Budget Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2018 Godkänd av kommunfullmäktige

2 2

3 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 5 Budget 2018 och ekonomiplan Den kommunala ekonomin 7 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget 7 Tabell: Driftsbudget totalt 8 Driftsekonomin 9 Tabell: Resultaträkningen 10 Resultaträkning 11 Skatteinkomster och statsandelar 11 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 11 Finansiella intäkter och kostnader 12 Resultat 12 Finansieringskalkyl 12 Tabell: Finansieringskalkyl 13 Investeringar och skuldbörda 14 Graf: Investeringar och årsbidrag år Graf: Skuldbördans utveckling år Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år Kommunstrategi 17 Bindande målsättningar för kommunkoncernen 17 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 18 Driftsbudgeten samt investeringsbudgeten år C1001 Val 20 C1301 Revision 22 C1601 Allmän förvaltning 24 C1607 Samarbetstjänster och projekt 26 C1901 Samhällsutveckling 28 C2801 Personaladministration 30 C2901 Pixnekliniken 32 C3001 Social service och utkomstskydd 34 3

4 C3003 Handikappvård 37 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 44 C3007 Malax-Korsnäs HVC 47 C3011 Specialsjukvård 52 C4001 Barndagvård 54 C4003 Kommunens skolväsende 57 C4005 Gemensamt skolväsende 60 C4007 Övrig utbildning 66 C4009 Biblioteksverksamhet 68 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 70 C5001 Allmän folkbildning 74 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 78 C6001 Byggnadsinspektion 80 C6501 Miljövård 82 C7001 Tekniska verket 84 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 87 C7009 Fastigheter 89 Affärsverket Malax Vatten 93 Investeringsbudget år Investeringar kommunstyrelsen 94 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 95 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/hälsovårdsavdelningen 96 Investeringar bildningsnämnden 97 Investeringar tekniska nämnden lös egendom 98 Investeringar tekniska nämnden fasta konstruktioner 100 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 103 Investeringar tekniska nämnden affärsverksamhet 105 Investeringar totalt 106 Budgetens struktur och bindande nivåer 107 Kommunallagen 13 kap 110 ( /410), Budget och ekonomiplan 107 Bilaga 109 Budget 2018 Malax Vatten 109 4

5 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den nya mandatperioden kommer att ha förändring som ett givet tema. Det är inte bara landskapsreformen och en ny arbetsfördelning mellan stat, kommuner och landskap som ska utvecklas. Kommunerna ska också söka sig nya roller, utveckla nya sätt att arbeta med livskraften i sitt område samt utveckla digitaliseringen som genomsyrar hela förvaltningen och servicen. I det praktiska arbetet syns bland annat fokus på åtgärder som den europeiska dataskyddsförordningen medför, vilket kommer att påverka arbetet inom alla förvaltningar. Kommunens satsningar på digitaliseringen av skolornas verksamhet fortsätter att utvecklas också inom den grundläggande undervisningen. Prognoserna för tillväxt och sysselsättning ser bättre ut inför Det ger lite andhämtning särskilt med avseende på ekonomin under planeåren Tyvärr fortsätter statsmaktens njugga inställning till kommunernas ekonomi att påverka statsandelarna negativt. Statens löften om att skapa utrymme för mer flexibilitet och mindre detaljstyrning verkar också komma på skam. Kommunen torde använda åren fram till landskapsreformen 2020 med att förbereda sig genom produktiva investeringar, som förbättrar verksamhetsförutsättningarna och som ökar på kommunens attraktionskraft för invånarna och inflyttade. Med produktiva investeringar menar jag särskilt sådana som har en potential att förbättra driftsekonomin. En genomslagskraftig markanvändningspolitik, bland annat för ett bostadsområde på Söderfjärdsbacken, och stränderna är viktiga attraktionsfaktorer i kommunen. I regionen pågår förberedelserna för landskapsreformen och det påverkar både förtroendevaldas och tjänstemäns tidsanvändning, eftersom det kräver aktivt deltagande i beredningar och förberedelser. I och med vård- och landskapsreformen kan kommunfullmäktige från 2020 koncentrera sig på bildningsfrågor och utvecklingen av kommunens livskraft. Samtidigt har det uppdagats en allt starkare spänning mellan de kommande landskapen och de större städerna, som vill slå vakt om sin egen tillväxtpolitik. Det är inte heller bara de stora städernas roll som diskuteras, utan även de mindre regionstädernas. En nationell utredningsperson har i oktober 2017 föreslagit ett regionstadsprogram för att skapa innovationsförmåga och -miljöer i samband med livskraftsarbetet. Särdragen och särbehoven i olika regioner behöver kunna beaktas genom en flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner. Vasaregionens livskraftsstrategi kommer att vara ett viktigt verktyg för dialogen kring satsningar på livskraft de närmaste åren och det är viktigt att Malax visar att man är en aktiv och pålitlig samarbetspart i dessa sammanhang. Arbetet för ett livskraftigt Malax fortsätter. I en tid då förändringens vindar blåser är det viktigt att vi själva har vår utvecklingsriktning klar och att vi fattat beslut om våra egna prioriteringar. Budgeten för 2018 och planeåren visar enligt mitt förmenande på en sådan riktning. Mats Brandt Kommundirektör 5

6 6

7 BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN Den kommunala ekonomin Den kommunala ekonomin har under de senaste åren varit stram, bland annat på grund av det svaga konjunkturläget, den dämpade ökningen av skatteinkomster och den ökade efterfrågan på tjänster. Kommunernas utgifter har de facto minskat ovanligt mycket till följd av konkurrenskraftsavtalet, pensionsreformen och överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA. Kostnadsutvecklingen beräknas vara återhållsam även framöver. Skillnaden mot tidigare är dock att inget nytt konkurrenskraftsavtal eller motsvarande reformer kommer att stödja den återhållsamma utvecklingen utan kommunerna måste själva i högre grad hitta sätt att stävja kostnadsutvecklingen. Regeringen har ställt upp två mål för kommunsektorns utveckling; 1) staten ska genom sina åtgärder minska kommunernas verksamhetsutgifter före år 2019 och 2) det strukturella saldot (skillnaden mellan kommunsektorns totala inkomster och utgifter) får vara högst 0,5 % på minus i förhållande till BNP år Målet för det strukturella saldot överskreds dock redan förra året i och med snabbare ekonomisk tillväxt. Den kommunala ekonomin för innevarande år prognosticeras blir det starkaste sedan slutet av 1990-talet då nuvarande bokföringssätt började tillämpas. Ett av de största frågetecken gällande den kommunala ekonomin framöver är vård- och landkapsreformen. Reformen väntas lätta på kommunernas utgiftstryck på lång sikt i och med att den utgiftspost som haft det största tillväxttrycket, social- och hälsovården, faller bort. Ökningen av kommunernas lånestock beräknas avta efter reformen. Däremot ökar kommunernas relativa skuldsättning i och med att inkomsterna nära på halveras medan endast en liten del av skulderna överförs till landskapen. Detta kan orsaka utmaningar och risker för kommunerna som sedan tidigare är skuldsatta och som har betydande investeringstryck. Kommunens skuldbetalningsförmåga avgörs dock i sista hand av årsbidraget och utgångspunkten för ändringarna i statsandelssystemet för kommunal basservice i och med reformen är dock att årsbidraget inte ska förändras för kommunerna. Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget Åren 2012 och 2013 uppvisade Malax kommuns bokslut stora underskott (0,69 miljoner respektive 1,36 miljoner). År 2012 var det år när staten påbörjade nedskärningen av kommunernas statsandelar och nedskärningen det första året var betydande, hela 0,66 miljoner för Malax kommun. Dessutom hade kommunen de åren rätt stora kostnadsökningar inom specialsjukvården. Åren innan detta hade kommunen en relativt stabil ekonomi med överskott sex år i rad. Från år 2014 har kommunens bokslut igen uppvisat överskott varje år. Detta trots att statsandelsnedskärningarna har fortsatt och utvecklingen av skatteinkomsterna varit svaga i och med konjunkturläget. Kostnadsökningen för specialsjukvården normaliserades igen och ett år var utvecklingen negativ. Inkomstskattesatsen höjdes både år 2014 och Det senare året hade kommunens skatteinkomster minskat utan skattehöjning. Under åren har även budgetkontrollen och kostnadsmedvetenheten förbättrats inom alla kommunens enheter, vilket bidragit till att stävja kostnadsutvecklingen. Prognosen för bokslutet innevarande år visar även på ett överskott. Arbetslöshetsgraden i Malax låg i september på 6,8 %, detta är en minskning med 2,1 %-enheter jämfört med samma tid ifjol. I hela landet låg arbetslöshetsgraden på 10,5 % och i Österbotten på 7,4%. 7

8 DRIFTSBUDGET TOTALT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Intäkter totalt Förändring i % -7,1 % 7,6 % 1,8 % 1,5 % Interna intäkter totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Kostnader totalt Förändring i % -1,3 % 0,9 % 2,0 % 2,0 % Interna kostnader totalt Verksamhetsbidrag

9 Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2018 uppgå till 8,6 miljoner. Detta är en ökning med 7,6 procent jämfört med budgeten för år Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 42,12 miljoner, vilket är en ökning med 0,9 procent. Verksamheten löper i stort som tidigare. De största förändringarna i verksamheten samt orsakerna till den stora ökningen av intäkterna och den måttliga ökningen av utgifterna är följande: 1) Pixneklinikens verksamhet inleddes i kommunens regi År 2018 budgeteras både utgifter och intäkterna på hela året och därav en ökning. Pixneklinikens siffror fanns ej med i den ursprungliga budgeten för år 2017 och därav ökar verksamhetens intäkter procentuellt mycket jämfört med innevarande år. 2) Utbyggnaden av handkappboet Lyran tas i bruk i slutet av innevarande år med 7 platser. Platsantalet fördubblas och därmed utökas servicen, vilket inverkar på budgetårets siffror. 3) Specialsjukvårdens budget beräknas innevarande år underskridas. Användningen av specialsjukvården förväntas inte ändras nämnvärt under inkommande år och därav har budgeten för specialsjukvårdens kostnader sänkts jämfört med innevarande års budget. 4) Inför budget 2017 var konkurrenskraftsavtalets och pensionsreformens exakta inverkningar på personalkostnaderna oklara, vilket ledde till att personalkostnaderna budgeterades ca euro för högt i budget I jämförelsen mellan budget -17 och -18 finns således en minskning i personalkostnaderna på motsvarande summa till följd av detta. Verksamhetsbidraget ligger på -33,44 miljoner, vilket är en förbättring med 0,7 procent jämfört med budget År 2019 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 2,1 procent och 2020 beräknas det försämras med ytterligare 2,1 procent. De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 4,0 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2018 har en löneökning om 1,5 procent beaktats. För ekonomiplaneåren 2019 och 2020 har personalkostnaderna ökats med 2,0 procent båda åren. Verksamhetens intäkter har ökats med 1,5 procent under båda ekonomiplaneåren och verksamhetens kostnader har ökats med 2,0 procent de båda åren. Ingen utökning av servicen eller andra förändringar finns inplanerade under ekonomiplaneåren och därav har det i siffrorna inte beaktats några förändringar i verksamheten. Vård- och landskapsreformen ska enligt planerna implementeras vid inledningen av år Lagstiftningen som berör reformen har trots allt inte godkänts och hinner inte godkännas under år Beslut som baserar sig på ofullständig lagstiftning kan inte fattas, utan man måste trygga sig på gällande lagstiftning. Därmed har Finlands kommunförbund rekommenderat att kommunerna uppgör ekonomiplanen för år 2020 på ett sätt där man i uppgifterna inte beaktar den möjligtvis kommande reformen. Därav har i ekonomplanen inte beaktats någon överföring av social- och hälsovården till det nya landskapet. Ej heller har beaktats att finansieringen för dessa faller bort, d.v.s. statsandelar och skatteinkomster. 9

10 RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Förändring i % 0,2 % -0,7 % 2,1 % 2,1 % Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Förändring i % -22,2 % -1,8 % -6,2 % -8,3 % Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Ökning/minskning av reserver Räkenskapsperiodens över/underskott Budgeterade över- och underskott år sammanlagt:

11 Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -33,44 miljoner. Inkomsterna från skatter och statsandelar tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,86 miljoner. Skatteinkomster och statsandelar Kommunens inkomstskattesats är 21,50, genomsnittet för kommunerna i Österbotten ligger på 20,62. I Malax höjdes inkomstskattesatsen senast år 2014 och 2015 med 0,75 respektive 0,50 procentenheter. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter år 2015 gav kommunen ca euro i mera skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,93, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Den senaste höjningen av fastighetsskattesatserna var inför år 2017 när allmänna fastighetsskatten höjdes till följd av att fastighetsskattelagen ändrats och variationsintervallet höjts från 0,80 1,55 procent till 0,93 1,80 procent. Den lagstadgade höjningen beräknades ge kommunen ca euro mera i fastighetsskatteintäkter. Skatteinkomsterna budgeteras till totalt 19,20 miljoner för budgetåret. Jämfört med budgeterade skatteinkomster för år 2017 är detta en ökning med 1,1 procent. Inför år 2018 har ändringar har gjorts i skattegrunderna för förvärvsinkomsterna, bl.a. har arbetsinkomsavdraget höjts. Ändringarna minskar på kommunernas skatteinkomster med sammanlagt 131 miljoner euro. Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan Skatteinkomster ( ) Kommunalskatt 16,99 16,69 16,74 17,36 17,94 Andel av samfundsskatt 1,33 0,92 1,08 1,11 1,16 Fastighetsskatt 0,92 1,38 1,38 1,38 1,38 Sammanlagt 19,24 18,99 19,20 19,85 20,48 Skattesatser Inkomstskatt 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,80 0,93 0,93 0,93 0,93 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar ( ) Statsandel för kommunal basservice 14,08 13,61 13,11 13,11 13,11 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 2,99 3,05 3,18 3,18 3,18 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,24 0,02-0,11-0,11-0,11 Sammanlagt 16,83 16,68 16,18 16,18 16,18 11

12 För år 2019 och 2020 beräknas skatteinkomsterna öka med 3,4 procent respektive 3,2 procent. Inga beslut har gjorts gällande skatteavdrag för åren 2019 och 2020 vilket leder till att skatteinkomsterna ökar mera än normalt dessa år. Vid sidan om detta förutspår finansministeriet att förvärvsinkomsterna kommer att öka närmare 3 procent år Detta höjer märkbart på kommunalskatteprognosen för Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära kommunvisa beräkningar från Kommunförbundet. Totalt är statsandelarna prognosticerade till 16,18 miljoner för år Det är en minskning med ca euro jämfört med förhandsbesluten för år De största förändringarna i kommunernas statsandelsfinansiering år 2018 beror på: 1) konkurrenskraftsavtalet, eftersom det minskar på kommunernas utgifter, d.v.s. arbetsgivarkostnaderna, så minskar staten även på kommunernas inkomster, d.v.s. statsandelarna, med 22 euro per invånare, och 2) justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner med -178 miljoner totalt. Kommunerna kompenseras dock för de skattelättnader som minskar på kommunernas skatteinkomster genom att öka statsandelen med 131 miljoner totalt för alla kommuner år Inga förändringar i statsandelarna har beaktats för planeåren Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till euro under år Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga dels på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna och dels för att en liten ökning av räntenivån har beaktats. Resultat Årsbidraget för år 2018 är budgeterat till 1,86 miljoner. För att kommunen ska kunna uppvisa överskott enligt kommunallagens 13 kap 110 om balansering av kommunens ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,9 miljoner. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om 0,1 miljoner budgeteras för år 2018 ett litet överskott om euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet minskar med motsvarande belopp. Ekonomiplaneåren 2019 och 2020 visar dock underskott, 0,22 respektive 0,59 miljoner. De budgeterade över- och underskotten år uppgår totalt till -0,79 miljoner. Detta är 2,2 miljoner lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet Det innebär att budgeten, inklusive planeåren, uppfyller kommunallagens 13 kap. 110 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas flyta in och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamheten och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t.ex. anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. 12

13 Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2018 till 1,86 miljoner. För att kommunen ska undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 7,0 miljoner. Det innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -5,19 miljoner. FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillg. bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av lånebeståndet Förändring i eget kapital Förändring av förv. medel och kapital Förändring av omsättningstillg Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Prognos Skuldbörda Lån per invånare Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att 13

14 erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering, de ligger på 1,8 miljoner år Förändringen av räntefria skulder är Malax vattens nya vatten- och avloppsvattenanslutningar. Dessa anslutningsavgifter är återbäringsbara och vid uppsägning av anslutningen returneras anslutningsavgiften till kunden, därav beaktas de i bokföringen som räntefria skulder. Med beaktande av ovanstående kan konstateras att förändringen av kommunens lånebestånd är beräknat till 4,9 miljoner för år Kommunen beräknas således öka skuldbördan med motsvarande summa. Ökningen av skuldbördan med 4,9 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare beräknas uppgå till ca euro per Under planeåren 2019 och 2020 uppgår nettoinvesteringarna till 5,9 respektive 2,5 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under år 2019 täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Förändringen av lånebeståndet har uppskattats till 3,9 miljoner år År 2020 beräknas kommunens investeringar minska avsevärt och årsbidraget beräknas täcka ca 60 procent av investeringarna, förändringen av lånebeståendet uppskattas då till 0,6 miljoner. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 4,5 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren beräknas således uppgå till 9 miljoner. Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har i Malax legat på en nivå om 2,4 miljoner euro per år i snitt. Sedan år 2015 har investeringarna dock varit betydande och uppgått till över 5 miljoner netto årligen. För budgetåret är nettoinvesteringarna beräknade till 7,0 miljoner. För ekonomiplaneåren är nettoinvesteringarna beräknade till 5,9 miljoner respektive 2,5 miljoner. Investeringsbehovet uppskattas avta från år Investeringar och årsbidrag år Investeringar, netto Årsbidrag 14

15 Det största investeringsprojektet de senaste åren har varit renoveringen och utbyggnaden av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren Utbyggnaden och renoveringen av Yttermalax skola är i full gång och kommer att fortgå ända till år Totalkostnad för Yttermalax skola är 7 miljoner. eringen av det nya serviceboendet inom åldringsvården pågår som bäst och under nästa år påbörjas byggnadsarbetet. Projektet har i detta skede uppskattats till ca 4,95 miljoner. I planen finns även budgeterat för byggstart av ett familjedagvårdscentrum år eringen kommer att ske under budgetåret, och uppskattas i detta skede uppgå till 1,75 miljoner. I en sund ekonomi ska investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. I grafen på föregående sida framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren Skuldbördans utveckling år Från grafen ovan framgår att Malax kommuns skuldbörda har ökat drastiskt sedan år 2015 när de årliga investeringarna varit exceptionellt stora och överstigit 5 miljoner. Skuldbördan beräknas att fortsätta stiga under budgetåret och de kommande planeåren med totalt 9 miljoner. Under innevarande år har skuldbördan ökat och den beräknas uppgå till ca 22 miljoner per En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 9 miljoner ger en skuldsättning på ca 31 miljoner eller ca euro per invånare vid utgången av år Soliditet och relativ skuldsättningsgrad Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts finns risken att kommunen så småningom hamnar i en lånespiral där kommunen tvingas att låna upp pengar för att kunna betala amorteringarna. 15

16 Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. År 2014 förbättrades båda nyckeltalen något för att sedan försämras ingen under både 2015 och En soliditetsgrad på 42 procent och relativ skuldsättningsgrad på 58 procent tyder på att kommunens skuldsättning börjar nå en alarmerande nivå. Som det framgår ur grafen nedan prognosticeras den relativa skuldsättningsgraden nå en nivå om 70 procent under budgetåret. Under planeåren beräknas den relativa skuldsättningsgraden fortsätta stiga och nå upp till ca 78 procent. Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 55% 54% 57% 56% 58% 54% 52% 52% 54% 48% 46% 47% 48% 44% 45% 44% 40% 41% 41% 42% 36% 34% 70% 77% 78% Soliditet Relativ skuldsättningsgrad Alla tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budget 2018 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagens 13 kap 110 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda alarmerande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda nästan fördubblas. Risken är överhängande att kommunen inom några år hamnar in i en så kallad lånespiral där amorteringarna blir så stora att kommunen tvingas låna för att kunna finansiera dem. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas för att möjliggöra ett högt årsbidrag samt att en långsammare investeringstakt antas. Kommunernas skuldbetalningsförmåga avgörs i sista hand av årsbidragets tillräcklighet. 16

17 KOMMUNSTRATEGI I enlighet med 37 i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, i vilken fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. För Malax kommun anges följande vision och övergripande strategiska målsättningar i kommunstrategin: BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 14 i kommunallagen och koncerndirektivet 5 kapitlet ska fullmäktige i kommunstrategi och budget också sätta upp mål för dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet positivt bokslutsresultatet positivt 17

18 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Statsrådets gränsvärden Bokslut Budget/mål- God för kommunens ekonomi Nyckeltal 2016 sättning 2018 Ekonomi underskrids om: Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 2,43 1,86 Kommunens årsbidrag är negativt Årsbidrag, euro/invånare > 240 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) 100% 94,5 % Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 1,1 1,0 > 1,5 44% 26% > 90 % Soliditet, % 42% 42% > 60 % Soliditeten < 50 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 18,4 26,8 < 9,7 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > /inv

19 Lånestock, euro/invånare < 1740 Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 58% 70% < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % 4 5 Inkomstskattesats 21,50 21,50 Inkomstskattesatsen Fastighetsskattesats är minst - allmän 0,80 0,93 0,5 % > landets medeltal - för fast bostad 0,50 0,50 19,87 % + 0,5 % = 20,37 % (2016) - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 43,0 % 43,6 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 37,6 % 36,7 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,5 % 20,6 % > 20 % Balansräkningen uppvisar underskott Då alla ovanstående kriterier uppfylls befinner sig en kommun (enligt 9 i lagen om en kommunoch servicestrukturreform) i en speciellt svår ekonomisk ställning. 19

20 DRIFTSBUDGETEN ÅR Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Förvaltningsdirektören Förvaltningsdirektören C1001 Val Vision Centralvalnämnden främjar demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola, Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Om och när det blir aktuellt, förrättar centralvalnämnden även landskapsval. Åtgärdsprogram för år 2018 Presidentvalet förrättas 28 januari Förhandsröstning i hemlandet ordnas och utomlands Om ingen kandidat får minst hälften av de angivna rösterna i första omgången förrättas en andra valomgång den 11 februari 2018 mellan de två kandidater som fått flest röster. Andra omgångens förhandsröstning sker då i hemlandet och utomlands. Det första landskapsvalet förrättas enligt preliminär plan Målsättningar för år Riksdagsval är planerat att förrättas i april 2019 och Europaparlamentsval i maj Inga ordinarie val är planerade till Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare 0 3,7 1,8 20

21 C1001 Val Bokslut Budget Budget EP 2019 EP 2020 C1001 Val Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Totalsumma

22 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse och förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFGR-revisor för budgetåren Åtgärdsprogram för år 2018 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden låg tyngdpunkten i arbetet på granskning av tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden, på bildningsnämnden och medborgarinstitutet, granskas fritids- och kulturnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden. Under år granskas vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden är BDO Audiator Oy. Revisionsnämnden övervakar bindningsregistret över förtroendevalda och ledande tjänstemän. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Målsättningar för år Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorsvis i enlighet med utvärderingsplanen. 22

23 Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare 2,5 2,4 2,6 Antal revisionsdagar Antal sammanträden C1301 Revision Bokslut Budget Budget EP 2019 EP 2020 C1301 Revision Extern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern -134 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -134 A4200 Material, förnödenheter och varor -134 Totalsumma

24 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånare på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen svarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intressen och leder kommunens informationsverksamhet. Kommunstyrelsen svarar även för samordningen av kommunens verksamhet, ägarstyrning och sörjer för intern kontroll. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen, centralvalnämnden, kommittéer och äldre-rådet. Personal Heltid 10 Deltid 0 Totalt 10 Årsverken 10 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Trygga hållbarheten i kommunens ekonomi. Verka för en öppen, effektiv och lättillgänglig förvaltning. Anpassa verksamheten till EU:s dataskyddsförordning. Bidra till att främja områdets livskraft och skapa förutsättningar för positiv befolkningsutveckling. Invånarantalet förväntas uppgå till Stärka förutsättningarna för gott ledarskap i kommunen. Sträva till ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Åtgärdsprogram för år 2018 Har en ekonomi i balans under planeåren. Förbereder för planerad landskapsreform. Utvecklar möjligheterna för medborgare att delta och påverka i beredningsprocesser och ge feedback på kommunens service genom medborgarråd, påverkansorgan, information och nya digitala tjänster. Vidareutvecklar hemsidan och suomi.fi-tjänsterna. Förbereder för och implementerar dataskyddsförordningens bestämmelser. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering). För en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner och detaljplaneringen av bostadsområde på Söderfjärdsbacken. 24

25 Gemensamma temaföreläsningar för enhets- och avdelningschefer i kommunen som fortsättning på ledarskapsutbildningen Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. Målsättningar för år Fortsätter förberedelserna för landskapsreformen. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Skapar attraktiva bostadsområden. Fortsätter utveckla och effektivera förvaltningen genom digitalisering. Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Befolkningsutveckling Fullmäktigemöten Styrelsemöten C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget EP 2019 EP 2020 C1601 Allmän förvaltning Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader A7100 AVSKRIVNINGAR O. NEDSKRIVNINGAR A7110 Avskrivningar enligt plan Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

26 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en aktiv och pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan och tar även ansvar för regionens utveckling. Främjar invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Främjar lokal identitet. Åtgärdsprogram för år 2018 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Deltar aktivt i diskussioner och vidtar behövliga åtgärder med anledning av nationella och regionala reformförslag. Samarbetar med andra kommuner, organisationer och myndigheter för att främja invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Malax kommun stöder genom hemkommunstödet studerande som har Malax kommun som hemort. Målsättningar för år Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter (externa o interna) Kostnader (externa o interna) Netto, bindande kfge / invånare

27 C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget EP 2019 EP 2020 C1607 Samarbetstjänster och projekt Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4230 Understöd A6100 FINANSIELLA INTÄKTER O. KOSTNADER -21 A6140 Övriga finansiella kostnader -21 Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

28 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresset för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2018 Bereda kommunens företagarpris. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar, särskilt genom evenemang tillsammans med invånare och företagare på orten. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar eller evenemang. Åtgärdsprogram för Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Antal sålda regionbiljetter Antal nya företag

29 C1901 Samhällsutveckling Bokslut Budget Budget EP 2019 EP 2020 C1901 Samhällsutveckling Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3240 Understöd o. bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter 302 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter o. varor A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader -150 Totalsumma

30 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: PERSONALDIREKTION Personalchefen Personalchefen C2801 Personaladministration Vision Ett välfungerande samarbete mellan arbetsgivare och personal i en god arbetsmiljö. Verksamhetsområde Handlägger och utvecklar skötseln av frågor som gäller anställningsförhållandet till kommunen samt stöder de olika verksamhetsenheterna i skötseln av personalärenden. Personalförvaltningen har ett delansvar i sysselsättningen av arbetslösa. Personal Heltid 3 Deltid 6 Totalt 9 Årsverken 6 Fakta I resultatområdet ingår personaldirektionen, arbetarskyddet, personalchefstjänsten och löneräknarna samt en del gemensamma kostnader för hela personalen. Därtill sysselsättningsanslag och ersättningar till samarbetsorganisationer som befrämjar ungdomars och långtidsarbetslösas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En sjukfrånvaro som inte överskrider landsgenomsnittet. 6-7 personer placerade i olika stödarbeten inom ramen för samarbetet med TE-byrån. Åtgärdsprogram för år 2018 Uppföljning av kommunens handlingsmodell för främjande av arbetshälsan med målsättningen av minska sjukfrånvaron. Fortsatta aktiva åtgärder och sökande av individuella lösningar för personal som behöver byte av arbetsplats och -uppgift. Verkställighet av nya kollektivavtal från , uppföljning av konkurrenskraftsavtalet för åren , upprättande och uppföljning av lokala överenskommelser enligt behov. Fortsatt samarbete med resurscentret Föregångarna, bl.a. studieförberedande verksamhet för ungdomar, verksamhet för arbetslösa och s.k. uppsökande ungdomsarbete. Förstärkning av den lokala arbetarskyddsorganisationen. Uppföljning av den utbildnings- och personalplan som förutsätts i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen. Målsättningar för år I huvudsak samma målsättningar som erade landskapsreformen förutsätter ett omfattande berednings- och utredningsarbete (oberoende om och när den verkställs). Ansvaret för aktiverande åtgärder för arbetssökande kommer i högra grad än hittills att åläggas kommunerna och förslag till konkreta åtgärder behöver utarbetas. 30

31 Driften Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter (externa o interna) Kostnader (externa o interna) Netto, bindande kfge / invånare Sjukfrånvarodagar/anställd 16,8 Max 16 Max 16 Sysselsättningsanst./arbetslivsträning C2801 Personaladministration Bokslut Budget Budget EP 2019 EP 2020 C2801 Personaladministration Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3240 Understöd och bidrag A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma