Budget Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2015 Godkänd av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 3 Budget 2015 och ekonomiplan Den kommunala ekonomin 5 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget 5 Tabell: Driftsbudget totalt 6 Driftsekonomin 7 Resultaträkningen 7 Tabell: Resultaträkning 8 Skatteinkomster och statsdelar 9 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 9 Finansiella intäkter och kostnader 10 Resultat 10 Finansieringskalkyl 10 Tabell: Finansieringskalkyl 11 Investeringar och skuldbörda 12 Graf: Investeringar och årsbidrag år Graf: Skuldbördans utveckling år Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år Bindande målsättningar för kommunkoncernen 15 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 16 Nyckeltal år 2013 för kommuner i Österbotten 18 Driftsbudgeten samt investeringsbudgeten år C1001 Val 19 C1301 Revision 21 C1601 Allmän förvaltning 23 C1607 Samarbetstjänster och projekt 27 C1901 Samhällsutveckling 29 C2801 Personaladministration 31 C3001 Social service och utkomstskydd 33 C3003 Handikappvård 37 1

3 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 39 C3007 Malax-Korsnäs HVC 43 C3011 Specialsjukvård 47 C4001 Barndagvård 49 C4003 Kommunens skolväsende 56 C4005 Gemensamt skolväsende 58 C4007 Övrig utbildning 61 C4009 Biblioteksverksamhet 62 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 64 C5001 Allmän folkbildning 66 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 69 C6001 Byggnadsinspektion 71 C6501 Miljövård 73 C7001 Tekniska verket 75 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 78 C7009 Fastigheter 80 C7015 Fritidshamnverket 82 C7017 Arbeten utförda inom kommunkoncernen 84 Affärsverket Malax Vatten 85 Investeringsbudget år Investeringar kommunstyrelsen 86 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 88 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/hälsovårdsavdelningen 89 Investeringar bildningsnämnden 91 Investeringar tekniska nämnden lös egendom och fasta konstruktioner 92 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 95 Investeringar totalt 97 Budgetens struktur och bindande nivåer 98 Kommunallagen 65 ( /578), Budget och ekonomiplan 98 Bilaga 100 Budget 2015 Malax Vatten 100 2

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Förberedelserna för mandatperiodens tredje år, 2015, sker under dystra omvärldsomständigheter: den ekonomiska tillväxten i landet och världen är fortsättningsvis låg, staten fortsätter att vidta åtgärder för att dämpa underskottet i de offentliga finanserna, samt situationen på arbetsmarknaden fortsätter att vara svag. Malax och Vasaregionen befinner sig fortsättningsvis i ett gynnsammare läge än övriga landet, speciellt då det gäller arbetslöshetsnivån som är lägre än landets genomsnitt. Arbetslöshetsgraden har under 2014 visat en sjunkande trend, vilket kan noteras tacksamt. Om man tar detta som en indikator på att skatteunderlaget är någorlunda stabilt torde det peka på ett gynnsamt utfall gällande skatteinkomsterna under den närmaste framtiden. Kommunen har i bagaget ett par år av minusresultat, vilka främst kan förklaras med externa, på kort sikt svårpåverkbara faktorer: en hög konsumtion av specialsjukvård och kraftigt minskande statsandelar. Att statsandelarna minskar är en blandning av samverkande faktorer. Demografin för med sig minskande elevantal. Det är dock främst på grund av statens nedskärningar i statsandelssystemet som statsandelarna minskar. Det uppstår för kommunen en paradoxal situation: enligt kommande statsandelsreformer skulle kommunen klara sig någorlunda utan stora negativa konsekvenser. Samtidigt, då staten rullar över finansieringsansvaret på kommunerna och drar ner statsandelarna, då blir en statsandelsberoende kommun som Malax en av de som får bära de största negativa konsekvenserna. Kommunen är enligt nästa års prognoser en av de kommuner i Vasaregionen som förlorar mest statsandelar per invånare. På grund av de sviktande inkomsterna från staten finns det ett behov att utveckla kommunens verksamhet och service åt invånarna. En skattehöjning blev därför nödvändig, för att underlätta balanseringsåtgärderna inför budgeten En skattehöjning betyder naturligtvis, på marginalen, att skattetrycket höjs. Det är dock skäl att komma ihåg att det genomsnittliga skatteuttaget inte höjs i motsvarande grad. Även om kommunalskatten höjts under åren så har staten samtidigt kontinuerligt infört ökade skatteavdrag. En tumregel ger vid handen att bara 14 procent av en kommunalskatt på 19 procent tillkommer kommunens kassa, nationellt sett. I Malax ger skattesatsen om 21,50 procent ungefär 14,5 procent. Denna effektiva skattesats är samtidigt en påminnelse om att en jämförelse av nominella skattesatser kommuner emellan inte är någon bra måttstock för jämförelser. Resultaten för planeåren pekar på fortsatta åtgärdsbehov för att balansera kommunens ekonomi och en arbetsgrupp har tillsatts för ändamålet. Målsättningarna är att på sikt höja årsbidraget till 1,5 2,0 miljoner euro. Detta kommer att kräva ytterligare balanseringsåtgärder på ca 0,5 miljoner euro. Kommunen har därför beslutat tillsätta tre utredningar, där två anknyter till bildningsväsendet (möjligheten till flytt av Kolnebackens skola till Övermalax respektive årskurs 6 till skolbacken i Petalax samt eventuella följdverkningar för biblioteksväsendet) med åtgärder som kan infalla och den tredje utredningen handlar om en omorganisering av kommunens vårdkedja för åldringsvården och hemservicen med åtgärder som infaller och framåt. Utredningarna utvisar huruvida kommunen kan balansera ekonomi med dessa åtgärder under den närmaste fyraårsperioden. Utsikterna för kommunens ekonomi kan även utvecklas i positiv riktning i andra hänseenden. Specialsjukvårdskostnaderna utvecklades betydligt gynnsammare under 2014, vilket ger andrum. Om social- och hälsovårdsreformen förverkligas är en av målsättningarna att kommunerna ska undvika tvära kast i finansieringen av vården och få en jämnare kostnads- 3

5 utveckling då vården och omsorgen finansieras på större befolkningsunderlag än en enskild kommuns. I akt och mening att trygga ett gott utfall av statens reformer för våra invånare kommer vi från kommunens sida att aktivt följa med aktuella reformprocesser, såväl inom utbildningssidan som inom social- och hälsovården samt andra sektorer. Inför nästa års riksdagsval 2015 är det samtidigt skäl att kraftigt uppmana partierna följande: sluta spara på kommunernas finansiering! Kommunsektorn behöver få flexiblare normer för sin verksamhet och en uppluckring av statens detaljreglering av verksamheterna. Förslaget att kommunerna kunde få en andel av kapitalskatten är också lovvärt. Det bör även ske en omprioritering bland kommunernas lagstadgade uppgifter. Kommunsektorn behöver få vara en stabil grund att stå på då tillväxttakten är låg i omvärlden. Genom investeringar i offentliga fastigheter kan kommunsektorn agera för att jämna ut konjunkturcyklerna. Då räntan är låg och byggnadsbranschen inte går på toppfart uppstår det ett bra kostnadsläge för kommunerna att investera. Sysselsättningen och antalet arbetade timmar bör upprätthållas inom den offentliga sektorn. Kommunsektorn måste få vara en attraktiv och pålitlig arbetsgivare om vi ska klara de demografiskt betingade servicebehoven hos våra invånare i framtiden. Malax kommun tar härmed sitt ansvar: vi fortsätter ge invånarna service, vi fortsätter åtgärderna för att balansera kommunens ekonomi och vi gör offentliga investeringar förmånligt under rådande konjunkturcykel. Vi förbereder oss för framtiden. Mats Brandt Kommundirektör 4

6 BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN Den kommunala ekonomin Finlands bruttonationalprodukt minskade i fjol med 1,2 procent. Det var redan det andra året i följd med negativ ekonomisk tillväxt. De preliminära produktionssiffrorna i början av året har också varit låga och den arbetsdagskorrigerade konjunkturindikatorn för produktionen har hela sommaren visat en nedgång jämfört med fjolåret. Särskilt svag har utvecklingen varit inom industrin och byggbranschen. Den svaga ekonomiska tillväxten återspeglar sig med all säkerhet också på kommunernas ekonomi. Skatteinkomsternas tillväxt är av ett helt annat slag än vad vi varit vana med i närhistorien. Staten sparar via kommunerna genom att skära ner statsandelarna i rask takt. Nästa år är den totala effekten av nedskärningarna redan över 1,4 miljarder. Utan dessa nedskärningar skulle den kommunala ekonomin inte ha något strukturellt underskott, som vi fått läsa om i regeringens strukturpolitiska program. I programmet har det satts som mål att kommunerna genom anpassningsåtgärder ska spara in 1 miljard fram till år Kommunerna håller i år på att genomföra dessa åtgärder genom skattehöjningar till ett belopp av 400 miljoner och genom olika former av personalanpassningar till ett belopp av 600 miljoner. I budgetpropositionen för 2015 ingår ett förslag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa i fråga om ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Förslaget har stor inverkan på kommunerna. Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet från staten till kommunerna har beräknats öka kommunernas utgifter med 150 miljoner. Samtidigt sparar staten in motsvarande belopp. De verkliga kostnaderna för kommunerna kommer ändå att bli större. I sin helhet innebär budgetpropositionen att kommunernas finansiella ställning nästa år försvagas med sammanlagt -218 miljoner. Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget Malax kommuns ekonomi var under åren 2006 till 2011 relativt stabil. Överskott uppvisades under alla dessa sex år och skuldbördan hölls på en måttlig nivå. Boksluten för år 2012 och 2013 uppvisade dock underskott på 0,69 miljoner respektive 1,36 miljoner. Underskotten orsakades båda åren till stora delar av ökade kostnader inom specialsjukvården samt av statens nedskärningar i kommunernas statsandelar. Under dessa två år halverades kommunens ackumulerade överskott och per uppgick det till 1,6 miljoner euro, d.v.s. 288 euro per invånare. Prognosen för år 2014 visar på ett resultat. Kommunen höjde inkomstskattesatsen inför året, vilket har gett kommunen mera skatteintäkter. Därtill har kostnadsökningen för specialsjukvården balanserats och rentav minskat jämfört med fjolåret. Per sista oktober 2014 är kostnaderna för specialsjukvården euro lägre än vid motsvarande tidpunkt året innan och denna nivå beräknas hålla i sig de kvarvarande månaderna år Arbetslöshetsgraden i Malax var i september ,5 % jämfört med i september ,2 %. I hela landet låg arbetslöshetsgraden i september 2014 på 12,0 % jämfört med ,9 %. I Österbotten låg arbetslöshetsgraden på 8,1 % i september

7 DRIFTSBUDGET TOTALT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Intäkter totalt Förändring i % -2,6 % 1,4 % 2,9 % 2,1 % Interna intäkter totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Kostnader totalt Förändring i % -1,8 % 0,2 % 1,8 % 2,0 % Interna kostnader totalt Verksamhetsbidrag

8 Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2015 uppgå till 8,6 miljoner. Detta är en ökning med 1,4 procent jämfört med budgeten för år Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 41,8 miljoner. Detta är en ökning med 0,2 procent. Verksamhetsbidraget blir då -33,19 miljoner, vilket är en försämring med 0,1 procent jämfört med budget År 2016 och 2017 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 1,5 procent respektive 2,0 procent. De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 3,8 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2015 har en löneökning om 0,5 procent beaktats. För år 2016 och 2017 har personalkostnaderna ökats med 1,5 procent vardera året. Under ekonomiplaneperioden har både verksamhetens intäkter och övriga kostnader ökats med 2,5 procent. Därtill har i ekonomiplaneårens siffror beaktats följande: - utökning av verksamheten genom införande av nattpatrull i Ytter- och Övermalax från indragning av gruppfamiljedaghemmet Lekstugan i Övermalax från hösten ishallsprojektets istider belastar fritidsnämndens budget från år 2016 med euro - bildningsnämndens förslag till nedskärningar slår ut fullt först från år 2016, dessa nedskärningar har beaktats i siffrorna för år ökade inkomster för flyktingmottagningen år 2016 Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -33,19 miljoner. Inkomsterna från skatterna och statsandelarna tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,49 miljoner. Avskrivningarna beräknas år 2015 uppgå till 1,5 miljon. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om euro budgeteras för år 2015 ett överskott om euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet ökar med motsvarande belopp. Ekonomiplanen 2016 och 2017 visar dock underskott, 0,18 respektive 0,5 miljoner. De budgeterade underskotten år uppgår totalt till 1,27 miljoner. Detta är euro lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet Det innebär att budgeten uppfyller kommunallagen 65 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. 7

9 RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Förändring i % -1,6 % -0,1 % 1,5 % 2,0 % Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Förändring i % 436,8 % 82,9 % -0,2 % -10,4 % Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Ökning/minskning av reserver Räkenskapsperiodens över/underskott Budgeterat underskott år sammanlagt:

10 Skatteinkomster och statsandelar Malax kommun hade under åren , d.v.s. i sex år, en inkomstskattesats på 19,75 procent. I november 2011 beslöt kommunfullmäktige i Malax att höja inkomstskattesatsen till 20,25 procent för år 2012 och framåt. För år 2014 höjde kommunfullmäktige inkomstskattesatsen med 0,75 procentenheter till 21,00 procent. Även inför år 2015 har inkomstskattesatsen höjts och ligger nu på 21,50. Statens nedskärningar av kommunernas statsandelar har ökat trycket hos kommunerna att öka sina skattesatser. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter till 21,50 beräknas ge Malax kommun euro mera i skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,80, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Fastighetsskatterna höjdes till år 2013, höjningarna av fastighetsskatten beräknades då ge kommunen ca euro mera i skatteintäkter. Skatteinkomsterna för år 2015 budgeteras till 19,23 miljoner. Jämfört med år 2014 är detta en ökning med 6,0 procent. Den stora ökningen kommer av att inkomstskattesatsen föreslås höjas. Den ekonomiska osäkerheten samt de låga löneuppgörelserna för åren gör att prognoserna för skatteinkomsternas utveckling i övrigt är blygsam. För åren 2016 och 2017 beräknas skatteinkomsterna stiga med 3,1 respektive 3,0 procent. Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan Skatteinkomster ( ) Kommunalskatt 15,79 16,10 16,98 17,67 18,22 Andel av samfundsskatt 0,74 0,78 0,92 0,82 0,87 Fastighetsskatt 1,19 1,31 1,33 1,33 1,33 Sammanlagt 17,72 18,19 19,23 19,82 20,42 Skattesatser Inkomstskatt 20,25 21,00 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,80 0,80 0,80 0,80 0,80 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar ( ) Statsandel för kommunal basservice 14,34 14,10 12,99 12,99 12,99 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 2,43 2,41 2,89 2,89 2,89 Utjämning till följd av systemändring 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,64-0,61-0,36-0,36-0,36 Sammanlagt 16,23 16,00 15,62 15,62 15,62 9

11 Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära uppgifter för statsandelarna samt enligt beräknade prognoser. Dessa uppgifter ger en total statsandel på 15,62 miljoner euro för år I denna summa finns medräknat Korsnäs kommuns statsandelar ( euro) för medborgarinstitutet, detta i och med att upprätthållarkommun kommer att ändras till endast Malax kommun från år 2015 och således kommer statsandelarna att betalas direkt till Malax kommun. Minskningen av statsandelarna år 2015 är, om ändringen gällande medborgarinstitutet ej beaktas, hela euro jämfört med prognosen för statsandelarna 2014! Detta kan sättas i relation till inkomstskattehöjningen på 0,5 procentenheter som beräknas ge kommunen euro mera i skatteinkomster. Osäkerheten gällande statsandelarna fortsätter för planeåren Enligt regeringens beslut från ramrian 3/2013 kommer ytterligare nedskärningar i statsandelarna Således har ingen ökning av statsandelarna beaktats för åren 2016 och Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till euro under år Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga till största delen på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna. Resultat Årsbidraget för år 2015 är budgeterat till 1,49 miljoner, detta är en klar förbättring jämfört med budget För att kommunen skall kunna uppvisa överskott enligt kommunallagen 65 om balansering av ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,5 miljoner. Detta resulterar, efter beaktandet av förändring av reserver, i ett litet överskott på euro. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas flyta i och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamhet och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t ex anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2015 till 1,49 miljoner. För att kommunen skall undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 6,8 miljoner euro. Detta innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -5,3 miljoner euro. Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att 10

12 erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering tillsammans med förändringen av räntefria skulder. Med beaktande av dessa kan konstateras att kommunen kommer att öka skuldbördan med 5 miljoner under år 2015 (förändring av lånebeståndet). En ökning av skuldbördan med 5 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare skulle uppgå till ca euro per FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av lånebeståndet Förändring i eget kapital Förändring av förv medel och kapital Förändring av omsättningstillg Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Prognos Skuldbörda Lån per invånare

13 Under planeåren 2016 och 2017 uppgår nettoinvesteringarna till 6,19 respektive 6,67 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under dessa år täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 9,2 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren beräknas således uppgå till 14,3 miljoner. Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har under de senaste åren varit betydande. Under åren har nettoinvesteringarna i medeltal legat på 2,4 miljoner euro per år. För budgetåret och planeåren har kommunen en period med flera stora investeringsprojekt. Det absolut största investeringsprojektet är renovering och utbyggnad av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren För Bergö skola har kommunen beviljats statsbidrag och projektet ska genomföras under år Därtill finns budgetmedel för Yttermalax skola på åren Nettoinvesteringarna är budgeterade till 6,8 miljoner euro för budgetåret För planeåren 2016 och 2017 ligger investeringarna på ungefär samma nivå, 6,19 miljoner respektive 6,67 miljoner. I en sund ekonomi skall investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. Nedan framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren

14 Malax kommuns skuldbörda beräknas under budgetåret och de kommande planeåren att öka betydligt med totalt 14,3 miljoner. Under innevarande år har skuldbördan ökat och den beräknas uppgå till ca 13,4 miljoner per En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 14,3 miljoner ger en skuldsättning på 27,6 miljoner eller ca euro per invånare vid utgången av år Nedan framgår utvecklingen av Malax kommuns skuldbörda från år 2001 fram till år Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. I grafen nedan ser vi utvecklingen av Malax kommuns soliditet och relativa skuldsättningsgrad från år 2001 fram till En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts är risken stor att kommunen hamnar i en lånespiral där kommunen lånar upp pengar för att kunna betala amorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. För budgetåret 2015 visar beräkningarna att den relativa skuldsättningsgraden skulle nå en nivå på 57 procent. Under planeåren 2016 och 2017 beräknas den relativa 13

15 skuldsättningsgraden att fortsätta stiga och vid utgången av år 2017 beräknas den uppgå till hela 76 procent. Alla dessa tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budgetåret 2015 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagen 65 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda oroväckande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda fördubblas, vilket riskerar leda kommunen djupt in i en lånespiral där amorteringarna inte kan betalas utan att låna. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas och en långsammare investeringstakt antas. Historiskt sett har investeringarna tenderat förverkligas i en långsammare takt än planerat. Detta är troligt även vad gäller investeringsbudgeten , vilket i sådana fall innebär att skuldbördan ej ökar så drastiskt som beräknat samt att nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad ej heller försämras i beräknad takt. I bokslutet 2013 uppfylldes ytterligare ett av de såkallade kriskommunkriterierna (Statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi). Det nyckeltal som uppfyllde kriskommunkriterierna var soliditeten, som underskred 50 procent. Malax kommun uppfyller nu två stycken av de 6 olika kriterierna för kriskommun. För att klassas som kriskommun ska alla sex kriterierna uppfyllas. Förverkligas budgeten 2015 i enlighet med siffrorna ovan kommer den relativa skuldsättningsgraden att överskida 50 procent redan under det första budgetåret och då är kommunen ett steg närmare att klassificeras som kriskommun. 14

16 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 13 i kommunallagen skall fullmäktige fatta beslut om de centrala målen för förutom kommunens också kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet positivt bokslutsresultatet positivt 15

17 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Statsrådets gränsvärden Bokslut Budget/mål- God för kommunens ekonomi Nyckeltal 2013 sättning 2015 Ekonomi underskrids om: Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 0,15 1,49 Kommunens årsbidrag är negativt Årsbidrag, euro/invånare > 240 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 10 % 99 % 0,1 2,2 > 1,5 5 % 22 % > 90 % Soliditet, % 46 % 46 % > 60 % Soliditeten < 50 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 12,6 18,4 16 < 9,7 Lånestock, euro/invånare < 1740 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > /inv 2013

18 Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 47 % 57 % < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % 9 10 Inkomstskattesats 21,00 21,50 Inkomstskattesatsen Fastighetsskattesats är minst - allmän 0,80 0,80 0,5 % > landets medeltal - för fast bostad 0,50 0,50 19,84 % + 0,5 % = 20,34 % (2015) - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 41,5 % 44,2 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 38,0 % 35,9 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,6 % 20,7 % > 20 % Balansräkningen uppvisar underskott Då alla ovanstående kriterier uppfylls befinner sig en kommun (enligt 9 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform) i en speciellt svår ekonomisk ställning. 17

19 NYCKELTAL ÅR 2013 FÖR KOMMUNER I ÖSTERBOTTEN Intern Accumulerat Invånare Skatte % Skatteink. Statsand. Årsbidrag finansiering över-/underskott Lånestock Relativ / inv / inv / inv av invest. % / inv / inv skuldsättning Hela landet ,84 % % % Österbotten ,39 % % % Malax ,50 % % % Jakobstad ,25 % % % Kaskö ,00 % % % Korsholm ,75 % % % Korsnäs ,00 % % % Kristinestad ,50 % % % Kronoby ,75 % % % Laihela ,50 % % % Larsmo ,00 % % % Nykarleby ,50 % % % Närpes ,00 % % % Pedersöre ,50 % % % Storkyro ,50 % % % Vasa ,50 % % % Vörå ,00 % % % 18

20 DRIFTSBUDGETEN ÅR Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Kommunsekreteraren Kommunsekreteraren C1001 Val Vision Centralvalnämndens vision är att främja demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola (Bergöraden), Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Åtgärdsprogram för år 2015 Riksdagsval förrättas år Den egentliga valdagen är Målsättningar för år Kommunalval förrättas enligt nu gällande vallag hösten I det fall förslaget till ny kommunallag antas av riksdagen förrättas valet våren Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa) / invånare 0, Europaparlamentsval 2014 ( /inv) 1,9 Röstningsaktivitet i Malax (%) -bor i Finland 57,3 -utlandsfinländare 3,4 -sammanlagt 50,3 Röstningsaktivitet för hela landet (%) 41,0 19

21 C1001 Val Bokslut Budget Budget EP 2016 EP 2017 C1001 Val Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern -28 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -28 A4200 Material, förnödenheter och varor -28 Totalt

22 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt 71 i kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt 72 i kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen 75 förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden är BDO Audiator Oy. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse jämte förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFR-revisor för budgetåren Åtgärdsprogram för år 2015 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden ligger tyngdpunkten i arbetet på granskning av vård- och omsorgsverksamheten och på tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Målsättningar för år Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorvis i enlighet med utvärderingsplanen för perioden , vilket innebär att granskas bildningsnämnden och medborgarinstitutet. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa) / invånare 2,5 2,0 2,2 Antal revisionsdagar Antal sammanträden

23 C1301 Revision Bokslut Budget Budget EP 2016 EP 2017 C1301 Revision Extern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern -95 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -95 A4200 Material, förnödenheter och varor-95 Totalt

24 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånarna på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen företräder kommunen utåt. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen och centralvalnämnden, äldrerådet samt kommittéer och har ansvar för kommunens informationsverksamhet. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet (inklusive IT-verksamheten) samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering) Personal Heltid 14 Deltid 0 Totalt 14 Årsverken 14 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En ekonomi i balans under planeåren. Aktivt implementera nya kommunallagens stadganden i förvaltningen genom att påbörja utarbetande av en kommunstrategi samt förnyandet av förvaltningsstadgan och underliggande instruktioner. Aktivt påverka utvecklingen i fråga om kommunstruktur samt social- och hälsovårdslagstiftningen och andra nationella reformer. Skapa förutsättningar för en balanserad positiv befolkningsutveckling med en målnivå på invånare Skapa förutsättningar för en kommunalekonomiskt hållbar utveckling. Sträva till ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Verka för en öppen och lättillgänglig förvaltning. Öka växelverkan och förståelse för kommunalt beslutsfattande. Åtgärdsprogram för år 2015 Arbetsgruppen för balansering av kommunens ekonomi fortsätter sitt arbete. Deltar aktivt i alla nationella reformprocesser som är av vikt för kommuninvånarnas framtida välfärd. Anpassar den kommunala förvaltningens styrdokument till den nya kommunallagens stadganden. För genom en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Genomför ekonomiska balanseringsåtgärder genom ett strukturellt balanseringsprogram för åren

25 Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. Fortsätter utvecklingen av hemsidan till en interaktiv kommunikationskanal. Målsättningar för år Uppföljning och aktivt påverkningsarbete i alla nationella reformfrågor som berör kommunen. Färdigställa delgeneralplaneringen i Över- och Yttermalax samt påbörja processen i Petalax och Bergö. Skapa attraktiva detaljplaneområden för bostadsändamål med tonvikt på Söderfjärdsbacken. Skapa förutsättningar för ett ekonomiskt hållbart resultat genom strukturella åtgärder i den kommunala verksamheten. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa) / invånare Befolkningsutveckling Fullmäktigemöten Styrelsemöten

26 FÖRSLAG TILL PERSONALPLAN Föreslagen uppgiftsbenämning Förvaltningsorgan Arbetsenhet Översättare Förvaltningsavdelningen Allmänna enheten Inrättande år ( x ) 2015 ( ) 2016 ( ) 2017 Arbetsuppgiften är ( ) Ny ( ) Ändring av benämning ( x ) Utökad arbetstid Arbetsuppgiften är ( x ) Tillsvidare (fortlöpande) ( ) Tidsbestämd år Arbetsuppgiften förutsätter ( ) Tjänst ( x ) Arbetsförhållande Anställningens omfattning Utökning av arbetstiden från 80 % till 100 % Lönekostnader per år ca euro (ca 560 euro/mån) (exkl. soc. kostnader) Motivering till förslaget Översättaren arbetar i dag fyra dagar per vecka. Arbetstiden räcker inte till för översättningsbehoven efter att beslut om att tekniska nämndens föredragningslistor och protokoll från februari 2013 ska översättas till finska. Tekniska nämnden höll 13 möten år Av dessa översattes 12 stycken. Arbetstiden med de enskilda listorna varierade från 3 h 25 min till 26 h 15 min. Totalt användes en arbetstid om 131 h 20 min för ändamålet (i medeltal ca 11 h per föredragningslista + protokoll). På årsnivå innebär detta 18 dagar eller ca 8 % av en årsarbetstid. Detaljerad redovisning över översättarens användning av arbetstiden år 2013 finns tillgänglig. Utöver detta finns två huvudsakliga problem: Tidsaspekten Föredragningslistor och protokoll finns inte tillgängliga för publicering på kommunens båda officiella språk samtidigt. Sannolikt ökar trycket på översättning av dessa handlingar utöver de lagstadgade (kommunfullmäktige och kommunstyrelse) då principen öppnats genom översättning av tekniska nämndens möteshandlingar. Den ökade omfattningen av årligen återkommande och sporadiskt producerat material Översättarens arbetsbild finns beskriven nedan. Kombinationen av de regelbundet återkommande översättningsbehoven, vars mängd varierar främst på bilageomfattning, med behovet av sporadiska, 25

27 ofta akuta, översättningsbehov innebär en ojämn arbetsbelastning. Översättaren beviljades medels tjänstemannabeslut rätt att tillfälligt arbeta 100 % under perioden för att klara översättningsarbetet relaterat till bokslutet Totalvolymen har stigit och med satsningen på nya hemsidor. Som innebär större interaktivitet och kräver uppdateringar på kommunens båda språk, är den nuvarande arbetstiden otillräcklig. Huvudsakliga arbetsuppgifter Översättarens uppgift är i huvudsak översättning till finska av alla sådana i kommunen producerade texter som behöver finnas på två språk i en tvåspråkig kommun. Kontinuerligt översätts kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och tekniska nämndens föredragningslistor och protokoll. För kommunfullmäktiges del gäller detta också samtliga bilagehandlingar. Årligen återkommande omfattande texter som översätts är budget, bokslut och verksamhetsberättelse samt planläggningsöversikt. Tidvis återkommande omfattande texter är instruktioner och övriga stadgor, planer, rapporter, utredningar, strategier och program. Regelbudet återkommande texter är annonser, kungörelser, blanketter, broschyrer, inbjudningar, utlåtanden, tjänsteinnehavarbeslut, tillstånd, brev och andra skrivelser samt informationsmaterial till kommunens webbsidor och informationstidning Malaxblade. Utöver detta översätts enskilda klienters handlingar inom olika avdelningar vid behov. C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget EP 2016 EP 2017 C1601 Allmän förvaltning Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter 269 A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR A7110 Avskrivningar enligt plan Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalt

28 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Malax kommun är en pålitlig, aktiv och trovärdig samarbetspart i regionen. Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan samtidigt som medvetenheten om ansvaret för regionens utveckling är en ledstjärna i arbetet. Malax kommun värnar om hemkommunskänslan och har som mål att betala ut 70 stycken hemkommunsstöd per år. Åtgärdsprogram för år 2015 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Vidtar behövliga åtgärder med anledning av eventuella nationella och regionala reformförslag. Målsättningar för år Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa) / invånare

29 C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget EP 2016 EP 2017 C1607 Samarbetstjänster och projekt Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4230 Understöd Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor-15 A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalt

30 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresserat för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2015 Bereda kommunens företagarpris. Aktivt följa med den nya strukturfondsperioden. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar på teman för bioekonomi, landsbygd, skärgård, världsarv samt ordnar en energidag. Restriktiv hållning till nya projekt under tiden för kommunens balanseringsprogram. Sektionen håller fyra sektionsmöten. Åtgärdsprogram för Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa) / invånare Antal sålda regionbiljetter Antal nya företag