Förskolan Smedbys. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Transkript

1 Handläggare Datum Pia Ihse Förskolan Smedbys Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen Kalmar Tel vx pia.ihse@kalmar.se

2 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDUPPGIFTER 3 VÅR VISION 3 BARNENS DELAKTIGHET 3 VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET 3 PERSONALENS DELAKTIGHET 3 FÖRANKRING AV PLANEN 4 UTVÄRDERING AV MÅL MÅL 1 5 RESULTAT 5 MÅL 2 6 RESULTAT 6 PLAN FRÄMJANDE INSATSER 7 LIKABEHANDLING OCH ARBETA MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 7 LIKABEHANDLING FÖR FUNKTIONSNEDSÄTTNING 8 LIKABEHANDLING FÖR ÅLDER 8 LIKABEHANDLING FÖR ETNISK TILLHÖRIGHET 8 LIKABEHANDLING FÖR KÖN, KÖNSIDENTITET, KÖNSUTTRYCK OCH SEXUELL LÄGGNING 8 LIKABEHANDLING FÖR RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 8 ARBETE FÖR ATT STÄVJA KRÄNKANDE BEHANDLING 8 KARTLÄGGNING FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER RESULTAT OCH ANALYS 9 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER 11

3 3 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 Ansvariga för planen Förskolechef Pia Ihse samt förskolan Smedbys barnhälsateam. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den individ de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnens deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen ser olika ut på enhetens 14 avdelningar. Exempel på barnens inflytande och delaktighet är Litteratur (sagor) Teater med etiska samtal efter Lära barnen att sätta ord på sina känslor Vi styr indelningen av barnen vid aktivitet Arbetslaget observerar och noterar det som händer i barngruppen Skriva loggbok Uppföljningar tillsammans med barnen tex. barnmöten Sociala berättelser för att tydliggöra hur det egna agerandet påverkar händelser på förskolan Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna görs delaktiga genom veckobrev från avdelningarna, Ämnesdiskussioner på föräldramöten. Enhetens föräldrapanel som regelbundet besvarar frågor om vår likabehandlingsplan. En gemensam föräldraenkät för hela barn och ungdomsförvaltningen i Kalmar. Personalens delaktighet Följande arbetsgång använder vi oss av för att kontinuerligt följa upp arbetet med likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling: På upptaktsdagar i augusti går hela personalgruppen igenom förskolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Då revideras det som behövs och vi lägger upp eventuella nya strategier. Nya lagar och förordningar gås igenom Under året stöttar förskolans elevhälsateam arbetslagen På höstens föräldramöte tar pedagogerna upp förskolans likabehandlingsplan och planen mot diskriminering och kränkande behandling utifrån de behov som finns i barngruppen.

4 4 (11) Utvärderingar görs av barnen regelbundet i samlingar och möten. Av vårdnadshavare under våren och av personalen under upptaktsdagar i augusti. Förankring av planen Vi förankrar planen hos barnen bland annat. genom; samtal, reflektionsstunder, barnmöten samt sociala berättelser. För personalen sker förankringen vid upptaktsdagarna i augusti där vi gemensamt aktualiserar planerna. För vårdnadshavarna sker förankringen vid föräldramöten och utvecklingssamtal samt vid inskolning. I det förebyggande arbetet är det viktigt att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan hem och förskolan. Ett kontinuerligt samarbete sker bl.a. i samband med hämtning och lämning, då det ges tillfälle att följa upp likabehandlingsplanens intentioner utifrån varje barns behov.

5 5 (11) Utvärdering av mål Mål 1 Deltaga i den kommungemensamma fortbildningsinsatsen inom området sexuell läggning Resultatet efter genomförd utbildning har diskuterats i mindre grupper under en studiedag. Pedagogerna har också fyllt i en kommungemensam enkät. Resultat Enheten har under läsåret genomfört fortbildningsinsatsens tre delar. Efter varje diskussionstillfälle har vi bett arbetslagen att skriva en reflektion. Detta är ett axplock av olika reflektioner utifrån våra tre utbildningstillfällen Vi har haft ett genustänk länge i vår verksamhet. Vi tänker på hur vi komenterar barnens kläder och vilka aktiviteter barnen väljer. Barnen säger ibland att de inte vill leka med det motsatta könet, vilket vi har reagerat på. Barnen kommentarer också huruvida det är pojk- respektive tjejsaker. Viktigt att prata med barnen om det när det kommer upp. Vi tror inte att det är konstigt att de här sakerna uppstår då kläder och leksaker är väldigt könsbundet. Frågan är om det exempelvis någonsin kommer att bli helt accepterat att killar har kjol. Vi känner att förläsningen och filmerna gav oss en tanke att folk kan vara annorlunda utan att vi vet om det. Tyvärr ser attityder för olikheter olika ut. En öppen attityd och öppna åsikter kanske ibland är bättre än de tysta åsikterna. Det kan nog vara viktigt att prata öppet och skoja om annorlunda saker även de ämnena. Alla ska få vara som man är, det är okej att vara olika. Vi känner inte att vi har gjort några större förändringar men vi försöker ständigt tänka könsneutralt. Vi har utmanat barnens tankar genom att i temat klä "Puspinnen" (en pojkfigur) i kjol. Detta skapade diskussioner och tankar bland barnen. Vi tror att det har öppnat våra sinnen mer och att vi i situationer tänker efter mer och bemöter kanske på ett annorlunda sätt än tidigare. Den kommungemensamma fortbildingen är avslutad. Till nästa år är område sexuell läggning en del av det systematiska kvalitetsarbetet på våra avdelningar.

6 6 (11) Mål 2 Enhetsövergripande målet detta läsår var att varje arbetslag (14 st) i det systematiska kvalitetsarbetet skulle sätta upp ett prioriterat mål för sitt arbete med att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Utvärderinga av detta har genomförts på följande sätt. Avdelningarnas mål har diskuterats och utvärderats på avdelning, på förskolan och i enhetens grupp som jobbar med systematiskt kvalitetsarbete. Exempel på målområden för avdelningarna är Barnen ska utveckla sin empatiska förmåga utifrån sina individuella förutsättningar och bli mer medvetna om de sociala spelreglerna samt visa respekt för varandra och miljön. Vi ska respektera varandras olikheter och se det som en tillgång. Målet är uppnått när: barnen har utvecklat sin förmåga att göra något bra för någon annan tex genom att hjälpa eller hämta hjälp. barnen har förmåga lyssna på varandra uppmärksammar när någon behöver hjälp visa eller säga stopp och nej acceptera när någon annan säger eller visar stopp och nej Delaktiga för utvärdering har varit förskolechef och personal. Föräldrar har utvärderat löpande på tex föräldramöte eller i direkt samband med aktiviteter. Resultat För att göra arbetet med likabehandlingsplanen prioriterat på våra avdelningar var målet att alla arbetslag skulle sätta egna målområden i sitt systematiska kvalitetsarbetet. Det gjorde arbetslagen. Svårigheten när man som enhet inte har samma mål är att utvärdera på ett bra sätt. Det gör att resultatet av arbetet med fjolårets plan inte är lika synligt som det blir med ett gemensamt mål. Detta har diskuterats och till årets plan väljer vi att ha ett gemensamt detaljerat avdelningsmål.

7 7 (11) Plan Främjande insatser utvärderas senast Planen ska utvärderas genom enhetens systematiska kvalitetsarbete och på upptaktsdagar i augusti av förskolechef tillsammans med personalen samt i förskolans barnhälsateam. Pedagogerna på respektive avdelning ansvarar för att utvärdera tillsammans med barnen efter deras förutsättningar. Föräldrarna utvärderar i den årliga enkäten. Ansvarig förskolechef och barnhälsateamet. Likabehandling och arbeta mot kränkande behandling Mål och uppföljning Enheten Personalen ska följa denna arbetsgång på individ och gruppnivå när diskriminering och kränkande behandling bearbetas Diskussion i arbetslaget om vad man har sett och upplevt samt annan information som kommit arbetslaget till del. Snabb insats HÄR - NU Enskilda samtal med berörda barn och dokumentation Vid uppkomna situationer, samtal i barngruppen och/eller etiska samtal Delaktighet från föräldrar Observationer analys och åtgärd Uppföljning, nulägesanalys och återkoppling till föräldrar. Avdelningen Barnen ska utveckla sin empatiska förmåga utifrån sina individuella förutsättningar och bli mer medvetna om de sociala spelreglerna samt visa respekt för varandra och miljön. Vi ska respektera varandras olikheter och se det som en tillgång. Tecken på att målet är uppnått är när tex ett barn har: utvecklat sin förmåga att göra något bra för någon annan tex genom att hjälpa eller hämta hjälp. utvecklat sin förmåga lyssna på andra barn utvecklat sin förmågan att uppmärksamma när någon behöver hjälp utvecklat sin förmågan att visa eller säga stopp och nej utvecklat sin förmågan att acceptera när någon annan säger eller visar stopp och nej Pedagogerna deltar aktivt i barnens verksamhet för att skapa samspel och ta tillvara på möjligheterna som finns i alla våra olikheter. Uppföljning görs i avdelningens systematiska kvalitetsarbete. Ansvarig Pedagogerna på respektive avdelning.

8 8 (11) Likabehandling för funktionsnedsättning Mål och uppföljning enheten Förskolan Smedby arbetar för att ett barn oavsett funktionsnedsättning anpassar verksamheten så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Uppföljning sker kontinuerligt i ledningsgruppen. Vi anpassar den dagliga verksamheten efter den funktionsnedsättning barnet har. Ansvarig Pedagogerna i respektive arbetslag. Likabehandling för ålder Mål och uppföljning Att ingen ska bli trakasserad eller kränkt för sin ålder. Vi strävar efter att dela in barnen i grupper beroende på intresse och behov snarare än ålder. Ansvarig Pedagogerna i respektive arbetslag. Likabehandling för etnisk tillhörighet Mål och uppföljning enheten Förskolan Smedby arbetar för ett likvärdigt bemötande av barn och föräldrar oavsett etnisk tillhörighet. Genom att i möjligaste mån använda tolk samt översätta våra dokument till vårdnadshavares modersmål. Erbjuda barnen modersmålsstöd i de språk där modersmålsstödjare finns. Främja mångfalden vid inköp av material. Använda TAKK för att stimulera det flerspråkiga barnets språkutveckling. Ansvarig Pedagogerna i respektive arbetslag. Likabehandling för kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning Mål och uppföljning enheten Förskolan Smedby arbetar för ett likvärdigt bemötande av barn och föräldrar oavsett kön, könsidentitet och sexuell läggning. Vi pratar öppet om olikheter Vi uppmuntrar till nya roller i leken som utmanar gamla könsrollsmönster Vi har ett medvetet förhållningssätt till val av material och erbjuder en varierande, könsneutral lekmiljö där vi utmanar de stereotypa könsrollerna. Ansvarig Pedagogerna i respektive arbetslag. Likabehandling för religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning enheten Förskolan Smedby arbetar för ett likvärdigt bemötande av barn och föräldrar oavsett religion eller annan trosuppfattning. Pedagogerna respekterar och visar intresse för andra religioner och trosuppfattningar samt visar hänsyn vid olika högtider. Pedagogerna uppmuntrar barnen att berätta om sina upplevelser vid tex religiösa högtider. Ansvarig Pedagogerna i respektive arbetslag.

9 9 (11) Arbete för att förhindra kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning genom ett aktivt arbete i barngruppen med följande Exempel Litteratur (sagor) Teater med etiska samtal efter Lära barnen att sätta ord på sina känslor Vi styr indelningen av barnen vid aktivitet arbetslaget schemalägger en person som medvetet observerar och noterar det som händer i barngruppen Skriva loggbok Uppföljningar tillsammans med barnen tex. barnmöten Sociala berättelser för att ge barnen verktyg Ansvarig Pedagoger i respektive arbetslag Kartläggning förebyggande åtgärder Kartläggningen har skett genom observationer, samtal och arbete i föräldrapanelen och föräldraenkät. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, könsidetitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Barn och föräldrar har involverats i kartläggningen genom samtal med barnen samt föräldrarna genom föräldraenkäten och föräldrapanelen. Personalen har involverats i kartläggningen genom diskussioner på arbetsplatsträffar Resultat och analys Miljöns utformning på förskolan har stor betydelse för hur en barngrupp fungerar, så vi ställer oss frågan vilka signaler miljön sänder till barnen, pedagogerna och föräldrarna? Eftersom det oftast är vi vuxna som skapar den miljö som barnen skall vistas i på förskolan, så sänder vi också budskap om vilken sorts aktivitet som är önskvärd i ett specifikt rum.

10 10 (11) Med lekmiljö menar vi på vilket sätt lokalerna utnyttjas och om miljön görs attraktiv och inbjudande till lek för ALLA barn, både pojkar och flickor. Lekmiljö: miljö, omgivning, rum där lek kan få fritt spelrum, där fantasin får råda och där de inblandade kan hänge sig åt att låtsas samt få experimentera och vara nyfikna. Förebyggande åtgärder (Kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, funktionshinder) Förskolan Smedby skriver en rutin så att avdelningarna ska kunna säkerställa att alla barn introduceras till allt lek-material på förskolan? Rutinen blir ett led i att utforma lekmiljöer med utgångspunkt i bl.a. ett genusperspektiv. Barn lär sig att leka med alla saker i alla lekmiljöer. Planerade förbättringsåtgärder (där pedagogen/läraren har ansvar att introducera allt material.) Introduktionen görs i grupp, men också individuellt. (tex samling) Rummens pedagogiska miljön introduceras ett och ett till barnen (olika rum/miljöer t.ex. teknik-, skapande- musikrum-, uterummet m.m.). För det lilla barnet finns vi vuxna som trygghet i barnens närhet när de börjar utforska. Barnet kan börja utforska sin närmiljö, först när den är tryggt! Ledande frågor att ha med sig som pedagog vid en introduktion av lekmiljön. Vad kan man göra här? Hur beter man sig? Hur vill du att andra ska göra? Hur vill du själv göra? Vad leker man här? Hur leker man här? Viktigt att kontinuerligt följa upp så att barnen har förstått.

11 11 (11) Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Personlen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till husansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Se verksamhetshandbok Rutin Bu Vägledning i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Se verksamhet handbok Rutin Bu Vägledning i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Rutiner för uppföljning Förskolechefen och likabehandlingsgruppen ansvarar för uppföljningen av de egna framtagna rutinerna. Förskolan Smedbys arbetsgång på individ och gruppnivå när diskriminering och kränkande behandling bearbetas Diskussion i arbetslaget om vad man har sett och upplevt samt annan information som kommit arbetslaget till del. Snabb insats HÄR - NU Enskilda samtal med berörda barn och dokumentation Vid uppkomna situationer, samtal i barngruppen och/eller etiska samtal Delaktighet från föräldrar Observationer analys och åtgärd Uppföljning, nulägesanalys och återkoppling till föräldrar. I det löpande arbetet är det pedagogerna i respektive arbetslag som ansvarar för uppföljningen. Rutiner för dokumentation Dokumenteras skriftligt i de rutiner som finns i verksamhetshandboken. Ansvarsförhållande Pedagogerna i det aktuella arbetslaget. Att de följer de rutiner som finns i verksamhetshandboken.