Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
|
|
- Bernt Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type a indafte, och deas anändningsomåden, som spelat en sto oll föe dagens nätanslutna indafte. 4. Rita en siss dä du fölaa tonhöjd, nahöjd, totalhöjd, otodiamete och sept yta. Ungefä ila mått ha ett indafte med mäeffeten 6 W? 5. Vad betyde statind, mäind, stoppind och öelenadsind. Ange imliga äden på dessa. 6. Nä det gälle otons atal anände tilleana a indafte sig a te olia metode, ila? Fölaa fö- och nacdela med de olia metodena. 7. Vad hände med inden id en ulle. Rita en siss och fölaa. 8. Vi befinne oss på ett öppet platt landsap dä Hellmans exponenten i indhastighetens höjdbeoende ä α,5. På höjden m blåse det 6 m/s. Beäna: a. Vindhastigheten på höjden 5 m. b. Vindens effet pe m på m och 5 m höjd. c. Hu många pocent öa indens effet pe m fån 5 m till 7 m höjd? 9. I en sog ä täden i snitt 6 m. Nollplansfösjutningen beänas nomalt till 75% a egetationens höjd. Exponenten i indhastighetens höjdbeoende ä i sog,. Hu många pocent öa indens enegi fån 5 m till 7 m öe maniån?. Hu sto ä den ostöda indens effet pe m nä det blåse 8 m/s?. Å a elpodutionen med sens indaft 9,7 TWh. Om i anta att den åliga tilläxten i % omme ett aa onstant, hu sto måste den aa fö att podutionen sa bli TWh å? Jämfö med de senaste åens tilläxt.. I ett soglätt omåde ha man med en indmätae placead 5 m öe maen mätt upp en medelindhastighet på 5,5 m/s. Beäna indhastigheten på 8 m höjd.. Rita en siss innehållande minst itiga omponente fö en anlig onstution a ett indafte. 4. Namnge och besi de te huuduppgifte som stysystemet i ett indafte ha. as Bäcstöm Vesion 4-4-9
2 5. Namnge samt besi funtionen fö de dela i figuen nedan som ä numeade: 5, 6, 8,, och 4. Besi funtionen med en till te meninga adea 6. Hu sto effet pe adatmete an maximalt utinnas nä det blåse 8 m/s? 7. Hu stot ä massflödet genom en ideal indtubin med diameten 7 m nä det blåse 9 m/s? 8. Vi ha en ideal indtubin med diameten 44 m. Beäna poducead effet och indens aft på tubinen (ältaft) id indhastighetena 6 och 9 m/s. 9. Om atalet på en tubin ä onstant, ad hände med anfallsineln nä indhastigheten öa? Vilet följande altenati anse du ä ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a) anfallsineln öa b) anfallsineln ä oföändad c) anfallsineln minsa. Om i ha ett helt at otoblad med samma pitchinel fån centum till bladspets. Hu beo anfallsineln på adien? Vilet a följande altenati anse du aa ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a) anfallsineln öa med öad adie b) anfallsineln beo inte a adien c) anfallsineln minsa med öad adie as Bäcstöm Vesion 4-4-9
3 . Fö att sydda äxellåda och geneato fö öebelastning finns det tå metode som dominea manaden. Rita och fölaa.. Beäna optimal pitchinel och oda, id bladspets samt 5 m fån centum fö en tebladig tubin. Beäna äen optimal axiell och tangentiell indutionsfato. Tubinen ha en diamete på 4 m och sa onstueas fö löptalet 7. Anänd pofilen U-9-W-. Fösumma spetsföluste.. En tebladig tubin med en diamete på 7 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen U-9-W- som sa anändas famgå a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning id adiena m och m. Motiea de antaganden som måste göas fö att lösa uppgiften. 4. En tebladig tubin med en diamete på 4 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen FFA-W- som sa anändas famgå a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning m fån bladspetsen. Beäna äen effetoefficienten fö ingelementet med denna bladutfomning id optimal indhastighet. Motiea de antaganden som måste göas fö att lösa uppgiften. 5. En liten indtubin med en diamete på m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen som sa anändas famgå a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning mitt på bladen samt dm fån spetsen. Vilet atal ä lämpligt nä det blåse 7 m/s? Motiea de antaganden som måste göas fö att lösa uppgiften. 6. Beäna effetoefficienten fö ett ingelement ing adien 5 m fö en tebladigt indafte, nä indhastigheten ä m/s och otationshastigheten a/minut. Vid adien 5 m ä odan m och pitchineln,6. Egensape fö den anända pofilen U-9-W- famgå a figue nedan. Fösumma spetsföluste. Beäna äen totaleningsgaden fö ingelementet om äxellådans eningsgad ä 97% och geneatons 95%. Bladet ä dimensioneat fö ett loalt löptal på 5 id adien 5 m. Vilen indhastighet motsaa det och ad bli P då? 7. Vi ha tebladig tubin med diameten 7 m. Vid adien m ha bladen en oda på, m och pitchineln ä,5. Egensape fö den anända bladpofilen FFA-W- famgå a bifogade figue. Vid ett tillfälle ä bladspetsanas hastighet 75 m/s och indhastigheten 9 m/s och luftens densitet, g/m. Beäna axeleffeten som ingelementet mellan m och m bida med. Ta hänsyn till aotation och luftmotstånd. 8. Fölaa hu otons löptal påea effetiiteten. 9. Vad betyde a) EPF, b) geostofis ind, c) mäind, d) öelenadsind Ange äen imliga äden på dessa.. Medelinden på en plats ä 8 m/s. Feensfödelningen ä inte änd. Vad an indens enegiinnehåll pe m och å uppsattas till?. Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 8 m/s och fomfaton, Beäna fån detta hu många timma pe å som i an föänta oss att det blåse me än 5 m/s. as Bäcstöm Vesion 4-4-9
4 . Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 7 m/s och fomfaton,8. Beäna fån detta medianindhastigheten och medelindhastigheten fö platsen. Medianhastighet ä den indhastighet som det ä lia anligt att indhastigheten ä öe som unde.. I ett soglätt omåde ha man med en indmätae placead i en mobiltelefonmast m öe maen mätt upp en medelindhastighet på 5,4 m/s. Beäna den åliga enegimängden som an utinnas fån en ideal tubin med diameten 4 m och nahöjd 5 m. Motiea de antaganden som måste göas fö att lösa uppgiften. 4. På en plats ä medelinden 6,4 m/s och fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu många timma pe å det blåse me än 4 m/s. 5. judet fån bladen ä W 99, db(a), äxellådan 97,4 db(a) och geneaton 87, db(a). Vad bli det totala ljudemmittansen i watt och db(a)? 6. Fölaa ot följande begepp samt ange äen imliga äden på dem: a) fullasttimma b) apacitetsfato c) soliditet 7. Föetaget du jobba hos bli ebjuden att lägga ett bud på ett fem å gammalt indafte. Vindafteet beänas hålla 5 å till och poducea 55 MWh/å. ift och undehållsostnaden beänas aa öe/wh och i äna med att unna sälja elenegin fö 45 /MWh och elcetifiaten fö 5 /cetifiat. et finns en 5 åsgäns på elcetifiatbeättigande, så i ha baa å a med elcetifiat. Om fem å äna i med att göa en enoeing a äxellådan fö,5 M. itt föetag tillämpa en alylänta på 8%. Beäna nuädet a indafteet genom att beäna nuädet a alla intäte minus utgiftena. 8. Vi ha ett andelsägt indafte. Inesteingsostnaden ä,4 M och podutionen beänas till, GWh/å ilet delas på andela. iftostnaden fö eet uppsattas till, M/å + moms. Vad bli andelspiset och ad bli den åliga fötjänsten pe andel om ädet fö elenegin fö andelsägana ä öe/wh. Räna med en nominell änta på 5% och inflation på % samt asiningstid på å. 9. u ha alla tillstånd att sätta upp ett indafte. u ha fö asit att sätta upp ett 8 W Enecon-e, E48. å hitta du ett begagnat indafte som ä å gammalt, det ä en 5 W Enecon E4 (ds föegångaen till E48). E4: beänas poducea MWh/nomalå i å och osta 9.. E48: beänas poducea 9 MWh/nomalå i å och osta Fö båda altenatien gälle att öiga inesteingsostnade (fundament, elabel, mm) beänas till.6. och diftsostnaden till. /å. Räna med en änta på 5,5% och en inflation på,5% Beäna specifia podutionsostnaden (öe/wh) på elenegin fån de tå altenatien och ommentea esultatet. 4. et finns flea olia äntebegepp. Fölaa följande begepp: Inflation, Kalylänta, Nominell änta, Realänta, ROI. as Bäcstöm 4 Vesion 4-4-9
5 4. Ett indafte ostade M att uppföa och man äna med att det sa poducea 5,8 GWh/å. Elcetifiaten ä begänsade till 5 å. Om tio å planea man med en enoeing på M, öig dift och undehåll uppsattas till öe/wh. Beäna paybactiden om: a) elenegin an säljas fö 5 /MWh och elcetifiaten fö /st. b) elenegin an säljas fö 45 /MWh och elcetifiaten fö 5 /st. c) elenegin an säljas fö 5 /MWh och elcetifiaten fö /st. 4. Gafen nedan isa uppmätta pestanda fö ett indafte. Ge en ot motieing till espetie sa och maea i gafen a du se saet. a) Vad uppsatta du eets mäind till? b) Vilen typ a effetegleing ha tubinen? c) Ha detta e ett fast atal, tå fasta atal elle aiabelt atal? 4. et finns flea olia sätt att sapa aiabelt atal. Enecon anände sig a en mångpolig synongeneato medan Vestas ha en släpingad asynongeneato. Rita sisse som isa hu enegin öefös fån tubin till elnät enligt dessa oncept. Ange äen fö- och nacdela med dessa lösninga. 44. Ett indafte med en tubindiamete på 7 m sa onstueas. a) Vilet atal ä lämpligt id 8 m/s? b) Anta imliga eningsgade och beäna en uppsattning a mäinden om geneatons maximala effet ä 5 W. c) Anänd bladpofilen U-9-W-, as egensape famgå a bilaga, fö att beäna optimal bladutfomning id adiena m espetie m. Motiea de antaganden som måste göas fö att lösa uppgiften. as Bäcstöm 5 Vesion 4-4-9
6 Pofildata fö U-9-W uftmotståndsoefficient uftmotståndsoefficient Attacinel (gade) Attacinel (gade) 6 4 Glidtal / Attacinel (gade) as Bäcstöm 6 Vesion 4-4-9
7 Pofildata fö FFA-W-,6,5,4,, yftaftsoefficient l,,9,8,7,6,5,4,, Attacinel (gade),8 uftmotståndsoefficient d,6,4,,,8,6,4, Attacinel (gade) Glidtal l / d Attacinel (gade) as Bäcstöm 7 Vesion 4-4-9
8 Vinden en fia indens effet: P in Weibullfödelningens feensfuntion: f ( ) Wei ρ A c c Weibull sannolihetsfuntion: p ( < < ) Medelind id Weibullfödelning: Kubfaton: Wei c Γ + ( ) e e c c e Γ( + / ) [ Γ( + / ) ] c Fomelblad EPF ä 6/π nä Gammafuntionen: Γ( x + ) x Γ( x) Γ(, 5) π x : Γ( x) en fia indens medeleffet: A A ( ) EPF Höjdbeoende, exponentiell modell: Höjdbeoende, logaitmis modell: Allmänt Rotons inelhastighet: Axeleffet: Eleffet: Totaleningsgad: Axiell indutionsfato: P in ρ α ρ h h h h h h ln z h h ln z πn Ω [ad/s] om n [pm] 6 P ΩM P in P P P el in e P e η η äxel geneato e ( x )( x ),65,58+, x tubin a dä tubin indhastigheten genom tubinen a tanϕ + + Bc tanϕ + Bc ( ) ω Tangentiella indutionsfaton: a dä ω ä luftens otationshastighet Ω a( tanϕ ) a a tanϕ a tanϕ λ ( tanϕ) λ + λ ΩR spets öptalet: λ dä R otons adie Ω oalt löptal: λ λ id aståndet fån tubinaxeln R ( a) Relatia indens hastighet: el as Bäcstöm 8 Vesion 4-4-9
9 Relatia indens itning: ϕ actan a ( + a ) λ Massflöde genom tubin: ( ) ϕ α + β id attacineln α och pitchineln β m& ρatubin ρa a Vältaft: ρ F A 4a( a) Ideal tubin Effetoefficient: P P Pin 4a( a) Maximal effetoefficient: 6 P, max, 596 nä a / 7 Effet: P ρ A a ( 4 ) in P BEM M: df 4a( a) ρ πd 4 ρ Ωπ ρ ρ df el cosϕ + Bcd ρ B: dm el ( cosϕ)bcd M: dm a ( a) d B: ( ) cos Bcd Optimal design fö fitionsfi tubin med hänsyn till aotation ϕopt actan copt ( cosϕopt ) λ B Analys a tubin ( λ tanϕ) 4, BEM α stat β Bc λ + tanϕ λ jud judeffet: judtyc: Eonomi Paybactid: T ( ) å K å P austis p W 9 as Bäcstöm Vesion el W P summa P + P P 5 Pa ϕ p summa + p p i dä K i inesteing, I å åligt intät, å ålig diftsostnad I N + Nuädet a enstaa intät/utgift: ( ) x n x x K Nuädet a uppepad intät/utgift: N ( + ) I å f I å Kapitaliseingsfato: Nettonuäde: Ålig inst: Retun Of Inestment: ( + ) n f NNV N Ve K NNV V å f Vå ROI K i i x dä änta, n antal å
10 Sasföslag och lösningsföslag. Se och F sid,. Se senaste ecoappoten Kaftläget på Vädean, indpump, batteiladdae fö besining se (F sid 5-7) 4. Tonhöjdlängden på tonet (49 m). Nahöjdnaets höjd öe maen (någon/någa mete me än tonhöjden) (5 m). Totalhöjdbladspetsens högsta höjd (nahöjd+/) (7 m). Rotodiamete den septa ytans diamete (44 m). Sept yta π / (5 m ) 5. Statind den lägsta indhastighet som eet leeea effet. ( m/s) Mäind den lägsta indhastighet då eet poducea sin mäeffet. (-5 m/s) Stoppind indstya då eet stoppas a säehetssäl. (5 m/s) Öelenadsind den indstya som eet sa tåla utan att blåsa sönde. (55-65 m/s) 6. Ett fast atal enel onstution, inte så effeti Tå fasta atal gansa enel onstution, dubbellindad geneatoe ge bätte geneatoeningsgad, tå atal utnyttja inden bätte Vaiabelt atal utnyttja inden optimalt, ångligae onstution, äe afteletoni (F sid ) 7. Vinden öa på önet a en mju ulle, (F sid 7) 8. a) 7,6 m/s b) 5 W/m 78 W/m c) 6 % 9. Vi söe elationen mellan indens enegi, exempelis öe ett å: E E 876 P dt ,5ρA7 dt,5ρa 7 dt, ,5,5 ρa dt ρa dt P5 dt 5 5 ds indens enegi öa med 46%. W/m Antag ρ,5 g/m ge,5/*8 W/m. 7 ås öning, ds 9,7x 7 ge x(/9,7) (/7),8 ds 8% ålig öning.. Hä måste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden) uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Medelindhastigheten på 8 m höjd an h h ln uppsattas med hjälp a sambandet: z h h ln z Fån tabellen an i aläsa åhetslängden fö sog till z,5 m, ilet ge:,46 as Bäcstöm Vesion 4-4-9
11 8 ln,5 5,5 5 ln,5 8 6, m/s α h 8 8 Altenatit 8 5 5,5 6, 5 m/s h5 5. Fundament, ton, masinhus, tubin, huudaxel, huudlage, äxellåda, boms, geneato, tansfomato, inditningsgiae, indhastighetsgiae, stysystem, gimotoe. Se F sidan -., 4. Stysystemets funtione: Styning: Styning a eet så att bästa podution uppnås. Rita in masinhuset mot inden, älje lämpligt atal, oppla in och u geneato etc. iftöeaning: Sydda eet genom att öeaa tempeatue, atal, podution mm. Om något inte stämme stoppas eet och lam sicas till ägae och seicepesonal. iftuppföljning: Samla in statisti om eets podution, indföhållanden mm. Kan sicas till ägae, tilleae och myndighete. 5. Vindafteets dela 5: Huudlage. Hålle huudaxeln på plats. 6: Huudaxel. Öefö meanis enegi till äxellådan. 8: Växellåda. Öa atalet fån huudaxelns låga atal till ett atal lämpligt fö geneaton. : Geneato. Omandla meanis enegi till eletis. : Vindmätae. Mäte indhastighet och inditning. 4: Gimoto. Ha till uppgift att ida masinhuset mot inden W/m Antag ρ,5 g/m, p6/7) ge,5/*8 *(6/7)9 W/m 7. 9 ton/s Antag a/, ρ,5 g/m ge,5*π7 /4*9(-/)886 g/s 8. 6 m/s ge P W, F N. 9 m/s ge P4 W, F68 N, (ideal ds a/) 9. a. c. Pitchegleing Pitchegleing ä en a metodena att begänsa effetuttaget så att inte geneato och äxellåda öebelastas nä indstyan öeside mäind. Fö att begänsa effetuttaget ide stysystemet bladen så att attacineln minsa. en minsade attacinel ge en minde lyftaftsoefficient och tubinens idmoment hålls a på önsad niå. (F sid 9, Wizelius sid ) Stallegleing Stallegleing ä en a metodena att begänsa effetuttaget så att inte geneato och äxellåda öebelastas nä indstyan öeside mäind. (F sid 9, Wizelius sid, 9) Vid stallegleing ha man ett fast atal så fatinden ä i stot sett obeoende a indhastigheten. äemot så ä den infallande indens hastighet (-a) i sto gad beoende a den ostöda indens hastighet. Vid öande indhastighet öa ϕ och dämed pofilens attacinel α. Vid en iss attacinel släppe luftstömmen på ingens öeant, stallöesteging. et innebä att lyftaftoefficienten minsa, samtidigt som luftmotståndsoefficienten öa aftigt. Resultatet fö en äl designad oto bli att idmomentet fån tubinen stabilisea sig och sedan minsa id öande indstya. as Bäcstöm Vesion 4-4-9
12 . esign a tubinblad fö 4 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal) ä id α5,5. yftaftsoefficienten aläses till,5 och luftmotståndsoefficienten till 77 5, Vid bladspetsen. Vi ha löptalet giet till 7, så infallande indens inel äljs enligt: ϕ spets actan actan 5, 4 λ 7 et innebä att pitchineln id bladspetsen bli: β ϕ α 5,4 5,5, Bladbedden (odan) beänas enligt: spets R B spets ( cosϕ ) ( cos5,4), 68 spets,5 spets c m Axiella indutionsfaton an då beänas enligt: a spets spets sin 5,4 + + Bc tanϕ +,68,5/ tan 5,4 +,77 spets ( ) ( ) spets å få den i den tangentiella indutionsfaton enligt: a spets aspets λ ( tanϕspets ) ( + tanϕ ) Vid adien 5 m gälle: spets,48 et loala löptalet id adien 5 m beänas enligt: 5 λ λ λ 7 R / 4/ 5 5,7 Infallande indens inel äljs enligt: ϕ actan actan 7, 54 Pitchineln bli då: β 5 5 ϕ5 α 7,54 5,5, 5 λ B 5,5 Kodan: ( cosϕ ) ( cos 7,54), 945 a + Bc c m ( tanϕ + ),6 a a ( tanϕ5 ) ( + tanϕ ) 5 5 λ 5,85 as Bäcstöm Vesion 4-4-9
13 . esign a 7 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal) ä id α5,5. yftaftsoefficienten aläses till,5 och luftmotståndsoefficienten till 77 5, Vi älje att designa tubinen fö ett löptal på λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vid adien m. et loala löptalet an beänas fån: λ λ λ 7 R / 7 / Iinfallande indens inel äljs enligt: ϕ actan actan 9, 6 λ 4 et innebä att pitchineln id adien m bli: β ϕ 9,6 5,5, 9 α Bladbedden (odan) beänas enligt: spets B 4,5 ( cosϕ ) ( cos9,6), 9 c m Vid adien m gälle: et loala löptalet id adien m beänas enligt: λ λ λ 7 R / 7 / Infallande indens inel äljs enligt: ϕ actan actan 6, 6 λ Pitchineln bli då: β ϕ 6, 5,5, 8 B 6 α,5 Kodan: ( cosϕ ) ( cos 6,), c m as Bäcstöm Vesion 4-4-9
14 4. esign a 4 m tubin Giet: 4 m B Vi älje att designa tubinen fö ett löptal på λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vi sa beäna pofildata en mete fån bladspetsen, ds 4 R 7 m och en mete fån bladspetsen ge R 7 6 m Vi få då ett loalt löptal enligt: 6 λ λ 7 R 7 6 Infallande indens inel äljs enligt: 6 ϕ actan actan 6, 6 λ 6 I bifogad figu se det ut som att det bästa glidtalet ä id α7. yftaftsoefficienten aläses till, och luftmotståndsoefficienten till, 66 β ϕ Pitchineln bli då: 6, 7, 7 Bladbedden beänas enligt: B α 6, ( cosϕ) ( cos 6,), 54 c m Effetoefficienten fö ingelementet an beänas enligt: P,6 P P ΩR axel in λ ge P,6 ρ Ω Ω dm el el ρ ρ da πd π λ ( a) Ω sedan ha i äen el R ( a) λ R ( cosϕ) π Axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + Bc + ( cosϕ) Bcd Ω ( cosϕ) med dessa insatta i sambandet oan få i: ( a) λ Bc R 6sin 6, ( / tanϕ + ),54 (,/ tan 6, +,66) Så nu ha i allt i behöe fö att beäna effetoefficienten: P 7 7 (,) sin 6, (,sin 6,,66cos 6,) π ( cosϕ),54 π, 6,,56 Sa: Bladen sa ha en ooda på 5 cm och inlade -.7 gade i föhållande till otationsplanet. en beänade effetoefficienten fö ingelementet ä 56 %. Bc Bc as Bäcstöm 4 Vesion 4-4-9
15 5. esign a m tubin Giet: m Vi älje blad fö att det ä anligast (hade unnat älja ocså, ilet sulle undelätta tilleningen a oton) Vi älje pofilen FFA-W- eftesom i ha ba diagam med pofildata fö den pofilen. Vi älje att designa tubinen fö ett löptal på λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. I pofildata se det ut som att det bästa glidtalet ä id α7,, så i älje den attacineln. yftaftsoefficienten aläses till, Vi sa beäna pofildata mitt på bladet samt dm fån bladspetsen, ds R m och dm fån bladspetsen ge R,,, 8 m Och mitt på bladet ha i Vi få då loala löptal enligt:,8 λ λ 7 5,6 och R,5 λ λ 7,5 R R, 5 m Infallande indens inel äljs enligt: actan actan 6, 75 λ 5,6 ϕ och ϕ actan actan, 6 λ,5 Pitchinelana bli då: β ϕ 6,75 7,, 5 och α ϕ α β,6 7,, 5 Bladbedden beänas enligt: B,8, ( cosϕ ) ( cos 6,75), 87 c m och B,5, ( cosϕ ) ( cos,6), 599 c m Optimalt atal nä det blåse 7 m/s an beänas med hjälp a följande samband: ΩR πn λ och Ω ilet ge 6 λ πn 6λ Ω ge n 468 pm R 6 πr π Sa: Mitt på bladen sa i ha en ooda på 6 cm och pitchinel,5, dm fån bladspetsen sa oodan och pitchineln aa 4 cm espetie -,4. Optimalt atal id indhastigheten 7 m/s ä 47 pm. as Bäcstöm 5 Vesion 4-4-9
16 6. Analys a ett ingelement id adien 5 m Gina data: B 5 m c5, m β5 η,97 η,95 äxel gene,6 π n 6 m / s π 6 Rotationshastigheten fö tubinen ä: Ω, 4 Ω λ 5,4 oala löptalet id adien 5 m: 4, 8 5 n pm Nästa steg ä att bestämma bladens attacinel, ilet inte an beänas diet då bladpofilens pestanda enligt diagam i hög gad påea indhastigheten genom tubinen. En fösta gissning på attacinel an fås fån: α stat 4 4 β,6 6,7 7 λ 4,8 Vi an föänta oss en attacinel på 7±. Vi beäna,bem fö attacinlana på 6, 7 och 8. Infallande indens itning ϕα+βα+,6 i föhållande till otoplanet. Vi beäna ilen lyftaftsoefficient,, bladpofilen behöe ha fö att flödet ing bladen sa ha ineln φ enligt: sin Bc ϕ( λ tanϕ) ( λ + tanϕ) 5sin 8,6 ( 4,8 tan 8,6) ( 4,8 + tan 8,6), α 6 sin Bc ϕ( λ tanϕ) ( λ + tanϕ) 5sin 9,6 ( 4,8 tan 9,6) ( 4,8 + tan 9,6), α 7 sin Bc ϕ( λ tanϕ) ( λ + tanϕ) 5sin,6 ( 4,8 tan,6) ( 4,8 + tan,6), α 8 Säningspunten ä id α7,, φα+β7+,69,6 och,. uftmotståndsoefficienten an i aläsa i nästa diagam id α7, till,,5,, en axiella indutionsfaton beänas enligt: a + Bc + 8 π 5 sin 9,6 ( / tanϕ + ) (, / tan 9,6 +,),686 Vidmomentet fån ingelementet an beänas med B till ρ dm el ( cosϕ)bcd ( a),5 dm 5 dm (,, cosϕ) d (,686),5 546 sin 9,6 Effeten fån ingelementet fås a: (,sin 9,6, cos 9,6) 5 d d dp Ω dm, 56 d 4 W Nm as Bäcstöm 6 Vesion 4-4-9
17 Fia indens effet följe sambandet: P in ρ A Vilet fö ingelementet innebä: da ( 5 d) 78, 4 d dp in ρ,5 π W dp dp 4,56 d 78,4 d Effetoefficienten fö ingelementet bli då:, 54 P in Totaleningsgaden fö ingelementet bli:,54,97,95, 5 η η e P äxel gene Beäninga fö dimensionead indhastighet (nä loala löptalet ä 5) Ω,4 5 5 oala löptalet 5, motsaa 9, 4 m/s 5 λ Om dimensioneingen ä oet gjod sa den infallande inditningen aa optimal, ds: ϕ opt actan actan 7, 54 λ 5 Fån nedanstående samband an i äna ut ilen lyftaftsoefficient som alts id dimensioneingen c opt B ( cosϕ ) (detta samband bö aa anänt id dimensioneingen) Bc opt opt 5 ( cosϕ ) ( cos 7,54), 87 opt Fån diagam se i då att luftmotståndsoefficienten då ä,7 (id attacinel 4,9 ) en axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + Bc P,5 dp5 P in,5 + 5sin 7,54 ( tanϕ + ) (,87 / tan 7,54 +,7) Ω dm P in,5 5 ( a) ρ Ω (,6) ρ 9,4 π sin 7,54 ρ ( cosϕ) ρ A,6 Bcd (,87 sin 7,54,6 cos 7,54) ( π d) 9,4 d P, 5,56 as Bäcstöm 7 Vesion 4-4-9
18 7. Analys a ett ingelement id adien m 7 m R 6 m d m B m c, m β,5 9 m / s spets RΩ 75 m / s Gina data: Fö att hitta bladpofilens abetspunt i det bifogade lyftaftsdiagammet an i ita in, BEM sin Bc i diagammet, dä ϕ( λ tanϕ) ( λ + tanϕ) ϕ α + β Tubinens löptal id det gina tillfället an beänas enligt: spets λ 75 8, 9 et löala löptalet id adien m bli då: 75 λ λ R 9 6 7,4 Vi sa pica hitta säningspunten mellan pofildata och den atagande delen a:, BEM sin Bc ϕ( λ tanϕ) ( λ + tanϕ), ( 7,4tanϕ) ( 7,4+ tanϕ) Fö att få en fösta gissning på pofilens abetspunt an i beäna en imlig statinel enligt: α 4 4 β,5 4,9 5 λ 7, stat en fösta beäning a,bem med α5 och φ5,5 hamna unde pofilens lyftaft i diagammet, ds i sa älja läge inel, så α4 an aa nästa lämpliga, ilet hamna stax öe, omplettea med en punt däemellan och ita in den böjda uan i diagammet. Sammanställt: Attacinel α ϕ BEM 4 4,5,9 4,5 5,84 5 5,5,75 Vi an aläsa en säningspunt id α4, och,87, ilet ge ϕα+β4,+,54,8 U det anda diagammet an i aläsa,5 Axeleffeten fån ingelementet an beänas enligt: dp Ω dm ä inelhastigheten an fås fån: spets RΩ 75 Ω spets,8 ad s R 6 / as Bäcstöm 8 Vesion 4-4-9
19 Och ingelementets idmoment fån: ρ dm el ( cosϕ)bcd ä el ( a) dä den axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + Bc + sin 4,8 ( / tanϕ + ), (,87 / tan 4,8 +,5),75 Med oanstående samband insatta få i ingelementets axeleffet enligt: dp R spets ( a) ρ (,75) ( cosϕ)bcd 75, 9 dp 4 6 sin 4,8 (,87sin 4,8,5 cos 4,8), W Sa: ingelementets axeleffet beänas till 4 W 8. Vid låga löptal begänsas effetuttaget på gund a aotation, luften som lämna tubinen ha otationsenegi. Vid höge löptal öa atalet medan idmomentet minsa (PΩM). et minsade idmomentet ge läge otationsenegi hos luften effetiiteten öa. Vid onödigt stoa löptal minsa effetiiteten på gund a att luftmotståndet spela en stöe oll (F sid, 9) 9. Vad betyde a) EPF, b) geostofis ind, c) mäind, d) öelenadsind a) EPF Enegy Patten Facto, elle ubfaton. Besie föhållandet mellan medelädet a ubena a indhastigheten i föhållande till uben a medelindhastigheten. EPF ä 6/π id Weibullfödelningen med fomfaton ( ) b) På hög höjd påeas inte indhastigheten a mafitionen. en ind som inte bomsas a mafitionen allas geostofis ind. Ett nomalt medeläde ä 8- m/s. c) Mäind den lägsta indhastighet då eet poducea sin mäeffet. (-5 m/s) d) Öelenadsind den indstya som eet sa tåla utan att blåsa sönde. (55 m/s). 5, MWh (antag weibullfödelning med fomfaton, ilet ge ubfaton EPF,9) as Bäcstöm 9 Vesion 4-4-9
20 . Antal timma/å öe 5 m/s? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion fö att beäna hu sto del a tiden det blåse minde än 5 m/s och esten a tiden blåse det öe 5/s. Gina data c8 m/s,, p Wei ( < < ) e c e c p Wei,, 5, ( < < 5) e e e, 9844 et innebä att det antal timma det blåse me än 5 m/s an beänas enligt: (,9844) h t Sa: et blåse me än 5 m/s i 6 h/å. Median- och medelhastighet? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion: p Wei ( < < ) e c e c Sannoliheten att det blåse mellan m/s och medianhastigheten sa aa,5, ds:,5 p Wei ( < < ) median c median e c e median c median c median,5 e ge e, 5 ge ln, 5 c median / c ( ln,5) / /,8 ge c( ln,5) 7( ln,5) 5,7 m s ge median / Medelindhastigheten an fås fån: c Γ + 7 Γ + 7 Γ,8 (,555 )(,555 ),65,58+ (,555) 7 e,,555 6,5 m / s Sa: Medianindhastigheten fö platsen ä 5,7 m/s och medelindhastigheten ä 6, m/s as Bäcstöm Vesion 4-4-9
21 . Ålig enegimängd Hä måste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden) uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Kubfaton antas till,9 (analytist äde 6/π), ilet i ha id en Weibullfödelning med fomfaton. Medelindhastigheten på 5 m höjd an uppsattas med hjälp a sambandet: h h ln z h h ln z Fån tabellen an i aläsa åhetslängden fö sog till z,5 m 5 ln,5 5 5,4 6,5 m/s ln,5 en fia indens medeleffet pe aeaenhet på 5 m höjd an då beänas enligt: P in ρ,5 ( 5 ) EPF 6,5,9 W/m A en maximalt utinnbaa enegin pe å begänsas a otons septa yta, Betz gäns och åets timma Pin 6 enligt: E A P max 876h å ( π ) MWh/å A 7 Sa: Vi an maximalt utinna, GWh/å med en ideal tubin på 5 m höjd 4. På en plats ä medelinden 6,4 m/s och fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu många timma pe å det blåse me än 4 m/s. ösningsföslag: Vindhastigheten antas aa Weibullfödelad. Fö att unna anända weibullfödelningen måste i bestämma dess aatäistisa indhastighet, c. et an i få ia: c Γ + tillsammans med gammafuntionens egensape (, ) π och ( m + ) mγ( m) Γ 5 6,4 c Γ Γ + Γ + Γ an i beäna c enligt: 6,4,5 6,4 ( ),5 Γ(,5) 6,4 7, m / s,5 π Vi an beäna antalet timma pe å det blåse me än 4 m/s med hjälp a n 876 p Wei 4 c c ( 4 < < ) 876 e 876 e 876 e 4 h / å Sa: Kaatäistisa indhastigheten på platsen ä 7, m/s och det blåse me än 4 m/s i cia h/å. 4 7, as Bäcstöm Vesion 4-4-9
22 5. e austisa effetena summeas: 99, 97,4 P total Pblad + Päxel + Pgen + Ptotal,8 +,55 +,5,4 W Fö att beäna totalen i db(a): W total + P ge ( + log P ), 5 W total 87,4 db(a) 6. Gloso a) Fullasttimma: Åspodution delat med mäeffet. Nomalt ca h b) Kapacitetsfato: Veets medeleffet i föhållande till mäeffet. Nomalt ca 5% c) Soliditet: Bladens andel a totala septa ytan. a % 7. Nuädet a indafteet ösningsföslag: Fö dift och undehåll samt elfösäljning beäna i apitaliseingsfaton fö 5 å och 8% enligt f ( + ) n 5, 5,8,8 8,559 Så nuädet a elfösäljningen samt dift och undehållsostnaden beänas till: I N 8, , 8 M N 8, , 8 M Nuädet a elcetifiaten beänas med en apitaliseingsfato fö å och 8% enligt: f ( + ) n,,8,8 Så nuädet a elcetifiaten bli: N 6, , M 6,7 Nuädet a epaationen som planeas om fem å: x ( + ),5,8 5, M RN K 7 Nuädet a indafteet an då uppsattas enligt: VN I N + N RN N,8 + 9,,7 5,8, 5 M Sa: Med de gina föutsättningana bli nuädet a indafteet 4 M. as Bäcstöm Vesion 4-4-9
23 8. Andelsägt indafte Inesteing 4 Antal andela Andelspiset bli 5 /andel (ej momsplitigt) Realäntan ä nominella äntan minus inflationen, ds 5-. Kapitaliseingsfaton: f ( + ) n Nuädet a elenegin an uppsattas med:,, 4,877 I N f Eel I MWh 4,877, 7 M N f å 4,877, 98 M Nuädet a diftsostnaden: Nettonuäde: Ålig inst: NNV NVe Ki I N N Ki,7,98,4 9, 5 M NNV 9,5 V, M å f 4,877 Vå Vå, andel 65 Antal andela Åliga insten pe andel bli då: 9. Nytt elle begagnat? öse ut enegipiset u: Vilet ge: I MWh f NNV å + K f E å i K i I N Begagnat: Inesteingsostnad: K Kapitaliseingsfaton: Specifi podutionsostnad: ie 4 f ( + ) n,,4,4 N f E 8, f å + Ki 8, + 5 I MWh 48 / MWh f E 8, å Nytt e: Inesteingsostnad: K Kapitaliseingsfaton: Specifi podutionsostnad: ie 48 f ( + ) n,,4,4 å,59 f å + Ki, I MWh 45 / MWh f E,59 9 å Sa: Elenegin fån nya eet osta 4,5 öe/wh medan det begagnade eets enegi osta 4,8 öe/wh att poducea. Tots att det nya eet ä mycet dyae bli ändå elenegin i stot sett lia dy, det beo på att både ålig podution och aaande lislängd ä höge fö det nya eet. I MWh f å as Bäcstöm Vesion 4-4-9
24 4. Ränto. 4. Reseeat uppgiftsnumme fö paybactid 4. Tolning a pestandaua a) Veets mäeffet (full effet) uppnås id mäinden 6 m/s (öda uan) b) Eftesom effeten sjune id indhastighete öe mäind så ä det en passi effetegleing, och det ä nästan synonymt med passi stallegleing. c) etta e ha toligen fasta atal. etta ses a att den göna e-uan ha dubbla pucla. (sjune som ned id 6 m/s) Vid ett fast atal ä den smalae och ha en pucel. Vid aiabelt atal ha den en bedae topp. essutom ä det anligt att ombinea passi stallegleing med tå fasta atal. 4. Enecon, mångpolig synongeneato: + Ingen äxellåda - tung geneato - sto äxelitae Vestas, släpingad asynongeneato. + minde geneato (pga högt atal samt att både oto och stato leeea effet) + liten äxelitae - äxellådan as Bäcstöm 4 Vesion 4-4-9
25 44. imensioneing a indafte. ösningsföslag: a) Ett imligt antagande ä att anta ett löptal på 7, däfö att det ä ett löptal som isat sig ge ba eningsgad fö tebladiga tubine. Giet ä diamete 7 m, ds R,5 m och indhastigheten 8 m/s ΩR πn 6 Fån sambanden λ och Ω an i lösa ut atalet enligt: 6Ω 6λ n 5 pm π πr π,5 b) uftens densitet bua man äna med ρ,5 g/m. Totaleningsgaden, e, som begänsas a Betz gäns,,59, ä fö stoa masine som högst,4-,5. Som hemmabyggae an e,5 aa ealistist. en fia indens effet samt elpodutionen an då beänas med följande samband: P in P el ρ A P in e e ρ A e ρ πr öse ut indhastighet id elpodution enligt mäeffet / P el mä 5, mä, m / s ρ,5 e R,5,5 π π / c) Vi älje blad fö att det ä anligast (hade unnat älja ocså, ilet sulle undelätta tilleningen a oton) I bifogad figu se det ut som att det bästa glidtalet ä id α5,5, så i älje den attacineln. yftaftsoefficienten aläses till, 5 och luftmotståndsoefficienten,77 Vi sa beäna bladutfomning id adiena m espetie m. λ och λ λ 7 6 R,5 R,5 e loala löptalen bli: λ 7 4 Infallande indens inel äljs enligt: ϕ actan actan 9, 6 och ϕ actan actan 6, λ 4 λ 6 Pitchineln bli då: β ϕ 9,6 5,5, 86 och α β ϕ 6, 5,5, 8 α Bladbedden beänas enligt: c c B B,5 cos 6,,5 ( cosϕ ) ( cos 9,6),94 m ( cosϕ ) ( ), m och Sa: a) atalet id 8 m/s bö aa 5 pm b) mäinden bli m/s c) Kodan sa aa 9 cm espetie cm och pitchinlana,9 espetie,8 as Bäcstöm 5 Vesion 4-4-9
Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-4 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Physics
Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa och bifogat fomelblad.
Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type
Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: eltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp elmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa
Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type
Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type
Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfgo oh öningsuppgifte i indaftteni. Hu myet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu myet ha installeats oh podueats i Seige hittills i?. Nämn minst te type a indafte,
Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Öningstentamen (med äl mnga fgo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy och
Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 00-04-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa
Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 0-04-4 Tllämpad fys och eleton as Bäcstöm ösnngsföslag tll exempel p: Deltentamen Uthllg enegten 5 hp och Enegällo 5 hp Delmoment: Vndaft Hjälpmedel: Ränedosa och bfogat fomelblad samt
Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Övningstentamen (med väl många fågo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy
Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudingsfgo oh öningsuppgift i indafttni. Hu myt indaft fanns dt i Sig spti äldn nligt snast sstatisti.. Hu myt ha installats oh poduats i Sig hittills i?. Nämn minst t typ a indaft, oh das anändningsomdn,
Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl
Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning
GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
1 Två stationära lösningar i cylindergeometri
Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes
FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 4 pil 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Dt om cceletionen ge en sttning v bilens effet. Kinetis enegi vid 1 m/h:, MJ. Denn enegi fås på 1 seunde vilet medfö tt
Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15
Tentamen i Matemati, HF sep, l 8:-: Examinato: min Halilovic Undevisande läae: Fedi Begholm, Jonas Stenholm, Elias Said Fö godänt betyg ävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg, B, C, D, E ävs,,, espetive
V.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
Institutionen fö Meani Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@ech.th.se hesida: http://www.ech.th.se/~nap/ S4, 76 entaen i S4 Meani II, 76 S! Inga hjäpede. Lyca ti! Pobe ) ) y d x ey e ex en ed ängden otea
Grundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: Ladokkod: tentamen 145TG (41N19) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 1 juni 17 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel
9 Rörelse och krafter 2
9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)
Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
9 Rörelse och krafter 2
9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)
Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga
Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449
LE2 INVESTERINGSKALKYLERING
LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3
Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10
Lösningsförslag Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 0-06-0 Tillämpad fysi och ltoni as Bäcstöm ösningsföslag ltntamn i Uthllig ngitni 5 hp lmomnt: Vindaft Hjälpmdl: Valfi fomlsamling, ändosa och bifogat fomlblad. Tid: 0-06-0 4:00-8:00 Sal:
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
1808 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 1808 Sva och anvisninga Uppgift 1 a) Läget som funtion av tid fås genom sambandet: x(t) = v(t) dt = v 0 (1 t )dt = v 0 ( t 1 3 t3 ) + x 0 Eftesom x(0) = 0 gälle att x 0 = 0.
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic
Tentamen TEN, HF0, juni 0 Matematisk statistik Kuskod HF0 Skivtid: 8:-: Läae och examinato : Amin Halilovic Hjälpmedel: Bifogat fomelhäfte ("Fomle och tabelle i statistik ") och miniäknae av vilken typ
Nr 1406 BILAGA Försäkringstekniska storheter
3858 406 BILAGA. Fösäingstenisa stohete e fösäingstenisa stohetena i dessa gunde följe de allmänna beäningsgundena fö pensionsfösäingsbolagen som fastställdes a social- och hälsoådsministeiet 6.0.990 och
Grundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: tentamen Ladokkod: A145TG (41N19A) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 18-6-1 Tid: 14.-18. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Lösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism
Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h
1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att
MEKANIK KTH Föslag till lösninga vid tentamen i 5C92 Teknisk stömningsläa fö M den 26 augusti 2004. Kaftekvationens pojektion i plattans nomaliktning ge att : F ṁ (0 cos α) F ρv 2 π 4 d2 cos α Med givna
Övningstentamen. Syfte med tentamen
Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning
WALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSKPRS FNALTÄVLNG 3 maj 2014 SVENSKA FYSKERSAMFUNDET LÖSNNGSFÖRSLAG 1. a) Fasförskjutningen ϕ fås ur P U cosϕ cosϕ 1350 1850 ϕ 43,1. Ett visardiagram kan då ritas enligt figuren nedan. U L
Om α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m
LÖSNINGSFÖRSLAG 007 KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLINGEN 1 februari 007 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET UPPGIFT 1. Enelspaltsproblem. Med sedvanliga betecningar erhålles: λ v / f 340/ 680 m 0,50 m Om α är vineln
Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
7 Elektricitet. Laddning
LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva
ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led
y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.
1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på
Angående kapacitans och induktans i luftledningar
Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:
LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 LP 3. Systeets asscentru ligger hela tiden id aeln. Krafteationen för hela systeet: F = a P = M+ LP 3. Anänd definitionen a inetis energi. Varje ula har en cirelrörelse.
21. Boltzmanngasens fria energi
21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet
Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar
Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade
Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m
Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens
Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Den geocentriska världsbilden
Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade
Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!
14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen
Uppgifter 1994 års upplaga
Uppgifte 994 ås upplaga 994: 8.3 (Föutsätte vetoäning.) En vetial cylindis behållae ä delvis fylld med vätsa och otea med jämn vinelhastighet ω ing sin vetiala axel. Vätsenivån sjune då i mitten och höjs
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 0-0-7 Hjälpmedel: Fomelsamlig med tabelle i statistik oc äkedosa Fullstädiga lösiga efodas till samtliga uppgifte. Lösigaa skall vaa väl motiveade
För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.
I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att
TENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel
Kus: HF9, Matematik, atum: juni 9 Skivtid :-: TENTAMEN moment TEN (analys Eaminato: Amin Halilovic, tel. 79 Fö godkänt betyg kävs av ma poäng. Betygsgänse: Fö betyg A, B, C,, E kävs, 9, 6, espektive poäng.
Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09
Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan
Datum: Tid:
Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik
Temperaturmätning med resistansgivare
UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad
Övningar i Reglerteknik
Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa
IV. Ekvationslösning och inversa funktioner
Analys 360 En webbaserad analysurs Grundbo IV. Evationslösning och inversa funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com IV. Evationslösning och inversa funtioner 1 (11) Introdution
Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp
Elekto- och yteteknik Elektika akine och effektelektonik Stefan Ötlund 7745 Tentaen i EJ Eleffektyte, 6 hp Den juni, 4.-9. Räknedoa, foelaling och ateatik handbok (eta) få använda. Tentaen kan ge axialt
Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince
Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)
Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm
Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga
Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti
r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:
Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä
Finansiell ekonomi Föreläsning 2
Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid
Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)
Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag
160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan
Specifik ångbildningsentalpi (kj/kg) 10 0.012271 2477 20 0.023368 2453 30 0.042418 2406 40 0.073750 2592 10p. (bar)
B yckfalle öve e ösysem som anspoea olja 60 km ä 6. a. e fösa 0 km anspoeas oljan i en pipeline och efe 0 km dela oljan sig i vå paallella pipelines, se figu. Röens diamee ä 0. m och oljans viskosie ä
Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.
Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm
Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean
Uppgift 2. För två händelser A och B gäller P(A B)=0.5, P ( A ) = 0. 4 och P ( B
TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 juni 8 Ten i ursen HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF ( Tidigare n 6H3), KÖTEORI OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF4, (Tidigare
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.
FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften
a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI
Värme- och kraftteknik TMT JK/MG/IC 008-0-8 TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Onsdagen den 0 oktober 008, kl. 0.5-.00, sal E408 Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida
2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)
1 Föeläsning 11 9.1-9.2.2 i Giffiths Randvillko (Kap. 7.3.6) (Vi vänta till föeläsning 12 med att ta upp andvillkoen. Dä används de fö att bestämma eflektion och tansmission mot halvymd.) De till Maxwells
undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.
FYSIKTÄVLINGEN Finalen - teori 1 maj 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1 Vi beräknar först lyftkraften för en ballong Antag att ballongen är sfärisk med diametern 4πr 4π 0,15 0 cm Den har då
Ta ett nytt grepp om verksamheten
s- IT ä f f A tem, sys knik & Te Ta ett nytt gepp om veksamheten Vå övetygelse ä att alla föetag kan bli me lönsamma, me effektiva och me välmående genom att ha ätt veksamhetsstöd. Poclient AB gundades
Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.
1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte
2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)
Tentamen i Matematik HF9 (H9) feb Läae:Amin Halilovic Tid:.5 7.5 Hjälpmedel: Fomelblad (Inga anda hjälpmedel utöve utdelat fomelblad.) Fullständiga lösninga skall pesenteas på alla uppgifte. Betygsgänse:
Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
laiablanals I Vintn Ösikt föläsninga läscka Dt tj kapitlt i ksn bhanla bbl- och tipplintgal. Dn intgaln i känn till fån naiablanalsn b a f kan j ofta ss som aan n f mllan a och b fnktion a tå aiabl och
I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0
Föeläsning 3 Motsvaa avsnitten 3. 3.2.4, 3.3.2 3.4 i Giffiths Laplace och Poissons ekvation (Kap. 3.) I ett omåde utan elektiska laddninga satisfiea potentialen Laplace ekvation 2 () = 0 och i ett omåde
Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.
villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och
Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika
En intoduktion (v1.0) en intoduktion En intoduktion (v1.0) Innehåll 1.0 Olika fome av solenegi... 3 1.1 Passiv solinvekan...3 1.2 Solfångae...3 1.3 Solcelle...3 1.4 Koncentation av solljuset...4 2.0 Hu
θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar
1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme
Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB
MATEMATISK MODELLERING Att ställa upp en differentialevation som besriver ett förlopp Följande uttryc används ofta i olia problem som leder till differentialevationer: Text A är proportionell mot B (A
Flödesmätspjäll. Mätning. Metodfel Raksträckor erfordras enligt kortet på mätuttagen, för bästa mätnoggranhet.
lindab analsystem DIRU Montering För att uppfylla raen för täthetslass C sall spjällen monteras enligt Monteringsanisning Lindab Safe. För dimensionerna, och 6 sall transportsäringarna () alägsnas före
Instuderingsfrågor Energilagringsteknik 7,5 hp, vt 2012
Instudeingsfågo Enegilagingsteknik 7,5 hp, vt 1 Vämeöveföing och skiktning 1. Ge 6 skäl till vafö vatten ä så populät som lagingsmedium vid sensibel vämelaging.. Föklaa två viktiga skillnade i dimensioneingen
Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.
3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen
Biomekanik, 5 poäng Kinetik
Teori: F = ma Dessutom gäller, som i statien, Newtons 3: lag! Newtons lagar 1. Tröghetslagen: En ropp utan yttre raftpåveran förblir i sitt tillstånd av vila eller liformig, rätlinjig rörelse.. Accelerationslagen:
6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER
Kvantstatistik fö ideala gase 6 6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER 6. Fomuleing av det statistiska poblemet Vi betakta en gas av identiska patikla inneslutna i en volym V vilken befinne sig i ämvikt vid
Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB
Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Rederiet Sealine AB har undersöt specialfartygsmarnaden under senaste året för 700 000 r och funnit en lämplig fartygsstorle, som det an tecna ontrat på. Vid
Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem
Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla
Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Mekanik 2010 05 28 Mekanik fö I, SG1109, Lösninga till poblemtentamen, 2010 05 28 Uppgift 1: En lätt glatt stång OA kan otea king en fix glatt led i O. Leden i O sitte på en glatt vetikal vägg. I punkten
Kontrollskrivning Mekanik
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IFM) Macus Ekholm TFYA6/KTR Kontollskivning Mekanik novembe 06 8:00 0:00 Kontollskivningen bestå av 3 uppgifte som totalt kan ge 4 poäng. Fö godkänt betyg (G)
Kartläggning av brandrisker
Bandskyddsbeskivning v4.3 y:\1132 geby 14 mfl\dokumentation\1132 pt 199.doc Katläggning av bandiske : Revidead: - Uppdagsansvaig: Håkan Rönnqvist - Bandingenjö : - Bandingenjö Kungsgatan 48 B 411 15 Götebog
sluten, ej enkel Sammanhängande område
POTENTIALFÄLT ( =konsevativt fält). POTENTIALER. EXAKTA DIFFERENTIALER Definition A1. En kuva = ( t), och ändpunkten sammanfalle. a t b ä sluten om ( a) = ( b) dvs om statpunkten Definition A. Vi säge
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!
LEDNINGR TILL ROLEM I KITEL OS! En fullständig lösning måste innehålla en figur! L.1 Kroppen har en rotationshastighet. Kulan beskrier en cirkelrörelse. För ren rotation gäller = r = 5be O t Eftersom och
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
Motivering av högerledet i Maxwells 4:e ekvation
1 Motivering av högerledet i Mawells 4:e evation tudera följande eletronisa rets: I J 1 3 Q -Q Gaussdosa 4 I Vi väljer att använda cirulationssatsen på urvan. Ytan i högerledet an ju väljas på ett otal