Budget Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2016 Godkänd av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 4 Budget 2016 och ekonomiplan Den kommunala ekonomin 6 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget 6 Tabell: Driftsbudget totalt 7 Driftsekonomin 8 Resultaträkningen 8 Tabell: Resultaträkning 9 Skatteinkomster och statsandelar 10 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 10 Finansiella intäkter och kostnader 11 Resultat 11 Finansieringskalkyl 11 Tabell: Finansieringskalkyl 12 Investeringar och skuldbörda 13 Graf: Investeringar och årsbidrag år Graf: Skuldbördans utveckling år Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år Bindande målsättningar för kommunkoncernen 16 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 1 Driftsbudgeten samt investeringsbudgeten år C1001 Val 20 C1301 Revision 21 C1601 Allmän förvaltning 23 C1607 Samarbetstjänster och projekt 26 C1901 Samhällsutveckling 28 C2801 Personaladministration 30 C3001 Social service och utkomstskydd 32 C3003 Handikappvård 35 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 39 2

3 C3007 Malax-Korsnäs HVC 43 C3011 Specialsjukvård 48 C4001 Barndagvård 50 C4003 Kommunens skolväsende 54 C4005 Gemensamt skolväsende 59 C4007 Övrig utbildning 65 C4009 Biblioteksverksamhet 67 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 69 C5001 Allmän folkbildning 71 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 74 C6001 Byggnadsinspektion 76 C6501 Miljövård 78 C7001 Tekniska verket 80 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 83 C7009 Fastigheter 85 C7015 Fritidshamnverket 87 C7017 Arbeten utförda inom kommunkoncernen 89 Affärsverket Malax Vatten 90 Investeringsbudget år Investeringar kommunstyrelsen 91 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 93 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/hälsovårdsavdelningen 94 Investeringar bildningsnämnden 96 Investeringar tekniska nämnden lös egendom och fasta konstruktioner 97 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 101 Investeringar totalt 103 Budgetens struktur och bindande nivåer 104 Kommunallagen 65 ( /578), Budget och ekonomiplan 104 Bilaga 106 Budget 2015 Malax Vatten 106 3

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vi står inför mandatperiodens fjärde år Mandatperioden kommer dessutom att få tilläggstid till våren 2017 till följd av att tidpunkten för kommunalvalet ändrar till våren. Den samlade omvärldsbilden är fortsättningsvis dyster; låg tillväxt, hög arbetslöshet och nedskärningar inom den offentliga sektorn är fortsättningsvis det som gäller. I Malax är sysselsättningsläget bättre än i landet som genomsnitt, även om utvecklingen tidvis är oroväckande. Vi nås dock av sporadiska nyheter om att det går bra för företagen i kommunen och vi märker också för första gången på flera år att företagarna gör utvidgningar och nysatsningar. Det är möjligt att investeringsstöden från staten och EU, som började rinna till under medlet av 2015, stimulerar det här investeringsintresset. Den nya regeringens verksamhet syns i kommunerna, även om man nu för tillfället inte aviserar mer nedskärningar. För att få fart på ekonomin och sysselsättningen lindrar regeringen bland annat beskattningen av låg- och medelinkomsttagare. Det minskar kommunernas skatteintäkter, men å andra sidan kompenseras kommunerna i statsandelarna för bortfallet i skatteintäkter. Regeringen har också aviserat förändringar i avgiftsgrunder, bland annat inom dagvård, morgonoch eftermiddagsverksamhet och inom social- och hälsovården. De möjligheterna till höjningar behöver utredas i Malax under 2016, eftersom kommunens skatte- och statsandelsintäkter de kommande åren ser ut att utvecklas långsammare. Regeringen har också för avsikt att se över kommunernas uppgifter och skyldigheter och man går även igenom regleringen av personalstrukturen inom olika verksamheter. Det gäller personaltätheten inom äldreomsorgen och gruppstorlekar inom dagvården och grundläggande utbildningen. Eftersom staten minskar statsandelarna enligt den förväntade kostnadsminskningen som är tänkt att uppstå måste också kommunerna beakta dessa ändringar i sina verksamheter. Annars kommer en större andel av finansieringen av verksamheterna att rullas över på kommunen. Dylika översyner, som gäller avgifter och personaltätheter, kommer att gälla särskilt dagvården och social- och hälsovården. Regeringen har också meddelat att man satsar 1 miljard euro på olika spetssatsningar. En väsentlig sådan är digitaliseringen av den grundläggande utbildningen. Det är en satsning som vi måste prioritera: det handlar om mer än it-anskaffningar, det handlar om ny pedagogik, nya arbetssätt och nya verksamhetsförutsättningar. Digitaliseringen är för övrigt ett fenomen som staten förväntar sig stora kostnadsinbesparingar av. I det första skedet kommer det dock på lokalplanet att kräva en del satsningar, främst på utbildning av personal och anskaffningar. Resultaten för planeåren pekar på fortsatta åtgärdsbehov för att balansera kommunens ekonomi. Storleksordningen, som i dagsläget pekar på omkring en halv miljon på årsnivå, är vansklig att förutspå med anledning av att kommunsektorn också står framför en social- och hälsovårdsreform, som också kommer att påverka skatte- och statsandelssystemen. Det är dock rimligt att anta att alla åtgärder som bidrar till ökad kostnadseffektivitet också kommer att gagna servicestrukturen som finns i kommunen i framtiden: ju mer kostnadseffektiv servicestrukturen är, desto större sannolikhet att serviceformerna kvarstår även i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen är den i särklass viktigaste intressebevakningsfrågan. erna om att inrätta självstyrande områden stöps som bäst och i skrivande stund finns det ingen klarhet i antalet områden eller områdesindelningar. Med beaktande av den stora omfattningen på verksamheterna och att det handlar om närservice som ska tas bort från kommunerna och övertas av de självstyrande områdena är det nödvändigt att de självstyrande områdena inte blir 4

5 för stora. En framtidsfråga blir också kommunernas framtida roller: vi kan inte sluta satsa på att modernisera våra andra verksamhetsområden inom skola, dagvård, markanvändning, byggande, med mera. Regionens framtidssatsningar diskuteras också i media och kommunerna avkrävs svar om deltagande. Att i en tid med negativ utveckling inom driftsekonomin skicka bidrag mellan kommunerna är kortsiktigt. Vi behöver andra ekonomiska hävstångseffekter. Malax kommun stöder därför en utredning av modeller för regional finansiering av framtidsprojekt. Det betyder sådana projekt som verkligen är oumbärliga för den regionala konkurrenskraften. Mats Brandt Kommundirektör 5

6 BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN Den kommunala ekonomin Utgångsläget för den finländska samhällsekonomin är ytterst utmanande. Finlands bruttonationalprodukt har minskat tre år i rad och det totala förädlingsvärdet är drygt 8 procent lägre än före finanskrisen i slutet av år Tillväxtutsikterna för de närmaste åren utlovar som mest endast cirka en procents tillväxt. Finlands exportsektor verkar inte få draghjälp av den globala tillväxten och hemmamarknaden lider av den svaga inkomstutvecklingen och anpassningsåtgärderna. Den kommunala ekonomin är under de närmaste åren fortsättningsvis ansträngd. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat bedöms uppvisa ett svagt underskott år Investeringarna hålls fortfarande på en hög nivå till följd av eftersatt underhåll, sjukhusinvesteringar och stora investeringsprojekt i tillväxtcentrumen. Verksamhetens och investeringarnas penningflöde uppvisar fortsättningsvis ett klart underskott. Anpassningsåtgärderna som stärker kommunernas ekonomi leder till långsammare tillväxt av lånestocken, men räcker inte till för att täcka ökningen av åldersrelaterade utgifter till följd av befolkningens förändrade åldersstruktur. Den kommunala ekonomins lånestock beräknas öka till 20 miljarder under år Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget Malax kommuns ekonomi var under åren 2006 till 2011 relativt stabil. Överskott uppvisades under alla dessa sex år och skuldbördan hölls på en måttlig nivå. Boksluten för år 2012 och 2013 uppvisade dock underskott på 0,69 miljoner respektive 1,36 miljoner. Underskotten orsakades båda åren till stora delar av ökade kostnader inom specialsjukvården samt av statens nedskärningar i kommunernas statsandelar. Under dessa två år halverades kommunens ackumulerade överskott och per uppgick det till 1,6 miljoner, d.v.s. 288 euro per invånare. Bokslutet 2014 uppvisade ett överskott på 1,13 miljoner. De största bidragande orsakerna till det goda resultatet var att kostnaderna för specialsjukvården drastiskt sjönk under året (-12,8 %), att kommunen höjde inkomstskattesatsen samt att utfallet av skatteintäkterna blev positivare än budgeterat. Det ackumulerade överskottet uppgick till 2,7 miljoner, d.v.s. 492 euro per invånare, i bokslutet Prognosen för år 2015 visar på ett överskott. Specialsjukvårdskostnaderna har under första halvåret varit fortsatt låga och beräknas totalt underskrida budgeten för året. Därtill bidrar även den goda budgetkontrollen och kostnadsmedvetenheten inom alla kommunens enheter. Arbetslöshetsgraden i Malax var i september ,4 % jämfört med i september ,5 %. I hela landet låg arbetslöshetsgraden i september 2015 på 12,8 % jämfört med ,0 %. I Österbotten låg arbetslöshetsgraden på 8,3 % i september

7 DRIFTSBUDGET TOTALT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Intäkter totalt Förändring i % -7,2 % -1,9 % -1,3 % 2,1 % Interna intäkter totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Kostnader totalt Förändring i % -0,3 % 2,0 % -0,7 % 2,1 % Interna kostnader totalt Verksamhetsbidrag

8 Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2016 uppgå till 8,49 miljoner. Detta är en minskning med 1,9 procent jämfört med budgeten för år Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 42,68 miljoner, vilket är en ökning med 2 procent. Verksamhetsbidraget blir då -34,19 miljoner, vilket är en försämring med 3 procent jämfört med budget År 2017 beräknas verksamhetsbidraget förbättras med 0,5 procent och 2018 beräknas det försämras med 2,1 procent. De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 3,8 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2016 har en löneökning om 0,6 procent använts för lärarlönerna och 1,5 procent för övriga löner. Att lärarlönerna höjts med endast 0,6 procent kommer av att de beräknats på juli eller augusti månads lön där löneförhöjningen för år 2015 redan finns beaktad. För år 2017 har personalkostnaderna lämnats oförändrade och för 2018 har de ökats med 1,5 procent. Under ekonomiplaneåret 2017 har både verksamhetens intäkter och övriga kostnader ökats med 1,5 procent. För år 2018 har motsvarade poster ökats 2 procent. Därtill har i ekonomiplaneårens siffror beaktats följande: - minskning av ram för resultatområdet allmän förvaltning från år 2017 eftersom en engångskostnad om euro finns i budget 2016, - överföring av det grundläggande utkomststödet från kommunen till FPA från , vilket ger minskade intäkter och minskade utgifter (netto euro i minskade kostnader) för resultatområdet social service och utkomstskydd, - ökade kostnader för resultatområdet handikappvård i och med planerad utbyggnad av handikappboendet Lyran (2017: ca euro, 2018: ca euro), - utökning av ram för resultatområdet val med euro för år 2017 eftersom kommunalvalet ordnas då (inget val år 2016). Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -34,19 miljoner. Inkomsterna från skatterna och statsandelarna tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,68 miljoner. Avskrivningarna beräknas år 2016 uppgå till 1,68 miljoner. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om euro budgeteras för år 2016 ett överskott om euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet ökar med motsvarande belopp. Ekonomiplanen 2017 och 2018 visar dock underskott, 0,38 respektive 0,59 miljoner. De budgeterade över- och underskotten år uppgår totalt till -0,92 miljoner. Detta är 1,8 miljoner lägre än kommunens ackumulerade 8

9 RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Förändring i % 1,7 % 3,0 % -0,5 % 2,1 % Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Förändring i % -40,3 % 12,8 % -11,4 % -4,6 % Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Ökning/minskning av reserver Räkenskapsperiodens över/underskott Budgeterade över- och underskott år sammanlagt:

10 överskott i bokslutet Det innebär att budgeten uppfyller kommunallagens 13 kap. 110 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. Skatteinkomster och statsandelar Malax kommun hade under åren , d.v.s. i sex år, en inkomstskattesats på 19,75 procent. I november 2011 beslöt kommunfullmäktige i Malax att höja inkomstskattesatsen till 20,25 procent för år 2012 och framåt. För år 2014 höjde kommunfullmäktige inkomstskattesatsen med 0,75 procentenheter till 21,00 procent. Även inför år 2015 har inkomstskattesatsen höjts och ligger nu på 21,50. Statens nedskärningar av kommunernas statsandelar har ökat trycket hos kommunerna att öka sina skattesatser. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter till 21,50 beräknades ge Malax kommun euro mera i skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,80, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Fastighetsskatterna höjdes till år 2013, höjningarna av fastighetsskatten har gett kommunen ca euro mera i skatteintäkter. Skatteinkomsterna för år 2016 budgeteras till 19,14 miljoner. Jämfört med år 2015 är detta en minskning med 0,45 procent. Ändringar har gjorts inför år 2016 i skattegrunderna för förvärvsinkomsterna, bl.a. har arbetsinkomstavdraget höjts, vilket för Malax kommuns del innebär ca euro mindre i intäkter från kommunalskatten. Den ekonomiska osäkerheten gör även att skatteinkomsternas utveckling i hela landet är blygsam. För åren 2017 och 2018 beräknas skatteinkomsterna stiga med 1,2 respektive 3,1 procent. Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan Skatteinkomster ( ) Kommunalskatt 16,93 16,98 16,93 17,10 17,67 Andel av samfundsskatt 0,91 0,92 0,88 0,90 0,94 Fastighetsskatt 1,31 1,33 1,33 1,37 1,37 Sammanlagt 19,15 19,23 19,14 19,37 19,98 Skattesatser Inkomstskatt 21,00 21,50 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,80 0,80 0,80 0,80 0,80 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar ( ) Statsandel för kommunal basservice 14,16 12,99 14,06 13,67 13,80 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 2,42 2,89 2,97 2,97 2,97 Utjämning till följd av systemändring 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,63-0,36-0,31-0,31-0,31 Sammanlagt 16,05 15,62 16,82 16,43 16,56 10

11 Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära kommunvisa beräkningar från Kommunförbundet. Efter två år av minskade statsandelar för kommunen har vi enligt prognosen för 2016 en ökning på 1,2 miljoner att vänta i statsandelar. De totala statsandelarna för Malax kommun är prognosticerade till 16,82 miljoner för år Ökningen av statsandelarna för 2016 föranleds bl.a. av en justering i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (görs vart 4:e år) samt att kommunernas minskade skatteinkomster till följd av ökade avdrag kompenseras kommunerna via statsandelarna. År 2017 beräknas kommunernas statsandelar minska med 2,3 procent medan de beräknas öka med 0,8 procent De enskilda kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet tas från år 2017 ut genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice. Därav beräknas kommunernas statsandelar minska år Malax kommuns statsandelar har för åren 2017 och 2018 uppskattats i enlighet med finansministeriets beräknade procentuella ökningar och minskningar. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till euro under år Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga dels på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna och dels för att en viss ökning av räntenivån har beaktats. Resultat Årsbidraget för år 2016 är budgeterat till 1,68 miljoner. För att kommunen skall kunna uppvisa överskott enligt kommunallagens 13 kap 110 om balansering av kommunens ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,68 miljoner. Detta resulterar, efter beaktandet av förändring av reserver, i ett litet överskott på euro. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas flyta i och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamhet och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t ex anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2016 till 1,68 miljoner. För att kommunen skall undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 7,2 miljoner. Det innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -5,5 miljoner. Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att 11

12 erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering tillsammans med förändringen av räntefria skulder. Med beaktande av dessa kan konstateras att kommunen kommer att öka skuldbördan med 5,26 miljoner under år 2016 (förändring av lånebeståndet). En ökning av skuldbördan med 5,26 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare skulle uppgå till ca euro per FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av lånebeståndet Förändring i eget kapital Förändring av förvaltat medel och kapital Förändring av omsättningstillg Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Prognos Skuldbörda Lån per invånare

13 Under planeåren 2017 och 2018 uppgår nettoinvesteringarna till 5,9 respektive 6,4 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under dessa år täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 8,8 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren beräknas således uppgå till 14,1 miljoner. Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har under de senaste 10 åren varit betydande. Nettoinvesteringarna har i medeltal legat på 2,4 miljoner per år. De kommande åren har kommunen en period med många stora investeringsprojekt och nettoinvesteringarna uppgår för budgetåret till 7,2 miljoner och planeåren till 5,9 respektive 6,4 miljoner. Det absolut största investeringsprojektet är renovering och utbyggnad av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren Därtill finns budgetmedel för Yttermalax skola på åren , Handikappboendet Lyran och Mogården åldringshem I en sund ekonomi skall investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. Nedan framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren Malax kommuns skuldbörda beräknas under budgetåret och de kommande planeåren att öka betydligt med totalt 14,1 miljoner. Under innevarande år har skuldbördan ökat och den beräknas uppgå till ca 16 miljoner per En ökning av skuldbördan under budgetåret 13

14 och planeåren med 14,1 miljoner ger en skuldsättning på 30 miljoner eller ca euro per invånare vid utgången av år Nedan framgår utvecklingen av Malax kommuns skuldbörda från år 2001 fram till år Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. I grafen nedan ser vi utvecklingen av Malax kommuns soliditet och relativa skuldsättningsgrad från år 2002 fram till En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts är risken stor att kommunen hamnar i en lånespiral där kommunen lånar upp pengar för att kunna betala amorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. År 2014 förbättrades båda nyckeltalen något. För budgetåret 2016 prognosticeras den relativa skuldsättningsgraden nå en nivå på 57 procent. Under planeåren 2017 och 2018 beräknas den relativa skuldsättningsgraden fortsätta stiga och vid utgången av år 2018 beräknas den uppgå till hela 75 procent. 14

15 Alla dessa tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budgetåret 2016 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagens 13 kap 110 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda oroväckande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda nästan fördubblas, vilket riskerar leda kommunen djupt in i en lånespiral där amorteringarna inte kan betalas utan att låna. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas och en långsammare investeringstakt antas. Historiskt sett har investeringarna tenderat förverkligas i en långsammare takt än planerat. Detta är troligt även vad gäller investeringsbudgeten , vilket i sådana fall innebär att skuldbördan ej ökar så drastiskt som beräknat samt att nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad ej heller försämras i beräknad takt. I bokslutet 2013 uppfylldes ytterligare ett av de såkallade kriskommunkriterierna (Statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi). Det nyckeltal som uppfyllde kriskommunkriterierna var soliditeten, som underskred 50 procent. Malax kommun uppfyller nu två stycken av de 6 olika kriterierna för kriskommun. För att klassas som kriskommun ska alla sex kriterierna uppfyllas. Förverkligas budgeten 2016 i enlighet med siffrorna ovan kommer den relativa skuldsättningsgraden att överskida 50 procent redan under det första budgetåret och då är kommunen ett steg närmare att klassificeras som kriskommun. 15

16 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 13 i kommunallagen skall fullmäktige fatta beslut om de centrala målen för förutom kommunens också kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara positivt totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla positivt pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och positivt vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat bokslutsresultatet bokslutsresultatet 16

17 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Statsrådets gränsvärden Bokslut Budget/mål- God för kommunens ekonomi Nyckeltal 2014 sättning 2016 Ekonomi underskrids om: Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 2,51 1,69 Kommunens årsbidrag är negativt Årsbidrag, euro/invånare > 240 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 179 % 100 % 1,1 2,3 > 1,5 94 % 23 % > 90 % Soliditet, % 48 % 48 % > 60 % Soliditeten < 50 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 12,6 21,2 < 9,7 Lånestock, euro/invånare < 1740 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > /inv

18 Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 45 % 57 % < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % 9 10 Inkomstskattesats 21,00 21,50 Inkomstskattesatsen Fastighetsskattesats - allmän 0,80 0,80 är minst 0,5 % > landets medeltal - för fast bostad 0,50 0,50 19,84 % + 0,5 % = 20,34 % - för annan bostad 1,10 1,10 (2015) Skatteinkomsternas andel av 43,0 % 43,1 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 36,0 % 37,9 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 22,2 % 19,8 % > 20 % Balansräkningen uppvisar underskott Då alla ovanstående kriterier uppfylls befinner sig en kommun (enligt 9 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform) i en speciellt svår ekonomisk ställning. 18

19 DRIFTSBUDGETEN ÅR Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Kommunsekreteraren Kommunsekreteraren C1001 Val Vision Centralvalnämndens vision är att främja demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhands-röstningen. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola, Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Åtgärdsprogram för år 2016 Inga lagtima val förrättas under år Målsättningar för år Enligt den nya kommunallagen förrättas kommunalval Driften Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare -0, Europaparlamentsval 2014 ( /inv.) 1,9 Riksdagsval 2015 ( /inv.) 0 Röstningsaktivitet i Malax (%) - bor i Finland 57,3 79,2 - utlandsfinländare 3,4 9,7 - sammanlagt 50,3 69,0 Röstningsaktivitet för hela landet (%) 41,0 70,1 19

20 C1001 Val Bokslut Budget Budget EP 2017 EP 2018 C1001 Val Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3240 Understöd och bidrag 30 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter A6100 FINANSIELLA INTÄKTER O KOST -4 A6140 Övriga finansiella kostnader -4 Intern -68 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -68 A4200 Material, förnödenheter -68 Totalsumma

21 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt 71 i kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt 72 i kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen 75 förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden är BDO Audiator Oy. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse jämte förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFR-revisor för budgetåren Åtgärdsprogram för år 2016 Upphandling av revisorstjänster görs för åren Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Enligt revisionsnämndens arbetsprogram är medborgarinstitutets verksamhet föremål för granskning våren Enligt nämndens utvärderingsprogram förs speciell utvärdering av den allmänna förvaltningen under år Generellt utvärderas kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning årligen. Målsättningar för år Revisionsnämnden uppdaterar arbetsprogrammet rörande den sektoriella granskningen för åren Driften Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare 2,3 2,2 2,2 Antal revisionsdagar Antal sammanträden

22 C1301 Revision Bokslut Budget Budget EP 2017 EP 2018 C1301 Revision Extern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter Intern -50 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -50 A4200 Material, förnödenheter -50 Totalsumma

23 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånarna på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen företräder kommunen utåt. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen och centralvalnämnden, äldrerådet samt kommittéer och har ansvar för kommunens informationsverksamhet. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet (inklusive IT-verksamheten) samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering) Personal Heltid 14 Deltid 0 Totalt 14 Årsverken 14 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En ekonomi i balans under budget- och planeåren. Aktiv implementering av nya kommunallagens stadganden i förvaltningen genom att påbörja utarbetande av en kommunstrategi samt förnyande av förvaltningsstadgan och underliggande verksamhetsdirektiv. Aktiv påverkan gällande utvecklingen i fråga om social- och hälsovårdslagstiftningen och andra nationella reformer. Skapande av förutsättningar för en balanserad positiv befolkningsutveckling med en målnivå på invånare Skapande av kommunalekonomiska förutsättningar för en långsiktig och hållbar utveckling. Ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. En öppen och lättillgänglig förvaltning. God växelverkan med kommuninvånarna och förståelse för kommunalt beslutsfattande. Åtgärdsprogram för år 2016 Deltar aktivt i alla nationella reformprocesser som är av vikt för kommuninvånarnas framtida välfärd. Påbörjar anpassningen av den kommunala förvaltningens styrdokument till den nya kommunallagens stadganden. För en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Genomför ekonomiska balanseringsåtgärder genom ett strukturellt balanseringsprogram för åren Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. 23

24 Fortsätter utvecklingen av hemsidan till en interaktiv kommunikationskanal med sikte på att uppfylla den nya kommunallagens stadganden om kommuninvånarnas delaktighet i beslutsfattandet. Utvecklar det interna digitala nätet (intranet) till en välfungerande kommunikationskanal för anställda och förtroendevalda. Målsättningar för år Uppföljning och aktivt påverkningsarbete i alla nationella reformfrågor som berör kommunen. Färdigställa delgeneralplaneringen i Över- och Yttermalax samt påbörja processen i Petalax och Bergö. Skapa attraktiva detaljplaneområden för bostadsändamål med tonvikt på Söderfjärdsbacken. Skapa förutsättningar för ett ekonomiskt hållbart resultat genom strukturella åtgärder i den kommunala verksamheten. Driften Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Befolkningsutveckling Fullmäktigemöten Kommunstyrelsemöten

25 C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget EP 2017 EP 2018 C1601 Allmän förvaltning Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter 287 A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och A4270 Övriga verksamhetskostn A6100 FINANSIELLA INTÄKTER O KOST -294 A6140 Övriga finansiella kostnader -294 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRI A7110 Avskrivningar enligt plan Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och A4270 Övriga verksamhetskostnade Totalsumma

26 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner, övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från avslutade verksamheter som kommunen varit delaktig i. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Malax kommun är en pålitlig, aktiv och trovärdig samarbetspart i regionen. Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan samtidigt som medvetenheten om ansvaret för regionens utveckling är en ledstjärna i arbetet. Malax kommun värnar om hemkommunskänslan och har som mål att betala ut 70 stycken hemkommunsstöd per år. Åtgärdsprogram för år 2016 Malax kommun arbetar för en regional utredning om gemensam finansiering av verkliga framtidsprojekt, som tryggar regionens konkurrenskraft. Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Vidtar behövliga åtgärder med anledning av nationella och regionala reformförslag. Målsättningar för år Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter (externa o interna) Kostnader (externa o interna) Netto, bindande kfge / invånare

27 C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget EP 2017 EP 2018 C1607 Samarbetstjänster och projekt Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADE A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter A4230 Understöd Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADE A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter -8 A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostn Totalsumma

28 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresserat för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2016 Bereda kommunens företagarpris. Aktivt följa med den nya strukturfondsperioden. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar på teman för bioekonomi, världsarv, landsbygd, skärgård samt särskilt uppmärksamma fisket. Restriktiv hållning till nya projekt under tiden för kommunens balanseringsprogram. Sektionen håller fyra sektionsmöten. Åtgärdsprogram för Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Antal sålda regionbiljetter Antal nya företag

29 C1901 Samhällsutveckling Bokslut Budget Budget EP 2017 EP 2018 C1901 Samhällsutveckling Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader -10 Totalsumma

30 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: PERSONALKOMMISSIONEN Personalchefen Personalchefen C2801 Personaladministration Vision Ett välfungerande samarbete mellan arbetsgivare och personal i en god arbetsmiljö. Verksamhetsområde Handlägger och utvecklar skötseln av frågor som gäller anställningsförhållandet till kommunen samt stöder de olika verksamhetsenheterna i skötseln av personalärenden. Personalförvaltningen har ett delansvar i sysselsättningen av arbetslösa. Personal Heltid 1 Deltid 6 Totalt 7 Årsverken 3 Fakta I resultatområdet ingår personalkommissionen, arbetarskyddet och personalchefstjänsten samt en del gemensamma kostnader för hela personalen. Därtill sysselsättningsanslag och ersättningar till samarbetsorganisationer som befrämjar ungdomars och långtidsarbetslösas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En sjukfrånvaro som inte överskrider landsgenomsnittet. 5-7 personer placerade i olika stödarbeten inom ramen för samarbetet med TE-byrån. Åtgärdsprogram för år 2016 Verkställighet av kollektivavtal, uppgörande och uppföljning av lokala överenskommelser enligt behov. Fortsatt samarbete med resurscentret Föregångarna, bl.a. studieförberedande verksamhet för ungdomar, verksamhet för arbetslösa och s.k. uppsökande ungdomsarbete. Uppföljning av den utbildnings- och personalplan som förutsätts i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen. Medverkar i verkställigheten av den nya lagstadgade TYP-verksamhetsmodellen, en form av samservice för arbetslösa med repr. För TE-byrån, FPA och kommunerna. Målsättningar för år I huvudsak samma målsättningar som erade strukturreformer inom kommunsektorn förutsätter ett omfattande beredningsoch utredningsarbete (oberoende om och när de verkställs). Ansvaret för aktiverande åtgärder för arbetssökande kommer i högra grad än hittills att åläggas kommunerna och förslag till konkreta åtgärder behöver utarbetas. 30

31 Driften Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter (externa o interna) Kostnader (externa o interna) Netto, bindande kfge / invånare Sjukfrånvarodagar/anställd 17 Max 16 Max 16 Lönesubvention/arbetsprövning/rehab. arbete C2801 Personaladministration Bokslut Budget Budget EP 2017 EP 2018 C2801 Personaladministration Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter 120 A3240 Understöd och bidrag A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter -717 A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

32 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Socialdirektören Socialdirektören C3001 Social service och utkomstskydd Vision Socialpolitiken förverkligas på lokal nivå så att kommuninvånarnas grundtrygghet och välbefinnande garanteras. Verksamhetsområde Social service innebär att främja och upprätthålla social trygghet och prestationsförmåga för stödbehövanden. Genom utkomstskydd förmedlas understöd till personer som med sina inkomster inte kan försörja sig själva och till barn som inte erhåller skäligt underhåll. Fakta Social service omfattar administration, socialarbete, missbrukarvård, barnskydd, flyktingmottagning, utkomststöd och arbetsrehabilitering. Personal Heltid 6 Deltid 1 Totalt 7 Årsverken 6,5 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Uppfylla lagstiftningen och kontinuerligt följa upp handläggningstiderna för utkomststödsärenden. Uppfylla lagstiftningen och kontinuerligt följa upp handläggningstiderna för barnskyddsärende. Åtgärdsprogram för år 2016 Integrering av mottagna kvotflyktingar. Aktivering av långtidsarbetslösa. Följa med och aktivt delta i diskussionen om SOTE-reformen. Målsättningar för år Fortsatt integrering av flyktingarna. Enligt statligt beslut från 2014 flyttas handläggning och beslut av utkomststödets grunddel över till FPA från år Stödets förebyggande och kompletterade delar kvarstår i kommunen. Finansieringen av stödet är oförändrat. 32