Budget 2019 Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2019 Godkänd av kommunfullmäktige

2 1

3 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 4 Budget 2019 och ekonomiplan Den kommunala ekonomin 6 Malax kommuns ekonomiska utveckling 6 Graf: Andelen arbetslösa av arbetskraften år Graf: Befolkningsstatistik år Tabell: Driftsbudget totalt 8 Driftsekonomin 9 Tabell: Resultaträkning 11 Resultaträkningen 12 Skatteinkomster och statsandelar 12 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 13 Finansiella intäkter och kostnader 13 Finansieringskalkyl 13 Tabell: Finansieringskalkyl 14 Investeringar och skuldbörda 15 Graf: Investeringar och årsbidrag år Graf: Skuldbördans utveckling år Soliditet och relativ skuldsättningsgrad 16 Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år Kommunstrategi 19 Bindande målsättningar för kommunkoncernen 19 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 21 Driftsbudget år C1001 Val 23 C1301 Revision 25 C1601 Allmän förvaltning 26 C1607 Samarbetstjänster och projekt 29 C1901 Samhällsutveckling 31 C2801 Personaladministration 33 2

4 C2901 Pixnekliniken 35 C3001 Social service och utkomstskydd 37 C3003 Handikappvård 38 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 43 C3007 Malax-Korsnäs HVC 46 C3011 Specialsjukvård 51 C4001 Småbarnspedagogik 53 C4003 Kommunens skolväsende 57 C4005 Gemensamt skolväsende 59 C4007 Övrig utbildning 70 C4009 Biblioteksverksamhet 72 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 74 C5001 Allmän folkbildning 76 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 79 C6001 Byggnadsinspektion 83 C6501 Miljövård 85 C7001 Tekniska verket 87 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 90 C7009 Fastigheter 92 Affärsverket Malax Vatten 94 Investeringsbudget år Investeringar kommunstyrelsen 95 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 96 Investeringar bildningsnämnden 97 Investeringar tekniska nämnden lös egendom och fasta konstruktioner 99 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 105 Investeringar tekniska nämnden affärsverksamhet 108 Investeringar totalt 109 Budgetens struktur och bindande nivåer 110 Kommunallagen 13 kap 110 ( /410), Budget och ekonomiplan 110 Bilaga 112 Budget 2019 Malax Vatten 112 3

5 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vi börjar närma oss halvvägs in i fullmäktiges mandatperiod 6/2017-5/2021 och som väntat är det landskaps- och vårdreformen som en stor del av fokus ligger på. I kommundirektörens översikt inför 2018 konstaterades att den nya mandatperioden kommer att ha förändring som ett givet tema. Den nationella reformprocessen drar dock ut på tiden och reformernas öde är i skrivande stund fortfarande osäkert. Vasa sjukvårdsdistrikt har initierat diskussionerna kring en gemensam modell för Österbottens välfärdsområde, ifall de nationella reformerna inte blir av. Högaktuellt i sammanhanget är även digitaliseringen av processer och tjänster. Ett omfattande digitaliseringsprojekt som kan omnämnas är upphandlingen av ett nytt patientdatasystem. Vasa sjukvårdsdistrikt är med i en omfattande upphandling av ett nytt patientdatasystem som planeras tas i bruk i hela Österbotten och möjliggöra att social-, primär- och specialsjukvården använder samma system. Det skapar helt andra möjligheter att integrera vården och vård-kedjorna i landskapet på sikt. Projektet har en implementeringstid på 5-10 år. Det finns ett värde i att även genom andra projekt främja digitala lösningar, som med kortare implementeringstid, mindre risker och lägre kostnader kan bidra till att förbättra processer och samtidigt ha ekonomisk potential till inbesparingar. Trots en spirande ekonomisk tillväxt de senaste åren och ett väldigt gott år för kommunsektorn som helhet 2017 ser prognoserna för kommunernas inkomster inte ljusa ut under Skillnaderna mellan starka och svaga kommuner ökar, under 2017 drogs fyra kommuner med ett negativt årsbidrag och 51 kommuner hade underskott. Malax kommun hör inte till den kategorin kommuner. Tyvärr fortsätter statsmaktens njugga inställning till kommunernas ekonomi att påverka statsbidrag inklusive statsandelar negativt, med en 3-procentig minskning för kommunsektorn som helhet. Staten ger och tar: den har påtvingat kommunerna effektiviseringsåtgärder i servicestrukturen och minskat kostnader som följd av konkurrenskraftsavtalet, åtgärder som i sin tur föranlett staten att minska statsbidragsnivåerna. Kommunernas ekonomi kringskärs också av kollektivavtalslösningarna, som höjer på lönesummorna i kommunerna. Sammantaget förväntas kommunsektorns ekonomi att försämras tillfälligt under 2018 och den stora frågan är vilken trend som råder 2019 och framåt. Eftersom landskaps- och vårdreformens genomförande ännu är oklart är kommunens bästa råd att under planeåren förbereda sig genom produktiva investeringar, som förbättrar verksamhetsförutsättningarna och som ökar på kommunens attraktionskraft för invånarna och inflyttade. Med produktiva investeringar menas särskilt sådana som har en potential att förbättra driftsekonomin. En genomslagskraftig markanvändningspolitik ska möjliggöra attraktionsfaktorer i kommunen. Vasaregionens livskraftstrategi är även ett viktigt verktyg för dialogen kring satsningar på livskraft. Konkreta satsningar som visar på framtidstro i budget- och planeåren är bl.a. satsningarna på Söderfjärdsbackens bostadsområde, där detaljplanläggningen är i sitt slutskede och investeringar i infrastrukturen planeras ske stegvis med början år Det nya serviceboendet invid Malmgatan blir inflyttningsklart i slutet av nästa år och planeringsanslag för både ett nytt gymnasium och familjedagvårdscenter finns beaktade i investeringsbudget Vi rustar kommunen för att klara av att möta de förändringar som kommer. Även om den ekonomiska situationen kommer att vara utmanande de kommande åren lägger budgeten för 2019 och planeåren en bra grund för det fortsatta arbetet. Jenny Malmsten Vikarierande kommundirektör 4

6 5

7 BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Den kommunala ekonomin Kommunernas ekonomi har stärkts avsevärt de senaste åren. I fjol minskades kommunernas underskott för tredje året i rad. Årsbidraget räckte till för att täcka avskrivningar och nedskrivningar samt nettoinvesteringarna. Räkenskapsperiodens resultat förbättrades klart och landade på ca 1,3 miljarder euro för hela den kommunala ekonomin. Lånestocken fortsatte att öka främst på grund av samkommunernas investeringar i sjukhusbyggnader. Under det pågående året har dessutom sysselsättningen nått rekordnivåer och antalet sysselsatta var i september högre än någonsin tidigare. Trots det goda ekonomiska läget i Finland finns det stora utmaningar bland kommunerna. Utmaningarna finns bland annat i att social- och hälsovårdsutgifterna ökar på grund av befolkningsstrukturen, dagvårdsavgifterna har sänkts för låg- och medelinkomsttagare, lönerna har höjts och kommer att höjas ytterligare, investeringsbehoven är stora medan skatteinkomstutvecklingen är svag och statsandelarna minskar. Därutöver upphör konkurrenskraftsavtalets nedskärning av semesterpenningen från och med nästa år. Kommunerna måste således själva hitta sätt för att stävja kostnadsutvecklingen och fram till år 2021 är trycket på att anpassa ekonomin störst bland kommuner med färre än invånare. Kommunerna i Finland har på egen hand tagit till frivilliga spar- och anpassningsåtgärder för att balansera ekonomin. Eftersom personalkostnader är den största utgiftsposten finns de största inbesparingsmöjligheterna bland sådana åtgärder som berör personalen. Framför allt har kommuner slagit samman och lagt om uppgifter och arbetsrutiner. Kommunerna har också initierat balanserings- eller produktivitetsprogram och centraliserat servicenätverket. Den ekonomiska disciplinen blir också allt starkare bland kommunerna. Vid anpassning av den kommunala ekonomin bör kommunerna satsa på att prioritera investeringar så att de görs vid rätt tidpunkt och på ett kvalitativt sätt. Ett av de största osäkerhetsmomenten för den kommunala ekonomin framöver är fortfarande landskaps- och vårdreformen. Reformen väntas lätta på kommunernas utgiftstryck på lång sikt i och med att den utgiftspost som haft det största tillväxttrycket, social- och hälsovården, faller bort. Ökningen av kommunernas lånestock beräknas avta efter reformen. Däremot ökar kommunernas relativa skuldsättning i och med att inkomsterna nära på halveras medan endast en liten del av skulderna överförs till landskapen. Detta kan orsaka utmaningar och risker för kommunerna som sedan tidigare är skuldsatta och som har betydande investeringstryck. Kommunens skuldbetalningsförmåga avgörs dock i sista hand av årsbidraget och utgångspunkten för ändringarna i statsandelssystemet för kommunal basservice i och med reformen är dock att årsbidraget inte ska förändras för kommunerna. De ändringar som föreslås i statsandelssystemet för landskaps- och vårdreformen gynnar de kommuner som minskar på social- och hälsovårdskostnaderna före reformen. Efter reformen minskar kommunernas möjligheter att balansera ekonomin genom att minska på utgifterna. Malax kommuns ekonomiska utveckling Sysselsättningen i Malax kommun är mycket god. Arbetslöshetsgraden i Malax låg i september på 4,2 procent, detta är en minskning med 2,6 procentenheter jämfört med samma tid i fjol. Motsvarande tal för Österbotten var 5,8 procent i september Det är inte nödvändigtvis eftersträvansvärt med 0 procent arbetslöshet, utan man kan räkna med att kommunen har full sysselsättning om arbetslöshetsgraden ligger kring 3-5 procent. Det kan dock vara 6

8 eftersträvansvärt för kommunen att kunna skapa nya jobb, vilket kan locka nya invånare att flytta till Malax. För det är trots allt sysselsättningen och befolkningsstrukturen som påverkar utvecklingen av kommunens inkomster i hög grad. Befolkningsutvecklingen ser något dystrare ut än sysselsättningsstatistiken. Sedan år 2011 har fler människor flyttat från än till Malax. Förhoppningen är ändå att trenden ska svänga tack vare sysselsättningsläget, den kommunala servicen samt attraktiva bostäder och tomter. 7

9 DRIFTSBUDGET Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Intäkter totalt Förändring i % 0,7 % 2,1 % 1,7 % 2,0 % Interna intäkter totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Kostnader totalt Förändring i % 0,1 % 3,0 % 2,6 % 1,9 % Interna kostnader totalt Verksamhetsbidrag

10 Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2019 uppgå till 8,9 miljoner. Detta är en ökning med 2,1 procent jämfört med budgeten för år Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 43,39 miljoner, vilket är en ökning med 3 procent. Verksamheten löper i stort som tidigare. De största förändringarna i verksamheten samt orsakerna till ökningen av intäkterna och kostnaderna är följande: 1) Löneförhöjningar ökar personalkostnaderna med ca euro. 2) Konkurrenskraftsavtalets nedskärning av semesterpenningen upphör 2019 och enligt periodiseringsprincipen ska 75 % av kostnaderna för att nedskärningen upphör riktas till Uppskattningsvis handlar detta om ca euro. 3) Personalutökningar för specialklass i högstadiet från och med hösten 2019, vikariepool inom småbarnspedagogiken, fysioterapeutens direktmottagning samt sjukskötare inom hemsjukvården blir sammanlagt ca euro. 4) Övriga utökningar av anslag för befintlig personal vars arbetstid utökas eller vars kostnader inte har beaktats i budget 2018 (t.ex. ledande skötare, kock, vikarier, utökad timresurs). Sammanlagt ca euro. Verksamhetsbidraget ligger på -34,52 miljoner, vilket är en försämring med 3,2 procent jämfört med budget År 2020 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 2,8 procent och 2021 beräknas det försämras med ytterligare 1,9 procent. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2019 har en löneökning om 2,1 procent beaktats. För ekonomiplaneåren 2020 och 2021 har personalkostnaderna ökats med 1,8 procent båda åren. Verksamhetens intäkter och kostnader har ökats med 1,5 procent år 2020 och med 2,0 procent år Därtill har i ekonomiplaneårens siffror beaktats följande förändringar i verksamheten: - Ökning av anslag för personal till det nya serviceboendet på helårsnivå ( euro), samt leasing av inventarier ( euro) från och med år Ökning av anslag för personal till specialklass i högstadiet på helårsnivå från och med år 2020 ( euro) samt ökning av beräknade inkomster från Korsnäs ( euro). - Ökning av anslag för språkundervisning i Bergö skola, Petalax skola, Yttermalax skola samt Övermalax skola på helårsnivå från och med år 2020 ( euro). - Ökning av anslag för parallellklasser i Yttermalax skola och Övermalax skola läsår ( euro per termin). - Ökning av anslag för semesterpenning från och med år 2020 (ca euro). De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 4,4 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Landskaps- och vårdreformen ska enligt planerna implementeras vid inledningen av år Lagstiftningen som berör reformen har inte godkänts och det är fortfarande oklart när lagstiftningen kan godkännas. Beslut som baserar sig på ofullständig lagstiftning kan inte fattas, utan man måste trygga sig på gällande lagstiftning. Därmed har Finlands kommunförbund 9

11 rekommenderat att kommunerna uppgör ekonomiplanen för år 2021 på ett sätt där man i uppgifterna inte beaktar den möjligtvis kommande reformen. Därav har i ekonomplanen inte beaktats någon överföring av social- och hälsovården till det nya landskapet. Ej heller har beaktats att finansieringen för dessa faller bort, d.v.s. statsandelar och skatteinkomster. 10

12 RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Förändring i % -0,1 % 3,2 % 2,8 % 1,9 % Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Förändring i % -25,0 % -1,9 % -26,9 % 3,5 % Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Ökning/minskning av reserver Räkenskapsperiodens över/underskott Budgeterade över- och underskott år sammanlagt:

13 Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -34,52 miljoner. Inkomsterna från skatter och statsandelar tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,83 miljoner. Årsbidraget för år 2019 är budgeterat till 1,83 miljoner. För att kommunen ska kunna uppvisa överskott enligt kommunallagens 13 kap 110 om balansering av kommunens ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,9 miljoner. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om 0,1 miljoner budgeteras för år 2019 ett litet överskott om euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet ökar med motsvarande belopp. Ekonomiplaneåren 2020 och 2021 visar dock underskott, 0,7 respektive 0,9 miljoner. De budgeterade över- och underskotten år uppgår totalt till -1,6 miljoner. Detta är 2 miljoner lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet Det innebär att budgeten, inklusive planeåren, uppfyller kommunallagens 13 kap. 110 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. Skatteinkomster och statsandelar Kommunens inkomstskattesats är 21,50, genomsnittet för kommunerna i Österbotten ligger på 21,10. I Malax höjdes inkomstskattesatsen senast år 2014 och 2015 med 0,75 respektive 0,50 procentenheter. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter år 2015 gav kommunen ca euro i mera skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,93, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Den senaste höjningen av fastighetsskattesatserna var inför år 2017 när allmänna fastighetsskatten höjdes till följd av att fastighetsskattelagen ändrats och variationsintervallet höjts från 0,80 1,55 procent till 0,93 1,80 procent. Den lagstadgade höjningen beräknades ge kommunen ca euro mera i fastighetsskatteintäkter. Skatteinkomsterna budgeteras till totalt 20,55 miljoner för budgetåret. Jämfört med budgeterade skatteinkomster för år 2018 är detta en ökning med 7 procent. Sänkningen av arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift år 2019 och det förbättrade sysselsättningsläget höjer inkomsterna från kommunalskatten. I och med att beskattningen börjar verkställas flexibelt kommer kvarskatten för skatteåret 2018 att flyta in i huvudsak under år 2019, vilket också påverkar kommunens inkomster positivt. I regeringsprogrammet finns också åtgärder som påverkar skatteinkomsterna negativt, dessa är bland annat höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget. För år 2020 och 2021 beräknas skatteinkomsterna öka med 2,4 procent respektive 3,4 procent. 12

14 SKATTEINKOMSTER OCH STATSANDELAR Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan Skatteinkomster ( ) Kommunalskatt 17,03 16,74 17,94 18,40 19,07 Andel av samfundsskatt 1,08 1,08 1,20 1,23 1,27 Fastighetsskatt 1,39 1,38 1,41 1,41 1,41 Sammanlagt 19,50 19,20 20,55 21,04 21,75 Skattesatser Inkomstskatt 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,93 0,93 0,93 0,93 0,93 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar ( ) Statsandel för kommunal basservice 13,56 13,11 12,65 12,65 12,65 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 3,07 3,18 3,22 3,22 3,22 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,12-0,11 0,03 0,03 0,03 Sammanlagt 16,51 16,18 15,90 15,90 15,90 Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära kommunvisa beräkningar från Kommunförbundet. Totalt är statsandelarna prognosticerade till 15,9 miljoner för år Det är en minskning med ca euro jämfört med förhandsbesluten för år De största förändringarna i kommunernas statsandelsfinansiering år 2019 beror på frysning av statsandelsindexet samt justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner med ca miljoner totalt. Inga förändringar i statsandelarna har beaktats för planeåren Enligt planen för de offentliga finanserna kommer dock kommunerna att kompenseras år 2020 för den extra nedskärningen av semesterpenningen år 2016 samt för tilläggsnedskärningen i semesterpenningen åren Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till euro under år Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga dels på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna och dels för att en liten ökning av räntenivån har beaktats. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som 13

15 beräknas flyta in och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamheten och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t.ex. anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2019 till 1,83 miljoner. För att kommunen ska undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 6,2 miljoner. Det innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -4,38 miljoner. FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av lånebeståndet Förändring i eget kapital Förändring av förv medel och kapital Förändring av omsättningstillg Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Prognos Skuldbörda Lån per invånare

16 Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering, de ligger på 1,9 miljoner år Förändringen av räntefria skulder är Malax vattens nya vatten- och avloppsvattenanslutningar. Dessa anslutningsavgifter är återbäringsbara och vid uppsägning av anslutningen returneras anslutningsavgiften till kunden, därav beaktas de i bokföringen som räntefria skulder. Med beaktande av ovanstående kan konstateras att förändringen av kommunens lånebestånd är beräknat till 4,2 miljoner för år Kommunen beräknas således öka skuldbördan med motsvarande summa. Ökningen av skuldbördan med 4,2 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare beräknas uppgå till ca euro per Under planeåren 2020 och 2021 uppgår nettoinvesteringarna till 5 respektive 2,7 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under år 2020 täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Förändringen av lånebeståndet har uppskattats till 3,4 miljoner år År 2021 beräknas kommunens investeringar minska avsevärt och årsbidraget beräknas täcka ca 50 procent av investeringarna, förändringen av lånebeståendet uppskattas då till 1,1 miljoner. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 4,5 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren beräknas således uppgå till 8,7 miljoner. Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har i Malax legat på en nivå om 3,6 miljoner euro per år i snitt under perioden Under åren har investeringarna dock varit betydande och uppgått till över 5 miljoner netto årligen. För budgetåret är nettoinvesteringarna beräknade till 6,2 miljoner. För ekonomiplaneåren är nettoinvesteringarna beräknade till 5 miljoner respektive 2,7 miljoner. Investeringsbehovet uppskattas minska märkbart från år

17 Det största investeringsprojektet de senaste åren har varit renoveringen och utbyggnaden av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren Utbyggnad av HVC uppskattas landa på 1,2 miljoner euro för åren Utbyggnaden och renoveringen av Yttermalax skola kommer att avslutas år 2019 och totalkostnaden uppgår till 7 miljoner, varav 1,3 miljoner har budgeterats till år Det nya serviceboendet inom åldringsvården tas i bruk i slutet av Projektet har i detta skede uppskattats till ca 4,95 miljoner. I planen finns även budgeterat för byggstart av ett familjedaghemscenter år eringen kommer att ske år 2020, och projektet uppskattas i detta skede uppgå till 1,83 miljoner. ering och byggande av gymnasium i Petalax inleds under budgetåret och avslutas Kostnaden uppskattas till 3,3 miljoner. I en sund ekonomi ska investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. I grafen på föregående sida framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren Från grafen ovan framgår att Malax kommuns skuldbörda har ökat konstant, men med små ökningar under åren 2012, 2014 och Skuldbördan beräknas att fortsätta stiga under budgetåret och de kommande planeåren med totalt 8,7 miljoner. Under innevarande år uppskattas skuldbördan hålla samma nivå som i fjol. En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 8,7 miljoner ger en skuldsättning på ca 29 miljoner eller ca euro per invånare vid utgången av år Soliditet och relativ skuldsättningsgrad Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. En kritisk situation vad 16

18 gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts finns risken att kommunen så småningom hamnar i en lånespiral där kommunen tvingas att låna upp pengar för att kunna betala amorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. År 2014 förbättrades båda nyckeltalen något för att sedan försämras ingen under åren 2015, 2016 och En soliditetsgrad på 41 procent och relativ skuldsättningsgrad på 63 procent tyder på att kommunens skuldsättning börjar nå en alarmerande nivå. Som det framgår ur grafen nedan prognosticeras den relativa skuldsättningsgraden nå en nivå om 70 procent under budgetåret. Under planeåren beräknas den relativa skuldsättningsgraden fortsätta att stiga. Alla tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budget 2019 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagens 13 kap 110 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda alarmerande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda öka med 40 procent. Risken är överhängande att kommunen inom några år hamnar in i en så kallad lånespiral där amorteringarna blir så stora att kommunen tvingas låna för att kunna finansiera dem. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas för att möjliggöra ett högt årsbidrag samt att en långsammare investeringstakt antas. Kommunernas skuldbetalningsförmåga avgörs i sista hand av årsbidragets tillräcklighet. 17

19 Nya kriskommunskriterier är under arbete och enligt förslaget som offentliggjordes i oktober 2018 skulle kriterierna överlag inte bli strängare. För tillfället finns det ingen kommun som skulle falla inom ramen för alla fyra kriterier. Enligt existerande kriterier skulle Malax kommun uppfylla två av fyra kriterier (nyckeltalen räknas på koncernens bokslut): 1) Negativt årsbidrag (uppfylls ej). 2) Inkomstskattesats minst + 1,0 % över genomsnittliga skattesatsen (uppfylls). 3) Lånebelopp per invånare minst 50 % över genomsnittliga lånebeloppet (uppfylls ej). 4) Relativ skuldsättningsgrad minst 50 % (uppfylls). Enligt de nya kriterierna (som tillämpas tidigast på bokslut 2020) skulle Malax inte uppfylla något av kriterierna: 1) Årsbidrag i procent av avskrivningar < 80 % (uppfylls ej). 2) Inkomstskattesats minst + 2,0 % över genomsnittliga skattesatsen (uppfylls ej). 3) Lånebelopp (inklusive hyresansvar) per invånare minst 50 % över genomsnittliga lånebeloppet (uppfylls ej). 4) Kalkylerat låneskötselbidrag < 0,8 (uppfylls ej). Årsbidrag i procent av avskrivningar är på många sätt ett av de bästa måtten på kommunens ekonomiska balans och beskriver kommunens ekonomi på kort sikt medan över-/underskott i balansräkningen beskriver kommunens ekonomi på lång sikt. Kommunen har ett ackumulerat överskott på 665 euro per invånare och rekommendationerna är euro per invånare, vilket tyder på att kommunens långsiktiga ekonomi är i balans. Årsbidrag i procent av avskrivningar ska gärna vara över 100 %, vilket underskrids i budgeten 2019 och tyder på att årsbidraget borde stärkas för att kommunens kortsiktiga ekonomi ska vara i balans. 18

20 KOMMUNSTRATEGI I enlighet med 37 i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, i vilken fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. För Malax kommun anges följande vision och övergripande strategiska målsättningar i kommunstrategin: BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 14 i kommunallagen och koncerndirektivet 5 kapitlet ska fullmäktige i kommunstrategi och budget också sätta upp mål för dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla positivt pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och positivt vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet bokslutsresultatet 19

21 20

22 BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Gränsvärden för Bokslut Budget/mål- God kommuner i en ekonomiskt Nyckeltal 2017 sättning 2019 ekonomi speciellt svår ställning Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 2,48 1,83 3,10 Negativt årsbidrag Årsbidrag, euro/invånare > 560 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) 131 % 94,4 % > 150 % Föreslås ersätta nyckeltalet negativt årsbidrag från och med bokslut 2020: < 80 % Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) 1,3 1,0 > 1,5 Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 47 % 29 % > 90 % Soliditet, % 41 % 41 % > 60 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 20,4 24,6 < 13,59 Lånestock, euro/invånare < Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > /inv 2017 (koncern) > /inv 2017 (kommun) 21

23 Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) 63 % 72 % < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) Inkomstskattesats 21,50 21,50 Fastighetsskattesats - allmän 0,93 0,93 - för fast bostad 0,50 0,50 - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 44 % 45 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 37 % 35 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,5 % 20,4 % > 20 % Inkomstskattesatsen är minst 1 % > landets medeltal 19,90 % + 1 % = 20,9 % = max 20,75 % (2017) Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunkoncernen två år i rad uppfyller samtliga ovannämnda gränsvärden (enligt 118 i kommunallagen). Ackumulerat överskott, euro/invånare > 300 Underskott i balansräkningen Social- och hälsovårdens nettodriftskostnader euro/invånare Medeltal i Österbotten (2017) 22

24 DRIFTSBUDGETEN ÅR Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Förvaltningsdirektören Förvaltningsdirektören C1001 Val Vision Centralvalnämnden främjar demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola, Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Om och när det blir aktuellt, förrättar centralvalnämnden även landskapsval. Åtgärdsprogram för år 2019 Riksdagsvalet förrättas Förhandsröstning i Finland ordnas och utomlands EU-valet förrättas Förhandsröstning i Finland ordnas och utomlands Eventuellt förrättas det första landskapsvalet i samband med EU-valet. Målsättningar för år Inga ordinarie val är planerade till Kommunalval förrättas i april Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare 3,2 1,8 1,8 23

25 C1001 Val Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 EP 2020 EP 2021 C1001 Val Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -3 A6140 Övriga finansiella kostnader -3 Intern -156 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -156 A4200 Material, förnödenheter och varor -156 Totalsumma

26 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden är BDO Audiator Oy. Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse och förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFGR-revisor för budgetåren Åtgärdsprogram för år 2019 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden låg tyngdpunkten i arbetet på granskning av bildningsnämnden och medborgarinstitutet, granskades fritidsoch kulturnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden, granskades vårdoch omsorgsnämndens verksamhet. Under granskas tekniska nämndens, Malax Vattens samt koncernsamfundens verksamhet. Revisionsnämnden övervakar bindningsregistret över förtroendevalda och ledande tjänstemän. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Upphandling av revisionstjänster inleds under hösten. Målsättningar för år Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorvis i enlighet med utvärderings-planen. 25

27 Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare 2,7 2,6 2,6 Antal revisionsdagar Antal sammanträden C1301 Revision Bokslut Budget Budget EP EP C1301 Revision Extern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor Intern -226 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -226 A4200 Material, förnödenheter och varor -226 Totalsumma

28 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånare på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen svarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intressen och leder kommunens informationsverksamhet. Kommunstyrelsen svarar även för samordningen av kommunens verksamhet, ägarstyrning och sörjer för intern kontroll. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen, centralvalnämnden, kommittéer och äldrerådet. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering). Personal Heltid 10 Deltid 0 Totalt 10 Årsverken 10 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Trygga hållbarheten i kommunens ekonomi. Verka för en god förvaltning som är transparent, effektiv och lättillgänglig. Bidra till att främja områdets livskraft och skapa förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Invånarantalet förväntas uppgå till Åtgärdsprogram för år 2019 Har en ekonomi i balans under planeåren. Förbereder för planerad landskaps- och vårdreform. Arbetar för ökad riskmedvetenhet bland tjänstemän gällande korruption och mutor genom informationsspridning och uppföljning. Följer upp och stärker implementeringen av dataskyddsförordningens bestämmelser. Vidareutvecklar digitala tjänster för effektiverad förvaltning. Utvecklar möjligheterna för medborgare att delta och påverka genom påverkansorgan, information och digitala tjänster. Fortsätter sträva till ett begripligt myndighetsspråk. Beaktar tillgängligheten i digitala tjänster. För en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. 27

29 Målsättningar för år Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Skapar attraktiva bostadsområden. Fortsätter utveckla och effektivera förvaltningen genom digitalisering. Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Befolkningsutveckling Fullmäktigemöten Styrelsemöten C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget EP EP C1601 Allmän förvaltning Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A3170 Avgiftsintäkter A3240 Understöd och bidrag A3250 Övriga verksamhetsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR A7110 Avskrivningar enligt plan Intern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

30 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en aktiv och pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Bindande verksamhetsmål Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan och tar även ansvar för regionens utveckling. Främjar invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Främjar lokal identitet. Åtgärdsprogram för år 2019 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Deltar aktivt i diskussioner och vidtar behövliga åtgärder med anledning av nationella och regionala reformförslag. Samarbetar med andra kommuner, organisationer och myndigheter för att främja invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Malax kommun stöder genom hemkommunstödet studerande som har Malax kommun som hemort. Målsättningar för år Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter (externa o interna) Kostnader (externa o interna) Netto, bindande kfge / invånare

31 C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget EP EP C1607 Samarbetstjänster och projekt Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 230 A3120 Försäljningsintäkter 230 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4230 Understöd Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader Totalsumma

32 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresset för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2019 Bereda kommunens företagarpris. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar, särskilt genom evenemang tillsammans med invånare och företagare på orten. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar eller evenemang. Åtgärdsprogram för Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge Kostnader, bindande kfge Netto, ej bindande (externa o interna) / invånare Antal nya företag

33 C1901 Samhällsutveckling Bokslut Budget Budget EP EP C1901 Samhällsutveckling Extern A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A3120 Försäljningsintäkter 366 A3240 Understöd och bidrag A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER A4110 Personalkostnader A4170 Köp av tjänster A4200 Material, förnödenheter och varor A4230 Understöd A4270 Övriga verksamhetskostnader -282 Totalsumma

34 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: PERSONALDIREKTION Personalchefen Personalchefen C2801 Personaladministration Vision Ett välfungerande samarbete mellan arbetsgivare och personal i en god arbetsmiljö. Verksamhetsområde Handlägger och utvecklar skötseln av frågor som gäller anställningsförhållandet till kommunen samt stöder de olika verksamhetsenheterna i skötseln av personalärenden. Personalförvaltningen har ett delansvar i sysselsättningen av arbetslösa. Personal Heltid 3 Deltid 6 Totalt 9 Årsverken 6 Fakta I resultatområdet ingår personaldirektionen, arbetarskyddet, personalchefstjänsten och löneräknarna samt en del gemensamma kostnader för hela personalen. Därtill sysselsättningsanslag och ersättningar till samarbetsorganisationer som befrämjar ungdomars och långtidsarbetslösas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En sjukfrånvaro som inte överskrider landsgenomsnittet. 6-7 personer placerade i olika stödarbeten inom ramen för samarbetet med TE-byrån. Åtgärdsprogram för år 2019 Uppföljning av kommunens handlingsmodell för främjande av arbetshälsan med målsättningen att minska sjukfrånvaron. Fortsatta aktiva åtgärder och sökande av individuella lösningar för personal som behöver byte av arbetsplats och -uppgift. Verkställigheten av de nya kollektivavtalen för perioden fortsätter, upprättande och uppföljning av lokala avtal enligt behov. Fortsatt samarbete med resurscentret Föregångarna, bl.a. studieförberedande verksamhet för ungdomar, verksamhet för arbetslösa och s.k. uppsökande ungdomsarbete. Förstärkning av den lokala arbetarskyddsorganisationen. Uppföljning av den utbildnings- och personalplan som förutsätts i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen. Målsättningar för år I huvudsak samma målsättningar som Den planerade vård- och landskapsreformen förutsätter ett omfattande berednings- och utredningsarbete (oberoende om och när den verkställs). Ansvaret för aktiverande åtgärder för arbetssökande kommer sannolikt i högre grad än hittills att åläggas kommunerna och förslag till konkreta åtgärder behöver utarbetas. 33