Bokslut Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Bokslut 2015 Godkänd av kommunfullmäktige

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommundirektörens översikt Allmänna uppgifter om Malax kommun 7 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 10 Styrelsens förslag till disposition av årets resultat 13 Verksamhetsberättelse för koncernen 14 Utveckling av kommunens verksamhet och ekonomi 16 Verksamhetsberättelse och budgetjämförelse per resultatområde 22 C1001 Val 22 C1301 Revision 24 C1601 Allmän förvaltning 26 C1607 Samarbetstjänster och projekt 30 C1901 Samhällsutveckling 32 C2801 Personaladministration 34 C3001 Social service och utkomstskydd 37 C3003 Handikappvård 41 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 44 C3007 Malax-Korsnäs HVC 47 C3011 Specialsjukvård 50 C4001 Barndagvård 52 C4003 Kommunens skolväsende 55 C4005 Gemensamt skolväsende 58 C4007 Övrig utbildning 62 C4009 Biblioteksverksamhet 64 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 67 C5001 Allmän folkbildning 69 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 72 C6001 Byggnadsinspektion 75 C6501 Miljövård 78 C7001 Tekniska verket 81 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 84 C7009 Fastigheter 86 C7015 Fritidshamnverket 89 3

4 C7017 Arbeten utförda inom koncernen 91 Affärsverket Malax Vatten 93 Utfall jämfört med budget per resultatområde 95 Investeringsbudgetens förverkligande Resultaträkning 112 Balansräkning 113 Finansieringsanalys 115 Resultaträkningens utfall jämfört med budget 116 Finansieringsanalysens utfall jämfört med budget 117 Koncernresultaträkning 118 Koncernbalansräkning 129 Koncernens finansanalys 121 Bokslutets nyckeltal 122 Koncernbokslutets nyckeltal 123 Noter till bokslutet 124 Bokföringsböcker och verifikatserier 134 Bokslutets datering och underteckning 135 Revisionsanteckning 135 Bilagor 136 Personalrapport Företeckning över förtroendevalda i Malax kommun Affärsverket Malax Vattens bokslut

5 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 2015 År 2015 kan på många sätt betecknas som ett intensivt år. Det som kunde blivit ett mellanår inför ett kommunalvalsår har istället blivit ett år som präglas av stora investeringsprojekt. Dessutom har mandatperioden förlängts för sittande fullmäktige, i samband med ändringen av kommunallagen. Nytt kommunalval planeras i skrivande stund till april Malax kommun har under året fått skrida till verket med snabba beslut om servicepunkter i kommunen. En särskilt utmanande omdaning skedde i samband med att bland annat Kolinan koulu flyttades från Kolnebacken till Övermalax och Adamhemmet i Övermalax togs ur bruk under sommaren Biblioteket i Övermalax förminskades också i samband med att den finska skolan flyttade till nya lokaliteter. Fastigheternas skick är det som föranlett nya, snabba linjedragningar från kommunens beslutfattare och det har varit prövande för alla involverade. I kommunen fortsatte planeringen av hur kommunens ekonomi ska vara på en hållbar grund. Under året färdigställdes två utredningar som fullmäktige beställt angående skolstrukturen både inom det svenska och det finska skolväsendet. Kommunens ekonomi främjades under året av att statsandelarna justerats uppåt. Skatteinkomsterna har också ökat, i linje med budgeterat. Utan skattehöjningen med 0,50 % -enheter hade dock utfallet varit negativt. I verksamheterna har det varit en föredömlig kostnadskontroll. De förverkligade verksamhetskostnaderna på lite under 42, miljoner euro låg mycket nära det som budgeterats. Verksamheternas kostnader ökade med 0,4 % jämfört med Specialsjukvården blev fortsättningsvis lägre än budgeterat. Det är alltså ungefär samma faktorer som samverkar till bokslutsresultatet 2015: en god skatteutveckling men speciellt justeringen av statsandelarna gav goda intäkter, lägre specialsjukvårdskostnader och budgetkontroll i den övriga verksamheten. De yttre förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling är goda. Sysselsättningsläget är fortsättningsvis väldigt gott i Österbotten i en nationell jämförelse. Arbetslöshetsgraden har tyvärr visat på en stigande trend, upp mot 7 % (6,6 % 2014, jämfört med 6,4 % 2012 och 8,3 % 2013). I backspegeln kan man konstatera att varken kommun- eller social- och hälsovårdsreformerna har nått någon större framgång. Det oaktat har dessa reformer tagit en stor andel av tid i anspråk för alla involverade. Dessutom är det en risk att staten med sina reformer skapar en osäkerhet kring kommunerna som framtida arbetsgivare. I det stora hela, trots att reformerna inte kommit till skott, kan man säga att reformerna ändå till vissa delar går i en riktning som är i kommunens intresse. Regeringens nya riktlinjer i november 2015 gav ny form och innehåll, då social- och hälsovårdsreformen kopplades till en landskapsreform. År 2015 fortsatte på 2014 års många stora byggstarter. Byggprojektet vid Malax-Korsnäs hälsovårdscentral fortsatte under året med mycket god fart och inför vårvintern 2016 kunde kommunens personal och invånare småningom se fram emot att akut- och rehabiliteringsavdelningen färdigställs. Eftersom projektet fortskrider med nya renoverings- och utbyggnadsfaser kommer funktionerna fortsättningsvis att vara omlokaliserade. Planeringen av läkar- och tandläkarmottagningarna framskred vid årets slut till upphandlingsfasen. Vid årsskiftet kunde vi också skönja färdigställandet av Bergö skola och bibliotek. Planeringen av samtliga större aktuella investeringsprojekt, inklusive Yttermalax skola, fortsatte alltså under året. Malaxdagen firades den 9 oktober i samband med invigningen av branddepån i Petalax, ett annat viktigt projekt. Årets festtalare på Malaxdagen Catariina Salo uppehöll sig vid det aktuella temat som berört Europa, nämligen de kraftiga flyktingströmmarna. I vår kommun grundades också boenden för asylsökanden bland annat med stort stöd av lokala frivilligkrafter och Röda Korset Österbottens svenska distrikt. 5

6 Utredningarna med avseende på delgeneralplanens revidering i Över- och Yttermalax framskred under året. En av de strategiska frågorna, ett nytt bostadsområde på Söderfjärdsbacken, har också utvecklats under året och detaljplaneringens utredningar framskrider. Under året kunde kommunen godkänna en utvidgning av detaljplanen i Åminne. Projektet är ett samarbete med privata markägare som förhoppningsvis kan främja tomtförsäljningen i kommunen. Vindkraftsplanläggningen framskred under året med en till vindpark i Långmossa, på samma område som vindparken i Ribäcken som godkändes Tyvärr föranledde statens nya riktlinjer i samband med regeringsskiftet att subventionerna för vindkraften lades om. De tvära kasten i regeringens politik att främja förnyelsebar energi har därför ytterligare försenat genomförandet av vindparker i kommunen. Ett varmt tack till alla i personalen, förtroendevalda, invånare, företag och samarbetsparter som bidragit till ett resultatrikt år för Malax kommun. Mats Brandt Kommundirektör 6

7 ALLMÄNNA UPPGIFTER OM MALAX KOMMUN Kommunens område och administrativ tillhörighet Malax kommun bildades genom en sammanslagning av kommunerna Bergö, Malax och Petalax. Från och med överfördes Norra Pörtom från Närpes kommun till Malax kommun. Malax blev egen socken år 1607 och utgjorde före det en del av Mustasaari socken. Petalax hörde till Malax socken åren och Bergö hörde till Malax socken åren Malax kommun är belägen i Västra Finlands län invid Bottenvikens kust, 25 km söder om Vasa. Kommunens areal omfattar 525 km², varav landarealen är 521 km² och vattenarealen 4 km². Havsarealen uppgår till ca 1429 km² och strandlinjen är 339 km. Följande myndigheter är behöriga på kommunens område: Regionförvaltningsverk: Västra och Inre Finland Landskap: Österbotten Stift: Borgå stift (svenska) Polisinrättning: Polisinrättning i Österbotten Magistrat: Vasa Förvaltningsdomstol: Vasa Tingsrätt: Österbotten Hovrätt: Vasa Rättshjälpsbyrå: Mellersta Österbotten och Österbotten Åklagarämbete: Österbotten Utsökningsverk: Mellersta Österbotten och Österbotten Försäkringsdistrikt (FPA): Österbottens försäkringsdistrikt Försvarsmaktens regionala förvaltningsmyndighet: Österbottens regionalbyrå Närings-, trafik- och miljöcentral: Österbottens NTM-central (ansvarsområdet näringar, arbetskraft, kompetens och kultur), Södra Österbottens NTM-central (näringar, arbetskraft, kompetens och kultur, trafik och infrastruktur, miljö och naturresurser) Arbets- och näringsbyrå: Vasa Kommunens förvaltning Kommunfullmäktige består av 27 ledamöter. I det fullmäktige som valdes för mandatperioden invaldes 19 representanter för svenska folkpartiet, sex representanter för socialdemokraterna, en för centern och en för kristdemokraterna i Finland. Som ordförande för fullmäktige har Lorenz Uthardt (SFP) fungerat. Kommunstyrelsen består av elva ledamöter. Svenska folkpartiet har nio representanter i kommunstyrelsen och socialdemokraterna har två representanter. Håkan Knip (SFP) har fungerat som kommunstyrelsens ordförande. 7

8 Nämnderna i Malax kommun är följande: Nämnd: Ordförande 2015: Kommunfullmäktiges valnämnd Christina Nygård Revisionsnämnden Christina Nygård Bildningsnämnden Carola Bengs -Lattunen Byggnadsnämnden Bertel Flemming Centralvalnämnden Rauno Matintupa Finska skolnämnden Kari Sillander Fritids- och kulturnämnden Torbjörn Stoor Miljönämnden Karl Hamberg Sektionen för samhällsutveckling Martin Edman Personalkommissionen Håkan Knip Vård- och omsorgsnämnden Tage Svahn Tekniska nämnden Bernt Björkholm Direktionerna i Malax kommun är följande: Direktion: Ordförande 2015: Direktionen för Malax-Korsnäs Margot Nyroos medborgarinstitut Direktionen för högstadiet i Petalax Conny Rönnlöv Direktionen för gymnasiet i Petalax Sofia Storfors Direktionen för Malax Vatten Rolf Syrén Befolkningsuppgifter Befolkningsutveckling Byavis Bergö Långåminne Norra Pörtom Nyby Petalax Yttermalax Övermalax Övriga Sammanlagt Förändring Åldersstruktur år år år Totalt Språkfördelning Svenskspråkiga Finskspråkiga Annat

9 Uppgifter om kommunens näringsliv De största arbetsgivarna i Malax kommun: Arbetsgivare Malax kommun Oy Botnia Marin Ab Ab Bröderna Hemming Oy Ab Österbottens Antenn och Belysning Ab Nimetech Oy Malax församling Fluorplast Ab Oy Stenco Malax Trädgård Ab Malax byggmaskiner Arbetslöshetsgraden Antalet arbetslösa, Malax Arbetslöshetsgraden (%), Malax 8,1 % 6,6 % Österbotten 9,4 % 9,0 % Hela landet 14,4 % 13,9 % Arbetsplatser enligt näringsgren: Näringsgren % Primärnäringar 12,4 12,3 Industri 23,3 28,1 Tjänster 62,6 58,0 Okänd 1,7 1,6 Sammanlagt Uppgifter om kommunens personal Ikraftvarande anställningskontrakt per Verksamhetsenhet Heltid Deltid Totalt Heltid Deltid Totalt Förvaltningen Socialväsendet Utbildning och kultur Tekniska sektorn Hälsovården Totalt

10 KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vision för Malax år 2015 Malax kommun bör utvecklas till en kommun som kan erbjuda en trivsam boendemiljö, ett mångsidigt näringsliv där landsbygdens goda sidor är framträdande, dvs ordentligt tilltaget utrymme för alla, en väl fungerande offentlig service, ett öppet landskap med ren miljö och rimliga möjligheter till fritidsaktiviteter. Mål Kommunen eftersträvar en balanserad utveckling ifråga om invånarantalet, vilket innebär att kommunen på lång sikt åtminstone bör hålla nuvarande invånarantal eller helst få en liten befolkningstillväxt. Kommunens verksamhet Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut, till vilket hör resultaträkning, balansräkning jämte bilagor, budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Budgetjämförelserna rapporteras på den bindningsnivå som kommunfullmäktige fastställt. För driftsbudgetens del är bindningsnivån bruttot för resultatområdena förutom för de resultatområden som endast redovisar sitt nettoresultat. De senare är Samarbetstjänster och projekt, Personaladministration, Fritidshamnverket och Arbeten utförda inom kommunkoncern. Investeringsbudgetens bindningsnivå är netto per projekt. Vattenaffärsverkets verksamhet underlyder direktionen för Malax Vatten. Bindningsnivån för vattenaffärsverkets investeringar beviljat anslag netto, i vilken summa inräknas anslutningsavgifterna. Kommunstyrelsen ansvarar för att årsbidraget uppnår målnivån och för att skuldbördan inte ökar mer än budgeterat. Kommunstyrelsen ansvarar även för att minskningen av rörelsekapitalet inte överskrider det som budgeterats. För varje nämnd finns redovisningsskyldig i enlighet med kommunallagen. I sin verksamhetsberättelse konstaterar kommunstyrelsen följande angående målsättningarna: - förvaltningen i Malax kommun har strävat till att uppnå de övergripande målsättningarna på ett målmedvetet sätt; - befolkningsunderlaget minskar, invånare vid utgången av 2015, om än en försämring från tidigare år (5.576 år 2014, år 2013, år 2012, år 2011, år 2010, år 2009, år 2008, år 2007, år 2006); - resultaträkningen visar att årsbidraget om miljoner euro (261 /inv.) inte riktigt nådde upp till målnivån som fastslogs av fullmäktige om 1,497 milj. (267 /inv.), främst på grund av att verksamhetens intäkter inte nådde upp till budgeterad nivå, samt att verksamhetens kostnader ökade mer än budgeterat. Skatteinkomsterna och statsandelarna kompenserade för en del, men inte tillräckligt. Specialsjukvårdskostnader hölls under kontroll och det rådde i övrigt en god budgetkontroll i verksamheterna. - skuldbördan om 16,0 miljoner (2.888 /inv.) har ökat från föregående år men är ca 2,5 miljoner lägre än budgeterat, främst på grund av att vi fick ett litet överskott än ett förväntat minusresultat samt på grund av att investeringarna förverkligas med fördröjning 10

11 - avkastningskravet på grundkapitalet för Malax vatten var finansieringskalkylen visar en förändring av likvida medel om euro. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Enligt kommunallagens bestämmelser om budget och ekonomiplan ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. För att stävja och vända den negativa ekonomiska utvecklingen i Malax kommun vidtog kommunstyrelsen åtgärder under år 2014 genom att tillsätta en arbetsgrupp för balansering av kommunens ekonomi. Arbetsgruppens riktlinjer överfördes till förberedelserna med budgetarbetet för 2015 och strikta prioriteringsdiskussioner fördes. Vid behandlingen av budgeten för 2015 tillsattes ett par utredningar som tar sikte på strukturella åtgärder främst inom bildningsväsendet, eftersom det är svårt att effektivera vårdkedjorna medan hvc-renoveringen pågår. De två utredningar som tillsattes genomfördes under året och den ena, om den finska Kolinan koulus placering, verkställdes på grund av omständigheter kring skolfastighetens skick. På lång sikt utreder kommunen även vårdkedjornas effektivitet. Möjligheter att effektivera servicekedjorna inom social- och hälsovården kan finnas inom en närmare integration av verksamheterna. Kommunens övertagande av byggnaderna vid Adamhemmet, vars verksamhet lagts ner, och Evahemmet i Övermalax möjliggör också på sikt en effektivering av servicekedjorna i samband med en eventuell omlokalisering. Redogörelse över den interna kontrollen Det är kommunstyrelsen som organiserar den interna tillsynen. Kommunstyrelsen konstaterar att verksamheten överlag har varit resultatrik och kontinuerlig. Bokföringen och informationssystemen har under året varit tillförlitliga och fungerat utan avbrott. Den ekonomiska kontrollen utövas fortlöpande. Det sker till största delen enhetsvis och genom regelbunden genomgång på avdelningsmöten. Under året har personalen getts bredare information om interna kontrollen bland annat på kommungårdsmöten, vilka även gett resultat. Strävan är att ledningsgruppen på vartannat ledningsgruppsmöte går igenom budgetens förverkligande. Kommunstyrelsen har regelbundet under året avgett rapporter till kommunfullmäktige om det ekonomiska läget. Som ett led i uppföljningen har fullmäktige under året behandlat och godkänt 9 budgetändringar och tilläggsanslag: - tilläggsanslag i driftsbudgeten för planläggningsingenjör ( ; kfge 24) - tilläggsanslag i investeringsbudgeten för takombyggnad på Granöraden på Bergö (sammanlagt för Granöraden; minskat anslag för Yttermalax skola ; kfge 44; 55) - tilläggsanslag för medfinansiering i EU-projekt för farleder, vilket inte förverkligades pga att EUfinansiering senare inte beviljades (netto ; kfge 47) - tilläggsanslag i driftsbudgeten för handikappvården ( ; kfge 53) - tilläggsanslag i driftsbudgeten för medfinansiering i EU-projekt åt Petalax uf och Petalax kyrkoby Marthaförening (15.400; kfge 58) - tilläggsanslag i driftsbudgeten för medfinansiering i EU-projekt åt Åminne folkpark (66.505; kfge 59) - budgetändring och tilläggsanslag i driftsbudgeten för förvaltningsavdelningen, främst pga minskade intäkter ( ; kfge 64) - tilläggsanslag i driftsbudgeten för hälsoavdelningen, bl. a pga kostnadsöverskridningar och minskade intäkter i kommunernas betalningsandelar ( ; kfge 65) - tilläggsanslag i investeringsbudgeten för telefoni (35.000; kfge 68) 11

12 Under året har kommunen via kommunfullmäktige beslutat om borgensförbindelse åt Malax Ishall Ab ( 23) samt om inteckning av egendom som säkerhet för lån ( 23, 43, 57). Under året ordnades egna utbildningar åt personalen offentlig upphandling och kring offentlighet och sekretess, som ett svar på de utvecklingsområden inom intern kontroll som konstaterades I samband med en enkät om interna kontrollen 2015 återkom dessa frågor inte som stora behov utan istället kan följande utvecklingsområden lyftas fram ur enkätsvaren från de resultatansvariga: 1. Interna risker i organisationen: hur hantera obehöriga i utrymmen under lågbemanningstider, tuffa ordväxlingar och missnöjda kunder, psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa frågor kunde vara föremål för ett par föreläsningar för personal under året/del av utbildningsplan. 2. IT-systemens och mobiltelefonins säkerhet och kontinuitet. Det här kommer att vara i fokus under beredskapsövning hösten Stor personalomsättning och kontinuerlig rekrytering. För ändamålet utvecklas funktionerna i Kuntarekry. Förmannautbildning kommer att föreslås under året, för att utveckla förmännens förutsättningar. Kommunstyrelsen kan avslutningsvis slå fast att ekonomin överlag skötts med omsorg och att budgetdisciplinen därmed varit mycket god. Utöver redan godkända budgetändringar så kan man som stöd för den här slutsatsen notera att man inom resultatområdena klarat sig utan större över- eller underskridningar. Det är få resultatområden som under året överskred sina kostnader med mer än 5 % eller med annars betydande belopp i förhållande till den fastställda budgeten: - Övrig utbildning överskred kostnaderna med (11 %), främst på grund av fler antal elever har inneburit högre skjutskostnader. - Åldringsvård och övrig hemservice överskred kostnaderna med (2%) främst på grund av det inom hemservicen och vid kommunens åldringshem gått åt mer löneutgifter än budgeterat. - Malax-Korsnäs hvc överskred kostnaderna med (2 %) främst på grund av köp av material och tjänster för att första halvåret klara av vårdgarantin i samband med den akuta läkar- och tandläkarbristen. Personalkostnaderna har som följd av ökade köptjänster varit lägre än planerat. - Barndagvården överskred kostnaderna med (2 %) främst på grund av kostnader för sjukledigheter, oförutsedda lönekostnader på grund av uppkomna behov av grupp- och personliga assistenter, samt material och elevtransporter. - Kommunens skolväsende överskred kostnaderna med (4 %) främst på grund av semesater- och sjukvikarielönekostnader. - Gemensamma skolväsendet överskred kostnaderna med (2 %) på grund av köp av itutrustning, som kommunen samtidigt har fått bidrag för. - Trafikleder och nyttohamnar överskred kostnaderna med (5 %) främst på grund av kommunens gruslager skrivits ner i och med att området för gruslager sålts. - Fastigheter överskred kostnaderna med (3 %) främst på grund av åtgärdande av skador på fastigheter. Följande resultatområden underskred sina intäkter med mer än ca. 5 % eller med annars betydande belopp i förhållande till den fastställda budgeten: - Sektionen för samhällsutveckling underskred sina intäkter med 470 (6 %), främst beroende på lägre statsbidrag för regionbiljetter. - Trafikleder och nyttohamnar underskred budgeterade inkomster med (28 %) i och med inget byggande av vägar vid Hage inletts som planerat. 12

13 STYRELSENS FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Kommunstyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens resultat på ,42 euro förs till räkenskapsperiodens över-/underskott. Det ackumulerade överskottet uppgick till ,40 euro. Efter överföringen av 2015 års resultat till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår kommunens ackumulerade överskott till ,82 euro. 13

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KONCERNEN I bokslutet ska kommunen upprätta och ta in en sammanställning av boksluten för kommunen, för dess dottersamfund samt för de samkommuner i vilka kommunen är medlem. I koncernbalansen sammanslås samkommunerna och dottersamfunden, emellertid inte intressesamfunden. Malax kommun är medlem i 6 samkommuner, av vilka dock Eskoo inte ingår i koncernbokslutet på grund av kommunens ringa andel, samt 8 dottersamfund i vilka kommunen äger mellan % av aktierna. Under året har kommunen gett borgen åt det externt ägda aktiebolaget Malax ishall (kfge 23). I sin verksamhetsberättelse konstaterar kommunstyrelsen följande angående nyckeltal för koncernen: - kommunen tillämpar för sina dottersamfund koncerndirektiv från verksamhetsbidraget är årsbidraget är (512 /inv) - resultat (73 /inv) - lånestocken visar en skuldbörda om 21,9 miljoner euro (3.964 /inv) - kommunkoncernens soliditet är 39 %. Trots att koncerndirektiven är föråldrade har de flesta dottersamfundens förvaltning fungerat tillfredsställande. Den interna kontrollen har utövats genom av kommunstyrelsen utsedda förtroendevalda i bolagens styrelser och på bolagsstämmorna. De bindande målsättningarna och nyckeltalen för koncernen har delvis uppnåtts: - målet för antalet uthyrda lokaler uppnåddes inte riktigt, målet var >97 % medan den verkliga uthyrningsprocenten blev 96 %. - 5 fastighetsbolag gjorde överskott, 1 gjorde underskott - datakommunikationsbolaget gjorde överskott Dotterbolaget Bothnia Broadband har under året genererat överskott på euro. Fastighetsbolagen Dankas, Yttermalax och Övermalax har även genererat överskott på 6.681; 59,98; respektive euro. Av de övriga dotterbolagen uppvisade ytterligare två bolag överskott. Två bolag har genererat minusresultat under året. Det är Malax Energi Ab, vars underskott blev , och Malax konserveringscentrum Ab med ett underskott om -231 euro. Jämfört med föregående år 2014 förbättrades dotterbolagens resultat sammantaget. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Tillväxten och sysselsättningen Tillväxten i landet är fortsättningsvis låg. Tillväxtutsikterna visar ett litet ljus i slutet av tunneln. Österbottens handelskammares Business Panel-enkät, som genomfördes i november 2015, visar att läget för företagen har fortsatt att förbättras något. Indikatorerna pekar på en uppgång med undantag av indikatorn för rekrytering. Nedgången för den indikatorn beror på industrins förändrade personalbehov. Vid en branschvis granskning har den största positiva förändringen skett inom handeln, där alla indikatorer är uppåtgående, men även inom servicebranschen ser det bättre ut. Inom industrin har dock utsikterna blivit dystrare, alla indikatorer har börjat sjunka. Enligt Österbottens sysselsättningsöversikt i januari 2016 försämrades sysselsättningen vid årsskiftet jämfört med föregående. I Österbotten finns fortfarande den lägsta arbetslöshetsgraden och 14

15 det finns fler lediga arbetsplatser jämfört med 2015 men tyvärr ökade antalet arbetssökande i januari 2016 jämfört med januari För Malax kommuns del och för Vasaregionen finns det skäl att tolka utvecklingen med försiktighet, eftersom sysselsättningsläget försämrats, även om det lokalt i Malax ännu är lite bättre än under vissa perioder Den här utvecklingen kommer troligen att återspeglas på utvecklingen av skatteunderlagen i Malax kommun. Balans i ekonomin En väsentligt bidragande orsak till kommunens försämrade ekonomiska situation är minskade statsbidrag. Riskerna för kommunens ekonomi har således delvis ett samband med statens nedskärningar. Nyckeltalen i finansieringsanalysen visar att verksamheten inte genererat tillräckligt med interna medel för att täcka investeringarna under de senaste åren. För år 2015 kan kommunen och kommunkoncernen dock uppvisa ganska goda nyckeltal, då 27 % (koncern 45 %) av investeringarna kunde finansieras internt. Koncernens skuldsättning har ökat, bland annat som en följd av att de fleråriga investeringarna i allt högre utsträckning börjat förverkligas. Utvecklingstakten måste ses i ljuset av att kommunen de senaste åren investerat mer än de planenliga avskrivningarna. Behovet av investeringar motiveras med att det finns ett uppdämt renoveringsbehov eller att renoveringar blivit nödvändiga på grund av fastigheter som lidit av dålig inomhusluft och fuktskador. De kommande investeringarna är därför betydande. Förverkligandet tenderar dock att dra ut på tiden och följaktligen brukar utfallet i kommunens ekonomiska nyckeltal bli mer gynnsamt än planerat. Sammanfattande bedömning I ljuset av arbetslöshetsgraden, skatteinkomsternas positiva utveckling och att verksamhetskostnaderna hållits under kontroll under 2015 indikerar bokslutets resultat ett läge med status quo. Under 2016 blir det väsentliga frågorna att hantera servicekedjans omdaning inom social- och hälsovården. Förberedelserna för landskapsreformen och effektiveringen av servicekedjorna inom social- och hälsovården är avgörande för utvecklingen av kommunens ekonomi. Specialsjukvårdens utveckling kräver kontinuerlig uppföljning för att man ska reagera i tid på stora överskridningar. Efter att investeringsprogrammet för de närmaste åren genomförts och de stora projekten är genomförda bör kommunen reservera några år av återhållsam investeringstakt och få ner investeringstakten till att motsvara planenliga avskrivningar. 15

16 UTVECKLING AV KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunens budget för år 2015 utgick från ett överskott om euro. Under året har budgetändringar gjorts om euro, vilket resulterade i att överskottet i budgeten försämrades till ett underskott om euro. Resultatet för år 2015 blev glädjande ett litet överskott på euro. Kommunens intäkter Verksamhetens intäkter har minskat med 8 % jämfört med år Det är hälsovårdsavdelningens försäljningsintäkter från kommuner som står för den största minskningen av intäkterna. Att kommunen under året inte sålt några markområden inverkar även eftersom försäljningsvinsterna uteblivit. Fördelningen av kommunens intäkter framgår ur grafen nedan. Skatteinkomsterna (44 %) och statsandelarna (36 %) står för största delen av kommunens intäkter. Skatteinkomsterna översteg budgeten något med euro. Det är främst inkomsten från samfundsskatt som har bidragit till detta. Ur tabellen nedan framgår att de totala skatteinkomsterna utvecklats positivt även jämfört med år Inkomstskattesatsen höjdes inför år 2015 med 0,5 procentenheter. Höjningen har gett kommunen ca euro i ökad kommunalskatt. Utan skattehöjning hade kommunens totala skatteinkomster minskat jämfört med föregående år. Tillväxten i lönesummorna har under året varit svag och inför år 2015 ändrades grunderna för avdrag i kommunalbeskattningen, vilket ledde till minskad kommunalskatt i kommunerna. I procent har kommunalskatten ökat med endast 0,3 % i förhållande till år Utfallet för fastighetsskatten följer i stort det budgeterade. Samfundsskatten har ökat med hela 18 procent i jämförelse med föregående år. En bidragande orsak är att kommunerna via samfundsskatten har kompenserats för att finansieringsansvaret för långtidsarbetslösa överfördes till kommunerna från år Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Sammanlagt

17 Inför år 2015 gjordes för fjärde året i rad en nedskärning av kommunernas statsandelar. För Malax kommun är den totala nedskärningen av statsandelen för kommunal basservice ca 1,48 miljoner, tilläggsnedskärningen år 2015 var ca euro av denna summa. Statsandelsnedskärningarna märks tydligt på kommunens statsandelar även år För andra året i rad har kommunens statsandelar minskat. Minskningen i euro är ca och i procent -2,5. Innan statsandelsnedskärningarna påbörjades låg ökningen av statsandelarna på i medeltal 5 procent per år. Jämfört med budget ligger utfallet av statsandelarna mycket nära det budgeterade. Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Statsandel för kommunal basservice Utjämning av statsandelar Utjämning till följd av systemändring Övrig statsandel för undervisn. o kultur Statsandelar sammanlagt Hemkommunersättningar (netto) Kommunens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med endast 0,4 % under året. Ur grafen nedan framgår fördelningen av kommunens kostnader. De största kostnaderna inom kommunen är personalkostnader (51 %) och kostnader för köp av tjänster (35 %). De övriga kostnaderna består av övriga verksamhetskostnader, räntekostnader samt övriga finansiella kostnader. De totala personalkostnaderna ökade något, 0,3 %, jämfört med året innan. De kollektivavtalsenliga löneförhöjningarna var under året ca 0,7 %. Köp av tjänster minskade med 0,4 procent jämfört med föregående år, detta trots att specialsjukvårdskostnaderna ökade med ca euro. Att köp av tjänster ändå minskat något har att göra 17

18 med att både hälsovårdsavdelningen och tekniska avdelningen minskat sina köp av tjänster under året. Räntenivån på det främmande kapitalet har fortsättningsvis legat på en mycket låg nivå. Samtidigt har en del av kommunens alla investeringsprojekt inte förverkligats i enlighet med budgeten för året. Detta medför i sin tur att kostnaderna för det främmande kapitalet är lägre än budgeterat. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget, d.v.s. verksamhetens nettokostnader, utgör för år ,56 miljoner. Jämfört med år 2014 är detta en ökning med 0,93 miljoner. Den procentuella förändringen är 2,8 procent. Årsbidrag Årsbidraget uppgår till 1,4 miljoner. Uträknat per invånare är årsbidraget 261 euro, för år 2014 utgjorde årsbidraget 450 euro/invånare. Enligt preliminära uppgifter för år 2015 ligger årsbidraget för hela landet i medeltal på 324 euro/invånare. Resultat Malax kommuns resultat för år 2015 utgör ett litet överskott om ,42 euro. Året innan hade kommunen ett rejält överskott på 1,13 miljoner. År 2012 och 2013 uppvisade kommunens resultat underskott på -1,36 miljoner och -0,69 miljoner. Innan dess har kommunens bokslut uppvisat överskott och goda resultat i sex års tid. Underskottet år 2013 var det största ända sedan år 1997 då kommunerna började iaktta bokföringslagen. Boksluten 2012 och 2013 halverade kommunens ackumulerade överskott som det tagit kommunen ca 8 goda bokslut att samla ihop. Det ackumulerade överskottet uppgår efter beaktande av 2015 års överskott till ,82 euro. 18

19 Investeringar och finansiering De sammanlagda nettoinvesteringarna uppgår till euro. De största investeringsprojekten år 2015 var nybyggnation av Bergö skola som färdigställs i början av år 2016 samt renoveringen av hälsovårdscentralen. Investeringskostnaderna för dessa projekt uppgick till 1,43 miljoner respektive 2,23 miljoner under året. I en sund ekonomi ska investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. Nedan framgår nettoinvesteringarna i förhållande till årsbidragen för åren De år då nettoinvesteringarna har varit större än årsbidraget har kommunens skuldbörda också ökat i mer eller mindre motsvarande grad. I bokslutet 2015 uppgick kommunens årsbidrag till 1,4 miljoner euro, motsvarande siffra för nettoinvesteringarna var 5,3 miljoner. Eftersom nettoinvesteringarna är betydligt större än årsbidraget har investeringarna i kommunen inte kunnat finansieras med kassamedel från verksamheten utan de har finansierats genom låntagning. Under året ökade kommunens skuldsättning med 3,4 miljoner euro och per uppgick lånestocken till 16,01 miljoner euro. Lånestocken räknat per invånare uppgår till euro. Enligt preliminära uppgifter för 2015 är medeltalet för lånestocken per invånare för kommunerna i hela landet euro. Grafen nedan visar lånestockens utveckling från år 1997 till

20 Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativ skuldsättningsgrad räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå och går förbi varandra. När nyckeltalen möts är risken stor att kommunen hamnar i en lånespiral där kommunen lånar upp pengar för att kunna betala låneamorteringarna. 20

21 I grafen ovan ser vi utvecklingen av kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad från år 2003 till Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 försämrades båda dessa nyckeltal och i bokslutet låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen hade således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var under år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. Under år 2014 förbättrades båda nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad något. Kommunen behövde inte låna för amorteringarna, utan klarade av att finansiera investeringsprojekten med kassamedel från verksamheten. År 2015 har kommunen ökat skuldsättningen med 3,4 miljoner, det innebär också att dessa nyckeltal har försämrats. I bokslutet ligger soliditetsgraden på 44 % och relativa skuldsättningsgraden på 55 %, båda nyckeltalen har således försämrats avsevärt och igen gått förbi varandra. Det är viktigt att Malax kommun har en driftsekonomi i balans framöver. En fortsatt ökning av skuldbördan, vilket är situationen för kommunen i dagsläget, kräver ett högt årsbidrag för att kommunen ska ha möjlighet att göra amorteringar enligt plan på sina lån. Börjar det krävas låntagning för att klara av amorteringarna är risken stor att kommunen hamnar in i en lånespiral som blir mycket svår att ta sig ur. 21

22 VERKSAMHETSBERÄTTELSER OCH BUDGETJÄMFÖRELSER PER RESULTATOMRÅDE Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Kommunsekreteraren Kommunsekreteraren C1001 Val Verksamhetsidé Centralvalnämnden är en lagstadgad nämnd, som handhar uppgifter i anslutning till förrättande av statliga och kommunala val samt val till Europaparlamentet och eventuella folkomröstningar. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Riksdagsval förrättades Åtgärdsprogram och förverkligande år 2015 Riksdagsval förrättas år Den egentliga valdagen är Centralvalnämnden genomförde riksdagsvalet genom förhandsröstning på fyra förhandsröstningsställen, anstaltsröstning på nio ställen och hemmaröstning. Antalet röstningsområden och -ställen på den egentliga valdagen var sex stycken. Redogörelse över verksamheten Nämnden höll fyra möten under året. Nyckeltal 2012 Presidentval Röstningsaktivitet i Malax 1) 65,5 % 2) 57,4 % Röstningsaktivitet i hela landet 1) 72,8 % 2) 68,9 % 2012 Kommunalval 2014 Europaparlamentsval 69,1 % 1) 57,3 % 2) 50,3 % 2015 Riksdagsval 1) 79,2 % 2) 69,0 % 58,2 % 1) 41,0 % 1) 70,1 % 2) 66,9 % 1) boende i Finland 2) boende i Finland + utlandsfinländare Nyckeltal Nettokostnad/invånare 0,4 0,8 22

23 C1001 Val Bokslut Budget Budget- Total Bokslut ändring budget 2015 C1001 Val Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3240 Understöd och bidrag A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -4 A6140 Övriga finansiella kostnader -4 Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4200 Material, förnödenheter och varor Totalsumma

24 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Verksamhetsidé Revisionsnämnden har till uppgift att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisionen utförs av en revisor under tjänsteansvar. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse jämte förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFR-revisor för budgetåren Revisionsarbetet har organiserats enligt revisorns arbetsprogram för 2015 och revisionsnämndens arbetsprogram Utvärderingsberättelse och revisionsberättelse gavs Revisionstjänster köptes i enlighet med upphandling för åren från BDO Audiator (12 revisionsdagar). Åtgärdsprogram och förverkligande år 2015 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden ligger tyngdpunkten i arbetet på granskning av vård- och omsorgsverksamheten och på tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden. I enlighet med nämndens arbetsprogram har utvärdering av verksamheten vid Malax Vatten, Bothnia Broadband och Malax Energi gjorts våren 2015 samt utvärdering av bildningsnämndens verksamhet hösten Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Kommunstyrelsens verksamhet har utvärderats hösten Redogörelse över verksamheten Revisionsnämnden höll totalt sex sammanträden under året. Revisionsnämnden organiserade granskningen. Under revisonsperioden var kommunstyrelsen samt tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden tyngdpunktsområden. I enlighet med arbetsprogrammet granskades bildningsnämndens verksamhet hösten Nyckeltal Antal sammanträden Antal revisionsdagar Nettokostnad/invånare 2,5 2,3 2,5 24

25 C1301 Revision Bokslut Budget Budget- Total Bokslut ändring budget 2015 C1301 Revision Extern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster -26 A4200 Material, förnödenheter och varor Totalsumma

26 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1601 Allmän förvaltning Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningens interna uppgift är att sköta sekretariatsfunktioner för kommunfullmäktige, revisionsnämnden och kommunstyrelsen samt av kommunstyrelsen tillsatta kommittéer. Detta innebär planering, utredningsarbete, beredning, föredragning, verkställighet och övervakning. Den allmänna förvaltningens uppgift är också att hjälpa och bistå den övriga förvaltningen med sakkunskap och ekonomisk rådgivning samt koordinera kommunens budget och bokslut, sköta bokföringen, löneutbetalningen och faktureringen. Den allmänna förvaltningens externa uppgift är att fungera som kommunens ansikte utåt, att tillhandahålla information och basfakta om kommunen samt att informera om aktuella frågor av lokalt intresse, vilka på ett eller annat sätt berör kommuninvånarna. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En ekonomi i balans under planeåren. Bokslutet för år 2015 visar överskott. Kommunens ackumulerade överskott är drygt 2,7 miljoner euro. Budgeten för år 2016 visar ett litet överskott, medan ekonomiplaneåren beräknas visa underskott. Det budgeterade underskottet för perioden är drygt 0,9 miljoner euro. Aktivt implementera nya kommunallagens stadganden i förvaltningen genom att påbörja utarbetande av en kommunstrategi samt förnyandet av förvaltningsstadgan och underliggande instruktioner. Beredskap för de krav nya kommunallagen ställer har skapats genom personalutbildning och beaktats vid förändring av befattningsbeskrivningar. Det egentliga stadgearbetet görs under åren Aktivt påverka utvecklingen i fråga om kommunstruktur samt social- och hälsovårdslagstiftningen och andra nationella reformer. Utlåtanden har under året getts om samtliga strukturella reformförslag som berör kommuninvånarna, kommunens ekonomi och organiseringen av den kommunala verksamheten. De strukturellt mest omfattande under året har gällt den särskilda kommunindelningsutredningen för Vasaregionen och Sydösterbotten samt reformförslagen gällande social- och hälsovårdens framtida organisering. Skapa förutsättningar för en balanserad positiv befolkningsutveckling med en målnivå på invånare Det preliminära befolkningstalet är invånare. Skapa förutsättningar för en kommunalekonomiskt hållbar utveckling. Under året har speciellt organiseringen av skolnätet varit föremål för utredningar. Organisatoriska förändringar gällande bl.a. verksamhetspunkter har genomförts inom social- och hälsovårdssektorn samt biblioteksväsendet. Sträva till ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Förvaltningen för en kontinuerlig diskussion kring språkbruket i officiella handlingar. Verka för en öppen och lättillgänglig förvaltning. Målsättningen är hög transparens i beslutsfattandet och information om beslut i kommunfullmäktige och kommunstyrelse ges snabbt och organiserat. 26

27 Öka växelverkan och förståelse för kommunalt beslutsfattande. Beredskap för den nya kommunallagens bestämmelser gällande informationsgång i beredningsskedet är under utarbetande. Åtgärdsprogram och förverkligande år 2015 Arbetsgruppen för balansering av kommunens ekonomi fortsätter sitt arbete. Under året uppgjordes separata utredningar om skolväsendet, bland annat att utreda och planera en eventuell flytt av årskurs 6 till skolbacken i Petalax, samt att utreda och planera en eventuell flytt av Kolnebackens skola till Övermalax. Deltar aktivt i alla nationella reformprocesser som är av vikt för kommuninvånarnas framtida välfärd. Förutom aktivt processdeltagande gällande de två stora nationella reformprocesserna, kommunreformen och SOTE/landskapsreformen, har kommunen gett utlåtande om tingsrättsnätverket samt beslutat delta i TYP-nätverket (sektoröverskridande samservice som främjar sysselsättningen) och det sektoröverskridande samarbetet enligt ungdomslagen Anpassar den kommunala förvaltningens styrdokument till den nya kommunallagens stadganden. Förberedande utbildning har ordnats med tanke på förändrade processer. Det egentliga styrdokumentarbetet görs då nationella rekommendationer utarbetats. För genom en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Delgeneralplaneringen för Över- och Yttermalax har fortgått under året. Detaljplanering har påbörjats för Rölandets bostadsområde och revidering påbörjats för delar av Kyrkbackens detaljplaneområde. Planerna kan börja förverkligas våren Utvidgningen av Åminne detaljplan som genomförts på privat initiativ och innebar 15 nya egnahemshustomter godkändes under våren. En utvidgning av detaljplanen för Brinkens industriområde har påbörjats. Inga kommunala bostadstomter har sålts under året. Inga markinköp har gjorts under året. Genomför ekonomiska balanseringsåtgärder genom ett strukturellt balanseringsprogram för åren Inga större strukturella ingrepp behövdes under året, men det skedde ändå en del omstruktureringar till följd av andra orsaker, bland annat flytt av Adamhemmet och Kolinan koulu. Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. Kvalitetsgranskning av textmaterial, i första hand texter gällande beslutsfattande, görs kontinuerligt. Fortsätter utvecklingen av hemsidan till en interaktiv kommunikationskanal. Ny hemsida har tagits i bruk våren 2015 med utökade möjligheter till interaktivitet i fråga om formulärhantering och användning av sociala medier. Redogörelse över verksamheten Under året höll kommunfullmäktige 6 sammanträden och kommunstyrelsen 15 sammanträden. Kommunens service och allmänna förvaltning Malaxdagen (den 9 oktober) firades detta år i samband med invigningen av Petalax branddepå. Festtalet hålls av Catariina Salo och ungdomsstipendier utdelades. Kommunen tog emot 19 kvotflyktingar i början av hösten. Bostäder ställdes till förfogande i Petalax. Renoveringen av hälsovårdscentralen fortsatte under hela året och planeringen av de kommande skedena pågick. Byggandet av en ny skola på Bergö har pågått hela året. Planeringen av renoveringen och utbyggnaden av Yttermalax skola pågick under året. 27

28 Markanvändning, planering och infrastruktur Delgeneralplanen för Långmossa vindkraftpark med nio vindkraftverk godkändes under våren. Etapplandskapsplanen för förnybara energiformer fastställdes av miljöministeriet i december, vilket betydde att Molpe-Petalax-området togs bort ur etapplanen. Revideringen av delgeneralplanen för Över- och Yttermalax pågick hela året. Revideringen beräknas vara klar år Utvidgningen av Åminne-detaljplan (privat initiativ) godkändes under året. Utvidgningen innebar 15 nya egnahemshustomter. Detaljplaneringen av Rölandets bostadsområde har pågått under året och kunde godkännas i början av år Detaljplaneringen av det kommunägda markområdet på Söderfjärdsbacken har inte avancerat i väntan på revideringen av delgeneralplanen. Planeområdet omfattar ca 86 ha. En utvidgning av detaljplanen för Brinkens industriområde initierades i slutet av året. Kommunen har aktivt bevakat de pågående processerna gällande torvbrytningstillstånd i anslutning till kommunens vattentäktområde i Kolnebacken genom utlåtanden, genmälen och besvär. Strukturreformer Kommunen har behandlat frågor gällande den svenska gymnasiestrukturen i Vasaregionen och Sydösterbotten, sektoröverskridande samarbete enligt ungdomslagen och sektoröverskridande samservice som befrämjar sysselsättningen (TYP-nätverket) samt gett utlåtande om utvecklandet av tingsrättsnätverket. Interna utredningar gällande strukturerna inom både det svenska och finska skolväsendet gjordes under året. Inom primärhälsovården och biblioteksväsendet har förändringar gjorts beträffande serviceutbudet vid vissa verksamhetspunkter. Den särskilda kommunindelningsutredningens förslag till ny kommunindelning i Vasaregionen och Sydösterbotten förkastades. Aktiebolag Malax Energi Ab och Fastighets Ab Dankas (inom kommunkoncernen) beviljades långfristig kredit under året. Kommunen har också gett bostadsbolag rätt att inteckna enskilda lägenheter i kommunens ägo som säkerhet vid renoveringsprojekt. Nyckeltal Befolkningsutveckling Fullmäktiges möten Styrelsens möten Nettokostnad/invånare Personal Heltid Deltid 2 3 Totalt Årsverken 15,3 14,3 28

29 C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget- Total Bokslut ändring budget 2015 C1601 Allmän förvaltning Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter 287 A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER A6140 Övriga finansiella kostnader A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR A7110 Avskrivningar enligt plan A7130 Nedskrivningar Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma