Transkript

1

2

3

4

5

6 DIARIENR: HU-HOH REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL Charlotta Widerberg Rektor Dammsdalskolan

7 1. INLEDNING Verksamhetsinriktning Autism Arbetssätt Kompetens Lokaler ARBETSOMRÅDEN Elever Pedagogik Medarbetare Ekonomi Utrustning Lokaler och utomhusmiljö OMRÅDEN VI HAR ARBETAT MED UNDER LÄSÅRET Planering av resurser Värdegrundsarbete Utifrån Landstingets vision och enhetens vision har vi arbetat med; Elevernas närvaro i skolan Tekniska hjälpmedel ÖVRIGA AKTIVITETER UNDER LÄSÅRET Åtgärdsplan Utveckla våra individuella studie- och utvecklingsplaner Elevers medinflytande Välfungerande arbetslag ARBETSOMRÅDEN FÖR Elevernas närvaro i skolan Planering av resurser Tekniska hjälpmedel Dokumentation Ekonomi Medarbetare Elevers medinflytande Autism

8 1. Inledning 1.1 Verksamhetsinriktning Dammsdal är en skola för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder främst inom autismspektrum. Eleverna har dessutom ofta tilläggsfunktionshinder i form av Tourettes syndrom, ADHD och tvång. Även epilepsi och psykisk sjukdom förekommer. Kommuner, skolförvaltningar och socialförvaltningar är kunder och ansöker om plats när hemkommunen inte lyckats hitta en fungerande lösning för sin elev. Eleverna är mellan år och skolan bedriver både särskola och gymnasium på individuell nivå och gymnasiesär. En liten del träningsskola med verksamhetsträning bedrivs i särskilda lokaler. 1.2 Autism Personer med funktionsnedsättning inom autismspektrumproblematik och ADHD har stora svårigheter att bearbeta och förstå information samt att skapa och förstå sammanhang och helheter. De har också en bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper: svår begränsning av förmågan till ömsesidig kontakt svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation och svår begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen Många elever har sömnstörningar av olika karaktär. Försämrad sömn leder till dålig koncentration, trötthet och energilöshet. Eleverna har svårt att orka med en hel dag i skolan och närvaron blir svår att upprätthålla. Tilläggsdiagnoser förutom Autism försvårar inlärningen ytterligare. Dålig impulskontroll och tvång kräver specialkunskaper och förståelse från lärarnas sida. I lärarrollen krävs stor kreativitet, flexibilitet och förmåga att motivera genom okonventionella och alternativa inlärningsmodeller. Den ojämna begåvningsprofilen som är vanlig vid autism kan innebära att eleverna är mycket begåvade och kunniga inom vissa smala intresseområden men saknar helt intresse och motivation för andra. 1.3 Arbetssätt Dammsdalsskolan möter varje elev där den befinner sig. Varje schema är individuellt anpassat och styrs utifrån en bedömning av elevens förmågor. Hänsyn tas till elevens funktionsnedsättning, vilket kan innebära lärstil, förståelse, energi, motivation och mående. Eleverna får en individuellt anpassad undervisning med tydliggörande pedagogik som utgångspunkt. Hjälpmedel i form av föremål, bilder och skrivna instruktioner och förklaringar används, liksom tydliggöranden i miljön. Många läromedel omarbetas och tydliggörs för att eleverna ska förstå och få möjlighet att arbeta självständigt med sina uppgifter. 3

9 I undervisningen läggs även mycket tid på socialt samspel, kommunikation och att förstå sammanhang eftersom detta är centrala svårigheter i funktionsnedsättningen. 1.4 Kompetens Skolan har utbildade lärare och lärare med lokal behörighet. En plan är upprättad för hur Dammsdal ska kunna möta upp skollagens krav på att alla lärare ska ha rätt utbildning för de elever man undervisar och sätter betyg för, i grundskola, gymnasium 2015 och för särskolan I skolan arbetar också assistenter som hjälp till läraren att utföra planerade uppgifter och bistå eleverna med stöd. 1.5 Lokaler Skolans lokaler är väl anpassade till elevgruppen. Den byggdes 2005 efter en dansk modell i Århus. Varje klassrum är fördelat på ett gemensamt rum och fyra studierum. Till varje klassrum hör en liten innergård. Två klassrumsenheter delar på ett kök. En del av gymnasiet är lokalintegrerat med vuxenutbildningen i Vingåkers kommun för att öka möjligheterna till social träning. Träningsskolan är förlagd i en egen enhet med närhet till boendet för att öka möjligheterna att arbeta pedagogiskt även under andra tider än skoltid. Lärarna planerar utbildning och aktiviteter som också kan genomföras av assistenter och behandlingspersonal. 2. Arbetsområden 2.1 Elever Närvaro Måluppfyllelse Individuella och tydliga studie- och utvecklingsplaner. Åtgärdsplaner med uppföljning Delaktighet De konsekvenser som funktionsnedsättningen autism kan innebära minimeras. Trivsel Motivation God hälsovård Tillgång till psykolog, sjuksköterska och kurator 2.2 Pedagogik Olika skolformer. Grundsär till gymnasium Utbildade lärare Goda kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 4

10 Goda kunskaper i vårt pedagogiska arbetssätt och bemötande. Kunskap om pedagogiska hjälpmedel såsom sociala berättelser, seriesamtal, Sokrautiska samtalsmetodik och Studio III (lågaffektivt bemötande). Flexibla lösningar 2.3 Medarbetare Behöriga lärare Välfungerande arbetslag Medinflytande och delaktighet Fungerande informationsflöden Medarbetarsamtal Individuella utvecklingsplaner för varje medarbetare Samverkan mellan skola och boende Kreativitet och uppfinningsrikedom Flexibilitet 2.4 Ekonomi Kännedom om skolans ekonomi Hushållning 2.5 Utrustning Modern teknisk utrustning, datorer, läsplattor 2.6 Lokaler och utomhusmiljö Anpassade undervisningslokaler Studierum Möjligheter till rastaktiviteter inne och ute. Möjligheter till avkoppling och vila 5

11 3. Områden vi har arbetat med under läsåret Upprättat en plan över vilka resurser Dammsdalskolan kommer att behöva för att kunna bedriva de olika skolformerna Vilka olika kompetenser som krävs och vilket tillvägagångssätt, utbildning eller nyrekrytering Värdegrundsarbete Elevernas närvaro i skolan Utbildning inom I-pads 3.1 Planering av resurser 1. Uppdatering och kartläggning av befintliga lärares kompetenser 2. Uppskatta vilka kompetenser som kommer att krävas för våra elever 2015 i grundskola och gymnasium och särskola. 3. Uppdatering av plan för utbildning och rekrytering Så här har vi arbetat Vi har vid två arbetsplatsträffar jobbat i arbetslagen med att gå igenom vilka kompetenser vi har och vilka vi saknar. Två lärare påbörjade vidareutbildning under hösten 2013 vid universitet i Linköping. De utbildar sig till trä- och metall lärare respektive textillärare. I följande ämnen ser vi behov av rekrytering Träslöjd (pågående) Textilslöjd (pågående) Musik grundskolan och gymnasiet Speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning Engelska gymnasiet Syokonsulent Analys Planen är att i första hand rikta rekryteringen mot övningsämnen och speciallärare där vi ser de största bristerna utifrån de nya kraven på lärarbehörighet. I några ämnen har vi personer internt som vill fortbilda sig för att uppnå behörighet och inom andra måste vi externrekrytera. Det är i dagsläget tre personer som arbetar som lärare utan behörighet. Av dessa tre är det en som går i pension 2015 och en I stort har vi en bra täckning av utbildade lärare förutom inom musik och specialärare, där det kan bli aktuellt med fortutbildning. I övriga övningsämnen har vi lärare som kan tänka sig att bygga på sin nuvarande lärarutbildning om rätt förutsättningar ges. 6

12 3.2 Värdegrundsarbete 1. Utifrån Landstingets vision och enhetens vision har vi arbetat med; Samtalet Jag och mina värderingar Jämställdhet och mångfald Organisationen HH Vårt uppdrag Vår ekonomi Att ta fram spelregler 2. Inspirationsföreställning med Kenth Hultkvist Så här har vi arbetat Gemensam samling för samtlig personal Arbete i mindre arbetsgrupper utifrån planerade uppgifter Sammanställning av arbetsgruppernas material. Analys Värdegrundsarbetet har engagerat hela personalgruppen till ett gemensamt förhållningssätt i frågor som rör arbetsmiljö och gemensamma värderingar. 3.3 Elevernas närvaro i skolan 1. Tagit fram en gemensam mall för hur dokumentation omkring elevens närvaro/frånvaro. 2. Gemensamma elevkonferenser mellan skola/boende omkring elevens frånvaro för att hitta gemensamma åtgärder. 3. Mäta eventuell ökning av närvaro. 4. Systematiserat arbetet omkring framtagandet av elevens åtgärdsplan beträffande frånvaro. 7

13 Så här har vi arbetat Det förs närvarolistor för varje elev. Närvaron ser väldigt olika ut. Vi började ett samarbete i form av workshops med representanter från skola (lärare) och boende(gruppchefer). Där deltog även rektor och enhetscheferna för boendena. Där förde vi diskussioner om alternativa undervisningsmetoder som kan motivera till högre närvaro. Detta skedde under hösten vid tre tillfällen och en träff under våren, det återstår en inplanerad träff. Parallellt har vi under våren jobbat med frågan i de olika arbetslagen vid två tillfällen. Vi har under perioden provat ett flertal metoder. Exempelvis studieanpassad skolgång med kortare dagar, hemstudier mm Vi kan se att för vissa elever har närvaron ökat medan det för andra är oförändrat. Vi har nu tagit fram ett mätinstrument. Analys När våra elever kommer till oss är det inte ovanligt att de har en lång period bakom sig med nästan ingen närvaro till ingen alls under flera år. Elevers närvaro i skolan är ett område som ständigt är i fokus och som vi ständigt jobbar med för att hitta förbättringsområden. 3.4 Tekniska hjälpmedel 1. Utbildning i I-pads 2. Införskaffning av teamboardtavla till Åsens gård Så här har vi arbetat Vid pedagogiska caféer var fjärde vecka har kunnig personal utbildat kollegor utifrån individuella förutsättningar och behov, exempel på kurser har varit Basic kunskaper, I-movie, Keynote, Tasuc Analys Vi kan konstatera att införandet av ipads har slagit väl ut och både personal och elever har stor användning av verktyget i sitt arbete. Vi måste dock vara uppmärksamma på vilket behov den enskilde eleven har och anpassa eventuella tekniska hjälpmedel efter behov. Vi har under läsåret fortsatt med att sprida kunskap till övrig personal i skolan. 8

14 4. Övriga aktiviteter under läsåret Åtgärdsplan 1. Implementera upprättad handlingsplan för åtgärdsprogram för de personer i organisationen som kommer i kontakt med arbetet kring åtgärdsprogram. Så här har vi arbetat En handlingsplan för åtgärdsplan och uppföljning har utarbetats. Handlingsplanen har även implementerats för skolpersonal och elevhälsan. 4.2 Utveckla våra individuella studie- och utvecklingsplaner 1. Höja kvalitén på våra utvecklings- och handlingsplaner Så här har vi arbetat En genomgång av studie- och utvecklingsplanerna har genomförts och förbättringsområden har identifierats. Arbetet med att förbättra dem har även påbörjats. 4.3 Elevers medinflytande 1. Eleverna ska göras delaktiga 2. Eleverna ska ges möjlighet att påverka. Så här har vi arbetat Varje klass har klassråd. Sedan tar klassrådsrepresentanten med sig de frågor som klassrådet pratar om till elevrådet som är fyra gånger per läsår. Det är dock inte alla klasser som har en representant men i de fall kan läraren eller elevassistenten vara klassens representant. Eleverna svarar även på en enkät med frågor som rör skolämnen, rastaktiviteter, personal och fika. Enkätsvaren sammanställ sedan. Vi har ett samrådsmöte två gånger per år med representanter från hemkommunen och föräldrar. Vid det mötet har eleverna möjlighet att vara med en del av mötet. De som är över arton har obligatorisk närvaro i minst 20 min. Analys Vid klassråden har vi högt deltagande men det är mera varierande på elevråden. Kvalité och innehåll på elevråd är väldigt beroende av vilka som representerar från de olika klasserna. Elevers deltagande på elevkonferenser är mycket hög och i de flesta fall uppskattat av eleven. När det gäller samrådsmöten och elevers närvaro kan vi konstatera att det är en mycket hög närvaro. Eleven och läraren förbereder frågor och ämnen före mötet vilket det gör att eleven känner en trygghet vid mötet. 9

15 4.4 Välfungerande arbetslag 1. Arbetslagen ska ha kontinuerliga träffar. Så här har vi arbetat Personalen i skolan är indelad i tre arbetslag med en samordnade i varje. Samordnaren fungerar som en länk mellan arbetslaget och rektor. Arbetslagen är geografiskt uppbyggda och bygger på närheten till varandra i vardagen. Våra ytterområden som Åsens gård och Åbrogården har fördelats i de två arbetslag som bygger på klasser. Det tredje arbetslaget består av övningsämneslärarna, det vill säga de som har praktiska ämnen. Ett kalendarium har upprättats för konferenstiden som är varje vecka 15:00 17:00. Vi har arbetsplatsträff (APT) en gång i månaden som följer en bestämd dagordning. Konferensernas innehåll följer ett rullande fast schema där tillfällena fördelas mellan arbetsplatsträff i storgrupp, arbetslag med värdegrundsarbete, tvärgrupper med springlife samt pedagogiska caféer. o Vecka 1: Arbetsplatsträff för hela skolan o Vecka 2: Arbetslagen: Värdegrundsarbete o Vecka 3. Tvärgrupper: Springlife o Vecka 4: Pedagogiskt café innehållet varierar med syftet är kvalitetssäkring och kompetensutveckling. De pedagogiska caféerna har införts var fjärde vecka utifrån önskemål från personalgruppen. Syftet är kompetensutveckling där vi delar med oss och utbildar och lär av varandra. Det har varit återkoppling från externa föreläsningar samt internutbildning av pedagogiska appar som används som stöd i undervisningen. Genom de pedagogiska caféerna kan vi lära av varandra, utveckla verksamheten och kvalitetssäkra vårt arbete. Analys Vi har under det här läsåret kommit igång med regelbundna APT samt utarbetat en tydlig struktur för protokoll både när det gäller skrivandet och justerandet. Det finns en tydlig ordning för vem som ansvarar för rollen som sekreterare varje gång. Vi har tillgodosett personalens önskningar om ett levande kalendarium samt strukturerat upp ett värdefullt innehåll på vår konferenstid. Vi har arbetat med att stärka känslan av delaktighet och ansvar genom att prioritera konferenserna och vara noga med att hålla tid, innehåll och plats. 10

16 5. Arbetsområden för Elevernas närvaro i skolan Fortsätta att tillsammans med boendet utveckla metoder som ökar närvaron i skolan Utifrån ett elevperspektiv mer systematiskt kartlägga orsaker till faktisk frånvaro Delar av elevhälsoteamet tar del av föreläsning om hemmasittare. En temadag om problematisk frånvaro utifrån neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Varningssignaler, riskfaktorer och bakomliggande orsaker. Det handlar också om förutsättningar som gynnar närvaro för denna elevgrupp. 5.2 Planering av resurser Jobba vidare med den upprättade planen för rekrytering av lärarkompetensen. Så här planerar vi Till höstterminen 2015 planerar vi att en av våra nuvarande lärare utbildar sig till Speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning. Detta för att möta nya krav enligt skollagen. Dessutom kommer en av våra obehöriga lärare få hjälp att söka distansutbildningar för att bli behörig musiklärare. 5.3 Tekniska hjälpmedel Vi kommer att fortsätta utbilda all personal i skolan i aktuella tekniska hjälpmedel 5.4 Dokumentation Förankra tidigare framtagna rutiner för arbete med åtgärdsplaner Arbeta med att ta fram ett gemensamt professionellt skriftspråk i dokumentationen Ett förhållningssätt i hur man uttrycker sig kring eleven och vem som äger problemet Förankra elevhälsans roll och rutiner i verksamheten Personlen behöver utveckla sitt arbete med pedagogisk planering och kartläggning 5.5 Ekonomi Kännedom om skolans ekonomi Hushållning 5.6 Medarbetare Medinflytande och delaktighet 11

17 5.7 Elevers medinflytande Att eleverna är delaktiga och ges möjlighet att vara med och påverka är oerhört viktigt. Därför är det ett område som alltid ska vara aktuellt och öppet för granskning och utvecklingsbart. Vi ska därför fortsätta att arbeta med att; Utveckla elevers möjlighet att vara delaktiga Utveckla elevers möjlighet att påverka 5.8 Autism Medvetandegöra för all personal varför Dammsdal valt de arbetsmetoder och förhållningssätt som vi marknadsför oss med idag Lärarna ska ha goda färdigheter i Sociala berättelser. Pedagogiskt arbetsredskap anpassat till personer med autism. 12

18 13