Kvalitetsrapport 2017/2018. Karlbergsskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2017/2018 Karlbergsskolan

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Cecilia Binbach, Sanna Holmkvist, Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Inledning Innehåll Inledning 5 Kunskaper 7 Mål i Köpings skolplan: 7 Indikatorer 7 Verksamhetens egna mål Resultat Årskurs Resultat Nationella proven - årskurs 9 11 Resultat Elevenkät - årskurs 7-9 Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs Trygghet, normer och värden 14 Mål i Köpings skolplan: 14 Indikatorer 14 Verksamhetens egna mål Resultat - grundskola Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs Elevens inflytande och delaktighet 16 Mål i Köpings skolplan: 16 Indikatorer Verksamhetens egna mål Resultat - grundskola 16 Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 7-9 Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs

4

5 Inledning Inledning Karlbergsskolan är en högstadieskola som haft årskurserna 6-9 fram till läsår 17/18, då organisationen ändrades till en 7-9 skola. Skolan har ungefär 380 elever och cirka 30 undervisande lärare. Det finns också övrig personal så som elevassistenter, personal inom elevhälsan, administration och vaktmästeri. Det är cirka 15 personer. Vi har ett antal lärare som är under utbildning och inte har behörighet ännu. Rekryteringar görs under hela läsåret. Rörligheten är stor. Vi har rekryterat 8 lärare och 6 elevassistenter under året. På skolan finns det tre årskursarbetslag och ett antal ämneslag. Dessa grupper träffas en gång i veckan. Vi har ett elevhälsoteam med olika utskott som till exempel ett specialpedagogiskt team och ett utredningsteam (utreder kränkningar). Skolans ledningsgrupp träffas varje vecka och där deltar rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare och inköpare/schemaläggare. Det finns också en förstelärargrupp som arbetar med pedagogiska frågor. Vi arbetar mycket med trygghet och trivsel på skolan samtidigt som vårt mål är att få alla elever behöriga till gymnasiet. Under läsåret har vi arbetat med arbetsron och har arbetat fram nya klassrumsregler tillsammans med elevrådet. Reglerna sitter uppe i samtliga klassrum och har diskuterats i klasserna. En åtgärdstrappa har tagits fram om reglerna inte följs. På de flesta lektionerna är det bra arbetsmiljö som ger goda förutsättningar för inlärning. Energidrycker förbjöds på skolan i mars. Det blev ett beslut efter att vi sett att konsumerandet bara ökade och ökade och det kom larmrapporter på hur skadligt det är. Lärarna upplevde också att elever hade svårt att koncentrera sig på lektionerna. Under läsåret var vi med i ett projekt som heter Lika olika som Mary Juusela höll i. Det handlade om attityder, tolerans och fördomar. Skolan erbjuder många aktiviteter för eleverna för att skapa en gemenskap och för att eleverna ska ha inflytande över sin arbetsmiljö. Vi har haft elevråd, trivselledare, kamratstödjare, superusers, jipporåd, kör, HBTQ-grupp m.m. Det är många elever som är engagerade i olika sammanhang. Detta läsår har vi förstärkt matematikämnet med resurstimmar för elever som inte nått E ännu. Vi har haft läxstöd och omprovstid. Vi har haft lovskola och ta igen - dagar på studiedagar. Den stora utmaningen är att få eleverna att komma till stödet. Vi behöver bli bättre på att kommunicera med elev och vårdnadshavare när det gäller stöd som sätts in, för att det ska bli någon effekt av det. Detta läsår har vi inte haft någon möjlighet, utifrån budgeten, att ha en förberedelseklass. Det har inneburit att våra nyanlända elever fått börja i klass direkt. Det har inte varit optimalt för eleverna pga. att de fått för lite undervisning i svenska. Lärarna har tyckt det varit svårt att hjälpa dem under de ordinarie lektionerna. Den lilla undervisningsgruppen har fungerat väl. Det har varit 8 elever som fått särskilt stöd i gruppen. Den har varit bemannad med 2,75 tjänster och ämneslärare 5

6 Inledning i praktiska ämnen har haft lektioner med gruppen. Det har varit helt nödvändigt för dessa elever att få sin undervisning i ett mindre sammanhang. Vi har haft besök av skolinspektionen som gjort ett kvalitetsbesök när det gäller källkritik och informationssökning. Våra svensklärare och SO-lärare, samt utvalda elever, som deltog i kvalitetsbesöket, gjorde ett mycket bra arbete. Resultatet för våra 120 elever i åk 9 Meritvärde: 217 Godkända i alla ämnen: 66 % Behörighet gymnasiet: 90 % Meritvärdet har varit lägre de två senaste läsåren. Vi har ett antal elever med kort skolgång i Sverige som inte har blivit behöriga till gymnasieskolan. Vi behöver arbeta för att öka elevernas närvaro i skolan. Det är för hög andel elever som har ströfrånvaro som vi sen ska kompensera för, på olika vis. Skolans inriktning är musikprofil vilket innebär att ca 30 elever i varje årskurs erbjuds extra musikundervisning. Elevernas deltagande i olika musikaktiviteter har varit mycket uppskattat av alla, inte minst föräldrar och anhöriga. Under läsåret har det varit många olika evenemang t ex talangjakt, luciatåg, julkonsert, föräldrakonserter, musikal, avslutningar och en studieresa till Paris. Jag vill också nämna vårt arbete mot kränkande behandling. Våra elever upplever en stor trygghet på skolan. På trygghetsenkäten på höstterminen svarade 96 % att de kände sig trygga. I elevenkäten under våren svarade 85 % att de var trygga. Vi tar anmälan om kränkning på största allvar och vi inleder oftast utredning redan samma dag vi får in anmälan. Jag vill passa på att tacka alla engagerade medarbetare på skolan för ert bidrag till vårt arbete detta läsår. Efter 17 år på Karlbergsskolan, gick Ragnar Larsson i pension vid sportlovet. Jag tillträdde som rektor i mars och i maj började Sanna Holmkvist som ny biträdande rektor. Vi ser fram emot nästa läsår. Då är målet att vi ska minska frånvaron, höja betygen i matematik och fortbilda oss i NPF för att kunna anpassa undervisningen och inkludera eleverna ännu bättre. Cecilia Binbach Rektor 6

7 Kunskaper Kunskaper Mål i Köpings skolplan: Grundskolan ska ge eleverna de kunskaper och färdigheter som behövs för att fortsätta sina studier på ett nationellt gymnasieprogram. Indikatorer 1 Att andelen elever som uppnår minst godkända betyg i samtliga ämnen ökar Att andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökar Att grundskolans genomsnittliga meritvärde ska öka Att andelen elever som upplever studiero på grundskolan ska öka Verksamhetens egna mål Att höja måluppfyllelsen i matematik. - Att rekrytera fler behöriga lärare i matematik. Att utveckla undervisningen så att fler elever når målen. - Samtliga lärare går Skolverkets kurs betyg och bedömning. 1 Från Köping kommuns Mål och budget

8 Kunskaper Resultat Årskurs 7-9 Måluppfyllelse Åk 7-9 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Biologi: 12 st anp. studiegång = ca 3 % Fysik: 18 st. anp. studiegång = ca 5 % Kemi: 20 st. anp. studiegång = ca 5 % Teknik: 12 st. anp. studiegång = ca 3 % 8

9 Kunskaper Andel som når kunskapskraven i alla ämnen per årskurs Åk 7 Åk 8 Åk 9 Andel som når kunskapskraven i alla ämnen - Åk 9 - Historik Betygspoäng - Poängsnitt Åk

10 Kunskaper Nuvarande Åk 9 - Historik Åk 6: 2015 Åk 7: 2016 Åk 8: 2017 Åk 9: 2018 Svenska Matematik Engelska Meritvärde, Åk

11 Kunskaper Behörighet till gymnasiet, Åk Resultat Nationella proven - årskurs 9 Andel elever som når minst E på nationella proven, Åk 9 Svenska Matematik Engelska Ersättningsprov gjordes i Matematik och Engelska varpå resultatet inte har gått att få ut från systemen 11

12 Kunskaper Resultat Elevenkät - årskurs 7-9 Enkätresultat Kunskap Skolarbetet är intressant Mina lärare berättar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Åk 7 Åk 8 Åk 9 Kabbe 2018 Mina lärare vill att jag ska göra mitt bästa Jag vet vad jag Jag har studiero ska kunna för att på lektionerna; nå kunskapskraven i de olika ämnena Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 7-9 Gymnasiebehörighet 90 % av eleverna blev behöriga till ett gymnasieprogram. Lärarna upplever att omprovstiden, lovskola och ta igen dagar har gett resultat. Många lärare har hjälpt elever med struktur och planeringhjälp. Flera av de elever som inte nådde gymnasiebehörighet har varit nyanlända och inte hunnit tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper ännu, några elever som har haft rätt till annan skolform eller som haft stora svårigheter och som saknas betyg i samtliga kärnämnen. Meritvärde och betyg i samtliga ämnen För årskurs nio så har andelen elever som når samtliga kunskapskrav sjunkit från 81,4% till 66 %. Där handlar det oftast om elever som saknar ett eller två betyg och det mönstret man ser är att moderna språk och No-ämnena är det eleverna inte klarar kunskapskraven i. I svenska och engelska är det mycket högre måluppfyllelse än i matematik. 12

13 Kunskaper Matematikresultat Om vi ser historiskt på årets nior så har andelen elever med betyg i matematik ökat. Under året har samtliga elever i årskurs sju fått en extra lektion i matematik varje vecka. I årskurs åtta har de elever som ej nått godkänt betyg erbjudits en extra lektion i matematik varje vecka. I årskurs nio har det funnits resurstid i matematik för de elever som ännu inte nått betyg. Skolans utmaning är att få eleverna att gå på fler lektioner än vad som ingår i ordinarie schema. Det finns elever och vårdnadshavare som tackar nej till det erbjudna stödet. Årets sjuor och nior har högre resultat i matematik än årskurs åtta. Detta mönster gäller även i andra ämnen. Årets sjuor har både i årskurs sex och i årskurs sju haft en extra lektion i matematik varje vecka. I årskurs åtta har det varit flera lärarbyten och skolan har fått arbeta med arbetsro och ordningsfrågor. Studiero I åk 7 och 8 tycker ca 60 % av eleverna att de har studiero på lektionerna. Det innebär att 40 % av eleverna upplever att de inte har det. Vårt arbete med nya klassrumsregler och åtgärdstrappa om elever stör på lektioner, kan vi inte se resultat av ännu. Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 7-9 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Måluppfyllelsen i matematik. - Höja kunskapen om NPF, inkludering. - Höja elevernas närvaro. 13

14 Trygghet, normer och värden Trygghet, normer och värden Mål i Köpings skolplan: Alla verksamheter ska arbeta för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö. Indikatorer 2 Att andelen elever som känner sig trygga på grundskolan ska öka Verksamhetens egna mål Att andelen elever som känner sig trygga på Karlbergsskolan ska öka. Resultat - grundskola Enkätresultat Trygghet I min skola är vi schyssta/snälla mot varandra; Mina lärare behandlar killar och tjejer på samma sätt; Jag känner mig trygg i skolan; Jag vet vem eller De vuxna på vilka på skolan skolan reagerar jag kan prata om de får reda med om någon på att någon har har varit varit elak/dum elak/dum mot mot en elev; en elev; Jag stör inte andra under lektionerna Finns det något ställe på skolan där du inte känner dig trygg? Åk 7 Åk 8 Åk 9 Kabbe Från Köping kommuns Mål och budget

15 Trygghet, normer och värden Jag känner mig trygg på skolan - Historik Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 7-9 På trygghetsenkäten på höstterminen svarade 96 % att de kände sig trygga. I elevenkäten under våren svarade 85 % att de var trygga. Resultatet skiljer sig mellan höst och vårterminen. En av orsakerna kan vara att eleverna upplevde en viss enkättrötthet. Under våren fyllde eleverna i många olika slags enkäter. Vi tar dock resultaten på allvar och kommer att utveckla årshjulet för trygghet och studiero under nästa läsår. All personal på skolan behöver vara involverade i arbetet för trygghet och studiero. Vi tar anmälan om kränkning på största allvar och vi inleder oftast utredning redan samma dag vi får kännedom om kränkning. Det är framgångsrikt att utreda noga, för att kunna lösa problem och även sätta in rätt insatser. Utredningsteamet arbetar framgångsrikt med att få stopp på kränkningarna. Det är viktigt att utredningsteamet och kontaktlärarna samarbetar i ärendena. Under läsåret har vi haft ett projekt som heter lika olika som Mary Juusela höll i. Det handlar om attityder, tolerans och fördomar. Intervjuer och enkäter som Mary genomförde visade att Karlbergsskolan har en positiv grund att stå på. Vi fick förslag på områden att arbeta vidare med. Det får vi plocka in i årshjulet kring trygghetsarbetet. Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 7-9 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Utveckla årshjulet kring trygghetsarbetet - Skolans värdegrund 15

16 Elevens inflytande och delaktighet Elevens inflytande och delaktighet Mål i Köpings skolplan: Skolans arbete kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt och ökat inflytande för barn, elever, föräldrar och personal. Skolan ska stärka och utveckla barns och elevers inflytande på undervisningen och ansvaret för sitt eget lärande. Indikatorer 3 Inga indikatorer är tillgängliga Verksamhetens egna mål - Att det ska finnas olika forum för eleverna att vara delaktiga i, för att få inflytande och kunna påverka sin arbetsmiljö och för att skolan ska vara en bra arbetsplats. - Att alla klassen ska ha klassråd och ha representanter i elevrådet. Resultat - grundskola Enkätresultat Inflytande Lärarna i min skola bryr sig om vad eleverna tycker; I min skola har vi klassråd där vi elever kan diskutera sådant som vi vill ändra på; Åk 7 Åk 8 Åk 9 Kabbe Från Köping kommuns Mål och budget

17 Elevens inflytande och delaktighet Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 7-9 Resultatet på frågan Lärarna bryr sig om vad eleverna tycker är svårt att analysera. Vi vill veta om undervisningen kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt. Hur ska frågan ställas då? Många elever har svårt att förstå begreppet demokratiskt förhållningssätt. Orden inflytande och delaktighet är inte heller lätt att förstå. Eleverna behöver få mer kunskaper om skolans styrdokument och vad olika begrepp betyder. Eleverna behöver få veta vad de kan påverka och vad de inte kan vara med och påverka. Skolan erbjuder många aktiviteter för eleverna för att skapa en gemenskap och för att eleverna ska ha inflytande över sin arbetsmiljö. Vi har t ex klassråd, elevråd, trivselledare, kamratstödjare, superusers, jipporåd, kör, HBTQ-grupp m.m. Det är många elever som är engagerade i olika sammanhang. Eleverna lär sig mycket i dessa sammanhang och det bidrar till en positiv stämning på skolan. Det genererar en positiv arbetsmiljö för eleverna. När det gäller klassråd så ska resultatet vara 100 % som svarar att de har klassråd. Idag är det 20 % av eleverna som svarar att de inte har klassråd. De elever som är med i elevrådet behöver stöd av sina kontaktlärare på klassrådet för att kommunikationen ska fungera mellan elevråd och klassråd. Elevråd och klassråd behöver utvecklas så att arbetet handlar mer om vår gemensamma arbetsmiljö och att man pratar om det demokratiska förhållningssätt som skolan vilar på. Det är en förutsättning för eleverna att de ska veta vad delaktighet och inflytande innebär. Lärarna har märkt ett ökat behov av stöd för eleverna när det gäller planering och strukturering av skolarbetet. Många elever känner sig stressade av olika anledningar och vi ser att det är allt fler elever som inte mår så bra. Konsekvenserna blir en ökad frånvaro. En väg att gå är att arbeta med elevernas hälsa. De behöver också få kunskaper i studieteknik och planering. Mår eleverna bra och har koll på vad de ska göra, ökar närvaron och eleverna kan ta ett större ansvar för sina studier. Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 7-9 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Elevråd/Klassråd - Elevernas hälsa - Elevernas planering och struktur 17