Budget Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2017 Godkänd av kommunfullmäktige

2 2

3 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 5 Budget 2017 och ekonomiplan Den kommunala ekonomin 6 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget 6 Tabell: Driftsbudget totalt 7 Driftsekonomin 8 Tabell: Resultaträkning 9 Resultaträkningen 10 Skatteinkomster och statsandelar 10 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 11 Finansiella intäkter och kostnader 11 Resultat 11 Finansieringskalkyl 12 Tabell: Finansieringskalkyl 13 Investeringar och skuldbörda 14 Graf: Investeringar och årsbidrag år Graf: Skuldbördans utveckling år Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år Bindande målsättningar för kommunkoncernen 17 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 18 Driftsbudgeten samt investeringsbudgeten år C1001 Val 20 C1301 Revision 22 C1601 Allmän förvaltning 24 C1607 Samarbetstjänster och projekt 27 C1901 Samhällsutveckling 29 C2801 Personaladministration 31 C3001 Social service och utkomstskydd 33 C3003 Handikappvård 37 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 43 3

4 C3007 Malax-Korsnäs HVC 46 C3011 Specialsjukvård 49 C4001 Småbarnspedagogik 51 C4003 Kommunens skolväsende 55 C4005 Gemensamt skolväsende 58 C4007 Övrig utbildning 67 C4009 Biblioteksverksamhet 69 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 71 C5001 Allmän folkbildning 73 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 76 C6001 Byggnadsinspektion 78 C6501 Miljövård 80 C7001 Tekniska verket 82 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 86 C7009 Fastigheter 88 Affärsverket Malax Vatten 90 Investeringsbudget år Investeringar kommunstyrelsen 91 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 93 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/hälsovårdsavdelningen 94 Investeringar bildningsnämnden 96 Investeringar tekniska nämnden lös egendom 97 Investeringar tekniska nämnden fasta konstruktioner 99 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 102 Investeringar totalt 104 Budgetens struktur och bindande nivåer 105 Kommunallagen 13 kap. 110 ( /410), Budget och ekonomiplan 105 Bilaga 107 Budget 2017 Malax Vatten 107 4

5 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Inkommande år 2017 blåser förändringens vindar. Det sittande fullmäktige har fått tilläggstid eftersom kommunalvalet förlagts till en ny tid på året. Valen begås i april och det nya fullmäktige konstituerar sig i juni. Med nya förtroendevalda kommer nya prioriteringar, ny förvaltningsstadga och ny kommunstrategi. Under 2017 kommer också de nationella reformerna att lägga i en ny, högre växel. Landskapsreformens utlåtanderunda avslutades i november 2016 och regeringens avsikt har varit att lägga en proposition till riksdagen under våren för godkännande. Till sommaren 2017 ska en övergångsförvaltning bildas i landskapen och förberedelserna för de första direktvalda landskapsfullmäktigevalen inledas. De preliminära tidtabellerna utgår ifrån att social- och hälsovårdens verksamheter överförs från kommunerna under I och med vård- och landskapsreformen kan kommunfullmäktige från 2019 koncentrera sig på bildningsfrågor och utvecklingen av kommunens livskraft. Kommunsektors intressebevakare nationellt har därför börjat efterlysa större frihetsgrader för hur kommunerna förverkligar sin nya självstyrelsefunktion. De kräver mer manöverutrymme i frågor som berör planläggning, markanvändning, boende och trafik, integration, utbildning och kompetenshöjning, förebyggande av utslagning samt närings- och innovationspolitik. Särskilt för stadsregionerna efterlyses befogenheter och mer arbetskraftstjänster för att främja sysselsättningen. Särdragen och särbehoven i olika regioner behöver kunna beaktas genom en flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner. Vasaregionens livskraftsstrategi kommer att vara ett viktigt verktyg för dialogen kring satsningar på livskraft de närmaste åren och det är viktigt att Malax visar att man är en pålitlig samarbetspart i dessa sammanhang. I skrivande stund, hösten 2016, är arbetslösheten i Malax och Vasaregionen på en rekordhög nivå. Det bådar inte gott för den ekonomiska utvecklingen även om nationella åtgärder sätts in. Under 2016 begicks hårda förhandlingar i landet mellan arbetsmarknadernas parter. Med konkurrenskraftsavtalet vill man förbättra sysselsättningen och öka den ekonomiska tillväxten. Med avtalet vill man minska arbetsgivarnas kostnader, genom lägre socialförsäkringsavgifter, förlängning av arbetstiden för arbetstagarna och minskad lönesemesterpeng. Till lönerna kommer det heller inga avtalshöjningar år 2017, vilket således sänker på lönekostnaderna. Avtalet blir inte neutralt för kommunerna eftersom de strukturella förändringarna försvagar kommunernas inkomstbas och minskar de skatter som betalas. För kommunernas del minskar också statsandelarna som en del av överenskommelserna. Det föreliggande budgetförslaget andas enligt mitt förmenande fortsättningsvis framtidstro. Då vi har en stor reform framför oss gäller det att iaktta återhållsamhet. Resultatet för 2017 och för planeåren pekar på fortsatta åtgärdsbehov för att balansera kommunens ekonomi. Den myckna investeringsbördan ter sig utmanande men samtidigt är det viktigt att beakta att investeringarna samtidigt medför effektivering och modernisering. Analyser pekar på att Malax kommun på kort sikt inte påverkas alltför negativt ekonomiskt av landskapsreformen. Malax torde därmed kunna bygga med tillförsikt för framtiden. Mats Brandt Kommundirektör 5

6 BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN Den kommunala ekonomin Efter tre år av recession växte Finlands samhällsekonomi i fjol med 0,2 procent. Konjunktursvackan tycks nu vara över, men tillväxten är fortfarande mycket svag. Att den finländska samhällsekonomin tar sig ur konjunktursvackan beror främst på den inhemska efterfrågan och investeringarna. Tillväxtutsikterna för innevarande år och det kommande året beräknas vara omkring en procent. Förutsatt att tillväxten fortsätter enligt prognoserna kommer bruttonationalprodukten, BNP, och industriproduktionen år 2018 ändå att vara lägre än före finanskrisen. Utsikterna för den kommunala ekonomin är dystra. Pressen på att öka omkostnaderna kommer fortfarande att vara stor under de närmaste åren eftersom servicebehovet växer till följd av den åldrande befolkningen, den ökade invandringen och den dåliga situationen på arbetsmarknaden. Konkurrenskraftsavtalet har stora verkningar på kommunernas inkomster, eftersom den avtalsenliga höjningen av löntagarnas socialskyddsavgifter innebär att kommunerna går minste om betydande skatteinkomster. I kombination med den svaga ekonomiska tillväxten betyder det att skatteinkomstutvecklingen för kommunerna blir mycket lam under de närmaste åren. Kommunernas skatteinkomster i form av kommunalskatt uppskattas nästa år minska med rentav 1,6 procent. Det är en exceptionellt stor nedgång. Skuldsättningen i den kommunala ekonomin fortsätter öka i snabb takt och lånestocken beräknas öka till över 23 miljarder fram till år Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget Malax kommuns ekonomi var under åren 2006 till 2011 relativt stabil. Överskott uppvisades under alla dessa sex år och skuldbördan hölls på en måttlig nivå. Boksluten för år 2012 och 2013 uppvisade dock underskott på 0,69 miljoner respektive 1,36 miljoner. Underskotten orsakades båda åren till stora delar av ökade kostnader inom specialsjukvården samt av statens nedskärningar i kommunernas statsandelar. Under dessa två år halverades kommunens ackumulerade överskott och per uppgick det till 1,6 miljoner, d.v.s. 288 euro per invånare. Bokslutet 2014 uppvisade ett överskott på 1,13 miljoner. De största bidragande orsakerna till det goda resultatet var att kostnaderna för specialsjukvården drastiskt sjönk under året (-12,8 %), att kommunen höjde inkomstskattesatsen samt att utfallet av skatteintäkterna blev positivare än budgeterat. Det ackumulerade överskottet uppgick till 2,7 miljoner, d.v.s. 492 euro per invånare, i bokslutet Även bokslutet för år 2015 uppvisade ett litet överskott. Kostnaderna för specialsjukvården hölls inom budget och därtill bidrog även den goda budgetkontrollen och kostnadsmedvetenheten inom alla kommunens enheter. Inkomstskattesatsen höjdes även inför år 2015, utan skattehöjningen hade kommunens skatteinkomster minskat under året. Prognosen för år 2016 visar även på ett överskott i bokslutet. Arbetslöshetsgraden i Malax var i oktober ,7 % jämfört med i oktober ,6 %. I hela landet låg arbetslöshetsgraden på 12,5 % jämfört med ,8 %. I Österbotten låg arbetslöshetsgraden på 8,9 % i oktober

7 DRIFTSBUDGET TOTALT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Intäkter totalt Förändring i % -0,7 % -5,0 % 1,3 % 2,0 % Interna intäkter totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Kostnader totalt Förändring i % 1,3 % -2,2 % 1,3 % 1,5 % Interna kostnader totalt Verksamhetsbidrag

8 Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2017 uppgå till 8,06 miljoner. Detta är en minskning med 5,0 procent jämfört med budgeten för år Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 41,74 miljoner, vilket är en minskning med 2,2 procent. Att både verksamhetens intäkter och kostnader minskar jämfört med år 2016 orsakas av flera faktorer: 1) Konkurrenskraftsavtalet minskar personalkostnaderna med ca euro i form av minskad semesterpeng och minskad socialskyddsavgift. 2) Det grundläggande utkomststödet överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten. Överföringen av grundläggande utkomststödet minskar både intäkterna och kostnaderna med netto euro. 3) Hemkommunsersättningarna netto minskar med ca euro till följd av att elevantalet från andra kommuner i våra skolor minskar och Malax kommuns elever i andra kommuners skolor ökar. 4) I budget 2016 finns flera engångsposter, ex. kostnad för övertagandet av fastigheten Eva- och Adamhemmet som var budgeterat till euro. Verksamhetsbidraget ligger på -33,68 miljoner, vilket är en förbättring med 1,5 procent jämfört med budget År 2018 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 1,3 procent och 2019 beräknas det försämras med ytterligare 1,3 procent. De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 3,9 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2017 har beaktats att inga allmänna löneförhöjningar kommer att ske under återstoden av år 2016, ej heller år En liten löneökning om 0,5 procent har ändå beaktats eftersom det i praktiken alltid sker små ändringar i personalens löner. För ekonomiplaneåret 2018 har personalkostnaderna ökats med 0,5 procent. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften kommer att sjunka 2018 och därav beaktas endast 0,5 procentig nettoförändring av personalkostnaderna. För 2019 har personalkostnaderna ökats med 1 procent. För år 2018 har både verksamhetens intäkter och övriga kostnader ökats med 1,5 procent. För år 2019 har motsvarade poster ökats 2 procent. Därtill har i ekonomiplaneårens siffror beaktats förändringar i verksamheten, de är följande: - ökade kostnader för resultatområdet handikappvård i och med ibruktagning av det utbyggda handikappboendet Lyran från (netto euro), - ökade kostnader för resultatområdet gemensamt skolväsende eftersom ytterligare en befattning om 50 % som kurator finns inplanerat från (netto euro). Vård- och landskapsreformen ska enligt planerna implementeras vid inledningen av år Lagstiftningen som berör reformen har trots allt inte godkänts och hinner inte godkännas under år Beslut som baserar sig på ofullständig lagstiftning kan inte fattas, utan man måste trygga sig på gällande lagstiftning. Därmed har Finlands kommunförbund 8

9 RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Förändring i % 1,9 % -1,5 % 1,3 % 1,3 % Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Förändring i % 16,7 % 12,2 % -28,8 % 15,1 % Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Ökning/minskning av reserver Räkenskapsperiodens över/underskott Budgeterade över- och underskott år sammanlagt:

10 rekommenderat att kommunerna uppgör ekonomiplanen för år 2019 på ett sätt där man i uppgifterna inte beaktar den möjligtvis kommande reformen. Därav har i ekonomplanen inte beaktats någon överföring av social- och hälsovården till det nya landskapet. Ej heller har beaktats att finansieringen för dessa faller bort, d.v.s. statsandelar och skatteinkomster. Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -33,68 miljoner. Inkomsterna från skatter och statsandelar tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,89 miljoner. Skatteinkomster och statsandelar Malax kommun hade under åren , d.v.s. i sex år, en inkomstskattesats på 19,75 procent. I november 2011 beslöt kommunfullmäktige i Malax att höja inkomstskattesatsen till 20,25 procent för år 2012 och framåt. För år 2014 höjde kommunfullmäktige inkomstskattesatsen med 0,75 procentenheter till 21,00 procent. Även inför år 2015 har inkomstskattesatsen höjts och den ligger nu på 21,50. Statens nedskärningar av kommunernas statsandelar har ökat trycket hos kommunerna att öka sina skattesatser. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter till 21,50 beräknades ge Malax kommun euro mera i skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,93, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Allmänna fastighetsskatten höjs år 2017 till följd av att fastighetsskattelagen ändrats och variationsintervallet höjts från 0,80 1,55 procent till 0,93 1,80 procent. Den lagstadgade höjningen beräknas ge kommunen ca euro mera i fastighetsskatteintäkter. Skatteinkomsterna budgeteras till 18,9 miljoner för budgetåret. Jämfört med år 2016 är detta en minskning med 0,8 procent. De minskade skatteinkomsterna orsakas av konkurrenskraftsavtalet, ändringar i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster samt den ekonomiska osäkerheten. Dessa faktorer gör att skatteinkomsternas utveckling i hela landet är negativ inkommande år. För år 2018 beräknas skatteinkomsterna minska med ytterligare 0,28 procent och 2019 beräknas skatteinkomsterna stiga med 3,7 procent. Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära kommunvisa beräkningar från Kommunförbundet. Totalt är statsandelarna prognosticerade till 16,68 miljoner för år Det är en minskning med ca euro jämfört med budget I hela landet minskar statsandelarna med ca 440 miljoner. Den största inverkan på statsandelarna har konkurrenskraftsavtalet, eftersom det minskar på kommunernas utgifter (arbetsgivarkostnader, semesterpenning och arbetstidsförlängning), minskas statsandelarna med 65 euro per invånare för alla kommuner. Sedan överförs också finansieringen av det grundläggande utkomststödet till FPA, nettoeffekten av att det grundläggande utkomststödet överförs till FPA är tänkt att vara +/- 0 för kommunerna. Ytterligare statsandelsnedskärning görs även 2017 (125 miljoner på landsnivå). Precis som tidigare år kompenseras kommunerna för minskade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna via statsandelarna (395 miljoner i hela landet). Den övriga statsandelen för undervisning och kultur har tidigare alltid varit negativ (-0,3 milj. 2016), medan denna för år 2017 är beräknad till euro. Orsaken till detta är nedskärning av 10

11 finansieringen för yrkesutbildningen vilket görs genom att minska kommunernas självfinansieringsandel för den övriga statsandelen för undervisning och kultur. Inga förändringar i statsandelarna har beaktats för planeåren Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan Skatteinkomster ( ) Kommunalskatt 16,99 16,93 16,69 16,59 17,25 Andel av samfundsskatt 1,08 0,88 0,92 0,97 1,01 Fastighetsskatt 1,31 1,33 1,38 1,38 1,39 Sammanlagt 19,38 19,14 18,99 18,94 19,65 Skattesatser Inkomstskatt 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,80 0,80 0,93 0,93 0,93 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar ( ) Statsandel för kommunal basservice 13,10 14,06 13,61 13,61 13,61 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 2,88 2,97 3,05 3,05 3,05 Utjämning till följd av systemändring 0,10 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,33-0,31 0,02 0,02 0,02 Sammanlagt 15,65 16,82 16,68 16,68 16,68 Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till euro under år Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga dels på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna och dels för att en liten ökning av räntenivån har beaktats. Resultat Årsbidraget för år 2017 är budgeterat till 1,89 miljoner. För att kommunen ska kunna uppvisa överskott enligt kommunallagens 13 kap 110 om balansering av kommunens ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,9 miljoner. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om euro budgeteras för år 2017 ett överskott om euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet ökar med motsvarande belopp. Ekonomiplaneåren 2018 och 2019 visar dock underskott, 0,62 respektive 0,52 miljoner. De budgeterade över- och underskotten år uppgår totalt till -1,1 miljoner. Detta är 1,69 11

12 miljoner lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet Det innebär att budgeten, inklusive planeåren, uppfyller kommunallagens 13 kap. 110 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas flyta in och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamheten och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t.ex. anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2017 till 1,89 miljoner. För att kommunen ska undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 6,3 miljoner. Det innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -4,4 miljoner. Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering. Under år 2016 har kommunens bulletlån på 5,0 miljoner förfallit och kommunen har upptagit nya långfristiga krediter. Amorteringarna har i flera år legat på knappa 0,6 miljoner, medan de från år 2017 ligger på knappa 1,9 miljoner till följd av de nya långfristiga krediterna. Förändringen av räntefria skulder är Malax vattens nya vatten- och avloppsvattenanslutningar. Dessa anslutningsavgifter är återbäringsbara och vid uppsägning av anslutningen returneras anslutningsavgiften till kunden, därav beaktas de i bokföringen som räntefria skulder. Med beaktande av ovanstående kan konstateras att förändringen av kommunens lånebestånd är beräknat till 4,1 miljoner för år Kommunen beräknas således öka skuldbördan med motsvarande summa. Ökningen av skuldbördan med 4,1 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare beräknas uppgå till euro per Under planeåren 2018 och 2019 uppgår nettoinvesteringarna till 6,9 respektive 2,2 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under år 2018 täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Förändringen av lånebeståndet har uppskattats till 5,3 miljoner år År 2019 beräknas kommunens investeringar minska avsevärt och årsbidraget beräknas täcka ca 70 procent av investeringarna, förändringen av lånebeståendet uppskattas då till 0,4 miljoner. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 5,8 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren beräknas således uppgå till 10 miljoner. 12

13 FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av lånebeståndet Förändring i eget kapital Förändring av förv medel och kapital Förändring av omsättningstillg Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Prognos Skuldbörda Lån per invånare

14 Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har under de senaste 4 åren varit betydande. Nettoinvesteringarna har i medeltal legat på 4,4 miljoner per år. De kommande två åren har kommunen fortsättningsvis en period med många stora investeringsprojekt och nettoinvesteringarna uppgår för budgetåret till 6,2 miljoner och planeåret 2018 till 7,0 miljoner. Till år 2019 avtar investeringsbehovet och nettoinvesteringarna är då uppskattade till 2,2 miljoner. Det absolut största investeringsprojektet de senaste åren har varit renoveringen och utbyggnaden av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren Utbyggnaden och renoveringen av Yttermalax skola är i full gång och kommer att fortgå ända till år Totalkostnad för Yttermalax skola är 7 miljoner. För utbyggnad av handikappboendet Lyran har erhållits ARA finansiering. Projektet ska utföras under år 2017 för brutto 1,5 miljoner. I planen finns även budgeterat för byggstart av Mogården åldringshem från år eringen kommer att ske år Projektet har i detta skede uppskattats till ca 5,3 miljoner, ingen projektplan eller kostnadsberäkning finns ännu att tillgå. I en sund ekonomi ska investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. Nedan framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren Malax kommuns skuldbörda beräknas under budgetåret och de kommande planeåren att öka betydligt med totalt 10 miljoner. Under innevarande år har skuldbördan ökat och den beräknas uppgå till ca 19,5 miljoner per En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 10 miljoner ger en skuldsättning på knappa 30 miljoner eller ca euro per invånare vid utgången av år Nedan framgår utvecklingen av Malax kommuns skuldbörda från år 2001 fram till år

15 Efter flera år med många investeringsprojekt på gång och stora investeringsutgifter har kommunens skuldbörda ökat drastiskt. I bokslutet år 2014 hade kommunen 12,6 miljoner i skuldbörda, nu två år senare beräknas skuldbördan uppgå till ca 19,5 miljoner i bokslutet Ännu under år 2017 och 2018 beräknas skuldbördan öka drastiskt, för att sedan ebba ut från år 2019 när flera investeringsprojekt är färdigställda och investeringsutgifterna minskar rejält. Soliditet och relativ skuldsättningsgrad Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. I grafen nedan ser vi utvecklingen av Malax kommuns soliditet och relativa skuldsättningsgrad från år 2002 fram till En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts är risken stor att kommunen hamnar i en lånespiral där kommunen lånar upp pengar för att kunna betala amorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. År 2014 förbättrades båda nyckeltalen något för att sedan försämras avsevärt under år Med en soliditetsgrad på 44 procent och relativ skuldsättningsgrad på 55 procent börjar kommunens skuldsättning nå en alarmerande nivå. För budgetåret 2017 prognosticeras den relativa skuldsättningsgraden nå en nivå på 64 procent. Under planeåren 2018 beräknas den relativa skuldsättningsgraden fortsätta stiga och uppnå en nivå på 76 procent. År 2019 beräknas nyckeltalet sjunka något. 15

16 Alla tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budget 2017 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagens 13 kap 110 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda alarmerande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda nästan fördubblas, vilket riskerar leda kommunen djupt in i en lånespiral där amorteringarna inte kan betalas utan att låna. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas och en långsammare investeringstakt antas. Historiskt sett har investeringarna tenderat förverkligas i en långsammare takt än planerat. Detta är troligt även vad gäller investeringsbudgeten , vilket i sådana fall innebär att skuldbördan ej ökar så drastiskt som beräknat samt att nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad ej heller försämras i beräknad takt. I bokslutet 2015 uppfylldes ytterligare ett av de såkallade kriskommunkriterierna (Statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi). Det nyckeltal som uppfyllde kriskommunkriterierna var relativa skuldsättningsgraden, som överskred 50 procent. Malax kommun uppfyller nu tre stycken av de 6 olika kriterierna för kriskommun. För att klassas som kriskommun ska alla sex kriterierna uppfyllas. 16

17 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 13 i kommunallagen skall fullmäktige fatta beslut om de centrala målen för förutom kommunens också kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet positivt bokslutsresultatet positivt 17

18 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Statsrådets gränsvärden Bokslut Budget/mål- God för kommunens ekonomi sättning Nyckeltal Ekonomi underskrids om: Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 1,44 1,89 Kommunens årsbidrag är negativt Årsbidrag, euro/invånare > 240 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 102 % 99,8 % 0,7 1,0 > 1,5 27 % 30 % > 90 % Soliditet, % 44 % 44 % > 60 % Soliditeten < 50 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 16,0 23,6 < 9,7 Lånestock, euro/invånare < 1740 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > /inv 2015

19 Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) 55 % 64 % < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 8 9 Inkomstskattesats 21,50 21,50 Inkomstskattesatsen Fastighetsskattesats är minst - allmän 0,80 0,93 0,5 % > landets medeltal - för fast bostad 0,50 0,50 19,87 % + 0,5 % = 20,37 % (2016) - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 44,4 % 43,2 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 35,9 % 38,1 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,3 % 19,3 % > 20 % Balansräkningen uppvisar underskott Då alla ovanstående kriterier uppfylls befinner sig en kommun (enligt 9 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform) i en speciellt svår ekonomisk ställning. 19

20 DRIFTSBUDGETEN ÅR Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Kommunsekreteraren Kommunsekreteraren C1001 Val Vision Centralvalnämnden främjar demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola, Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Åtgärdsprogram för år 2017 Kommunalval förrättas i april Den egentliga valdagen är Förhandsröstning i hemlandet ordnas och utomlands Målsättningar för år Presidentval förrättas i januari/februari Riksdagsval förrättas i april 2019 och Europaparlamentsval i maj Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare -0,8 0-3,7 Riksdagsval 2015 ( /inv) 2,46 Röstningsaktivitet i Malax (%) 79,2 Röstningsaktivitet för hela landet (%) 70,1 20

21 C1001 Val Bokslut Budget Budget EP 2018 EP 2019 C1001 Val Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3240 Understöd och bidrag A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern -78 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -78 A4200 Material, förnödenheter och varor -78 Totalsumma

22 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden är BDO Audiator Oy. Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse och förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFGR-revisor för budgetåren Åtgärdsprogram för år 2017 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden låg tyngdpunkten i arbetet på granskning av vårdoch omsorgsverksamheten, på tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden och på bildningsnämnden och medborgarinstitutet. Under år granskas fritids- och kulturnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden. Ny revisionsnämnd tillsätts i juni 2017 för mandatperioden Den nytillsatta revisionsnämnden fastslår därefter planen för sektorvis granskning för hösten 2017 och framåt. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Målsättningar för år Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorvis i enlighet med utvärderingsplanen. 22

23 Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare 2,5 2,2 2,4 Antal revisionsdagar Antal sammanträden C1301 Revision Bokslut Budget Budget EP 2018 EP 2019 C1301 Revision Extern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern -289 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -289 A4170 Köp av tjänster -26 A4200 Material, förnödenheter och varor -263 Totalsumma

24 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånare på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen företräder kommunen utåt. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen och centralvalnämnden, äldrerådet samt kommittéer och har ansvar för kommunens informationsverksamhet. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering). Personal Heltid 12 Deltid 0 Totalt 12 Årsverken 12 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Tryggar hållbarheten i kommunens ekonomi. Implementerar nya kommunallagens stadganden i förvaltningen. Bidrar till att främja områdets livskraft och skapar förutsättningar för positiv befolkningsutveckling. Invånarantalet förväntas uppgå till Verkar för en öppen, effektiv och lättillgänglig förvaltning. Stärker förutsättningarna för gott ledarskap i kommunen. Strävar till ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Åtgärdsprogram för år 2017 Har en ekonomi i balans under planeåren. Förbereder för planerad landskapsreform. Färdigställer en kommunstrategi, tar i bruk ny förvaltningsstadga och fortsätter utveckla interaktiva tjänster. För en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Uppgraderar programvaror för ärendehantering, ser över rutiner och utvecklar digitala tjänster. Fortsatta ledarskapsutbildningsinsatser för enhets- och avdelningschefer i kommunen. Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. 24

25 Målsättningar för år Fortsätter förberedelserna för landskapsreformen. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Skapar attraktiva bostadsområden. Fortsätter utveckla och effektivera förvaltningen genom digitalisering. Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Befolkningsutveckling Fullmäktigemöten Styrelsemöten

26 C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget EP 2018 EP 2019 C1601 Allmän förvaltning Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER A6140 Övriga finansiella kostnader A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR A7110 Avskrivningar enligt plan A7130 Nedskrivningar Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

27 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en aktiv och pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan och tar även ansvar för regionens utveckling. Främjar invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Främjar lokal identitet. Åtgärdsprogram för år 2017 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Deltar aktivt i diskussioner och vidtar behövliga åtgärder med anledning av nationella och regionala reformförslag. Samarbetar med andra kommuner, organisationer och myndigheter för att främja invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Malax kommun uppmärksammar Finland 100 år och Malax 410 år. Malax kommun stöder genom hemkommunstödet studerande som har Malax kommun som hemort. Målsättningar för år Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter (externa o interna) Kostnader (externa o interna) Netto, bindande kfge / invånare

28 C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget EP 2018 EP 2019 C1607 Samarbetstjänster och projekt Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor -200 A4230 Understöd Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster -340 A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

29 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresset för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2017 Bereda kommunens företagarpris. Aktivt följa med den nya strukturfondsperioden. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar. Restriktiv hållning till nya projekt under tiden för kommunens balanseringsprogram. Åtgärdsprogram för Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Antal sålda regionbiljetter Antal nya företag

30 C1901 Samhällsutveckling Bokslut Budget Budget EP 2018 EP 2019 C1901 Samhällsutveckling Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter 391 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

31 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: PERSONALKOMMISSIONEN Personalchefen Personalchefen C2801 Personaladministration Vision Ett välfungerande samarbete mellan arbetsgivare och personal i en god arbetsmiljö. Verksamhetsområde Handlägger och utvecklar skötseln av frågor som gäller anställningsförhållandet till kommunen samt stöder de olika verksamhetsenheterna i skötseln av personalärenden. Personalförvaltningen har ett delansvar i sysselsättningen av arbetslösa. Personal Heltid 3 Deltid 6 Totalt 7 Årsverken 5 Fakta I resultatområdet ingår personalkommissionen, arbetarskyddet, personalchefstjänsten och löneräknarna samt en del gemensamma kostnader för hela personalen. Därtill sysselsättningsanslag och ersättningar till samarbetsorganisationer som befrämjar ungdomars och långtidsarbetslösas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En sjukfrånvaro som inte överskrider landsgenomsnittet. 3-4 personer placerade i olika stödarbeten inom ramen för samarbetet med TE-byrån. Åtgärdsprogram för år 2017 Uppföljning av kommunens handlingsmodell för främjande av arbetshälsan med målsättningen av minska sjukfrånvaron. Fortsatta aktiva åtgärder och sökande av individuella lösningar för personal som behöver byte av arbetsplats och -uppgift. Verkställighet av nya kollektivavtal, konkurrenskraftsuppgörelsen från , uppgörande och uppföljning av lokala överenskommelser enligt behov. Fortsatt samarbete med resurscentret Föregångarna, bl.a. studieförberedande verksamhet för ungdomar, verksamhet för arbetslösa och s.k. uppsökande ungdomsarbete. Uppföljning av den utbildnings- och personalplan som förutsätts i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen. Förberedelser för den nya lagstadgade TYP-verksamhetsmodellen, en form av samservicekontor för arbetslösa med repr. För TE-byrån, FPA och kommunerna. Målsättningar för år I huvudsak samma målsättningar som erade strukturreformer inom kommunsektorn förutsätter ett omfattande beredningsoch utredningsarbete (oberoende om och när de verkställs). Ansvaret för aktiverande åtgärder för arbetssökande kommer i högra grad än hittills att åläggas kommunerna och förslag till konkreta åtgärder behöver utarbetas. 31