Dammsdal. Kvalitetsarbete i skolan.

Transkript

1

2

3

4

5 Dammsdal Dnr HH-HOH12-72 Dammsdal den 10 september 2012 Kvalitetsarbete i skolan. Vilka indikatorer finns det på god kvalitet i undervisningen? Områden 1. Elever Närvaro Måluppfyllelse Individuella och tydliga studie- och utvecklingsplaner. Åtgärdsplaner med uppföljning Delaktighet De konsekvenser som funktionsnedsättningen autism kan innebära minimeras. Trivsel Motivation God hälsovård Tillgång till psykolog, sjuksköterska och kurator 2. Pedagogik Olika skolformer. Grundsär till gymnasium Utbildade lärare Goda kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Goda kunskaper i vårt pedagogiska arbetssätt och bemötande. Kunskap om pedagogiska hjälpmedel såsom sociala berättelser, seriesamtal, Socrautisk samtalsmetodik och Studio III (lågaffektivt bemötande). Flexibla lösningar 3. Medarbetare Behöriga lärare Välfungerande arbetslag Medinflytande och delaktighet Fungerande informationsflöden Medarbetarsamtal Individuella utvecklingsplaner för varje medarbetare Samverkan mellan skola och boende Kreativitet och uppfinningsrikedom Flexibilitet VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

6 Dammsdal Dnr HH-HOH Ekonomi Kännedom om skolans ekonomi Hushållning 5 Utrustning Modern teknisk utrustning, datorer, läsplattor 6 Lokaler och utomhusmiljö Anpassade undervisningslokaler Studierum Möjligheter till rastaktiviteter inne och ute. Möjligheter till avkoppling och vila Nulägesbeskrivning. Dammsdal är en skola för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder främst inom autismspektrum. Eleverna har dessutom ofta tilläggsfunktionshinder i form av Tourettes syndrom, ADHD och tvång. Även epilepsi och psykisk sjukdom förekommer. Kommuner, skolförvaltningar och socialförvaltningar är kunder och ansöker om plats när hemkommunen inte lyckats hitta en fungerande lösning för sin elev. Dammsdals skola möter varje elev där den befinner sig. Varje schema är individuellt anpassat och styrs utifrån en bedömning av elevens förmågor. Hänsyn tas till elevens funktionsnedsättning, vilket kan innebära lärstil, förståelse, energi, motivation och mående. Eleverna är mellan år och skolan bedriver både särskola och gymnasium på individuell nivå och gymnasiesär. En liten del träningsskola med verksamhetsträning bedrivs i särskilda lokaler. Landstinget Sörmland har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bedriva grundskola. En promemoria är ute på remiss där man föreslår att Dammsdal ska få bedriva grundskola från och med 1 januari Skolan har utbildade lärare och lärare med lokal behörighet. En plan är under upprättande för hur Dammsdal ska kunna möta upp skollagens krav på att alla lärare ska ha rätt utbildning för de elever man undervisar och sätter betyg i grundskola och gymnasium 2015 och för särskolan I skolan arbetar också assistenter som hjälp till läraren att utföra planerade uppgifter och bistå eleverna med stöd. Eleverna får en individuellt anpassad undervisning med tydliggörande pedagogik som utgångspunkt. Hjälpmedel i form av föremål, bilder och skrivna instruktioner och förklaringar VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

7 Dammsdal Dnr HH-HOH12-72 används, liksom tydliggöranden i miljön. Många läromedel omarbetas och tydliggörs för att eleverna ska förstå och få möjlighet att arbeta självständigt med sina uppgifter. I undervisningen läggs mycket tid på socialt samspel, kommunikation och att förstå sammanhang eftersom detta är centrala svårigheter i funktionsnedsättningen. Många elever har sömnstörningar av olika karaktär. Försämrad sömn leder till dålig koncentration, trötthet och energilöshet. Eleverna har svårt att orka med en hel dag i skolan och närvaron blir svår att upprätthålla. Samsjukligheten med andra diagnoser försvårar inlärningen ytterligare. Dålig impulskontroll och tvång kräver specialkunskaper och förståelse från lärarnas sida. I lärarrollen krävs stor kreativitet, flexibilitet och förmåga att motivera genom okonventionella och alternativa inlärningsmodeller. Den ojämna begåvningsprofilen som är vanlig vid autism kan innebära att eleverna är mycket begåvade och kunniga inom vissa smala intresseområden men saknar helt intresse och motivation för andra. Skolans lokaler är väl anpassade till elevgruppen. Den byggdes 2005 efter en dansk modell i Århus. Varje klassrum är fördelat på ett gemensamt rum och fyra studierum. Till varje klassrum hör en liten innergård. Två klassrumsenheter delar på ett kök. En del av gymnasiet är lokalintegrerat med vuxenutbildningen i Vingåkers kommun för att öka möjligheterna till social träning. Träningsskolan är förlagd i en egen enhet med närhet till boendet för att öka möjligheterna att arbeta pedagogiskt även under andra tider än skoltid. Lärarna planerar utbildning och aktiviteter som också kan genomföras av assistenter och behandlingspersonal. Områden att arbeta med under läsåret Upprätta en plan över vilka resurser Dammsdalskolan kommer att behöva för att kunna bedriva de olika skolformerna Vilka olika kompetenser som krävs och vilket tillvägagångssätt, utbildning eller nyrekrytering. Elevernas närvaro i skolan. Lärarna ska ha goda färdigheter i Sociala berättelser. Pedagogiskt arbetsredskap anpassat till personer med autism Tekniska hjälpmedel VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

8 Dammsdal Dnr HH-HOH12-72 Aktiviteter Planering av resurser 1. Kartlägga befintliga lärares kompetenser. 1. Uppskatta vilka kompetenser som kommer att krävas för våra elever 2015 i grundskola och gymnasium och särskola. 2. Göra en plan för utbildning och rekrytering. Elevernas närvaro i skolan 1. Sammanställa den aktuella närvaron för varje elev. 2. Arbeta i arbetslagen med olika lösningar för att öka närvaron. Öka motivationen, alternativa undervisningsmetoder, studier per korrespondens, alternativa studietider, beting etc. 3. Prova och utvärdera. 4. Mäta ev. ökning av närvaro. Lärarna ska ha goda färdigheter i sociala berättelser. 1. Fem lärare per år utbildas via utbildningsenheten i social berättelser. piloter 2. Piloterna används som resurser för andra lärare. Tekniska hjälpmedel 1. Arbetsgrupp tillsätts för att undersöka programvara och utrustning samt utbildning och vägledning. 2. Utrustning köps in. Datorer, i-phones, läsplattor och telefoner. 3. Utbildning av lärarna. 4. Utvärdering VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

9 Dammsdal HH-HOH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING DAMMSDALSKOLAN LÄSÅRET 2012/ 2013 INLEDNING Planen omfattar all verksamhet på skolan och relationer mellan alla som verkar i skolan mellan elever och mellan elever och personal! Riksdagen har fattat ett beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att diskriminering på grund kön, etnisk tillhörighet, religion sexuell läggning och funktionshinder förbjuds. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen. Planen mot kränkande behandling är ett målinriktat arbete för att Främja barn och elevers lika rättigheter. Förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Definitioner Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkning kan vara: * Fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar. * Verbala t.ex. svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser. * Psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning. * Text- och bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms. Förr talade vi om mobbning men numera har begreppet utvidgats och kallas kränkande behandling. Lagen gäller i alla skolformer och omfattar både barn i förskola och elever. I detta dokument benämns båda dessa grupper som elever. Vad är diskriminering? Direkt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Dessa är: * kön * etnisk tillhörighet * religion eller annan trosuppfattning * sexuell läggning * funktionshinder * könsöverskridande identiteter eller uttryck * ålder ( undantag finns för skolan i diskrimineringslagen 2 kap 6 ) Indirekt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Definitionerna gäller kränkningar mellan elever och mellan personal och elever VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

10 Dammsdal HH-HOH Ingen får utsättas för repressalier för att ha reagera eller på annat sätt medverkat i fråga kring diskriminering. Skolan har upplysningsskyldighet till DO ( diskrimineringsombudsmannen) Enligt diskrimineringslagen 4 kap 3. Skolans ansvar. Under rektors ledning ansvarar vare skola för att utarbeta en lokalt anpassad plan mot kränkande behandling och ordningsregler. Ordningsregler skall utarbetas i samarbete med skola, elever och föräldrar. Planen mot kränkande behandling ska konkret ange hur skolan arbetar för att förebygga, upptäcka, utreda åtgärda och följa upp kränkningar. Planen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Det skall tydligt framgå på vilket sätt skolan skall arbeta för att uppnå detta. Planen ska följas upp årligen på kvalitetsredovisningen då nya målsättningar och åtgärder kan behöva omformuleras. Arbetet med vår plan mot kränkande behandling under läsåret 2012/2013 ska se ut på följande vis. Som elev kan du förvänta dig att skolan bemöter dig med respekt, att skolan hjälper dig om du behöver. Att skolan ingriper mot alla former av kränkningar och att vi arbetar för att du skall få en så trygg och lugn arbetsmiljö som möjligt under din vistelse hos oss på Dammsdal. Skolan förväntar sig att du som elev bemöter andra med respekt och använder ett vårdat språk och att du aldrig bidrar till att någon annan blir illa behandlad. Att du vänder dig till personalen om du eller någon annan behöver hjälp. Som förälder kan du förvänta dig att skolan arbetar för att ditt barn ska känna trygghet både i skola och boende och att vi arbetar för en lugn och trygg arbetsmiljö, att skolan eller boendet tar kontakt med dig om något särskilt händer och att skolan ingriper mot alla former av kränkningar. Dammsdal förväntar sig att du som förälder meddelar oss om du märker att ditt barn har råkat illa ut i skolan eller på boendet eller att ditt barn har gjort någon annan illa. Planen mot kränkande behandling skall arbetas fram i samarbete mellan personal, elever och föräldrar. Både personal elever och föräldrar skall ges möjlighet att lämna in förslag och egna idéer, samt synpunkter på planen innan den fastsälls. All personal som verkar i skolan eller dess boende skall vara väl förtrogna med vad som står i skolans olika styrdokument som rör likabehandling och som tas upp i vår plan. Rektor ansvarar för att en genomgång av planen skall vara en självklar del i det inledande arbetet vid start av det nya läsåret. Planen mot kränkande behandling skall dessutom ses över i samband med den årliga genomgången av skolans Systematiska arbetsmiljöpärm. Planen ska ingå vid introduktion av ny personal VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

11 Dammsdal HH-HOH Skolans elever och föräldrar skall ges möjlighet att vid läsårsstart ges information om innehållet i planen mot kränkande behandling och kunna lämna synpunkter på innehållet enlig ovan. Den värdegrund som all verksamhet i skolan bygger på och som anges i denna plan ska prägla skolplanen och andra av skolan upprättade handlingsplaner. Skolan ska formas av den unika pedagogik, metoder och förhållningssätt som utgår från skolans värdegrund och som främjar elevernas sociala utveckling. Information, diskussioner och debatt i frågor kring kränkande behandling och diskriminering ska vara en självklar del i undervisningen. Trivselregler ska finnas framtagna i samråd med personal, elever och föräldrar. Dessa trivselregler skall framgå tydligt i skola och boende och vara väl kända för alla. Tillämpningen av trivselregler ska präglas av sunt förnuft och respekt där alla förväntas följa dessa trivselregler. Skolan ska erbjuda en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som tryggar mänskliga rättigheter för alla elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller funktionshinder. Skolan ska varje läsår kartlägga eventuella förekomster av kränkande behandling och utvärdera det egna arbetet mot detta genom anonyma enkäter till elever och föräldrar. Uppföljning och utvärderingen av skolans plan mot kränkande behandling ska redovisas i skolans årliga kvalitetsredovisning. Här ska anges vad skolan har valt att specifikt arbeta med under det gångna läsåret utifrån tidigare kartläggning och vilket resultat arbetet har givit. Med utgångspunkt i den nya kartläggningen som genomförs under innevarande läsår ska nya målsättningar och planerade åtgärder formuleras. Arbetet med att utreda och åtgärda kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att omedelbart reagera om man uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om kränkande behandling och /eller diskriminering. Var och en som bevittnar eller åhör en pågående kränkning ska omedelbart ingripa till skydd för den utsatte. Klassläraren/Kontaktperson till berörda elev skall snarast möjligt informeras och har därefter ansvar för fortsatta åtgärder. Rektor eller enhetschef och verksamhetschef skall snarast möjligt informeras liksom elevhälsan för att få del av den enskilda händelsen för att därmed göras delaktig i det fortsatta arbetet. Berörda föräldrar ska tidigt informeras och göras delaktiga i planeringen och genomförandet av åtgärder. Om den som utfört eller blivit utsatt för kränkande behandling och /eller diskriminering är personal i skolan eller boendet, ansvarar rektor eller enhetschef för handläggningen av dennes ärende. I situationer där anmälan till polis eller socialtjänst kan vara aktuell ska elevhälsan inklusive verksamhetschef/rektor vara delaktiga i bedömningen VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

12 Dammsdal HH-HOH Fakta som är av betydelse ska dokumentera av klasslärare/kontaktperson så som sakfakta, åtgärder, överenskommelser och uppföljning. Åtgärdsprogram ska upprättas, ev. annan berörd personal ansvarar för egen dokumentation. En bedömning om ev. avvikelserapport inom Synergi upprättas. Vid behov kallas rektor/enhetschef till elevvårdskonferens. Exempel på hur man som klasslärare/kontaktperson kan gå till väga: Klassläraren/kontaktpersonen ansvarar för att information om den kränkande behandlingen samlas in från den utsatte och /eller kamrater. Vad har hänt? Var? Av vem eller vilka? Finns det någon ledare? Ju mer detaljerad information desto effektivare fungerar arbetet med åtgärderna, informationen bör samlas in så snart som möjligt gärna i anslutning till händelsen. Klassläraren/kontaktpersonen ansvarar för att den utsattes vårdnadsansvarige informeras om att skolan har fått vetskap om situationen och därmed kommer att agera enligt gällande handlingsplan. Eleven skall vara delaktig och ha inflytande över de åtgärder som vidtas. Rektor/Verksamhetschef och enhetschef tillsammans med elevhälsan informeras. Berörd personal ansvarar för att den utsatte får det stöd som situationen påkallar. Berörd personal har samtal med den/de som utfört den kränkande behandlingen var och en för sig. 1. Börja med ledaren 2. Inled samtalet med en utfrågning 3. Övergå till att tala om att man vet vad som pågår 4. Poängtera att man ser mycket allvarligt på händelsen och att den omedelbart måste upphöra. Samtalet ska varken vara straffand eller förlåtande. De vuxna redogör endast konkret vad de vet. I samtalet skall även den/de som utfört kränkande behandling själv ge förslag till hur han/hon kan bidra till att den utsatte får det bättre. Den/de som utfört kränkande behandling får avslutningsvis i uppdrag att gå hem samma dag och redogöra för vårdnadshavaren för de samtal som genomförts. Personalen kontaktar vårdnadshavaren för information och dialog om händelsen inom 48timmar. Efter dessa samtal ska personalen kontrollera den/de som utfört kränkande behandling extra, så att ingen Låter sin eventuella frustration gå ut över den utsatte och därmed får det hela att bli värre. Efter 1 2 veckor genomförs uppföljningssamtal. 1. Man samtalar först med den utsatte och förhör sig om att den kränkande behandlingen har upphört. I samband med detta kontaktas och informeras även vårdnadshavaren. 2. Därefter tar man den/de som utfört den kränkande behandlingen, i samma ordning som förut, och tar upp samma sak samt informerar vårdnadshavaren. 3. Återkoppling till rektor/verksamhetschef och enhetschef samt elevhälsan, om den kränkande behandlingen inte har upphört avgör rektor/verksamhetschef och enhetschef i samråd med elevhälsan hur arbetet skall gå vidare. Dammsdal den 10 september 2012 Bengt Svedenberg rektor VINGÅKER Fax: E-post:marie.kvarsell@dll.se

13

14

15

16

17

18

19

20

21