Sidan. Pragmatik. Fö 10: Pragmatik och informationsstruktur. Enkla användningsregler. Betydelse och tolkning. Icke-kompositionell betydelse

Transkript

1 Fö 10: Pragmatik och iformatiosstruktur Pragmatik Pragmatik Referes och kotextuella parametrar Talhadligsaalys felicitetsvillkor Idirekta talhadligar Samtalspriciper Iformatiosstruktur Ordföljdes fuktioer Iformatiosstrukturella begrepp Kät/Givet Nytt Fokus Bakgrud Tema - Rema Positiosgrammatik och fudamet Textdyamik Vi bör skilja på följade: Vad ett uttryck U betyder Vad e talare mear är ha/ho säger U Exempel: Referes: Ha är ite hemma. Iroi / sarkasm: Visst är det klokt att stäga alla kärkraftverk och låta sveskara frysa! Outtalad me härledbar iebörd: Idirekthet: Har du e pea? Implikatur: Per har tre bar TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 2 Ekla avädigsregler Betydelse och tolkig Att säga U i e situatio som uppfyller vissa villkor V iebär att mea M Typexempel: Referes med persoliga proome Hej, hur mår du? Deiktiska uttryck = uttryck vars refereter växlar med talsituatioe. Proomiella adverb: här, där, hit, dit, Rumsadverb: hemma, borta,... Tidsadverb: u, då, förr, seda, Grammatiska kategorier: tempus, demostrativer,.. Äve iehållsord: fiede, sta, mamma, farfar, TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 4 Betydelse och tolkig Icke-kompositioell betydelse Gräse mella betydelse och avädig är ofta svår att dra Hur måga betydelser har ordet varm? E varm platta E varm dag E varm sommar E varm viter E varm tröja E varm perso E varm korv... Komplexa uttryck ka utveckla avädigar som ite ka härledas kompositioellt Lexikaliserade fraser varm korv, röd tråd, stor i käfte,... Troper Metafor (överförd, bildlig betydelse) trampa i klaveret; mitt hjärta,... Metoymi (överförd, associerad betydelse) varm tröja, Sverige (vill förbjuda torskfiske), dricka te TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 6 Sida

2 Saigsvillkor och kotext Talhadligsteori kotext PRO COP ADJ de är varm de är varm Logisk form: P(t) Propositio: Varm*(de*) där tolkige av de, ( de* ) är bestämd av talsituatioe (t.ex. frå tidigare diskurs) och Varm* är bestämd bl.a. av de*. S Felicitetsvillkor De villkor som e talhadlig och dess kotext måste uppfylla för att de ska kua geomföras lyckosamt. Två typer av misslyckade talhadligar missbruk ( abuse ) = felaktigt geomförd blidgågare ( misfire ) = uteblive effekt TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 8 Talhadligar Talhadliges dimesioer Lokut - hadlige att yttra vissa ord i e viss följd Illokut - de hadlig som utförs i och med yttradet Perlokut - effekte av yttradet Talhadligsteori Ett ekelt yttrades meig ka grovt aalyseras som <F, p> där F är e illokut fuktio p är ett propositioellt iehåll Sveskara beudrar Victoria: <PÅSTÅENDE, x [svesk(x) beudrar(x,v)]> Gå hem: <UPPMANING, gå_hem(du*)> TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 10 Illokuta talhadligstyper Påståede det har börjat rega ige jorde är rud Aktualiserigar jo, de där hudrige jag var skyldig dig,... Frågor vad kostar de? du kommer väl på feste på lördag? Illokuta talhadligstyper Uppmaigar skriv uder i ruta lägst er du borde söka upp e läkare ut! Käslouttryck att du törs! vad tråkigt det här är Löfte, hot, varigar, TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 12 Sida

3 Illokuta talhadligstyper Performativa talhadligar (förädrar verklighete, ofta i formella sammahag) härmed förklarar jag mötet öppat [på auktio] första, adra, tredje (klubbslag) du är avskedad! Felicitetsvillkor (exempel) T lovar M att göra H med U omm Normala förutsättigar för kommuikatio föreligger T säger U i avsikt att bida sig för att utföra H (löftets poäg) U uttrycker H som e framtida hadlig utförd av T H är till fördel för M T har för avsikt att utföra H (villkor på T:s uppriktighet) TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 14 Idirekt talhadlig Presuppositioer Illokutio som ka ifereras, me ite uttrycks explicit. Exempel: Uppmaig: Har du e pea? Hot: Vi vet var du bor. Påståede: Hur dum får ma vara? Äve ord och grammatiska morfem är förkippade med ett slags felicitets-villkor. Exempel: Faktiv presuppositio: Jag ågrar verklige (ite) att jag köpte e Volvo. Existespresuppositio: Frakrikes presidet har (ite) varit på besök i Stockholm TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 16 Grices samarbetspricip Grices maximer Utforma dia yttrade - med häsy till kommuikatioes aktuella läge - så att de så bra som möjligt bidrar till samtalets syfte. Kvatitetsmaxime (hur mycket) Ge lagom mycket iformatio Kvalitetsmaxime (vad) Säg bara det som är sat Relatiosmaxime (var och är) Var relevat Sättsmaxime (hur) Var klar och tydlig TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 18 Sida

4 Brott mot maximera Koversatioell implikatur Explicit erkäade Tyst överträdelse löger etc. Öppet hå brottet mot e maxim är så uppebart att det ite ka tas på allvar (om samarbetspricipe fortfarade följs). Typexempel är iroi. Mycket av det e talare mear (me ite säger ret ut) ka räkas ut utifrå vad ha säger om ma atar att samarbetspricipe är i kraft. Sådaa härledda iebörder kallas (efter Grice) koversatioella implikaturer TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 20 Koversatioell implikatur Kovetioaliserig Brott mot kvatitetsmaxime: Om ha kommer så kommer ha Norrmä är orrmä Det är e dag i morgo också Brott mot kvalitetspricipe Om ågo som slagit söder iredige: Ha blev lite arg. Om ett bar som kladdar er sig: Du är e riktig gris du! Måga uttryck ka ses som kovetioaliserade koversatioella implikaturer: Ka du Skulle du vilja Är du säll och Jämför begreppet död metafor. sviaktig, lägga rabarber på, bryta ise, TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 22 Ordföljd och satskostruktioer Fri ordföljd Ordföljd i sveska har olika fuktioer: Att idetifiera argumetroll. Jämför Gav Erik Aa e kram? Gav Aa Erik e kram? Att idetifiera satstyp Erik gav Aa e kram. Att idetifiera iformatiosstruktur Det var Aa som Erik gav e kram Att idetifiera temporala och kausala sambad Jag gick hem och tittade på matche. Jag tittade på matche och gick hem. Fri ordföljd iebär att ordföljde ite är grammatikaliserad uta bestäms av extera faktorer t.ex. textsammahag. Lati satsled ka vara diskotiuerliga Japaska ordige mella alla satsled utom verblede är fri TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 24 Sida

5 Bude ordföljd Sveskas ledföljd Ordföljde i ett språk ka vara mer eller midre grammatikaliserad, dvs e sats är välformad bara om satslede står i e viss ordig. sigalera särskilda grammatiska egeskaper som t.ex. att vara subjekt. Ordföljde har då e likade fuktio som kasus i adra språk, t.ex. fiska. Sveska kallas V2-språk efter de fasta positioe för det fiita verbet: Erik fick ataglige väta läge på Mali Ataglige fick Erik väta läge på Mali Läge fick Erik ataglige väta på Mali På Mali fick Erik ataglige väta läge Mali fick Erik ataglige väta läge på Me: *Erik ataglige fick väta läge på Mali TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 26 Olika sätt att beskriva bude ordföljd Positiosschema (kallas iblad satsschema) Omskrivigsregler (frasstrukturgrammatik) S --> Subj FiitVb Obj S --> FiitVb Subj Obj Positiosschema Positiosgrammatik (Diderichse) Ett positiosschema är e lijär struktur av fält och positioer som beskriver de möjliga ordigsföljde i satse geom att de olika satslede bara tillåts i vissa positioer. Paul Diderichse, Elemetær Dask Grammatik, 1946 Positiosschema ka avädas för att karaktärisera olika satstyper. För sveska är två schema tillräckligt för att beskriva alla valiga ordföljder: Huvudsatsschema Bisatsschema TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 28 Positiosschema Positiosschema iehåller ett atal positioer av olika typ: Ett positiosschema har ett förfält, ett mittfält (exusfält) och ett slutfält (iehållsfält). Grovskisser över sveskas ordföljd. Visar grammatiska regler för i vilke ordig satsled placeras. Går att hitta exempel som avviker, om ma letar TDDC89 Ht09 Ahreberg 29 Huvudsatsschemat FÖRFÄLT MITTFÄLT SLUTFÄLT fudamet fiit verb subj advl/pred INFINIT VERB PART OBJ/SUBJ/ ADVL/PRED PRED FÖRFÄLT: fudamet: allt som står före första fiita verbet (ka vara måga olika typer av kostruktioer (NP, PP, AdjP, bisatser osv.). I satser med rak ordföljd står oftast subjektet här. MITTFÄLT: fiit verb: alltså första fiita verbet i huvudsatse subj: här står subjektet (om det ite fis med i fudametet). advl/pred: här står satsadverbial, lätta TSR-adverbial och vissa subjektiva predikativ. SLUTFÄLT: INFINIT VERB: här står verb i iifiit form (ev. del av e verbkedja) PART: partikel som hör ihop med partikelverb OBJ/SUBJ/PRED: här står omiala led som alla sorters objekt, egetliga subjekt och vissa predikativer ADVL/PRED: här står olika typer av TSR-adverbial och vissa predikativer TDDC89 Ht09 Ahreberg 30 Sida

6 Fudametets möjligheter Exempelmeigar (huvudsatser) Ett led som ite tillåter utflyttigar utgör e sytaktisk ö, dvs ett satsled som bara ka flyttas som e helhet: Samordade fraser *Nättera jobbar ha både på dagara och. ok: Både på dagara och ättera jobbar ha. Sammasatta am *Karlsso heter de ye vd: för IDL Peter. ok: Peter Karlsso heter de ye vd: för IDL 1. David vill ite köpa ågo bil äu. 2. Ho kallas de gåtfulla. 3. På sista tide har ha börjat tycka om omoga baaer. 4. Efter måltide gick de mätta i i biblioteket. 5. De gamle maes hud var bortspruge. 6. Om ha ite är upptage tar ha alltid busse till sta. 7. Är ha öjd u? 8. Det kommer massor av ya filmer till jule TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 32 Exempel på huvudssatsaalyser Grammatik och iformatiostruktur FÖRFÄLT MITTFÄLT SLUTFÄLT fudamet fiit verb subj advl/pred INFINIT VERB PART OBJ/SUBJ/ ADVL/PRED PRED David vill ite köpa ågo bil äu. Ho kallas de gåtfulla. På sista har börjat omoga baaer. tide ha tycka om Efter måltide gick de i mätta i biblioteket. De gamle var bortspruge. maes hud Om ha ite är tar ha alltid busse till sta. upptage är ha öjd u? kommer massor till jule. Det av ya filmer Iformatiosstruktur ages med motsatspar som Kät (eller Givet) resp. Nytt Fokus = vad som ska framhävas i sammahaget Bakgrud = det som ite är fokus. Tema = meiges utgågspukt, ofta uttryckt i fudametet. Rema = det som sägs om Temat TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 34 Vad blir skillade? Först, i mitte eller sist? FÖRFÄLT MITTFÄLT SLUTFÄLT fudamet advl/pred OBJ/SUBJ/ fiit verb subj INFINIT PART ADVL/PRED VERB PRED Rymlige körde trots allt de stula bile uta körkort. Uta körde trots allt de stula bile. rymlige körkort Trots allt körde rymlige de stula bile uta körkort. De stula körde rymlige uta körkort. trots allt bile Först (i fudametet): här preseteras det som är kät seda tidigare, meiges äme, det ma talar om: tema. Reste: det som är ytt om temat: rema. Det viktigaste av de ya iformatio läggs i slutfältet. Kallas tema-rema-pricipe. I mittfältet fis iformatio som ite platsar i fudametfältet (alltså ite helt kät, me heller ite avgörade för textes fortsättig. Rymlige körde trots allt uta körkort de stula bile TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 36 Sida

7 Ordföljd och textbyggad: Bida ihop texter med temaprogressio Berätta mer om samma sak: temaupprepig Meigar är ite isolerade eheter i (goda) texter; de hakar i varadra: 1. De miskade tillgåge kommer tack vare ya metoder ite att påverka produktioe iom de ärmaste åre. I framtide ka det dock vara så att 2. De miskade tillgåge kommer ite att påverka produktioe iom de ärmaste åre tack vare ya metoder. De ya tekik som utvecklats 3. De miskade tillgåge kommer iom de ärmaste åre tack vare ya metoder ite att påverka produktioe. Dea vätas ämlige ligga kvar i åtmistoe fem år Det som är viktigast för fortsättige (remat) kommer sist i första meige och blir utgågspukte (temat) för ästa meig. Dea strategi kallas för temaprogressio (ett led som först är rema blir ytt tema). I de e gåg storslaga stade Ayacucho i de torraste och fattigaste dele av peruaska Adera föddes gerilla Sedero Lumioso. Här råder udatagstillståd seda måga år, här patrullerar militäre blad gummor som säljer frukt och godis. Här fis iget Temat (platse) upprepas flera gåger eftersom författare vill berätta mer om detta. Metoder: upprepig av samma ord syoyma begrepp eller ord som syftar på samma sak (statsmiister, moderateras partiledare, Reifeldt, ha ) TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 38 Adra sätt att presetera ågot ytt: Preseterigskostruktioer Tematisera: lyfta fram temat (ämet) Preseterigskostruktioer (tillämpig av pricipe y iformatio i slutet : Det har börjat komma ya läkemedel på markade. Här hamar ett iehållstomt formellt subjekt (det) i fudametet, meda det egetliga subjektet hamar i slutfältets mittkolum. Ka bara göras om substativet är ytt eller okät och har obestämd form. (Vi ka ite säga *Det har börjat komma de ya läkemedle.) Ebart vissa verb i preseterigskostruktioer: fis, ligga, står, häger, kommer, dyka upp Jämför äve med satser som Det är sköt att bada i havet. Att bada i havet är sköt. Det ska bli gott att äta frukost. Att äta frukost ska bli gott. Passiverig (passiv ist.f. aktiv sats): Gästera togs emot föredömligt Huset byggdes med gamla beprövade metoder. Satsflätor (lyfta fram iformatio frå ågo bisats och göra de till tema): Lyckliga tror jag ite att de var. Hee är det uppebart att ha har som favorit. Samla frimärke tycker jag är det tråkigaste som fis.?i Paris tror ma att Mia mötte Per. Dubbelt satsled Erik ha är ite riktigt klok. (dubblerat subjekt) Lisa, hee hoppas ha träffa ige. (dubblerat objekt). När bisatse är låg då ka det vara bra att upprepa ehete på ågot sätt. (dubblerat adverbial) TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 40 Emfatisk omskrivig (utbrytig) Flyt i e text Har forme Det var X (som), t.ex. Det var Kalle som gjorde första målet. Det var majoäse som var pricke över i:t. Det var ya skor ho täkte köpa Fugerar som ett sätt att fokusera och lyfta fram det viktigaste i e sats. Det har begåtts ett mord i traktera krig Sävsjö. - Preseterigskostruktio - passiv eftersom förövare är - obestämd form eftersom okäd mordet ite preseterats tidigare - y iformatio till höger Mordet är äu ite uppklarat - bestämd form (eftersom det predikativ som iehåller y reda preseterats) iformatio. Det ouppklarade mordet skrämmer ortsbefolkige. - bestämd form (NP med attribut) - y iformatio till höger. för att äma ågot som reda är kät) TDDC89 Ht09 Ahreberg TDDC89 Ht09 Ahreberg 42 Sida

8 Form och iehåll Grammatik hadlar i första had om ordes roll i frase frasers roll i satser Me ordföljd spelar också roll för iformatiosstruktur! vad är kät och vad är ytt vad är viktigt och vad är oviktigt Satsledes iformatiosvärde bestäms också av form (bestämd/obestämd) attribut/predikativ huvudsats/bisats preseterigar emfatiska omskrivigar passiv/aktiv Som språkbrukare ka vi kocetrera iehåll och placera viss iformatio som framhävd/belyst och aa iformatio som bakgrud TDDC89 Ht09 Ahreberg 43 Sida