Norrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Norrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Likabehandlingsgruppen, bestående av en pedagog från varje avd i Skulltorps förskoleområde. Vår vision På vår förskola ska det inte vara annorlunda att vara olika. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Alla barn har blivit tillfrågade om de har en kompis att leka med på förskolan för att synliggöra om alla barn känner sig delaktiga i leken. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har haft möjlighet att på höstterminens föräldramöte, framföra sina tankar kring de förebyggande åtgärder som förskolan har skapat efter kartläggningen. Personalens delaktighet Alla pedagoger har varit delaktiga i att kartlägga ev risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med hjälp av Husmodellen. Likabehandlingsgruppen har sedan samlat in allt material, sammanställt och analyserat resultet, för att sedan skapa förebyggande åtgärder. Förankring av planen Personal: Genom kontinuerliga träffar i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad. Planen presenteras i sin helhet på studiedagen i aug -16. Vi kommer dessutom att föra löpande samtal kring vårt likabehandlingsarbete vid APT, ALT och studiedagar under året. Vårdnadshavare: Kartläggningen och de förebyggande åtgärderna presenteras och diskuteras vid föräldramöte i okt Pedagoger berättar även om till vem man vänder sig om man upplever att ett barn har blivit kränkt. Likabehandlingsplanen kommer att finnas i varje avdelnings hall. Barn: I arbetet med barnen gäller det att "leva" likabehandling. Bästa sättet att förankra planen är att fullfölja de främjande, förebyggande och åtgärdande insatser som vi beskrivit i vår plan. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats vid APT i april. Likabehandlingsgruppen har haft ett extra uppdrag genom att vara samtalsledare och sekreterare vid utvärderingen av åtgärderna. Åtgärderna utvärderades genom följande frågeställningar: Genomfördes åtgärden? Om svaret är ja: blev det någon skillnad för barnen? Hur vet vi det? Om svaret är nej: varför inte? Vad behöver förbättras? Hur? Planens främjande åtgärder utvärderades i respektive fokusgrupp vid vårens sista träff utifrån frågorna i Skolverkets snurra, hur blev det och vart ska vi? Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har varit delaktiga i utvärderingen av förebyggande åtgärder men Likabehandlinsgruppen har haft ett extra uppdrag vid utvärderingen genom att vara samtalsledare och sekreterare vid genomgången av våra åtgärder. Vid utvärderingen av de främjande insatserna så var representanterna i varje fokusgrupp delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser: 1/ Modersmålsstöd Samla barns viktiga ord: Insatsen genomfördes. Barnen upplevs vara stolta över att kunna ord på sitt språk. Vi använder och samtalar mycket om olika ord så som mjölk, vatten, ris osv vid tex måltiderna. Barnen upplevs glada och visar intresse för att lära vidare. Detta är något som vi vill fortsätta att fokusera på. Räkna och sjunga på olika språk: Den här insatsen har vi inte genomfört till fullo. Barnen tyckte att det var roligt att lära sig sånger på olika språk. Vi började med sånger som de redan kunde på svenska som tex Blinka lilla stjärna på engelska och Imse Vimse spindel på norska. Detta är något som vi inte gör lika mycket längre utan sjunger mest på svenska. Vi räknar ibland på olika språk men mest om barnen efterfrågar det, vilket inte sker så ofta. Visa filmer på olika språk: Denna insats har inte genomförts. Detta var något som vi arbetade mer med tidigare men inte i nuläget. Språk i olika aktiviter: Denna insats har genomförts. Barnen tycker att det är roligt att få dela med sig av sitt språk. Även de barn som inte pratar samma språk lär sig nya ord. Detta är något som vi vill fortsätta att fokusera på. Fråga föräldrar om böcker/musik: Insatsen har inte genomförts Vi har insett att vi har haft för många insatser under rubriken Modersmålsstöd, vilket har gjort att en del insatser inte har blivit genomförda. Tanken till nästa år är att minska på antalet insatser och istället öka fokus på de få insatser som är kvar. 2/ Vi har även genomfört vår andra främjande åtgärd, att ha pedagogiska forum. Upplevelsen är att det är ett mycket gott samtalsklimat i alla forum som gör att vi delar med oss, omvärderar, vågar tänka högt och testa nytt. Detta i sin tur hjälper till att skapa en större reflektion, medvetenhet och trygghet i uppdraget. 3/ Vår främjande åtgärd ang normkritiska barnböcker har genomförts. Vi fortsätter att hålla ögonen öppna och letar efter fler barnböcker till vår verksamhet. Förebyggande åtgärder: 1/ Blöjrummet: Åtgärden genomfördes. Vi har märkt att de äldre barnen uppskattar draperiet medan de yngre barnen inte bryr sig lika mycket. De äldre barnen vill gärna ha draperiet fördraget och visar tydligt att de vill "gömma sig". Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom utvärdering av främjande insatser vid sista träffen på våren -17 i de olika fokusgrupperna där varje avdelning är representerad, Samt gemensam utvärdering av förebyggande åtgärder sker vid APT i april. Genom ny kartläggning sker också en naturligt utvärdering av fjolårets plan. för att årets plan utvärderas Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Pedagoger i likabehandlingsgruppen 3/8

4 Främjande insatser Modersmålsstöd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Ålder 1/ Stärka barnens identitet och för att göra alla barn medvetna om andra språk. 2/ Att barnet ska förstå och känna en trygghet när det hör sitt modersmål. 3/ Göra föräldrar delaktiga och ta tillvara på deras kunskaper och erfarenheter. Vi följer upp arbetet vid fokusgruppsträffar under HT 16 och VT 17. Insats Samla viktiga ord på barnens modersmål. Vi använder matsituationen för att samla ord tex mjölk, vatten, ris, potatis osv på olika språk. Vi använder oss av ord på olika språk i aktiviteter som barnen tycker är lite extra roliga så som skogen och idrotten. Vi frågar föräldrar och barn om olika ord och på så sätt blir även föräldrar delaktiga. Alla pedagoger men ett extra ansvar på representanterna i Flerspråkighetsgruppen. Pedagogiska forum Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet för att utveckla kvaliteten. Representanten för fokusgruppen lyfter innehållet från träffen vid efterkomande ALT på sin avdelning. Insats Det har skapats fyra forum där det finns möjlighet för pedagoger att träffas kontinuerligt i tvärgrupper över förskoleområdet för att tillsammans reflektera, lära av varandra, diskutera forskning, implementera ett normkritiskt synsätt och på så sätt utveckla kvaliteten i verksamheten. Dokumentationsgruppen Flerspråkighetsgruppen Likabehandlingsgruppen Pedagogiskt forum Förskolechef Karin Forsler och spec ped Camilla Lanhage 4/8

5 Skötrummet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Mer avskildhet vid blöjbyte och pottanvändning. Detta följs upp löpande vid Likabehandlingsgruppens träffar och vid ALT. Insatsen har förra året varit en förebyggande åtgärd som vi nu vill lyfta in i det främjande arbetet. Insats Att alla pedagoger följer samma rutiner vid blöjbyte och pottanvändning som t.ex att vi sätter barnen avskilt vid pottanvändning och inte mitt bland de andra barnen. Vid blöjbyte låter vi inte något annat barn stå och titta på vid skötbordet. Om barnet står upp vid blöjbyte tänker vi på avskildhet. För att skapa mer avskildhet använder vi draperi vid skötbordet. Likabehandlingsgruppen Hallen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Inga barn ska känna sig kränkta för att de inte har extra kläder. Detta följs upp löpande på Likabehandlingsgruppens träffar och vid ALT. Insatsen har förra året varit en förebyggande åtgärd som vi nu vill lyfta in i det främjande arbetet. Insats Pedagogerna ska tänka på hur man talar till barnen, tonläge och ordval. Inte låta nedvärderande i sina kommentarer när det saknas extra kläder. För att förekomma detta vill vi skapa en rutin för att föräldrar ska få bättre koll på om det finns extra kläder. Arbetslagen ska påminna föräldrar extra mycket i början av terminen. Likabehandlingsgruppen 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vid Likabehandlingsgruppens träffar under hösten så bestämdes det att årets fokus för kartläggning var barns trygghet i lek. Därför valdes att ställa frågan till alla barn om de upplevde att de hade någon att leka med på förskolan. För att förtydliga frågan använde vi ett foto på barngruppen som vi visade samtidigt. Med hjälp av Husmodellen ställdes frågan till alla pedagoger om det finns en risk att barn inte känner sig delaktiga i lek på förskolan. Husmodellen har använts under två APT tillsammans med alla pedagoger. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Alla barn har blivit tillfrågade om: Vem tycker du om att leka med på förskolan? Om hen inte är här, vem tycker du om att leka med då? Pedagoger har informerat föräldrar om förskolans förebyggande åtgärder vid föräldramötet i okt -16. Föräldrarna har även bjudits in i en diskussion om miljön utifrån ålder. Föräldrarna gick runt i vår miljö med fokus på frågan "Hur kan vi göra den lämplig och bra för alla våra barn oavsett ålder". Vi satte oss sedan i grupper där föräldrarna delgav oss och varandra vad de tänkte. Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga i kartläggningen via Husmodellen. Resultat och analys Efter analysen av resultatet så framkom det att det finns en risk att våra yngsta barn kan uppleva sig diskriminerade pga ålder eftersom det finns rum på förskolan som inte är tillgängliga för dem speciellt ofta. Vi insåg även att det kan finnas en risk att barn ev kan uppleva sig diskriminerade i leken eftersom vi pedagoger inte har tillräckligt med kunskap kring de olika diskrimineringsgrunderna för att kunna stötta på ett likvärdigt sätt. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Tillgänglig miljö utifrån ålder Områden som berörs av åtgärden Ålder Vi ska ha en trygg miljö som stimulerar till lust att lära för alla barn oavsett ålder. V 44 på vår reflektionstid ska vi följa upp vår åtgärd, både Mysingen och Måseskär tillsammans. Åtgärd När inskolningarna är klara på hösten ska varje avdelning se över barnens behov och vår miljö rum för rum tex kring material och aktiviteter med fokus på ålder. Motivera åtgärd Vi såg i kartläggningen att det finns en risk i vår miljö att våra yngsta barn inte har tillgång till hela vår miljö på förskolan, tex "pärlrummet" på Mysingen och hallen/snickarbänken på Måseskär. Vi måste hitta sätt att göra miljön vid fler tillfällen mer tillgänglig för även våra yngsta barn. Likabehandlingsgruppen, Diana, Lena, Margareta Mer kunskap Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla pedagoger har tillräckligt med kunskap kring alla diskrimineringsgrunder för att kunna stötta alla barn i leken samt att känna sig ännu mer förberedda för nästa års kartläggning. Uppföljning under året vid APT och studiedagar. Första tillfället blir vid studiedagen i aug -16. Åtgärd Vi ska under året arbeta med övningar och material samt att föra diskussioner kring alla diskrimineringsgrunder på APT och studiedagar. Motivera åtgärd Vid arbetet med Husmodellen var det svårt att hitta ev risker för diskriminering/kränkande behandling. Kanske är det så att vi har för lite kunskap kring de olika diskrimineringsgrunderna för att kunna synliggöra möjliga risker. Karin Forsler och Camilla Lanhage 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy I vår förskola ska det vara nolltolerans mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Föra en tät dialog med varje barns vårdnadshavare. Föra samtal och lyssna in barnen. Personalen arbetar nära barnen och är lyhörda för vad som händer i barngruppen. Årlig kartläggning av pedagogers och barns tankar om trygghet i förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn vänder sig i första hand till de ordinarie pedagogerna på barnets avdelning. Föräldrar kan även vända sig till förskolechef Karin Forsler eller till specialpedagog Camilla Lanhage. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med föräldrarna. 1. Den pedagog som upptäcker/ får kännedom om kränkning ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas övriga pedagoger på avdelningen. Samma pedagog dokumenterar i nära anslutning till händelsen vad som hände i situationen. 2. Pedagoger på avdelning kontaktar vid behov inblandade barns föräldrar och berättar om vad som hänt och hur pedagogerna hanterade situationen. Pedagog som fört samtal med föräldrar dokumenterar även vad som sas i nära anslutning till samtalet. 3. Pedagogerna på avdelningen meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 4. Barnen som varit inblandade hålls under extra uppsikt och ev åtgärder sätts in. 5. Uppföljande samtal sker inom två veckor med inblandade barns föräldrar. 6. Ev kontakt tas med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1.Händelsen anmäls till förskolechef Karin Forsler. 2. Förskolechef tar kontakt med vårdnadshavare och ger information om vad som hänt. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. 5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om professionellt förhållningssätt i förskolan. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs chef. Rutiner för uppföljning se ovan Rutiner för dokumentation se ovan Ansvarsförhållande se ovan 8/8