för ofta. Det är dock viktigt att stadgarna är anpassade för föreningen, medlemmarnas intresse och verksamheten. Om stadgarna inte har aktualiserats på årtionden så kanske det är dags att titta över dem och kanske även revidera dem. Det är väsentligt att stadgarna är tillgängliga för alla medlemmar och att alla känner till stadgarnas funktion. Det är detta vi menar med levande stadgar. Ibland är det så att stadgarna endast blir aktuella vid en konflikt mellan olika medlemmar eller olika grupper i föreningen. Vid dessa tillfällen kan man många gånger konstatera att de är för generella för att kunna användas som ett verktyg för föreningen. Ha era stadgar tillgängliga och diskutera dess innehåll med medlemmarna. Att synliggöra stadgarna på föreningens hemsida är en varm rekommendation! Vad stadgarna bör innehålla Det finns ingen lag som reglerar hur stadgarna ska vara utformade eller vad som ska finnas med. Det finns dock en stark praxis och tradition om vad som bör regleras och vi presenterar en del av dem nedan. Tips! Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) och Malmö Idrottens Samorganisation (MISO)har tagit fram en handledning samt en mall för stadgar. Handledningen heter Dags för stadgar och den hittar du på ww.forening.se eller i föreningspärmen på IUC. Även Frivilligcentralerna har ett bra material om stadgar som du hittar i föreningspärmen på IUC. Viktiga frågor Det finns vissa centrala frågor som ska behandlas i stadgarna. Det ska framgå vem stadgarna tillhör och var föreningen har sin hemort eller säte. Det som är en av de viktigaste delarna är ändamålsbeskrivningen. Den förklarar syftet med föreningen samt beskriver vad föreningen ska verka för. Det bör vidare i stadgarna framgå vilken beslutsordning det finns i föreningen. Enligt den praxis som finns är årsmötet det högst beslutande organet. Men hur årsmötet ska fatta beslut regleras i stadgarna. För de flesta beslut brukar det endast krävas enkel majoritet men för andra krävs det en kvalificerad majoritet. Angående ändringar av stadgarna är det vanligt att det krävs ett beslut av två årsmöten med en viss tidsperiod där emellan. Denna praxis visar på stadgarnas betydelse i föreningen. Styrelse

6 6 Hur årsmötet väljer styrelse och vilket mandat och mandattid ledamöterna i styrelsen sitter på ska framgå i stadgarna. I stadgarna ska det framgå vem som får teckna avtal för föreningen, dvs. vem eller vilka som är firmatecknare. Medlemmar Det bör finnas ett avsnitt som behandlar föreningens medlemmar. Stadgarna ska klargöra vem som kan bli medlem och hur detta går till. Stadgarna bör beskriva vilka rättigheter och skyldigheter medlemmarna har. Rösträtt och vem som är valbar till styrelsen är två rättigheter. Skyldigheter som gäller för medlemmarna kan vara att verka i enlighet med föreningens syfte och mål. Ideella föreningar kännetecknas av sin öppenhet. En vanlig formulering i stadgarna är därför: "Alla fysiska personer som delar X-förenings intresse och som betalar sin medlemsavgift är välkommen att bli medlem i föreningen." I avsnittet om medlemmarna bör det dessutom framgå hur en medlem kan gå ur föreningen. Det vanligaste är om medlemmen inte betalt sin medlemsavgift inom en viss period eller har skrivit ett brev till styrelsen där denna önskan framgår. I vissa fall kan en förening bli tvungen att utesluta en medlem. Detta bör också regleras i stadgarna. Den i särklass mest förekommande orsaken till detta är att den enskilde medlemmen på ett tydligt och markant sätt motarbetat föreningens syfte eller skadat föreningen och dess medlemmar på ett påfallande sätt. Hur en förening upplöses ska regleras i stadgarna. Det ska framgå vilket typ av beslut som krävs för att ett upphörande ska ske och det ska också framgå hur ett upphörande ska gå till. Registrering hos kommunen De flesta kommuner i Sverige ger ideella föreningar möjlighet att registrera för att kunna ta del av olika förmåner. De vanligaste anledningarna till varför en förening brukar registrera sig hos kommun är möjligheten att ansöka om bidrag eller hyra kommunens lokaler till reducerat pris. Förmånerna och möjligheterna för ideella föreningar skiljer sig mycket åt från kommun till kommun. Vissa kommuner väljer att endast fördela bidrag till barn- och ungdomsverksamhet och andra har ett mer utbrett bidragssystem. Vissa kommuner hyr ut sina lokaler gratis (så kallad 0-taxa) till föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet, medan andra tar betalt. Vissa kommuner erbjuder föreningar andra förmåner som utbildningar och rådgivning. Sammanfattningsvis skiljer det sig åt från kommun till kommun. Gå in på din kommuns hemsida för att se mer om vilka villkor som gäller för er. Fördelning av bidrag eller uthyrning av lokaler brukar hanteras av en fritidsförvaltning, kulturförvaltning eller en kombination av dessa. Anledningen till varför vissa föreningar väljer att inte registrera sig hos kommunen kan vara att föreningen inte bedriver sådan verksamhet som den kan söka bidrag för. Föreningen har kanske inte heller något behov av att hyra kommunens lokaler. Kommunerna ställer oftast också ett antal villkor på föreningen för att den ska kunna bli registrerad. Det kan vara att föreningen måste ha ett visst antal medlemmar, att den ska vara öppen för alla och verka i enlighet med vedertagna demokratisk principer.

7 7 Det är också vanligt att kommunen ställer kravet att föreningen årligen måste skicka in verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse. Dessa blir då blir allmänna handlingar i enlighet med Offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha insyn i och kunna utöva kontroll över myndigheternas agerande. Alla har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Föreningar som bedriver en mer politisk eller opinionsbildande verksamhet kan principiellt välja att inte på något sätt vara beroende eller blanda sig med den offentliga sektorn. I Örebro Alla föreningar i Örebro kan registrera sig i kommunens föreningsregister. Anmälan görs via kommunens hemsida IUC erbjuder alla ideella/idéburna organisationer och föreningar möjlighet att presentera sin verksamhet via vårt Föreningsfönster. För mer information besök vår hemsida: För mer information om föreningsbildande och ideellt engagemang kontakta oss på Ideellt Utvecklingscentrum i Örebro!