Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Citronfjärilen 2014
|
|
- Simon Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Citronfjärilen 2014
2 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö... 5 I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling... 5 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 6 Demokratipolicy... 6 Kvalitetspolicy... 6 Personalpolicy... 6 Miljöpolicy... 7 Policy för folkhälsa och trygghet... 7 Ansvarig... 7 Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 2(7)
3 KVALITÉTSARBETE På förskolan arbetar man utifrån de lagar, mål och riktlinjer som uppdraget innebär. I samband med förändringsarbetet som pågått på förskolan har förskolechefen tillsammans med pedagogerna förtydligat, formulerat och lyft fram verksamhetsmål och pedagogiska ställningstaganden som ska gälla på förskolan. Det har medfört att det blivit enklare för pedagogerna att förhålla sig till verksamhetsmålen och grunden för arbete mot ett enat förhållningssätt på förskolan har tagit form. Tydliga mål och riktlinjer har varit till stöd för de utvecklingsprocesser som pågått i verksamheten för barn, pedagoger och verksamhet. Fokus har varit att framhålla Barnet som huvudperson på förskolan. Därför har medarbetarna professionellt bråkat med sina tankar kring begreppen; det kompetenta barnet, pedagogernas förhållningssätt, förskolans organisation och den pedagogiska miljön. Vilket inneburit att pedagogerna idag mer reflekterar kring sin pedagogroll och sitt uppdrag. De pedagogiska miljöerna har förändrats och barnen lyfts fram och synliggörs som viktiga på förskolan. Genom arbetsverktyget pedagogisk dokumentation och reflektionsarbete har barnens lärprocesser blivit en pedagogisk medvetenhet för pedagogerna att framhålla och arbeta utifrån. Pedagogerna har blivit mer inlyssnande och nyfikna på barnen. Vilket också inneburit att miljöerna har blivit mer tillgängliga för barnen samt att verksamheten och pedagogerna är mer flexibla i att följa barnen i deras intresse, lust och nyfikenhet. I förskolans organisation har även fokus lagts på ökad samverkan såväl inom enheten som enhetsöverskridande. Pedagogernas lärandetillfällen har inte blivit fler men inspirationsflödet och det kollegiala lärandet har ökat. Vilket är till gagn för båda enheter. De hjälper och utvecklar varandra. På förskolan har man tagit egna pedagogiska ställningstaganden under rubrikerna, det kompetenta barnet i fokus, pedagogernas förhållningssätt, förskolans organisation och den pedagogiska miljön. Dessa ställningstaganden har kontinuerligt speglats mot den verksamhet som bedrivs. Med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg har pedagogernas återkommande reflekterat kring barns lärande och förskolans måluppfyllelse. Arbetsplatsträffar, reflektionskvällar, KU-kvällar och utvecklingsgrupper sker i samverkan mellan områdets båda förskolor. De gemensamma mötesformerna har inneburit att även pedagogerna börjat reflektera kring sin egen verksamhet ur ett helhetsperspektiv. De får syn på sin egen verksamhet genom upptäckandet och granskandet av vänförskolan. Ett värdefullt arbetsverktyg för pedagogerna i det systematiska kvalitetsarbetet är den digitala loggbok de dokumeterar i. Kontinuerligt dokumenteras barns lärprocesser som det reflekteras det kring. Reflektions- och analysarbetet ger pedagogerna vägledning i hur de ska planera och arrangera verksamheten för barnen under kommande vecka så att processerna har möjlighet att leva vidare och leda till utveckling. Fokus har riktats till förskolans gemensamma arbete med "tema Närmiljö". Genom ett projekterande arbetsätt har barnens möjligheter för upptäckande och undersökande framstått som självklara vägar till kunskap. Pedagogerna har varit nyfikna på barnens lärprocesser och sett sig själva som barnens medforskare. De lär av varandra. I veckoreflektionen berättar avdelningarna för varandra om vad som pågår i deras projekt. Nya frågeställningar och nyfikenhetsfrågor uppstår. Lärande och utveckling sker på individ, grupp och verksamhetsnivå. Social struktur investeras i första hand i specialkompetenser. Kommunikation möjliggörs via tolkar. Det stora antalet 15timmarsbarn gör att en betydande del av den investering som social struktur utgör tappas genom utebliven ersättning för barnen som går 15 timmar under sommaren. Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 3(7)
4 Åtgärder för utveckling Fortsätta fördjupa oss i de på för förskolan satta verksamhetsmål Verksamheten utgår ifrån barnen där pedagogisk dokumentation är verktyget. Våra inom- och utomhusmiljöer ska vara tydliga och påverkbara för barnen och erbjuda olika mötesplatser. Det ska vinnas en tydlig röd tråd mellan hemvisterna. Dialog och samverkan mellan ALLA är grunden där olika ger goda relationer, kreativitet och utveckling. Fortsätta med det främjande arbetet utifrån likabehanlingsplanen. Det innebär att, Aktivt arbeta med barns språklighet och språkutveckling Ge alla barn möjlighet att vara med Skapa Vi-känsla. Se barns likheter och olikheter som en tillgång. Uppmuntra barns empatiska förmåga. Samarbeta med barnens föräldrar. Arbeta för pedagogernas gemensamma förhållningssätt. Dessutom ska skolområdets policy för ett interkulturellt arbetssätt återimplementeras i verksamheten. I en verksamhet där "Barnet ska ses som huvudperson" behöver barns möjligheter synliggöras och fokuseras även framöver. REDOVISNING AV UPPDRAG Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas Med en tilltro till barns förmågor och genom ett undersökande och utforskande arbetssätt skapas det möjligheter för barnen att prova sina förmågor, sin nyfikenhet och sina intressen. Pedagogerna har antagit ett reflekterande arbetssätt. Det uppstår ständigt nya frågeställningar att processa vilket är lika stimulerande som påfrestande för pedagogerna. Med tydliga mål och genom kollegialt lärande fortsätter utvecklingsprocesserna framåt i en verksamhet där barnens lärande och utveckling står i centrum. Samverkan mellan förskolan och Lextorpskolan pågår. Övergången för sexåringarna till förskoleklass har varit behaglig. Barnen har redan etablerat en relation till skolan när de börjar där. Genom kontinuerliga reflektions- och analysarbeten kring barnen och deras lärprocesser får pedagogerna vägledning för hur miljöer, material och aktiviteter ska formas för att på bästa sätt möta barnen och deras kompetens. det är utifrån barnens intresse, förutsättningar och förmågor som aktiviteter skapas, formas och erbjuds. Pedagogerna har antagit rollen att vara barnens medforskare i en miljö där barnens lärande och utveckling är i fokus. Åtgärder Alla medarbetares delaktighet i att reflektera kring barnssyn, kunskapssyn och lärprocesser Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 4(7)
5 I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö Förskolans lärande miljöer har blivit mer tillgängliga för barnen idag. Därigenom har deras möjlighet till inflytande och delaktighet i sin egen vardag ökat. Vilket är värdefullt eftersom det är viktiga faktorer för varje barns motivation, inspiration och kreativitet. Dock behöver arbetet med syfte och målformulering kring de olika pedagogiska miljöerna bli tydligare. Detta för att säkerställa innehåll och kvalitet i alla de strävans mål som förskolan har att uppfylla när det handlar om barns rätt till lärande. Arbetet med tema "Närmiljö" samt lärande miljön kring begreppet "måltiden" har fortsatt pågått. Gemensamt fokus över tid har lett till delat vidgat lärande. Ett ständigt arbete pågår med att försöka få till miljöer som är tillgängliga och stimulerande för barnen. Att få till miljöer som utgår från barns perspektiv är svårt och har blivit en utmaning som arbetslagen har kommit olika långt i. Det är pedagogernas förhållningssätt och synsättet på sig själv som pedagog som utmanas. Med gemensam kraft måste vi fortsätta utmana oss och våga förändra så att förskolans miljöer blir stödjande för alla barns lärande. Åtgärder Fortsätta utveckla den röda tråden i våra miljöer så att den hela vägen bildar ett sammanhang som är tydligt, välkänt och utmanande för barnen. I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling Pedagogerna synliggör sitt arbete med barnen i verksamheten på många olika sätt. Vårdnadshavarna får möjlighet till daglig återkoppling på vad deras barn har varit med om under dagen. Bildskärm, dator, Ipad och kamera finns på varje avdelning. Dokumentation finns tydlig och tillgänglig i såväl tamburen som inne på avdelningarna. Veckobrev skrivs och finns tillgänglig på förskolan såväl som på Trollhättan Stadshemsida. Föräldramöten och utvecklingssamtal hålls. Föräldrars intresse för verksamheten och barnens vardag har ökat. Pedagogerna arbetar aktivt med att vara nyfikna på barnen och deras lärprocesser. Genom dokumentationer får både barnen själva och pedagogerna stöd när de visar och berättar för föräldrarna om händelser och lärande i barnens vardag. Med bilden som stöd får föräldrarna ökad insyn i verksamheten och därmed ökar även deras möjlighet till delaktighet. Den dagliga tamburkontakten ses som främsta tillfället för föräldrar att få insyn i och inflytande i verksamheten. Åtgärder Förskolan behöver hitta nya former för mötesforum för att öka vårdnadshavarnas deltagande och delaktighet på förskolan. Ett arbetslag ska erbjuda utvecklingssamtal på ett nytt sätt, gruppsamtal. Förslag finns även att dessa kan erbjudas i språkgrupper Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 5(7)
6 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS Demokratipolicy Nämnderna skall stärka demokratin och öka medborgarnas insyn, deltagande, inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen i allmänhet och i den kommunala verksamheten i synnerhet På förskolan jobbar vi för ett enat förhållningssätt och samverkan som innebär dialog och kommunikation med alla. Det handlar om att synliggöra värderingar. Hur skapar vi möjligheter för möten på förskolan? Detta behöver tydliggöras och diskuteras för att vi på bästa sätt ska klara möta barn, vårdnadshavare och alla som kommer i kontakt med vår verksamhet. Genom de på förskolan formulerade verksamhetsmålen blir även demokratigrunderna i MRP och Fn:s barndeklaration något som ska genomsyra vår verksamhet. Med stöd av arbetsverktyget pedagogisk dokumentation har vi fokus på barns lärprocesser och kunskapsutveckling. Våra inom- och utomhusmiljöer ska vara tydliga och påverkbara för barnen och erbjuda olika mötesplatser. Det ska vinnas en tydlig röd tråd mellan hemvisterna. Därav borgar vi för en bra lärande miljö. I dialog och samverkan mellan alla skapar vi grunden för goda relationer. Vilket även innebär att vi även ska vara inlyssnande till föräldrar och deras tankar, funderingar och kunskaper. Det är viktigt att lyssna in barns tankar, frågor och antaganden för att möta dem så att de får ett inflytande över och därmed får en förståelse för att kunna ta ansvar utifrån sitt sammanhang. Kvalitetspolicy Nämnderna skall målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständiga förbättringar och fokuserar på kunder/brukare. Förändringsarbetet innebär en strävan att uppnå en förväntad kvalitetsutveckling enligt det nationella uppdragets intentioner. I dag går större andelen av barn i åldersgruppen 1-5 år i förskola under hela eller delar under denna period. Insikten om att det inte är en kostnad utan en investering som görs för våra barn är avgörande på de insatser som behövs i verksamheten Som pedagog är det av yttersta vikt att få insikt om vilken makt och påverkan man har i de förutsättningar som man skapar i barnens miljö där man själv är den viktigaste och avgörande pusselbiten. Att lägga fokus på barns möjligheter är avgörande och påverkar barns miljö och därmed kvalitet. Personalpolicy Personalpolitiken bygger på alla medarbetares vilja till medansvar och delaktighet och ska ge förutsättningar för ett ledarskap och medarbetarskap som bidrar till att stadens mål uppnås. Att som ledare tydligt ge en vägriktning utifrån uppdraget är viktigt för att varje medarbetare ska få förutsättningar till påverkan och inflytande. Det är även viktigt att varje medarbetare tar ett eget ansvar för att sätta sig in i sitt specifika uppdrag och vad det innebär. Utifrån detta ska innovation, kreativitet och entreprenörskap få florera, i dialogform medarbetare emellan. Att arbeta med organisationen i förändringsarbete är avgörande för att allas kompetenser effektivt ska nyttjas, men det finns en gräns där resurserna blir för knappa. I mitt ansvarsområde tillskjuts social struktur för att stödja våra förutsättningar att skapa god kvalite, eftersom Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 6(7)
7 vi samtidigt har många barn placerade 15 timmar utifrån områdets struktur försvinner en stor del av denna investering ut andra vägen När medarbetare är deltidssjukskrivna är det synligt i statistiken som hela frånvarodagar. Detta gör att sjukfrånvarostatistiken inte alltid ger en rättvisande bild. Vid sjukfrånvaro återkommande eller vid längre frånvaro kommunicerar jag som ansvarig chef med den enskilde medarbetaren och i aktuella fall med Hälsan. Miljöpolicy Nämnderna har ett ansvar att bidra till att visionen "Trollhättan - bärare av god miljö" upprätthålls. Det innebär att bidra till att bygga ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan, där vi förenar ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling. Skog natur och varsamhet om resurser tillhör vår vardag. Att följa inköpsavtal är viktigt eftersom det där har tagits miljöhänsyn vid upphandling. I stort följs dessa av verksamheten Policy för folkhälsa och trygghet Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att skapa förutsättningar för utveckling av en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. Vikten av att arbeta med att få vara olika och att olika är en tillgång är viktigt. Inom förskolan ska vi grundlägga att barn ska få vistas i en miljö där de vågar kan och vill leka och lära. Inflytande där vi lyssnar in barnen och vårdnadshavarna kring deras frågor tankar och funderingar och att ge respektfulla val. Fokus ska ligga på individers möjligheter istället för tillkortakommanden. Att se satsningar på barn, elever och pedagoger som en investering istället för en kostnad. Ansvarig Chef: Pernilla Alm Titel: Tf förskolechef Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 7(7)
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Citronfjärilen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Citronfjärilen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Upphärads skolas fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Upphärads skolas fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Akvarellen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Storken 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar Sibbebos verksamhet Vi arbetar efter vårt årshjul Temat planeras gemensamt i maj månad Vi arbetar efter visionen Jag vill, jag kan, jag vågar Reggio filosofin/barnsynen
Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Soluret 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Skogslyckan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Arbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kometen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Solstrålen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola
Verksamhetsplan för Förskolan Myggan En Reggio Emilia inspirerad förskola 2011 2012 Tillsammans möter vi världen i möjligheternas förskola Förskolan Myggan är en mötesplats för barn, föräldrar och pedagoger.
Förskolan Skogsgläntan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Förskolan Skogsgläntan Förskolan med det kompetenta barnets nyfikenhet i fokus En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016
Sandvikens kommun Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(7) Arbetsplan för Årsunda förskola 2015 2016 Under läsåret 2014/15 förändrade Årsunda förskola delar av sitt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kvarnen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola En kulturskola med hög kvalitet En kulturskola med hög kvalitet har ett utbud som ger möjlighet till både bredd och fördjupning. Där finns speciella undervisningsformer
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fjärilen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fjärilen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Qualis kvalitetssäkringssystem
Qualis kvalitetssäkringssystem Qualis kvalitet i grundskolan 2013 / 2014 Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera
Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Soluret 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :
Sid 1 (6) Snösätra Förskolor Pedagogiska ställningstaganden :? Vi bygger vår verksamhet på barnens nyfikenhet, lust och inre motivation! För att vi ska lyckas krävs att vi hittar en ingång till varje barn!?
Förskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola 2014/2015 2 (5) Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår 2015 2016. Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09
Köpings kommun Förskolan Solbacken Läsår 2015 2016 Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Vilka är Pysslingen Förskolor?
Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN Att leka sig in i skolans värld LUCIA GEOMAG BYGGE MED KAPLASTAVAR Mål för förskoleklass Att skapa en trygg och tillåtande miljö där: barnet känner sig
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6)
SBG1001, v1.2, 2010-04-07 BARN OCH 1 (6) Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor
LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Lyckan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Avdelningsplan! för! Havet!
Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Adolfsbergs intraprenad Förskolorna Skeppet och Skutan 2015-2016 1. Vision Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola som
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F-3 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Vällingklockan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Lillegården 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Matrisen En kreativ start på det livslånga lärandet En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Husaren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Strömslundsskolans fritidshem 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Strömslundsskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Dalkjusans skola 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
Arbetsplan. För. Paradisskolans Gröna Arbetslag 7-9. Läsåret 15/16
Arbetsplan För Paradisskolans Gröna Arbetslag 7-9 Läsåret 15/16 Vision och verksamhetens inriktning Trollhättans stads vision Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Verksamhetens
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Fritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Lokal verksamhetsplan Förskolan
Lokal verksamhetsplan Förskolan Område B Söderköpings kommun Läsåret 2015/2016 Söderköpings Vision 2020 Nationella mål och resursplan KF Skolplan BUN Verksamhetsplan BUN Uppföljningsplan BUN Lokal verksamhetsplan
Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan
Köpings kommun Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan Läsår 2015 2016 Annika Selling, Anita Sundström, Gun Eneroth, Ingrid Wernersson, Lena Gunnarsson 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan
Kollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.
Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. 1 Innehållsförteckning... 1 Kollegiala observationer på... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Gemensamt ansvar... 3 Kollegialt lärande... 3
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén
Central Barnhälsovård Bamse må bra tidning Handledning hälsosamtal vid 4 år Handledning hälsosamtal vid 4 år Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård
Arbetsplan för Hamneda förskola
Arbetsplan för Hamneda förskola 2014 Värdegrund Förskolan och skolan har en gemensam värdegrund, gällande Hamnedas rektorsområde. Förskolans/skolans uppgift är att, hos barnen/eleverna förankra och förmedla
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Muskötens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län
Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län Tre utbildningar av nya vägledare Personal från äldreomsorgen, LSS, Social psykiatrin Nätverksträffar för vägledare samt för utbildare Utbildare av brukarvägledare
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Upphärads skola 1-5 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Upphärads skola 1-5 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Förskola - Hem 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? 1-5
Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14
Likabehandlingspla n Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Innehåll Kön sid. 2 Könsidentitet och uttryck sid. 3 Funktionshinder sid. 4 Etnicitet sid. 5 Religion och annan
Förväntansdokument Bodals Skola F-9
Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Läsåret 2014-2015 Inledning Detta förväntansdokument syftar till att tydliggöra vilka förväntningar förskoleklass, skola och fritids har på vårdnadshavare och elever,
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Torshälla stads nämnd Datum 1 (6) Torshälla stad Torshälla Förskolor Torshällas förskolor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Inledning Alla förskolor ska arbeta aktivt och målinriktat
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord Läsåret 2011-2012 Skutan Norrbacka förskolor består av förskolorna Skutan, Norrbacka och Lyan, som har ett nära samarbete kring förskolepedagogik för barnen i området. Två dagbarnvårdare
Centrala Östermalms Förskolor
HANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN 2012 Verksamhetsbeskrivning Förskolans verksamhet omfattar: 6 förskolor, ca. 330 barn och ca. 70 pedagoger, en förskolechef och två biträdande förskolechefer. Enhetens namn: Centrala
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola Prästkragens förskola består detta året av 5 avdelningar, 2 småbarnsavdelningar 1-3 år, 2 avdelning för 4-5 åringar och en avdelning med Montessoriinspiriread
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2014-10-01 Planen gäller till 2015-09-30
En försko k la l Ett arbetslag Hur går vi vidare?
En förskola Ett arbetslag Hur går vi vidare? Möjligheter Hinder synpunkter från personalen Möjligheter Hinder Nyttja kunskap och Många relationer. erfarenheter hos varandra. Styrd verksamhet. Andra sångfåglar!