Bokslut Foto Martina Uthardt och Niko Toivonen - Kollage Karolina Sunabacka. Kommunfullmäktige

Transkript

1 Bokslut 2014 Foto Martina Uthardt och Niko Toivonen - Kollage Karolina Sunabacka Kommunfullmäktige

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommundirektörens översikt Allmänna uppgifter om Malax kommun 6 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 9 Styrelsens förslag till disposition av årets resultat 11 Verksamhetsberättelse för koncernen 12 Utveckling av kommunens verksamhet och ekonomi 14 Verksamhetsberättelse och budgetjämförelse per resultatområde 19 C1001 Val 19 C1301 Revision 21 C1601 Allmän förvaltning 23 C1607 Samarbetstjänster och projekt 27 C1901 Samhällsutveckling 29 C2801 Personaladministration 31 C3001 Social service och utkomstskydd 34 C3003 Handikappvård 38 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 41 C3007 Malax-Korsnäs HVC 44 C3011 Specialsjukvård 47 C4001 Barndagvård 49 C4003 Kommunens skolväsende 53 C4005 Gemensamt skolväsende 56 C4007 Övrig utbildning 60 C4009 Biblioteksverksamhet 62 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 65 C5001 Allmän folkbildning 67 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 70 C6001 Byggnadsinspektion 73 C6501 Miljövård 76 C7001 Tekniska verket 79 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 82 C7009 Fastigheter 84 C7015 Fritidshamnverket 87 C7017 Arbeten utförda inom koncernen 89 Affärsverket Malax Vatten 90 Utfall jämfört med budget per resultatområde 92 3

4 Investeringsbudgetens förverkligande Resultaträkning 106 Balansräkning 107 Finansieringsanalys 109 Resultaträkningens utfall jämfört med budget 110 Finansieringsanalysens utfall jämfört med budget 111 Koncernresultaträkning 112 Koncernbalansräkning 113 Koncernens finansanalys 115 Bokslutets nyckeltal 116 Koncernbokslutets nyckeltal 117 Noter till bokslutet 118 Bokföringsböcker och verifikatserier 128 Bokslutets datering och underteckning 129 Revisionsanteckning 129 Bilagor 131 Personalrapport Företeckning över förtroendevalda i Malax kommun Affärsverket Malax Vattens bokslut

5 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 2014 Fullmäktiges mandatperiod har nått halvvägs. Till följd av ett förbättrat sysselsättningsläge, stabila skatteinkomster och minskad konsumtion av specialsjukvård har det ekonomiska resultatet förbättrats väsentligt jämfört med I kommunen fortsätter dock planeringen av hur kommunens ekonomi ska vara på en hållbar grund. Statsandelarna har fortsatt att minska. Det skapar en exceptionell situation i en statsandelsberoende kommun, då verksamheterna annars förväntas fortsätta som förr. Skatteinkomsterna har dock ökat, mer än budgeterat. Trots att det råder låg tillväxt i landet är situationen fortsättningsvis stabil i Malax. I verksamheterna har det varit en föredömlig kostnadskontroll. De förverkligade verksamhetskostnaderna på lite under 42 miljoner euro låg mycket nära det som budgeterats. Specialsjukvården gick 2014 åt motsatt håll än och blev betydligt lägre än budgeterat. Det är alltså tre faktorer som samverkar till bokslutsresultatet 2014: en skatteutveckling som är bättre än budgeterad, betydligt lägre specialsjukvårdskostnader och budgetkontroll i den övriga verksamheten. De yttre förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling är goda. Sysselsättningsläget är fortsättningsvis väldigt gott i Österbotten i en nationell jämförelse. Arbetslöshetsgraden har återigen sjunkit till en nivå som motsvarar läget 2012, 6,6 % (jämfört med 6,4 % 2012 till 8,3 % 2013). I backspegeln kan man konstatera att varken kommun- eller social- och hälsovårdsreformerna har nått någon större framgång. Det oaktat har dessa reformer tagit en stor andel av tid i anspråk för alla involverade. Dessutom är det en risk att staten med sina reformer skapar en osäkerhet kring kommunerna som framtida arbetsgivare. I det stora hela, trots att reformerna inte kommit till skott, kan man säga att reformerna ändå till vissa delar går i en riktning som är i kommunens intresse. SOTE-områdenas miljondistriktsnivå har fallit bort och samkommunsmodellen har fått en allt större acceptans. Den statliga kommunsammanslagningsutredningen nådde förslagsskedet just före nyår. Kommunerna bistod, enligt beslut från finansministeriet, i den statligt tillsatta utredningen. Utöver utredningspersonerna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo deltog tjänstemän och politiker i utredningen i 8 underarbetsgrupper. Utredarnas förslag är att alla tio berörda kommuner ska slås samman från och med Kommunerna ska ta ställning till utredningen under År 2014 var ett år med många stora byggstarter. Det har visat sig att tidpunkten för offentliga upphandlingar av byggprojekt har varit god, eftersom entreprenader som inletts har varit under eller i linje med kostnadskalkylerna. Byggprojektet vid Malax-Korsnäs hälsovårdscentral fortsatte under sommaren och har framskridit under hösten. Administrationsdelen har renoverats och tagits i bruk för nya ändamål, medan akut- och rehabiliteringsavdelningens renovering har inletts. Läkar- och tandläkarmottagningarnas utrymmen är under planering. Under sommaren fick byggandet av Bergö skola skjuts av att skolan beviljades statsbidrag och byggarbetet inleddes före utgången av året. En del av de planerade investeringarna i kommunen, samt i koncernbolagen, kom igång senare än tänkt vilket gör att investeringsbudgeten inte uppfyllts. Planeringen av samtliga större aktuella investeringsprojekt, inklusive Yttermalax skola, fortsatte under året. Under året gjordes en del markaffärer, både i Yttermalax centrum och på Söderfjärdsbacken. Markinnehavet på Söderfjärdsbacken är numera omkring 86 hektar och detaljplaneringen av bostadsområdet har inletts. Projektet ansluter till delgeneralplansrevideringen av Över- och Yttermalax. Malaxdagen firades den 9 oktober vid Solhagens renoverade daghem, som togs ibruk i augusti. Ett varmt tack till alla i personalen, förtroendevalda, invånare, företag och samarbetsparter som bidragit till ett resultatrikt år för Malax kommun. Mats Brandt Kommundirektör 5

6 ALLMÄNNA UPPGIFTER OM MALAX KOMMUN Kommunens område och administrativ tillhörighet Malax kommun bildades genom en sammanslagning av kommunerna Bergö, Malax och Petalax. Från och med överfördes Norra Pörtom från Närpes kommun till Malax kommun. Malax blev egen socken år 1607 och utgjorde före det en del av Mustasaari socken. Petalax hörde till Malax socken åren och Bergö hörde till Malax socken åren Malax kommun är belägen i Västra Finlands län invid Bottenvikens kust, 25 km söder om Vasa. Kommunens areal omfattar 525 km², varav landarealen är 521 km² och vattenarealen 4 km². Havsarealen uppgår till ca 1429 km² och strandlinjen är 339 km. Följande myndigheter är behöriga på kommunens område: Regionförvaltningsverk: Västra och Inre Finland Landskap: Österbotten Stift: Borgå stift (svenska) Polisinrättning: Polisinrättning i Österbotten Magistrat: Vasa Förvaltningsdomstol: Vasa Tingsrätt: Österbotten Hovrätt: Vasa Rättshjälpsbyrå: Mellersta Österbotten och Österbotten Åklagarämbete: Österbotten Utsökningsverk: Mellersta Österbotten och Österbotten Försäkringsdistrikt (FPA): Österbottens försäkringsdistrikt Militärlän: Västra Finland Regional förvaltningsmyndighet för militärlänet: Österbottens regionalbyrå Närings-, trafik- och miljöcentral: Österbottens NTM-central (ansvarsområdet näringar, arbetskraft, kompetens och kultur), Södra Österbottens NTM-central (näringar, arbetskraft, kompetens och kultur, trafik och infrastruktur, miljö och naturresurser) Arbets- och näringsbyrå: Vasa Kommunens förvaltning Kommunfullmäktige består av 27 ledamöter. I det fullmäktige som valdes för mandatperioden invaldes 19 representanter för svenska folkpartiet, sex representanter för socialdemokraterna, en för centern och en för kristdemokraterna i Finland. Som ordförande för fullmäktige har Lorenz Uthardt (SFP) fungerat. Kommunstyrelsen består av elva ledamöter. Svenska folkpartiet har nio representanter i kommunstyrelsen och socialdemokraterna har två representanter. Håkan Knip (SFP) har fungerat som kommunstyrelsens ordförande. 6

7 Nämnderna i Malax kommun är följande: Nämnd: Ordförande 2014: Kommunfullmäktiges valnämnd Christina Nygård Revisionsnämnden Christina Nygård Bildningsnämnden Carola Bengs -Lattunen Byggnadsnämnden Bertel Flemming Centralvalnämnden Rauno Matintupa Finska skolnämnden Kari Sillander Fritids- och kulturnämnden Torbjörn Stoor Miljönämnden Karl Hamberg Sektionen för samhällsutveckling Martin Edman Personalkommissionen Håkan Knip Vård- och omsorgsnämnden Tage Svahn Tekniska nämnden Bernt Björkholm Direktionerna i Malax kommun är följande: Direktion: Ordförande 2014: Direktionen för Malax-Korsnäs Margot Nyroos medborgarinstitut Direktionen för högstadiet i Petalax Conny Rönnlöv Direktionen för gymnasiet i Petalax Sofia Storfors Direktionen för Malax Vatten Rolf Syrén Befolkningsuppgifter Befolkningsutveckling Byavis Bergö Långåminne Norra Pörtom Nyby Petalax Yttermalax Övermalax Övriga Sammanlagt Förändring Åldersstruktur år år år Totalt Språkfördelning Svenskspråkiga Finskspråkiga Annat

8 Uppgifter om kommunens näringsliv De största arbetsgivarna i Malax kommun: Arbetsgivare Malax kommun Oy Botnia Marin Ab Ab Bröderna Hemming Oy Ab Österbottens Antenn och Belysning Ab Nimetech Oy Malax församling 21 Fluorplast Ab Oy Stenco Malax Trädgård Ab Malax byggmaskiner 15 Arbetslöshetsgraden Antalet arbetslösa, Malax Arbetslöshetsgraden (%), Malax 6,6 % 8,3 % Österbotten 9,0 % 8,1 % Hela landet 13,9 % 12,6 % Arbetsplatser enligt näringsgren: Näringsgren % Primärnäringar 11,9 12,3 Industri 28,1 28,1 Tjänster 58,2 58,0 Okänd 1,9 1,6 Sammanlagt Uppgifter om kommunens personal Ikraftvarande anställningskontrakt per Verksamhetsenhet Heltid Deltid Totalt Heltid Deltid Totalt Förvaltningen Socialväsendet Utbildning och kultur Tekniska sektorn Hälsovården Totalt

9 KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vision för Malax år 2014 Malax kommun bör utvecklas till en kommun som kan erbjuda en trivsam boendemiljö, ett mångsidigt näringsliv där landsbygdens goda sidor är framträdande, dvs ordentligt tilltaget utrymme för alla, en väl fungerande offentlig service, ett öppet landskap med ren miljö och rimliga möjligheter till fritidsaktiviteter. Mål Kommunen eftersträvar en balanserad utveckling ifråga om invånarantalet, vilket innebär att kommunen på lång sikt åtminstone bör hålla nuvarande invånarantal eller helst få en liten befolkningstillväxt. Kommunens verksamhet I enlighet med 68 i kommunallagen skall kommunstyrelsen upprätta ett bokslut, till vilket hör resultaträkning, balansräkning jämte bilagor, en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Budgetjämförelserna rapporteras på den bindningsnivå som kommunfullmäktige fastställt. För driftsbudgetens del är bindningsnivån bruttot för resultatområdena förutom för de resultatområden som endast redovisar sitt nettoresultat. De senare är Samarbetstjänster och projekt, Personaladministration, Fritidshamnverket och Arbeten utförda inom kommunkoncern. Investeringsbudgetens bindningsnivå är netto per projekt. Vattenaffärsverkets verksamhet underlyder direktionen för Malax Vatten. Bindningsnivån för vattenaffärsverkets investeringar beviljat anslag netto, i vilken summa inräknas anslutningsavgifterna. Kommunstyrelsen ansvarar för att årsbidraget uppnår målnivån och för att skuldbördan inte ökar mer än budgeterat. Kommunstyrelsen ansvarar även för att minskningen av rörelsekapitalet inte överskrider det som budgeterats. För varje nämnd finns redovisningsskyldig i enlighet med 75 i kommunallagen. I sin verksamhetsberättelse konstaterar kommunstyrelsen följande angående målsättningarna: - förvaltningen i Malax kommun har strävat till att uppnå de övergripande målsättningarna på ett målmedvetet sätt; - befolkningsunderlaget är stabilt, invånare vid utgången av 2014, om än en försämring från tidigare år (5.580 år 2013, år 2012, år 2011, år 2010, år 2009, år 2008, år 2007, år 2006); - resultaträkningen visar att årsbidraget om 2.5 miljoner euro (450 /inv.) överstiger målnivån som fastslogs av fullmäktige om 0,82 milj. (146 /inv.), främst på grund av ökade skatteinkomster, minskade specialsjukvårdskostnader och en god budgetkontroll i övriga verksamheterna. - skuldbördan om 12,6 miljoner (2263 /inv.) är på samma nivå som föregående år och lägre än budgeterat, främst på grund av bättre överskott än väntat från verksamheten och på grund av att investeringarna förverkligas senare än förväntat; samt att - avkastningskravet på grundkapitalet för Malax vatten var finansieringskalkylen visar en förändring av likvida medel om euro. 9

10 Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Enligt kommunallagens 65 om budget och ekonomiplan skall ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en period på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskottet i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilket det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). För att stävja och vända på den negativa ekonomiska utvecklingen i Malax kommun vidtog kommunstyrelsen åtgärder under år 2014 genom att tillsätta en arbetsgrupp för balansering av kommunens ekonomi. Arbetsgruppens riktlinjer överfördes till förberedelserna med budgetarbetet för 2015 och strikta prioriteringsdiskussioner fördes. Vid behandlingen av budgeten för 2015 tillsattes ett antal utredningar som tar sikte på strukturella åtgärder främst inom bildningsväsendet. På lång sikt utreder kommunen även vårdkedjornas effektivitet. Redogörelse över den interna kontrollen Det är kommunstyrelsen som organiserar den interna tillsynen. Kommunstyrelsen konstaterar att verksamheten överlag har varit resultatrik och kontinuerlig. Bokföringen och informationssystemen har under året varit tillförlitliga och fungerat utan avbrott. Den ekonomiska kontrollen utövas fortlöpande. Det sker till största delen enhetsvis och genom regelbunden genomgång på avdelningsmöten. Under året har personalen getts bredare information om interna kontrollen bland annat på kommungårdsmöten, vilka även gett resultat. Strävan är att ledningsgruppen på vartannat ledningsgruppsmöte går igenom budgetens förverkligande. Kommunstyrelsen har regelbundet under året avgett rapporter till kommunfullmäktige om det ekonomiska läget. Som ett led i uppföljningen har fullmäktige under året behandlat och godkänt 10 budgetändringar: - tilläggsanslag i investeringsbudgeten om brutto euro (netto euro) för ökade kostnader (om och tillbyggnaden euro + tillfälliga utrymmen euro), samt Malax-Korsnäs hälsovårdscentral tilläggsanslag om euro (netto euro) i driftsbudgeten 2014 för hyra av tillfälliga utrymmen (kfge 4) - tilläggsanslag åt fritids- och kulturnämnden om euro netto för kommunens egenfinansieringsandel i projektet Malax I Form För Livet (kfge 27) - ett tilläggsanslag för köptjänster inom tandvården, netto euro (kfge 28) - tilläggsanslag i driftsbudgeten om euro beviljas för renoveringen av tillfälliga utrymmen i Dankas-fastigheten, tilläggsanslag om euro beviljas för ändringskostnader i Stenco-fastigheten för inva-wc, tilläggsanslag om euro beviljas för renoveringen av Solbo, både som utgift och inkomst (netto 0 euro) (kfge 40, ändring av kfge 4 och kfge 18) - tilläggsanslag om euro för fortsatt Welcome Office-verksamhet under tiden (kfge 42) - ett tilläggsanslag om euro för resultatområdet Åldringsvård och övrig hemservice (kfge 61) - tilläggsanslag om netto euro inom förvaltningsavdelningens ansvarsområde (kfge 64) - tilläggsanslag enligt vård- och omsorgsnämndens beredning netto euro (kfge 76) - tilläggsanslag i driftsbudgeten om euro för rivning av Bergö skola (kfge 79) - ett tilläggsanslag för tryckning av Malax historia, del II, om euro (kfge 80) 10

11 Under året har kommunen via kommunfullmäktige beslutat om borgensförbindelse åt Malax Ishall Ab ( 21) samt om inteckning av egendom som säkerhet för lån ( 32). I en enkät till resultatområdesansvariga har följande centrala utvecklingsområden (brister) inom intern kontroll konstaterats: 1. Utbildning kring robusta upphandlingsprocesser från ax till limpa, mindre ramupphandlingar, samt hur utveckla avtalshantering och -styrning. För ändamålet skräddarsys en upphandlingsutbildning för kommunens beredande tjänstemän och kanslister (1-2 dagar) 2. Stärka den interna beredskapen för att hantera frågor om inomhusluft genom att utveckla tvärsektoriella rutiner för hantering och informationsgång. För ändamålet fortsätter en intern, koordinerande arbetsgrupp, som uppstått på internt initiativ. 3. Intern skolning kring sekretess och offentlighet, särskilt med avseende på att allt mer publiceras på nätet. För ändamålet skräddarsys en utbildning för beredande tjänstemän och kanslister (1 dag) Kommunstyrelsen kan avslutningsvis slå fast att ekonomin överlag skötts med omsorg och att budgetdisciplinen därmed varit mycket god. Som stöd för den här slutsatsen noterar styrelsen att man inom resultatområdena klarat sig utan större över- eller underskridningar. Det är få resultatområden som under året överskred sina kostnader med mer än 5 % eller med annars betydande belopp i förhållande till den fastställda budgeten: - Övrig utbildning överskred kostnaderna med (7 %), främst på grund av antalet elever var fler än förväntat i budgeteringsskedet. Följande resultatområden underskred sina intäkter med mer än ca. 5 % eller med annars betydande belopp i förhållande till den fastställda budgeten: - Sektionen för samhällsutveckling underskred sina intäkter med (27 %), främst beroende på lägre statsbidrag för regionbiljetter. - Handikappvård underskred budgeterade inkomster med (6 %) i och med att det blev färre intäkter från försäljning av tjänster/personal som gett vård i hemmet. - Kommunens skolväsende underskred intäkterna med (6 %) på grund av att bidrag inte erhållits i den utsträckning som planerats. - Medborgarinstitutets direktion underskred budgeterade inkomster med (8 %) beroende på mindre antal elever än väntat och att samarbetspartens betalningsandel blev lägre än förväntat. Styrelsens förslag till disposition av årets resultat Kommunstyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens resultat på ,81 euro förs till räkenskapsperiodens över-/underskott. Det ackumulerade överskottet uppgick till ,59 euro. Efter överföringen av 2014 års resultat till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår kommunens ackumulerade överskott till ,40 euro. 11

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KONCERNEN I bokslutet skall kommunen upprätta och ta in en sammanställning av boksluten för kommunen, för dess dottersamfund samt för de samkommuner i vilka kommunen är medlem. I koncernbalansen sammanslås samkommunerna och dottersamfunden, emellertid inte intressesamfunden. Malax kommun är medlem i 6 samkommuner, av vilka dock Eskoo inte ingår i koncernbokslutet på grund av kommunens ringa andel, samt 8 dottersamfund i vilka kommunen äger mellan % av aktierna. Under året har kommunen gett borgen åt det externt ägda Malax ishall (kfge 21). I sin verksamhetsberättelse konstaterar kommunstyrelsen följande angående nyckeltal för koncernen: - kommunen tillämpar för sina dottersamfund koncerndirektiv från verksamhetsbidraget är årsbidraget är (695 /inv) - resultat (266 /inv) - lånestocken visar en skuldbörda om 18,735 miljoner euro (3.360 /inv) - kommunkoncernens soliditet är 39 %. Trots att koncerndirektiven är föråldrade har de flesta dottersamfundens förvaltning fungerat tillfredsställande. Den interna kontrollen har utövats genom av kommunstyrelsen utsedda förtroendevalda i bolagens styrelser och på bolagsstämmorna. De bindande målsättningarna och nyckeltalen för koncernen har delvis uppnåtts: - målet för antalet uthyrda lokaler uppnåddes inte, målet var >97 % medan den verkliga uthyrningsprocenten blev 93 %. - 5 fastighetsbolag gjorde överskott, 1 gjorde underskott - datakommunikationsbolaget gjorde överskott Dotterbolaget Bothnia Broadband har under året genererat överskott på euro. Fastighetsbolagen Dankas, Yttermalax och Övermalax har även genererat överskott på 5.015; 43,91; respektive euro. Av de övriga dotterbolagen uppvisade ytterligare två bolag överskott. Två av bolagen har genererat minusresultat under året. Det är Malax Energi Ab, vars underskott blev euro, samt Bostads Ab Nybyraden vars resultat uppgick till euro. Jämfört med föregående år 2013 försvagades dotterbolagens resultat. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Skatteunderlag Tillväxten i landet är fortsättningsvis låg. För Malax kommuns del och för Vasaregionen finns det skäl att tolka utvecklingen med försiktighet, eftersom tillväxtutsikterna inte är så bra om man dömer av exempelvis Arbets- och näringsministeriets Regionala utvecklingsutsikter 1/2015. I konjunkturöversikten för Österbotten (oktober 2014) konstaterades det också att omsättningen inom den största näringsgrenen i landskapet, dvs. tillverkning av maskiner och apparater, under 2010-talet utvecklats svagare än i hela landet, så även under början av året. Också trenden för den näst största näringsgrenen i landskapet, tillverkning av elapparatur, har under detta årtionde legat under trenden för hela landet. Trenden för metallförädling och tillverkning av metallvaror i landskapet har å andra sidan utvecklats bättre än i hela landet och speciellt i fråga om framställning av livsmedel är nivån klart högre än i hela 12

13 landet. Viktigast för Malax är dock utvecklingen av sysselsättningen, där arbetslöshetsgraden förbättrats jämfört med Den här utvecklingen kommer troligen att återspeglas på utvecklingen av skatteunderlagen i Malax kommun. Balans i ekonomin En väsentligt bidragande orsak till kommunens försämrade ekonomiska situation är minskade statsbidrag. Riskerna för kommunens ekonomi har således delvis ett samband med statens nedskärningar. Nyckeltalen i finansieringsanalysen visar att verksamheten inte genererat tillräckligt med interna medel för att täcka investeringarna under de senaste åren. För år 2014 kan kommunen och kommunkoncernen dock uppvisa ett ganska goda nyckeltal, då 94 % (koncern 77 %) av investeringarna kunde finansieras internt. Skuldsättningens utveckling har tillfälligt stannat upp (koncernens skuldsättning har ökat), bland annat som en följd av överskottet Utvecklingstakten måste ses i ljuset av att kommunen de senaste åren investerat mer än de planenliga avskrivningarna. Behovet av investeringar motiveras med att det finns ett uppdämt renoveringsbehov eller att renoveringar blivit nödvändiga på grund av fastigheter som lidit av dålig inomhusluft och fuktskador. De kommande investeringarna är därför betydande. Förverkligandet tenderar dock att dra ut på tiden och följaktligen brukar utfallet i kommunens ekonomiska nyckeltal bli mer gynnsamt än planerat. Sammanfattande bedömning I ljuset av arbetslöshetsgradens förbättring, skatteinkomsternas positiva utveckling och att verksamhetskostnaderna hållits under kontroll under 2014 ger bokslutets resultat upphov till en liten andhämtning. Behovet av strukturella åtgärder kommer dock att fortgå. Betydelsefullt för utformandet av åtgärdsprogrammet för balansering av kommunens ekonomi och vad för slags åtgärder som vidtas kommer att delvis bero på vilka riktlinjer som den nya regeringen stakar ut om exempelvis social- och hälsovårdsreformen eller reformen av andra stadiets utbildning. Efter att investeringsprogrammet för de närmaste åren genomförts och de stora projekten är genomförda bör kommunen reservera några år av återhållsam investeringstakt och få ner investeringstakten till att motsvara planenliga avskrivningar. 13

14 UTVECKLING AV KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunens budget för år 2014 utgick från ett underskott om euro. Under året har budgetändringar gjorts om euro och dessa resulterade i att underskottet i budgeten ökade till euro. Resultatet för år 2014 blev glädjande ett helt annat, nämligen ett överskott på euro. De största bidragande orsakerna till det goda resultatet är att kostnaderna för specialsjukvården har sjunkit rejält samt ett positivare utfall i kommunens skatteintäkter. Kommunens intäkter Kommunens intäkter har ökat med 6,5 % jämfört med år Fördelningen av intäkterna framgår ur grafen nedan. Precis som det framgår ur grafen står skatteinkomsterna (43 %) och statsandelarna (36 %) för största delen av kommunens intäkter. Försäljningsintäkter, 11 % 36 % 11 % 6 % 3 % 1 % Avgiftsintäkter, 6 % Övriga verksamhetsintäkter, 3 % Övriga intäkter, 1 % 43 % Skatteinkomster, 43 % Statsandelar, 36 % Skatteinkomsterna översteg budgeten med hela euro. Det är främst inkomsten från kommunalskatt som har överstigit det budgeterade med Ökningen av skatteinkomsterna jämfört med budget har uppkommit tack vare att det ekonomiska utfallet i landet blev bättre än de prognoser som låg till grund när budgeten för året uppgjordes. Ur tabellen nedan framgår att de totala skatteinkomsterna utvecklats positivt jämfört med år Inkomstskattesatsen höjdes inför år 2014 med 0,75 procentenheter. Höjningen har gett kommunen ca euro. I procent har kommunalskatten ökat med 7,2 % i förhållande till år Utfallet för fastighetsskatten är i enlighet med budgeterat. Samfundsskatten har ökat med hela 23 procent i jämförelse med föregående år. Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Sammanlagt Inför år 2014 gjordes för tredje året i rad en nedskärning av kommunernas statsandelar. För Malax kommun är den totala nedskärningen av statsandelen för kommunal basservice ca 1,17 miljoner, tillläggsnedskärningen år 2014 var ca euro av denna summa. 14

15 Statsandelsnedskärningarna märks tydligt på kommunens statsandelar För första gången i närhistorien har kommunens statsandelar minskat. Minskningen i euro är och i procent -1,1. Innan statsandelsnedskärningarna påbörjades har ökningen av statsandelarna legat på omkring 2-6 procent. Jämfört med budget ligger utfallet av statsandelarna totalt mycket nära det budgeterade. Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Statsandel för kommunal basservice Utjämning av statsandelar Utjämning till följd av systemändring Övrig statsandel för undervisn. o kultur Statsandelar sammanlagt Hemkommunersättningar (netto) Kommunens kostnader Verksamhetens kostnader har minskat med -1,3 % under året. Ur grafen nedan framgår fördelningen av kommunens kostnader. De största kostnaderna inom kommunen är personalkostnader (51 %) och kostnader för köp av tjänster (35 %). De övriga kostnaderna består av övriga verksamhetskostnader, räntekostnader samt övriga finansiella kostnader. 7 % 3 % 3 % 1 % Personalkostnader, 51 % Köp av tjänster, 35 % 35 % 51 % Material, förnödenheter och varor, 7 % Understöd, 3 % Avskrivningar, 3 % Övriga kostnader, 1 % Personalkostnaderna var näst intill oförändrade jämfört med året innan. Den kollektivavtalsenliga löneförhöjningarna var under året ca 1 %. Köp av tjänster minskade med 4 procent jämfört med föregående år. I euro är minskningen 0,6 miljoner. Orsaken till den stora kostnadsminskningen är att kostnaderna för specialsjukvård har minskat drastiskt under året. Jämfört med fjolåret var kostnadsminskningen -1,09 miljoner (-12,8 %). Kostnaderna för specialsjukvården utgör hälften av kostnaderna för köp av tjänster, därav den stora kostnadsminskningen på denna post. 15

16 Räntenivån på främmande kapitalet har fortsättningsvis legat på en mycket låg nivå. Samtidigt har en del av kommunens alla investeringsprojekt inte förverkligats i enlighet med budgeten för året. Detta medför i sin tur att kostnaderna för det främmande kapitalet är lägre än budgeterat. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget, d.v.s. verksamhetens nettokostnader, utgör för ,6 miljoner. Jämfört med år 2013 är detta en minskning med -1,1 miljoner. Den procentuella förändringen är -3,4 procent. Årsbidrag Årsbidraget uppgår till 2,5 miljoner. Uträknat per invånare är årsbidraget 450 euro, för år 2013 utgjorde årsbidraget 27 euro/invånare. Enligt preliminära uppgifter för år 2014 ligger årsbidraget för hela landet i medeltal på 373 euro/invånare. Resultat Malax kommuns resultat för år 2014 utgör ett överskott om ,81 euro. År 2012 och 2013 uppvisade kommunens resultat underskott på -1,36 miljoner och -0,69 miljoner. Innan dess har kommunens bokslut uppvisat överskott och goda resultat i sex års tid. Underskottet år 2013 var det största ända sedan år 1997 då kommunerna började iaktta bokföringslagen. Boksluten 2012 och 2013 halverade kommunens ackumulerade överskott som det tagit kommunen ca 8 goda bokslut att samla ihop. Det ackumulerade överskottet uppgår efter beaktande av 2014 års överskott till ,40 euro Över-/ Underskott (1000 ) Över-/ Underskott 1000 Investeringar och finansiering De sammanlagda nettoinvesteringarna uppgår till euro. De största investeringsprojekten 2014 var renoveringen och utbyggnaden av Solhagens daghem i Övermalax som färdigställdes under året samt renoveringen av hälsovårdscentralen. Investeringskostnaderna för dessa projekt uppgick till 0,96 miljoner respektive 0,61 miljoner under året. 16

17 I en sund ekonomi skall investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. Nedan framgår nettoinvesteringarna i förhållande till årsbidragen för åren De år då nettoinvesteringarna har varit större än årsbidraget har kommunens skuldbörda också ökat i mer eller mindre motsvarande grad Investeringar och årsbidrag år Investeringar, netto Årsbidrag I bokslutet 2014 uppgick kommunens årsbidrag till 2,5 miljoner euro, motsvarande siffra för nettoinvesteringarna var 2,3 miljoner. Eftersom nettoinvesteringarna är något lägre än årsbidraget har kommunen under året klarat av att finansiera investeringarna med eget kapital Skuldbördans utveckling år Under året hölls lånestocken på samma nivå som föregående år och per uppgick den till euro. Lånestocken räknat per invånare uppgår till euro. Enligt preliminära uppgifter 17

18 för 2014 är medeltalet för lånestocken per invånare för kommunerna i hela landet euro. Grafen ovan visar lånestockens utveckling från år 1997 till Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativ skuldsättningsgrad räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. I grafen nedan ser vi utvecklingen av kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad från år 2003 till % Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år % 60% 50% 40% 30% 67% 30% 63% 37% 57% 46% 55% 48% 52% 44% 54% 36% 57% 56% 54% 52% 40% 41% 41% 34% 46% 47% 48% 45% 20% 10% 0% Soliditetsgrad % Relativ skuldsättningsgrad % En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå och går förbi varandra. När nyckeltalen möts är risken stor att kommunen hamnar i en lånespiral där kommunen lånar upp pengar för att kunna betala låneamorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var under år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. Under år 2014 har båda nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad förbättrats något. Under år 2014 har inte kommunen behövt låna för amorteringarna, tvärtom har kommunen klarat av att finansiera investeringsprojekten mer eller mindre med eget kapital. Den kritiska situationen vad gäller skuldsättningen och ovanstående nyckeltal är dock inte helt över. Nyckeltalen ligger fortsättningsvis väldigt nära varandra och en ökning av skuldbördan försämrar nyckeltalen igen. 18

19 VERKSAMHETSBERÄTTELSER OCH BUDGETJÄMFÖRELSER PER RESULTATOMRÅDE Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Kommunsekreteraren Kommunsekreteraren C1001 Val Verksamhetsidé Centralvalnämnden är en lagstadgad nämnd, som handhar uppgifter i anslutning till förrättande av statliga och kommunala val samt val till Europaparlamentet och eventuella folkomröstningar. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Europaparlamentsval förrättades Åtgärdsprogram och förverkligande år 2014 Europaparlamentsval förrättas år Valdag är Centralvalnämnden genomförde Europaparlamentsvalet genom förhandsröstning på fyra förhandsröstningsställen, anstaltsröstning på nio ställen samt hemmaröstning. Antalet röstningsområden och -ställen på valdagen var sju stycken. Redogörelse över verksamheten Nämnden höll fyra möten under året. Nyckeltal 2012 Presidentval Röstningsaktivitet i Malax 1) 65,5 % 2) 57,4 % Röstningsaktivitet i hela landet 1) 72,8 % 2) 68,9 % 2012 Kommunalval 2014 Europa-parlamentsval 69,1 % 1) 57,3 % 2) 50,3 % 58,2 % 1) 41,0 % 1) boende i Finland 2) boende i Finland + utlandsfinländare Nyckeltal Nettokostnad/invånare 3,3 0,4 19

20 C1001 Val Bokslut Budget Budget- Total Bokslut ändring budget 2014 C1001 Val Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3240 Understöd och bidrag 30 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor -232 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -4 A6140 Övriga finansiella kostnader -4 Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4200 Material, förnödenheter Totalt

21 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Verksamhetsidé Revisionsnämnden har till uppgift att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisionen utförs av en revisor under tjänsteansvar. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Förverkligades. Utvärderingsberättelse jämte förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Förverkligades. Utvärderingsberättelse och revisionsberättelse gavs Revisionen verkställs av OFR-revisor för budgetåren Förverkligades under året i enlighet med upphandling av BDO Audiator (12 revisionsdagar). Åtgärdsprogram och förverkligande år 2014 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden ligger tyngdpunkten i arbetet på granskning av vård- och omsorgsverksamheten och på tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden. Förverkligades. Under revisionsperioden besöktes Mogården och Lyran. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Förverkligades. Diskussion fördes med kommunens ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Redogörelse över verksamheten Revisionsnämnden höll totalt fem sammanträden under året. Revisionsnämnden organiserade granskningen. Under revisonsperioden var kommunstyrelsen samt tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden tyngdpunktsområden. Nyckeltal Antal sammanträden Antal revisionsdagar Nettokostnad/invånare 1,6 2,5 2,3 21

22 C1301 Revision Bokslut Budget Budget- Total Bokslut ändring budget 2014 C1301 Revision Extern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4200 Material, förnödenheter Totalt

23 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1601 Allmän förvaltning Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningens interna uppgift är att handha kansligöromålen för kommunfullmäktige, revisionsnämnden och kommunstyrelsen samt av kommunstyrelsen tillsatta kommittéer. Detta innebär planering, utredningsarbete, beredning, föredragning, verkställighet och övervakning. Den allmänna förvaltningens uppgift är även att hjälpa och bistå den övriga förvaltningen med sakkunskap och ekonomisk rådgivning samt koordinera kommunens budget och bokslut, sköta bokföringen, löneutbetalningen och faktureringen. Den allmänna förvaltningens externa uppgift är att fungera som kommunens ansikte utåt, att tillhandahålla information och basfakta om kommunen samt att informera om aktuella frågor av lokalt intresse, vilka på ett eller annat sätt berör kommuninvånarna. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Aktivt delta i och följa upp utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 (Finlands kommunförbund), kommunstrukturlagen, den s.k. SOTE-lagstiftningen samt andra nationella reformer. Utlåtanden har under året getts om samtliga strukturella reformförslag som berör kommuninvånarna, kommunens ekonomi och organiseringen av den kommunala verksamheten. Balanserad positiv befolkningsutveckling med en målnivå på invånare Det preliminära befolkningstalet är invånare. Ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Förvaltningen för en kontinuerlig diskussion kring språkbruket i officiella handlingar. Verka för en öppen och lättillgänglig förvaltning. Strävan är en hög transparens i beslutsfattandet och informationen om beslut i kommunfullmäktige och kommunstyrelse ges snabbt och organiserat. Öka växelverkan och förståelse för kommunalt beslutsfattande inom ramen för projektet Kommuninvånarna i fokus. Kommunens representanter har under året deltagit projektets möten. Diskussion om eventuellt införande av medborgarråd har förts. Åtgärdsprogram och förverkligande år 2014 Uppföljning av hälso- och sjukvårdslagen, aktivt delta i debatten om kommunstrukturlagen och revideringen av kommunallagen. Kommunen har under året gett utlåtande om ett antal lagförslag gällande strukturfrågor, finansieringsfrågor och regionala utredningar. Kommunen har haft representation i arbetsgrupper gällande kommunstrukturutredningen, kommunallagsreformen, social- och hälsovårdsreformen i Österbotten samt gymnasieutredningen. Aktiv bostads- och markpolitik. Under året såldes fem bostadstomter och två industritomter på detaljplanerat område. Dessutom såldes Tuv f.d. skola inklusive tomt. Kommunen har under året köpt markområden vid Söderfjärdsbacken och i centrumområdet, sammanlagt ca 14,7 ha. 23

24 Ekonomin i balans. Kommunstyrelsen tillsatte under våren en ekonomibalanseringsgrupp. Fokus i arbetet har varit en granskning av strukturella åtgärder för att på sikt förbättra årsbidraget med ca 1 miljon euro per år. Det budgeterade underskottet år 2014 har i bokslutet vänts till ett överskott främst beroende på den goda utvecklingen av skatteinkomsterna och en minskad kostnadsnivå inom specialsjukvården. Fortsätta implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk, med Rakt på sak-modeller för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. Kvalitetsgranskning av textmaterial, i första hand beredningstexter, görs kontinuerligt. Ta i bruk Tdoc (elektronisk arkivering) och förbereda för ibruktagning av elektronisk arkivbildningsplan. Arbetet har varit pågående, men mera komplicerat än väntat. Underlaget för ibruktagning har inte kunnat färdigställas inom ramen för den interkommunala arbetsgruppen. Skapande av ny och mer interaktiv hemsida. Skapandet av en ny hemsida inleddes under hösten. Ibruktagande sker våren Kommunala tillkännagivanden annonseras i mån av möjlighet endast i Malaxblade, på kommunens hemsida och på anslagstavlan för att minska annonseringskostnaderna. Utgivningen av Malaxblade minskades med ett nummer (från fem till fyra), vilket inneburit att det tidtabellsmässigt blivit mera svåranvänt. Strävan har varit att minska annonsvolymen genom hänvisningar till kungörelsematerial på kommunens hemsida. Redogörelse över verksamheten Under året höll kommunfullmäktige 7 sammanträden och kommunstyrelsen 17 sammanträden. Kommunens service och allmänna förvaltning Malaxdagen (den 9 oktober) firades detta år i samband med invigningen av Solhagens daghem. Wasa Teaters chef Ann-Luise Bertell höll festtal kring temat barn och läsande. Malax historia, del II, utkom i tryck inför julhandeln efter flera års idogt arbete. Under hösten fattade kommunfullmäktige principbeslut om att kommunen bereder sig på att ta emot en flyktinggrupp under år Det utvidgade och ombyggda daghemmet Solhagen kunde tas i användning under hösten. Fjärr-värmecentralen med tillhörande fjärrvärmenät i Yttermalax togs i bruk under sommaren. Investeringen genomfördes och driften sker i Malax Energi Ab:s regi. Renoveringen av hälso-vårdscentralen pågick under hela året och planeringen av de kommande skedena pågick. I slutet av året startade byggandet av en ny branddepå i Petalax och grunden för byggandet av en skola på Bergö lades under årets sista dagar. Planeringen av renoveringen och utbyggnaden av Yttermalax skola pågick under året. Markanvändning, planering och infrastruktur Detaljplanen för Hage bostadsområde (privatägt) i Yttermalax och delgeneralplanen för Ribäckens vindkraftspark godkändes under året. Revideringen av delgeneralplanen för Över- och Yttermalax påbörjades under våren och pågick hela året. Revideringen beräknas vara klar våren Kommunstyrelsen beslöt också under hösten att påbörja detaljplaneringen av det kommunägda markområdet på Söderfjärdsbacken. Planeområdet omfattar efter utvidgning ca 86 ha. Detaljplaneringen för ett nytt bostadsområde i Åminne (privatägt) har pågått under hela året. Utöver godkännandet av delgeneralplanen för Ribäckens vindkraftspark har delgeneralplaneringen för byggande av vindkraft pågått under året i Långmossa och Petalax (Molpe-Petalax vindkraftspark). 24

25 Kommunen köpte under året mark på Söderfjärdsbacken (drygt 10 ha) i omedelbar anslutning till tidigare markinnehav. Avsikten är att dessa markköp integreras i den pågående detaljplaneringen. Markområden om sammanlagt drygt 4 ha köptes också i kommunens centrala delar mellan Malaxvägen och Köpingsvägen. Markförsäljningarna omfattade fem bostadstomter, Tuv f.d. skola inklusive tomt samt största delen av de marker, som dåvarande Petalax kommun erhållit av Petalax och Nyby samfälligheter. Kommunen behöll ett område i Vägvik för rekreationsändamål. Fjärrvärmecentralen i Yttermalax med tillhörande ledningsnät togs i bruk under sommaren. Strukturreformer Kommunen har gett utlåtande om statsandelsreformen, kommunstrukturutredningen, förslaget till ny kommunallag, förslaget till lagstiftning gällande social- och hälsovårdens organisation (SOTE) samt om organiseringen av social- och hälsovården i Österbotten, lagförslaget om finansiering av utbildning och lagen om andra stadiets upprätthållarstruktur samt utredningen om gymnasie-strukturen i Vasaregionen och Sydösterbotten. Internt har kommunen som en del i ekonomibalanseringsarbetet påbörjat utredningar gällande åldringsvården och samordningen mellan social- och hälsovård, en eventuell flytt av Kolnebackens skola till Övermalax samt en utredning av och planering för en eventuell flytt av årskurs 6 till skolbacken i Petalax. Aktiebolag Malax Energi Ab (inom kommunkoncernen) beviljades kortfristig kredit under året. Malax Ishall Ab beviljades proprieborgen och Fastighets Ab Petalax hyresbostäder en långfristig kredit. Nyckeltal Befolkningsutveckling Fullmäktiges möten Styrelsens möten Nettokostnad/invånare Personal Heltid Deltid 2 2 Totalt Årsverken 15,3 15,3 25

26 C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget- Total Bokslut ändring budget 2014 C1601 Allmän förvaltning Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter A4270 Övriga verksamhetskostn A6100 FINANSIELLA INTÄKTER A6140 Övriga finansiella kostnader A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKR A7110 Avskrivningar enligt plan Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter A4270 Övriga verksamhetskostn Totalt

27 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1607 Samarbetstjänster och projekt Verksamhetsidé Kommunstyrelsen ansvarar för det regionala samarbetet och utvecklingen av samarbetstjänster. Resultatområdet täcker samarbetet med Österbottens förbund, Österbottens förbund för utbildning och kultur, Västkustens tillsynsnämnd, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård samt rådgivningstjänster i samarbete med Vasa stad. Resultatområdet rymmer även kommunens egna projekt, med syfte att stärka hemkommunkänslan, så som kommunhistorikprojekt och medel för hemkommunstöd till studerande. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Malax kommun är en pålitlig och trovärdig samarbetspart i regionen och kommunens intressen beaktas i samarbetsparternas verksamhet. Kommunen har haft aktivt representation i gemensamma projekt, utredningar, förhandlingar och övriga sammankomster både på förtroendemanna- och tjänsteinnehavarnivå. Kommunen har också gett utlåtanden i frågor som berört hantering eller reformering av gemensamma funktioner. Malax kommun värnar om hemkommunkänslan och har som mål att betala ut 140 hemkommunstöd per år. Antalet beviljade hemkommunstöd var 52 under våren och 36 under hösten. Åtgärdsprogram och förverkligande år 2014 Malax kommun följer aktivt med verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Kommunen har representation i alla centrala samverkansorganisationer och samkommuner. Återkopplingen mellan kommunens operativa respektive förtroendemannaledning och kommunens representation är i huvudsak mycket väl fungerande. Uppföljning av samservicebyråns utveckling till Kundservice2014. Kundservice2014 projektet piloteras för närvarande i tre kommuner i landet. Tidtabellen för genomförandet har förlängts i flera etapper. Malax historia del II färdigställs och kommer till försäljning. Verket färdigställdes under hösten och trycktes i 600 exemplar. Åtgången har varit god och ca 400 exemplar har sålts under året. Deltagande i utredningar kring social- och hälsovård samt andra regionövergripande helheter. Kommunens representanter har varit aktivt engagerade i de beredningsprocesser som rört bl.a. den särskilda kommunindelningsutredningen, förslagen till nya organisations- och upprätthållarstrukturer inom social- och hälsovården (SOTE) samt utredningen om ett eventuellt regiongymnasium. Beredningen av samtliga processer fortgår under år Redogörelse över verksamheten Kommunen har engagerat sig genom att ge utlåtanden i aktuella frågor, bland annat följande: - förslaget till statsandelsreform - Österbottens landskapsstrategi - räddningsverkens områdesindelning - ordnandet av social och hälsovården (SOTE) 27