Dammsdal REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL DNR: HH-HOH Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan

Transkript

1

2

3 Dammsdal DNR: HH-HOH REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan

4 1. INLEDNING Verksamhetsinriktning Autism Arbetssätt Kompetens Lokaler ARBETSOMRÅDEN Elever Pedagogik Medarbetare Ekonomi Utrustning Lokaler och utomhusmiljö OMRÅDEN VI HAR ARBETAT MED UNDER LÄSÅRET Planering av resurser Elevernas närvaro i skolan Lärarna ska ha goda färdigheter i sociala berättelser Tekniska hjälpmedel ÖVRIGA AKTIVITETER UNDER LÄSÅRET Åtgärdsplan Utveckla våra individuella studie- och utvecklingsplaner Elevers medinflytande Välfungerande arbetslag Öka kunskapen om nya skollagen ARBETSOMRÅDEN FÖR Elevernas närvaro i skolan Planering av resurser Tekniska hjälpmedel Åtgärdsplan Ekonomi Medarbetare Elevers medinflytande... 10

5 1. Inledning 1.1 Verksamhetsinriktning Dammsdal är en skola för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar främst inom autismspektrum. Eleverna har dessutom ofta tilläggsfunktionshinder i form av Tourettes syndrom, ADHD och tvång. Även epilepsi och psykisk sjukdom förekommer. Kommuner, skolförvaltningar och socialförvaltningar är kunder och ansöker om plats när hemkommunen inte lyckats hitta en fungerande lösning för sin elev. Eleverna är mellan år och skolan bedriver både grundskola, särskola och gymnasium på individuell nivå och gymnasiesär. En liten del träningsskola med verksamhetsträning bedrivs i särskilda lokaler. 1.2 Autism Personer med funktionsnedsättning inom autismspektrumproblematik och ADHD har stora svårigheter att bearbeta och förstå information samt att skapa och förstå sammanhang och helheter. De har också en bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper: svår begränsning av förmågan till ömsesidig kontakt svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation och svår begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen Många elever har sömnstörningar av olika karaktär. Försämrad sömn leder till dålig koncentration, trötthet och energilöshet. Eleverna har svårt att orka med en hel dag i skolan och närvaron blir svår att upprätthålla. Tilläggsdiagnoser förutom Autism försvårar inlärningen ytterligare. Dålig impulskontroll och tvång kräver specialkunskaper och förståelse från lärarnas sida. I lärarrollen krävs stor kreativitet, flexibilitet och förmåga att motivera genom okonventionella och alternativa inlärningsmodeller. Den ojämna begåvningsprofilen som är vanlig vid autism kan innebära att eleverna är mycket begåvade och kunniga inom vissa smala intresseområden men saknar helt intresse och motivation för andra. 1.3 Arbetssätt Dammsdalsskolan möter varje elev där den befinner sig. Varje schema är individuellt anpassat och styrs utifrån en bedömning av elevens förmågor. Hänsyn tas till elevens funktionsnedsättning, vilket kan innebära lärstil, förståelse, energi, motivation och mående. Eleverna får en individuellt anpassad undervisning med tydliggörande pedagogik som utgångspunkt. Hjälpmedel i form av föremål, bilder och skrivna instruktioner och förklaringar används, liksom tydliggöranden i miljön. Många läromedel omarbetas och tydliggörs för att eleverna ska förstå och få möjlighet att arbeta självständigt med sina uppgifter. I undervisningen läggs även mycket tid på socialt samspel, kommunikation och att förstå sammanhang eftersom detta är centrala svårigheter i funktionsnedsättningen.

6 1.4 Kompetens Skolan har utbildade lärare och lärare med lokal behörighet. En plan är under upprättande för hur Dammsdal ska kunna möta upp skollagens krav på att alla lärare ska ha rätt utbildning för de elever man undervisar och sätter betyg för, i grundskola, gymnasium 2015 och för särskolan I skolan arbetar också assistenter som hjälp till läraren att utföra planerade uppgifter och bistå eleverna med stöd. 1.5 Lokaler Skolans lokaler är väl anpassade till elevgruppen. Den byggdes 2005 efter en dansk modell i Århus. Varje klassrum är fördelat på ett gemensamt rum och fyra studierum. Till varje klassrum hör en liten innergård. Två klassrumsenheter delar på ett kök. En del av gymnasiet är lokalintegrerat med vuxenutbildningen i Vingåkers kommun för att öka möjligheterna till social träning. Träningsskolan är förlagd i en egen enhet med närhet till boendet för att öka möjligheterna att arbeta pedagogiskt även under andra tider än skoltid. Lärarna planerar utbildning och aktiviteter som också kan genomföras av assistenter och behandlingspersonal. 2. Arbetsområden 2.1 Elever Närvaro Måluppfyllelse Individuella och tydliga studie- och utvecklingsplaner. Åtgärdsplaner med uppföljning Delaktighet De konsekvenser som funktionsnedsättningen autism kan innebära minimeras. Trivsel Motivation God hälsovård Tillgång till psykolog, sjuksköterska och kurator 2.2 Pedagogik Olika skolformer. Grundsär till gymnasium Utbildade lärare Goda kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Goda kunskaper i vårt pedagogiska arbetssätt och bemötande. Kunskap om pedagogiska hjälpmedel såsom sociala berättelser, seriesamtal, Socrautisk samtalsmetodik och Studio III (lågaffektivt bemötande). Flexibla lösningar

7 2.3 Medarbetare Behöriga lärare Välfungerande arbetslag Medinflytande och delaktighet Fungerande informationsflöden Medarbetarsamtal Individuella utvecklingsplaner för varje medarbetare Samverkan mellan skola och boende Kreativitet och uppfinningsrikedom Flexibilitet 2.4 Ekonomi Kännedom om skolans ekonomi Hushållning 2.5 Utrustning Modern teknisk utrustning, datorer, läsplattor 2.6 Lokaler och utomhusmiljö Anpassade undervisningslokaler Studierum Möjligheter till rastaktiviteter inne och ute. Möjligheter till avkoppling och vila

8 3. Områden vi har arbetat med under läsåret Upprätta en plan över vilka resurser Dammsdalskolan kommer att behöva för att kunna bedriva de olika skolformerna Vilka olika kompetenser som krävs och vilket tillvägagångssätt, utbildning eller nyrekrytering. Elevernas närvaro i skolan. Lärarna ska ha goda färdigheter i Sociala berättelser. Pedagogiskt arbetsredskap anpassat till personer med autism Tekniska hjälpmedel 3.1 Planering av resurser 1. Kartläggning av befintliga lärares kompetenser. 2. Uppskatta vilka kompetenser som kommer att krävas för våra elever 2015 i grundskola och gymnasium och särskola. 3. Göra en plan för utbildning och rekrytering. Vi har vid två arbetsplatsträffar jobbat i arbetslagen med att gå igenom vilka kompetenser vi har och vilka vi saknar. I följande ämnen ser vi behov av rekrytering Engelska gymnasiet Svenska gymnasiet Träslöjd Textilslöjd Musik grundskolan och gymnasiet Hemkunskap grundskolan Analys Planen 1 är att i första hand rikta rekryteringen mot övningsämnen där vi ser de största bristerna utifrån de nya kraven på lärarbehörighet. I några ämnen har vi personer internt som vill fortbilda sig för att uppnå behörighet och inom andra måste vi externrekrytera. Det är i dagsläget sex personer som arbetar som lärare utan behörighet. Av dessa sex är det tre som senast 2015 går i pension. De andra tre är lärare i övningsämnen. Ytterligare två lärare går i pension redan till sommaren I stort har vi en bra täckning av utbildade lärare förutom inom övningsämnen, där det kan bli svårt att rekrytera. En plan för rekrytering är dock upprättad, om den faller väl ut är det endast inom musik och hemkunskap som vi behöver rekrytera externt. I övriga övningsämnen har vi lärare som kan tänka sig att bygga på sin nuvarande lärarutbildning om rätt förutsättningar ges. Med rätt förutsättningar menar dessa personer att det inte blir för stor ekonomisk förlust, att det passar in med familjeliv, minskad arbetstid för att studera mm. Under året blev en av våra lärare klar specialpedagog. Samma person har ambitionen att även utbilda sig till speciallärare då det för henne skiljer endast 12 hp. Skillnaden mellan utbildningarna är i stora drag att specialpedagogen jobbar mera övergripande med pedagogiska frågor medan specialläraren är mera på konkretnivå med direkt elevarbete. Medarbetaren jobbar redan idag inom båda perspektiven.

9 3.2 Elevernas närvaro i skolan 1. Sammanställa den aktuella närvaron för varje elev. 2. Arbeta i arbetslagen med olika lösningar för att öka närvaron. Öka motivationen, alternativa undervisningsmetoder, studier per korrespondens, alternativa studietider, beting etc. 3. Prova och utvärdera. 4. Mäta ev. ökning av närvaro. Det förs närvarolistor för varje elev. Närvaron ser väldigt olika ut. Vi började ett samarbete i form av workshops med representanter från skola (lärare) och boende(gruppchefer). Där deltog även rektor och enhetscheferna för boendena. Där förde vi diskussioner om alternativa undervisningsmetoder som kan motivera till högre närvaro. Detta skedde under hösten vid tre tillfällen och en träff under våren, det återstår en inplanerad träff. Parallellt har vi under våren jobbat med frågan i de olika arbetslagen vid två tillfällen. Vi har under perioden provat ett flertal metoder. Exempelvis studieanpassad skolgång med kortare dagar, hemstudier mm Vi kan se att för vissa elever har närvaron ökat medan det för andra är oförändrat. Det vi har kvar att göra är att ta fram ett mätinstrument. Analys När våra elever kommer till oss är det inte ovanligt att de har en lång period bakom sig med nästan ingen närvaro till ingen alls under flera år. Elevers närvaro i skolan är ett område som ständigt är i fokus och som vi ständigt jobbar med för att hitta förbättringsområden. 3.3 Lärarna ska ha goda färdigheter i sociala berättelser. Fem lärare per år utbildas via utbildningsenheten i social berättelser. piloter Piloterna används som resurser för andra lärare. Flyttas över till Tekniska hjälpmedel 1. Arbetsgrupp tillsätts för att undersöka programvara och utrustning samt utbildning och vägledning. 2. Utrustning köps in. Datorer, Iphones och läsplattor. Utbildning av lärarna. 3. Utvärdering Vi undersökte behovet och vilken utrustning som vi behövde. Det resulterade i att vi köpte 38 st ipads och två iphones En utbildningsplan upprättades tillsammans med en Utbildningsledare som vi anlitade från Vidåkerskolans skoldatatek. Tiden för utbildningen var under perioden 1/ /1 2013, ca 40 utbildningstimmar. Det var 13 deltagare.

10 Tre av lärarna har nu under vårterminen 2013 utbildat gruppcheferna på varje boende utifrån ett likvärdigt koncept. Analys Vi kan konstatera att införandet av ipads har slagit väl ut och både personal och elever har stor användning av verktyget i sitt arbete. Vi måste dock vara uppmärksamma på vilket behov den enskilde eleven har och anpassa eventuella tekniska hjälpmedel efter behov. Vi kommer under läsåret att fortsätta jobba med att sprida kunskap till övrig personal i skolan. Det sker genom att man lär av varandra i situationen samt kortare utbildningsträffar med internhandledning. Men vi behöver även spetskompetens så därför kommer några att få fördjupade kunskaper. 4. Övriga aktiviteter under läsåret Åtgärdsplan 1. Upprätta en handlingsplan för åtgärdsprogram och uppföljning som har stöd i skollagen. 2. Implementera den för de personer i organisationen som kommer i kontakt med arbetet kring åtgärdsprogram. En handlingsplan för åtgärdsplan och uppföljning har utarbetats. Handlingsplanen har även implementerats för skolpersonal och elevhälsan. 4.2 Utveckla våra individuella studie- och utvecklingsplaner 1. Höja kvaliten på våra utvecklings- och handlingsplaner En genom gång av studie- och utvecklingsplanerna har genomförts och förbättringsområden har identifierats. Arbetet med att förbättra dem har även påbörjats. 4.3 Elevers medinflytande 1. Eleverna ska göras delaktiga 2. Eleverna ska ges möjlighet att påverka. Varje klass har klassråd. Sedan tar klassrådsrepresentanten med sig de frågor som klassrådet pratar om till elevrådet som är fyra gånger per läsår. Det är dock inte alla klasser som har en representant men i de fall kan läraren eller elevassistenten vara klasens representant. Eleverna svarar även på en enkät med frågor som rör skolämnen, rastaktiviteter, personal och fika. Enkätsvaren sammanställs sedan. Vi har ett samrådsmöte två gånger per år med representanter från hemkommunen och föräldrar. Vid det mötet har eleverna möjlighet att vara med en del av mötet. De som är över arton har obligatorisk närvaro i minst 20 min.

11 Analys Vid klassråden har vi högt deltagande men det är mera varierande på elevråden. Kvalité och innehåll på elevråd är väldigt beroende av vilka som representerar från de olika klasserna. Elevers deltagande på elevkonferenser är mycket hög och i de flesta fall uppskattat av eleven. När det gäller samrådsmöten och elevers närvaro kan vi konstatera att det är en mycket hög närvaro. Eleven och läraren förbereder frågor och ämnen före mötet vilket det gör att eleven känner en trygghet vid mötet. 4.4 Välfungerande arbetslag 1. Arbetslagen ska ha kontinuerliga träffar. Personalen är indelade i tre arbetslag. För varje arbetslag finns det en samordnare. Vi har arbetsplatsträff (APT) en gång i veckan ca 2 timmar. Varannan gång har vi möte i storgrupp och varannan i arbetslagen. Utanför APT träffas enbart samordnarna och rektor, en gång i veckan har vi en kortare träff på ca 30 min, när vi behöver längre tid träffas vi utöver den veckovisa träffen. Analys Vi har kommit igång det här läsåret med regelbundna APT och det är fortfarande under utveckling. Men förhoppningen är att vi kan utveckla den ytterligare. 4.5 Öka kunskapen om nya skollagen 1. Skolpersonalen och framförallt alla lärarna behöver kunskap om nya skollagen Hösten 2012 var alla lärare på en endagars konferens i skollagen som där representanter från skolverket var föredragshållare. Litteratur med nya skollagen har köpts in och alla lärare har en egen upplaga. Tanken har varit att ha en studiedag kring nya skollagen där vi jobbar med den utifrån våra förutsättningar. Den har dock inte blivit av då vi har prioriterat andra områden.

12 5. Arbetsområden för Elevernas närvaro i skolan Vi ska utveckla ett mätverktyg som visar på ökning eller minskning av närvaron i skolan. Fortsätta att tillsammans med boendet utveckla metoder som ökar närvaron i skolan. 5.2 Planering av resurser Jobba vidare med den upprättade planen för rekrytering av lärarkompetensen. 5.3 Tekniska hjälpmedel Vi kommer att fortsätta utbilda övrig personal i skolan. 5.4 Åtgärdsplan Arbeta fram bra rutiner för åtgärdsplaner. 5.5 Ekonomi Kännedom om skolans ekonomi. Hushållning. 5.6 Medarbetare Medinflytande och delaktighet. 5.7 Elevers medinflytande Att eleverna är delaktiga och ges möjlighet att vara med och påverka är oerhört viktigt. Därför är det ett område som alltid ska vara aktuellt och öppet för granskning och utvecklingsbart. Vi ska därför fortsätta att arbeta med att; Utveckla elevers möjlighet att vara delaktiga Utveckla elevers möjlighet att påverka

13