Strömsbro skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 UTBILDNING GÄVLE Strömsbro skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola åk 1-6, Fritidshem och Fritidsklubb

2

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Strömsbro skola 1-6, Förskoleklass, Fritidshem, Tallbacken skola 1-3 Ansvariga för planen Bitr.rektor Vår vision Vår målsättning är att Strömsbro skola ska vara en skola där alla, både elever och vuxna, ska vara trygga och känna sig lika behandlade oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Ingen elev eller personal skall känna sig utsatt för kränkande behandling. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar och trakasserier mellan elever såväl som mellan personal och elever. På Strömsbro skola ska alla elever få komma till tals och känna sig delaktiga. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i det främjande- och förebyggande arbetet med planen. Eleverna diskuterar Trygghetsmätningen i sina klasser och kommer med förslag till förbättringar som ligger till grund för den nya planen. Eleverna diskuterar värdegrundsfrågor med anknytning till planen på klassråd, och kommer med förslag och synpunkter. Trygghetsfrågor förbereds och diskuterats på utvecklingssamtalen. Elevrådet diskuterar trygghetsfrågor mm. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras på föräldraråd, skolråd och på föräldramöten, där det finns möjlighet att komma med synpunkter. Trygghets- och värderingsfrågor diskuteras bl.a. genom Strömsbromodellen på föräldramöten. Enskilda samtal med föräldrar Personalens delaktighet Personalen arbetar med, utvärderar och är delaktiga i utformandet av planen. Personalen genomför och analyserar enkäter och mätningar. Arbetet följs upp utifrån resultaten. Förankring av planen Planen finns på skolans hemsida. Den presenteras för eleverna i början av höstterminen, i samband med arbetet med skolans ordningsregler. Information om planen ges på föräldramöten. Ett fortlöpande arbete med planen sker på arbetsplatsmöten och andra möten.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Temaveckan har utvärderats i de olika arbetslagen. Resultatet av trygghetsmätningen har diskuterats i arbetslagen och i barngrupperna. Berörd personal har utvärderat sociogrammen. På ett arbetsplatsmöte I april utvärderades Strömsbro skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling med hjälp av frågor. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Bitr. rektor, personal, trygghetsgrupp och elever Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsfrågor och värdegrundsfrågor, liksom begrepp som delaktighet och likabehandling behöver diskuteras. Tid behöver avsättas för detta. Storsamlingar, fadderträffar, elevrundor mm har inte genomförts i lika stor utsträckning som tidigare på grund av tidsbrist. Kalendariet har varit ett stöd för personalen och trygghetsgruppen i arbete med planen. Långsiktig planering av trygghetsgruppens mötestider har underlättat arbetet. Planen är bättre förankrad hos personalen. Tallbackens skola har arbetat med gemensamma temadagar, fadderfamiljer och storsjung. Blanketten för trygghetsmätningen för fritidsdelen har reviderats. Temaveckan Temaveckan ska fokusera på förståelse för alla människors lika värde. Den har varit mycket uppskattad av elever och personal. Diskussionerna i de olika barngrupperna har varit bra. Man har tittat på film, läst och gjort böcker, haft tjej och killsnack, tittat på Lilla Aktuellt, haft samarbetsövningar mm. Lärarna på lågstadiet har gjort en tipspärm som underlättar planeringen. Tallbacken skola har samarbetat med Tallbo särskola. Det har varit mycket positivt. Gemensam planering av temaveckan i början av terminen har varit bra. Önskemål finns att temaveckan planeras vid skolstarten. Likabehandling Klasserna har arbetat med vad likabehandling betyder, och diskussionerna har varit bra. Medvetenheten har ökat om att likabehandling kan betyda att alla ska få samma chans i livet och att vissa barn behandlas olika, utifrån olika behov. Det betyder inte att alla behandlas lika. Öka Tryggheten Samarbetet kring barnen i hallarna i lågstadiehuset, har fortsatt att utvecklats. Olika tider och närvarande vuxna har gjort att färre konflikter uppstått. Den dagliga överlämningen mellan skola och fritidspersonal har blivit bättre, men behöver förbättras ytterligare. Personal som är ute använder de gula rastvärdsvästarna, vilket har ökat tryggheten för eleverna. Det har upplevts positivt med olika bandydagar för årskurserna. Många olika aktiviteter har gjorts i klasserna t.ex äldre elever har arbetat med yngre, tjej- och killsnack, fadderverksamhet, storsjung, fler rastvärdar vid vissa tidpunkter mm. Vissa rastaktiviteter har organiserats tillsammans med fritidspersonal. Lågstadiet har arbetat med Hela skolan läser, ett samarbete mellan yngre och äldre elever. Gemensamma friluftsdagar/temadagar har genomförts. Ordningsregler Arbetet med ordningsreglerna har fungerat bra. Eleverna har utarbetat trivselregler tillsammans i klasserna.

5 Personalen och elevrådet har tillsammans med trygghetsgruppen utvärderat ordningsreglerna. Eleverna är medvetna om ordningsreglerna och följer dom för det mesta. Ordningsreglerna ska synliggöras i varje klassrum och aktualiseras oftare. Studiero/Arbetsro Eleverna har varit delaktiga kring arbetet med studiero. De har arbetat mycket med eget ansvar och att alla behöver bidra till arbetsro. Diskussioner har förts om vad arbetsro innebär. Ljudnivån kan vara olika beroende på arbetsuppgift. Viktigt att använda lokaler och organisation på ett genomtänkt sätt, för att skapa arbetsro. Kännedom om skolans organisation Skolans organisation gällande personal och lokaler har varit klar, förutom en vakans inför vårterminens slut. Elever och föräldrar har blivit informerade om den nya organisationen. Eleverna har tittat på de nya lokalerna och träffat personalen. Arbetet med skolans organisation har fungerat väl. Område Kännedom om skolans organisation flyttas till Främjande insatser. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas All personal utvärderar planen i april. Trygghetsgruppen analyserar utvärderingarna i slutet av maj. Trygghetsgruppen reviderar planen i början på juni. Ansvarig för årets plan Bitr.rektor

6 Främjande insatser Namn Innebörden av likabehandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Alla elever, föräldrar och personal ska känna till likabehandlingsplanen och eleverna ska förstå innebörden av likabehandling. Uppföljning görs under utvärderingsdagen. Insats Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig i varje klassrum och på Strömsbro skolas hemsida. Eleverna ska på olika sätt arbeta med begreppet likabehandling. Eleverna ska få kännedom om innehållet och få diskutera och utvärdera sitt arbete med likabehandlingsplanen. Personalen får arbeta med, utvärdera och på det viset vara delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. Detta arbete görs fortlöpande på arbetsplatsmöten och andra möten. Ansvarig Trygghetsgruppen, klasslärare och bitr.rektor Namn Ordningsregler Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever, föräldrar och personal ska känna till skolans ordningsregler. Ordningsreglerna skickas hem och klasslärarna samlar in de underskrivna reglerna. Uppföljning görs under utvärderingsdagen. Insats Vid höstterminens början arbetar klasserna med skolans ordningsregler. Ordningsreglerna skickas hem och föräldrarna uppmanas att diskutera reglerna tillsammans med sina barn. Föräldrar och barn undertecknar att de tagit del av reglerna. Elevrådet ansvarar för att ordningsreglerna kommer upp i varje klassrummen, matsal och vid entréerna. Klasserna utformar sina egna trivselregler.

7 Ansvarig Trygghetsgruppen, klasslärare och bitr.rektor Namn Öka tryggheten Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att öka tryggheten för eleverna. Att få förståelse för varandras likheter och olikheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Uppföljning görs av berörd personal efter kartläggningar och sociogram. Uppföljning görs även under utvärderingsdagen. Insats Fortsatt arbete med den organiserade fadderverksamheten och storsamlingar i Fsk-åk 3. Faddergrupper görs i september. Organiserat samarbete mellan yngre och äldre elever genom att eleverna t.ex. spelar teater, åker skridskor tillsammans, läser sagor för varandra, Hela skolan läser, lär de yngre eleverna lekar, äldre elever har elevens val i F-klass och i ettan och äldre elever planerar och genomför idrottslektioner för de yngre. Samtal utifrån värdegrunden. Fungerande rastvärdssystem. All personal som är ute använder de gula västarna. Information till vikarier om rastvärdssystemet och gula västarna. Överlämning mellan skola-fritids efter skoldagens slut. Elevvård i arbetslagen (elevrundor). Elevrådet diskuterar bandyreglerna. Kartläggning v.42 och 17 enligt Gävlemodellen. Eleverna förbereds inför kartläggningen. Sociogram genomförs under Temaveckan. Ansvarig Klasslärare, Trygghetgruppen

8 Namn Jämställdhet och alla människors lika värde. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Motverka de traditionella könsmönstren. Verka för jämställdhet och alla människors lika värde, oavsett kön eller sexuell läggning. Uppföljning görs av elever och lärare. Insats Traditionella könsroller granskas i reklam och media i åk 6 och 2. För att verka för jämställdhet diskuteras och belyses olika sexuella läggningar i åk 5. I åk 4 och 6 får eleverna arbeta med och diskutera innehållet i könsstereotypa tjej- och killböcker. Värderingsövningar med inriktning kön, görs fortlöpande under året i åk 1 3. Förskoleklasserna läser böcker om olika familjebildningar. Spontana samtal runt jämställdhetsfrågor. Ansvarig Klasslärare Namn Religioner, trosuppfattningar och etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Eleverna ska känna till att det finns olika religioner och trosuppfattningar. I åk 5 och 6 ska eleverna känna till innebörden av etnisk tillhörighet. Utvärdering inom klassens ram. Insats I åk 3,5 och 6 arbetar eleverna med de olika världsreligionerna. Spontana samtal runt elevernas egna erfarenheter fångas upp av personalen. Samtal kring högtider och traditioner. Ansvarig Klasslärare

9 Namn Förståelse för andra människors situation. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska få möjlighet att leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla efter detta motto. Uppföljning på lärarmöte senast v.48. Insats Under temaveckan, V.46, lyfter vi frågor om andra människors situation genom att läsa böcker och titta på film med efterföljande diskussion. Eleverna i åk 4 6 provar på handikappidrotter vid några tillfällen under läsåret. Eleverna på Tallbackens skola träffar regelbundet eleverna på Tallbo särskola. Ansvarig Klasslärare och Trygghetsgrupp vecka 48 Namn Riskzoner för kränkningar och trakasserier. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Skolans inomhus- och utomhusmiljö ska kännas trygg för eleverna. Uppföljning genom Gävlemodellens kartläggningar v. 42 och v. 17. Uppföljning görs kontinuerligt i de olika grupperna. Insats För att minska risken att bli knuffad i trappor ska alla hålla till höger. De vuxna har uppsikt över de riskzoner(hallar, bakom skolhuset, bakom ladan, vid träslöjden) som finns enligt tidigare kartläggning av elevrådet. Ett samarbete vid schemaläggningen måste ske, för att undvika trängsel i korridorer, trapphus och matbespisning. Motivera åtgärd Elevrådets tidigare kartläggning av riskzonerna, visade att många elever är rädda när det är trångt och de kan bli knuffade. Ansvarig Personalen

10 Namn Kännedom om skolans organisation. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Alla elever skall i god tid få kännedom om skolans organisation gällande lokaler och personal. Uppföljning sker i slutet av terminen. Insats Eleverna i åk 3 och barnen i förskoleklass skall innan vårterminens slut ha besökt de nya lokalerna och presenterats för sina nya lärare. För blivande förskoleklass ska överlämning ske enligt skolans överlämnanderutiner, se planpärmen. Alla elever ska i möjligaste mån känna till vilken lokal de ska vara i och vilken personal som ska arbeta med dem. Ansvarig Bitr.rektor

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Utvecklingssamtal Elevvårdssamtal Elevhälsoteamet som består av skolsköterska, bitr.rektor, kurator, specialpedagog och speciallärare har träffats regelbundet enligt läsårsplaneringen. Ett sociogram har gjorts i alla klasser under v. 46. Resultatet har analyseras i arbetslagen. En trygghetsmätning har gjorts v. 47. Resultatet har följs upp av klasslärarna. Alla elever i åk 5 har deltagit i den centrala trygghetsmätningen.. Trygghetsgruppen har träffas regelbundet, enligt läsårsplaneringen. Observationer har skett genom att i vardagen lyssna på och iaktta eleverna. Kartläggningar runt enskilda elever har gjorts. Samtal har förts med föräldrar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Under vecka 47 genomfördes en trygghetsmätning i alla klasser och på fritidshemmen. I klasserna gjordes även ett sociogram. En central trygghetsmätning för alla i åk fem har gjorts. På utvecklingssamtalen. Elevrådet har diskuterar trygghetsfrågor och ordningsregler. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört kartläggningar. Resultatet av trygghetsmätningarna har diskuteras i arbetslagen och på personalmöten, där förbättringsåtgärder för nästa års trygghetsplan utarbetas. En karta över riskzonerna inomhus och utomhus finns uppsatt i personalrummet. Resultat och analys Arbetet med arbetsron i klasserna och ljudnivån på fritids behöver fortsätta. Det har framkommit i enkäterna att ljudnivån på fritids lätt blir för hög pga att många elever vistas på liten yta. Arbetet med trygghetsmätningen har fungerat bra. Resultaten av tygghetsmätningarna har analyserats, följts upp och bearbetats i de olika grupperna. Det har framkommit att 94 % trivs i skolan, 98 % trivs på fritids, 95 % trivs i sin klass, 71 % tycker att de får arbetsro i skolan och 74 % på fritids. Vi behöver arbeta vidare med arbetsron i de olika grupperna. På sociogrammet har det visat sig att det har varit bra att välja tre kompisar istället för två. Ordningsreglerna ska revideras i april. Resurser har fördelas utifrån kartläggningar som gjorts.

12 Förebyggande åtgärder Namn Studiero/Arbetsro Alla barn ska känna till och uppleva vad studiero/arbetsro är. Uppföljning enligt Gävlemodellens kartläggningar. Åtgärd Studiero/arbetsro diskuteras i grupperna. Arbetsro kan se olika ut vid olika tillfällen/ämnen. Organisationen i klassrummet och på fritids ses över t. ex när det gäller att hämta och lämna saker, placering av saker, ljuddämpande material, information och användande av lokaler. Alla motiveras till att ta ett eget ansvar för studieron. Motiverad åtgärd Trygghetsenkäten visade att många elever upplever att de inte har arbetsro, när de arbetar i klassrummet. På Strömsbro skolas fritids uttrycker barnen själva att det är svårt att hitta utrymmen för spel och lekar, eftersom många barn delar på samma yta, vilket påverkar ljudnivån. Ansvarig Klasslärare, fritidspersonal

13 Rutiner för akuta situationer Personalen på Strömsbro och Tallbackens skola kommer under hösten att utbildas i att arbeta enligt Gävlemodellen vilket eventuellt kan påverka rutinerna. Policy Ingen elev eller personal skall känna sig utsatt för trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Utvecklingssamtalet ger information om elevens trivsel och trygghet Elevvårdssamtal i arbetslagen. Elevhälsoteamet som består av skolsköterska, bitr.rektor, kurator, special pedagog och speciallärare träffas varannan vecka. En pedagog per klass äter lunch med eleverna. Alla elever är allas elever vilket innebär att skolans personal är uppmärksam på incidenter, ingriper samt delger den personal som arbetar närmast eleven. Ett sociogram görs i alla klasser under v. 46. Resultatet analyseras av berörd personal. Kartläggningar enligt Gävlemodellen görs v. 42och v.17. Resultatet följs upp på lärarmöten, för- och frimöten och berörd personal. Alla elever i åk 5 deltar i den centrala trygghetsmätningen. Resultatet följs upp av klasslärarna. Buss- och rasttillsynssystem finns. Observationer sker genom att i vardagen lyssna på och iaktta eleverna. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Pedagoger, trygghetsgruppen vaktmästaren och bitr.rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal pratar med de inblandade eleverna/barnen, direkt vid den akuta händelsen. Vid behov hjälper en medarbetare till med övriga gruppen. Klassläraren och vårdnadshavare informeras. Vid upprepade kränkningar och trakasserier fyller berörd personal i blanketten "Rapport om kränkning". Biträdande rektor informeras snarast. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vid kränkning av elev från vuxen ansvarar bitr.rektor för utredning, samtal och dokumentation. Rutiner för uppföljning Om kränkningarna eller trakasserierna fortsätter kontaktas trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen gör en kartläggning med hjälp av övrig personal. Vid upprepade kränkningar och trakasserier fyller berörd personal i blanketten Rapport om kränkning. Personal ur trygghetsgruppen eller klasslärarna har samtal med den utsatta och dess vårdnadshavare. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? De som utfört trakasserierna eller kränkningarna och deras föräldrar kallas till samtal med personal ur trygghetsgruppen. Efter några dagar pratar trygghetsgruppen vidare med den utsatta. Vid behov ges extra stöd till honom/henne. De som utfört kränkningarna eller trakasserierna hålls under uppsikt de följande veckorna.

14 Övrig personal informeras. Efter ca två veckor görs ytterligare uppföljningssamtal med elever och föräldrar. Trygghetsgruppen dokumenterar det inträffade och de åtgärder som vidtagits. Bitr.rektor överväger och vidtar de åtgärder som behövs i varje situation. Bitr.rektor informeras kontinuerligt om ärenden när elevvårdsteamet träffas (varannan vecka). Rutiner för dokumentation Blanketten "Rapport om kränkning" fylls i vid upprepande kränkningar och trakasserier av berörd personal. Trygghetsgruppen dokumenterar de ärenden som överlämnats till dem, om det inträffade och de åtgärder som vidtagits, på blanketten Rapport om kränkning. Ansvarsförhållande All personal är ansvarig att ingripa vid alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. Vid upprepningar skrivs blanketten Rapport om kränkning av berörd personal. Om kränkningarna fortsätter anmäls detta till trygghetsgruppen som ansvarar för att utreda och åtgärda ärendet. Bitr.rektor har yttersta ansvaret för att rutinerna följs.

15

16 STRÖMSBRO SKOLA STIGSLUNDS REKTORSOMRÅDE UTBILDNING GÄVLE Besöksadress Hillevägen 11, Gävle Tfn (vx) (exp)