Lindsdalsskolorna. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Årsk.7-9 Lindsdalsskolan

Transkript

1 Lindsdalsskolorna Plan mot diskriminering och kränkande behandling Årsk.7-9 Lindsdalsskolan Upprättad augusti 2015 Reg.nr buldal

2 Innehåll Innehåll 2 Vision 3 Lindsdalsskolorna Styrdokument 3 Delaktighet och förankring samt Uppföljning och utvärdering 3 Ansvarsfördelning 4 Hur elev/vårdnadshavare anmäler diskriminering eller kränkande behandling 4 Definitioner 5 Kartläggning 6 Utvärdering av förgående års plan 7 Främjande arbete läsåret 2015/ Förebyggande arbete och mål läsåret 2015/ Rutin för åtgärder vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling 12 Handlingsplan mot våld 15 2

3 Vision På Lindsdalsskolan arbetar vi för att elever och personal ska trivas och känna arbetsglädje och trygghet i skolan. Vi vill att alla elever ska känna sig rättvist behandlade. Ingen elev ska komma till skolan och känna sig utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Trygghet och tydliga ramar är grunden för att elever ska kunna utveckla social kompetens och kunskap. Vuxna i elevernas omgivning är viktiga förebilder. I vår skola är ett positivt arbetsklimat viktigt. Vi tar tydligt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling. Lindsdalsskolorna 7-9 I skolorganisationen Lindsdalsskolorna ingår verksamheterna förskoleklass upp till årskurs 9. Verksamheten för åk 7-9 bedrivs i Lindsdalsskolans lokaler. Vi har 277 elever och c:a 40 personal. Styrdokument att arbeta efter: Skolans likabehandlingsarbete regleras sedan januari 1 januari 2009 i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för läsåret 2015/2016 Delaktighet Eleverna är delaktiga i arbetet med planen genom att individuellt svara på enkäter om upplevelse av likabehandling. Alla klasser får information om planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. I klassråd och elevråd samt kamratstödjargruppen finns möjlighet att ytterligare prata om likabehandling på skolan. Kamratstödjargruppen är delaktig i utvärderingen av planen. Personal på skolan är delaktiga genom information och diskussion på arbetslagsträffar, att svara på utvärderingsfrågor om planen samt representanter i Trygghetsgruppen. Förankring av planen Alla anställda på Lindsdalsskolorna 7-9 och alla elever får information om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vid läsårsstart. Vårdnadshavare informeras vid läsårets första föräldramöte. Likabehandlingsplanen finns anslagen i alla hemklassrum och även på Lindsdalsskolans hemsida. Uppföljning och utvärdering Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp och utvärderas i slutet av varje läsår. De främjande och förebyggande målen och åtgärderna utvärderas av elever och personal. Även de olika kontrollstationerna i kartläggningen kan användas som utvärdering. Utvärderingen ska vara klar 30/6-16. En ny plan presenteras inför det nya läsåret. 3

4 Ansvarsfördelning Rektors ansvar På plats i verksamheten ansvarar rektor för att - det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling. - om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och åtgärder vidtas samt rapportera till huvudmannen. - skolpersonal har gemensamma rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. - årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samverkan med personal och elever. Lärares och annan personals ansvar att: - anmäla till rektor om man får kännedom om att någon elev upplever sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning eller sitt bemötande av eleverna. - följa de förebyggande, främjande och direkta åtgärder som finns i skolans likabehandlingsplan. Elever har gemensamt ansvar genom att: - berätta för en vuxen på skolan eller vårdnadshavaren om diskriminering och annan kränkande behandling förekommer på skolan. - Uppträda så att kamrater känner sig trygga och mår bra. Elevernas vårdnadshavare har en viktig roll att uppmärksamma signaler från sina barn och förmedla till skolan det som är viktigt för skolan att veta för att kunna stötta eleverna/barnen på rätt sätt. Anmälan om diskriminering eller annan kränkande behandling Om en elev eller vårdnadshavare upplever att eleven utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att skolan får information om detta. I första hand kan man vända sig till klassföreståndare eller rektor med anmälan men det går bra att vända sig till övrig personal på skolan, som då vidarebefordrar detta till rektor. 4

5 Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Med direkt diskriminering menas att ett barn/en elev missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Med indirekt diskriminering menas när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett handlande som, utan att ha samband med någon diskrimingeringsgrund, kränker en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala beteenden (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och digitala sociala medier). Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier definieras som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, bilder eller jargong som är sexuellt anspelande och som upplevs som kränkande och ovälkomna. Det är den som utsätts för sexuella trakasserier som avgör vad hon eller han anser vara kränkande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn/en elev för att skapa en god miljö för hela barngruppen/klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet/eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. 5

6 Elevhälsan består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolkurator och specialpedagoger. Teamet träffas varje vecka. Trygghetsgruppen består av pedagoger från varje arbetslag, specialpedagog, elevassistent, biblioteksassistent, skolsköterska och skolkurator. Gruppen träffas varje vecka och tar upp den aktuella situationen på skolan utifrån trygghet och trivsel. En gång per månad är även kamratstödjarna på skolan med på dessa träffar. Kartläggning På Lindsdalsskolan kartlägger vi genom att Vad gör vi? När gör vi? Vem ansvarar för det? Lyfter elevers aktuella situation i skolan Arbetslagsträffar varje dag. Elevhälsateam varje vecka. Klasskonferens 1 ggr/termin Klassföreståndare Rektor Klassföreståndare Trivselenkät i klasserna V 7 Trygghetsgruppen Kommunövergripande elevenkäter gällande upplevelsen av skolmiljö och skolarbete. Frågor om upplevelsen av likabehandling ställs till vårdnadshavare och elev vid utvecklingssamtal Frågor om upplevelsen av likabehandling ställs till elev vid hälsosamtal September/oktober Barn- och utbildningsförvaltningen 1 gång/termin Klassföreståndare åk 7 Skolsköterska och skolkurator Anmäla kränkningsärenden Löpande under året Samtlig personal. Elevhälsan ansvarar för uppföljning av dessa. Information om eventuell förekomst av kränkande behandling. Vid överlämning från Åk 6 till Åk 7 Rektor, kurator Trygghetsgrupp som pratar om den aktuella stämningen på skolan Varje vecka Trygghetsgruppen 6

7 Utvärdering av föregående års plan Trygghetsgruppen har i samråd med skolledningen utvärderat föregående års plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalgruppen har via utvärderingsfrågor och gruppdiskussioner i arbetslagen lämnat sina synpunkter. Eleverna har medverka dels genom enkätsvar och genom Kamratstödjarna som har arbetat i grupper och utvärderat mål samt lämnat förslag på ytterligare områden vi kan jobba med. Utvärdering av insatser i det främjande arbetet: Kön, här visar analys av elevenkäter att det finns det ett fortsatt behov av fokus på genusfrågor då vissa elever uppgivit att de upplever skillnad i bemötande och förväntningar beroende på kön. Pedagogerna tänker på genusaspekten vid ex gruppindelningar men upplever att det kan vara mer av gemensamma diskussioner om genus. Etnisk tillhörighet, Religion och annan trosuppfattning Tolkar används då det behövts och behovet kommer troligtvis att öka. Skolan har med 11 elever ur åk 9 samt 3 vuxna medverkat i SKMA:s utbildning om Förintelsen samt om rasistiska och antidemokratiska idéer. Övriga elever har fått eller kommer att få lyssna på redovisning av detta. Personal bemöter och agerar om de får kännedom om främlingsfientlighet. Det har varit lugnare kring detta under detta läsår än på många år. Eleverna upplever att elever oftast behandlas lika oavsett etnicitet. Önskemål om att utveckla våra ämnesövergripande arbeten samt uppmärksamma FN dagen. Funktionsnedsättning Här finns mer att utveckla exempelvis kring olika hjälpmedel. Anpassningar finns men vi kan bli bättre ex friluftsdagar/orientering och funktionshinder. Sexuell läggning Framförallt i Biologin i åk 7,8 och 9 som detta tas upp och undervisningen genomförs utan värderingar om respektive sexuell läggning. Det förekommer heller inget diskriminerande undervisningsmaterial. Eleverna uttrycker att det är accepterat, alla behandlas lika men att det i språkbruket bland elever på raster förekommer nedsättande fula ord med anspelning på sexuell läggning. Ålder Vissa uppger att de märker skillnad mellan olika åk vad gäller generellt stöd. Inga elever uppger någon skillnad. Kränkande behandling: Skolans regler och planen mot diskriminering och annan kränkande behandling gås igenom och hängs upp i klassrummet. Information lämnas också på föräldramötet. Nya rutiner from detta läsår att alla klasser inleder höstterminen med en vecka schemabrytande aktiviterer med klassen och klassföreståndarna. Med fokus på samverkan, samarbete och gruppkänsla arbetar vi för att skapa trygghet i klassen och på så sätt stärka arbetsro och motivation. Önskemål finns om mer tid varje vecka för samtal i klasserna om ex. värderingar. Rastvakter finns enl. rastvaktsschema men vi behöver vidareutveckla och tydliggöra ordentligt. 7

8 Utvärdering av målen i det förebyggande arbete samt kartläggning som gjorts. Mål 1 Vi vill att alla elever på Lindsdalsskolan ska känna sig trygga i och runt skolan. En ny typ enkät genomfördes i februari där eleverna får svara på direkta frågor om sin upplevelse av trygghet på skolan. Resultatet av denna visar att de flesta elever, 96 %, känner sig trygga på lektioner. När det gäller trygghet på raster svarar 97 % att de känner sig trygga. Kamratstödjarna har gjort en trygghetsvandring på skolan. Klimatet i klassrum och korridorer är Ok, även om det kan var pratigt ibland. Språkbruket upplevs också OK även om det i bland i korridorer kan vara lite mer fula ord. De upplever att det finns vuxna att tillgå på raster om man behöver. Klimatet mellan elever och personal beskrivs som bra. Även i elevenkäten fanns möjlighet att ange otrygga platser. De platser som nämns som otrygga är framförallt toaletter och även omklädningsrum där man upplever att det inte alltid finns möjlighet till avskildhet. Ett fortsatt utvecklingsarbete med extern handledare för pedagogerna med Trygga klasser har genomförts i form av klassrumscoachning. Rutiner för rastvakter under skoldagen bör fortsatt uppdateras kontinuerligt. Trygghetsteamet har träffats varje vecka och fortsätter sitt utvecklingsarbete. Mål 2 Vi vill att alla elever på Lindsdalsskolan ska känna sig likvärdigt behandlade. På fråga om killar och tjejer behandlas lika svarar 26 % knappt eller inte alls. Elevenkäten visar att när de som upplevt kränkningar eller känt sig diskriminerade har det framförallt har rört sig om kön, några om etnicitet. Ett fortsatt arbete kring genusperspektiv är viktigt. Elevenkäten visar att det finns elever som upplevt sig kränkta, men att en stor del av dem inte kontaktat någon på skolan om detta. Ett fortsatt arbete med information om att tala om för någon vuxen om man känner sig utsatt är viktigt för att ytterligare stärka trygghet och likabehandling. Samtliga elever har fått information om Lindsdalsskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling och syftet med denna i samband med terminsstart. Planen finns även anslagen i alla hemklassrum. I enkäten svarar drygt ¾ av eleverna att de känner till arbetet mot kränkningar och trakasserier. Ett fortsatt aktivt arbete, genom att ständigt föra samtal om hur vi ska bemöta varandra samt det oacceptabla i att behandla någon illa vare sig med ord, blickar eller på annat sätt, måste fortgå. Många av kränkningarna vet vi förekommer online, på chattsidor eller i sociala medier varför det är viktigt att även detta uppmärksammas i undervisning och samtal med elever. Att det kan vara svårt att få kontinuitet i jobbet med värdegrundsfrågor i klasserna pga schemat uppföljning har tagits upp i utvärderingssvaren. Även mer tid till personalutveckling i detta är önskvärt. Värdegrundsarbetet, människors rätt till likabehandling löper parallellt med undervisningen i de olika skolämnena. Utifrån ovanstående utvärdering drar vi slutsatsen att arbetet mot fjolårets mål har haft effekt, men att det fortsatt finns ett behov att lyfta fram arbetet med likabehandling vad gäller kön samt fortsätta arbetet för en trygg skolmiljö. 8

9 Främjande arbete läsåret 2015/2016 Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Arbete görs under hela läsåret i den vardagliga skolmiljön utan förekommen anledning och gäller alla elever. Lindsdalsskolans mål är att alla elever, oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder ska ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska heller utsättas för sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling. Var och en ska respekteras utifrån sin person och ges samma förutsättningar för utveckling och utbildning. Insatser för att nå målet: Kön och könsöverskridande identitet Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett genusperspektiv på skolornas organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta genusaspekten i beslut där det är relevant, i organiseringen av skolornas arbete, i trygghetsenkäten samt i kvalitetsredovisningar. Ansvariga: all personal. Etnisk tillhörighet Samtal om värderingar, rasism och främlingsfientlighet förs regelbundet med eleverna i undervisningen Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. Ansvarig: undervisande personal För att öka delaktigheten i skolans verksamhet använder vi oss av tolkar och översättare vid samtal med vårdnadshavare och på föräldramöten. Ansvariga: respektive pedagog. Misstanke om främlingsfientliga handlingar tas på stort allvar. Klädesplagg eller andra föremål med rasistiska symboler tillåts inte på skolans område Rasistiska symboler tas bort från skolans område omedelbart. Polisanmälan avvägs. Ansvarig: rektor. Alla rasistiska organisationer är förbjudna att verka på skolorna. Ansvarig: rektor. Vi bemöter varje yttring av främlingsfientlighet och rasism. Ansvariga: all personal. Vi arbetar med aktuella händelser i världen för att skapa förståelse bland eleverna om allas lika värde. Vi uppmärksammar FN-dagen. Ansvariga: respektive undervisande lärare. Religion och annan trosuppfattning Samtal kring religioners likheter, gemensamma ursprung och skillnader integreras i undervisningen. Ansvarig: undervisande personal. Sexuell läggning Samtal om värderingar och normer kring sexualitet och könsroller ingår som en del av skolarbetet. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet att ingå. Ansvariga: all personal. Undervisningsmaterial granskas i syfte att inte använda material som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi- och transsexualitet. Ansvariga: undervisande pedagog. 9

10 Funktionshinder Vi arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. Ansvariga: rektor samt undervisande pedagog. Samtal med elever om fördomar och stereotypa föreställningar som kan finnas om människor med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp i media eller läromedel. Ålder På vår skola spelar åldern ingen roll. Oavsett ålder har alla möjligheter att utvecklas och rättigheter att ta plats. Ansvariga: All personal Mot kränkande behandling och sexuella trakasserier Alla elever och vårdnadshavare får ta del av Lindsdalsskolornas (7-9) icke förhandlingsbara regler redan första skolveckan på höstterminen. Ansvariga: klf Undervisande lärare bestämmer placering i klassrummet samt gruppindelningar utifrån att skapa trygghet och god inlärningsmiljö. Ansvariga: pedagogerna Under raster finnas det vuxna som rör sig i korridorer och uppehållsytor. Ett rastvakts-schema upprättas varje läsår. Särskilt viktigt är det att personal rör sig på de av eleverna angivna otrygga platserna på skolan. Ansvariga: rektor, personal. Klasslärarna arbetar regelbundet med frågor om trivsel, trevnad, respekt och bemötande med sina klasser. Allas lika värde är den centrala utgångspunkten i samtalen. Ansvariga: klf Alla elever i åk.7 får ett hälsosamtal med skolsköterskan och kuratorn om hälsa och trivsel. Ansvariga; skolsköterska och kurator. Trygghetsgruppen, med lärare, skolsköterska, biblioteksassistent och kurator, har regelbundna möten varje vecka samt har en direkt koppling till skolans kamratstödjargrupp som består av elever från åk 7-9. Ansvarig: kurator. Kamratstödjarna, med representanter från alla klasser åk 7-9, utbildas och har sedan regelbundna möten tillsammans med vuxna från trygghetsgruppen. Ansvarig: kurator Elevmedverkan i skolcafeét tillsammans med cafépensionärerna, 2 elever/dag. Ansvariga; klf Elevens val en timma/vecka vilket innebär förstärkning fördjupning i skolans ämnen där gruppvis över klass och årskursgränser. Val till kurs som pågår under 8 veckor. 3 perioder/läsår. Ansvarig: rektor Den fysiska miljön är viktig för en god trivsel och har betydelse för att motverka förekomsten av kränkande behandling. Regelbundet ses arbetsmiljön över i skolans samtliga lokaler och utomhusmiljö. Nedskräpning och klotter ska aktivt motverkas och det är viktigt att även eleverna blir delaktiga i detta arbete. Ansvarig: rektor 10

11 Förebyggande arbete läsåret 2015/2016 syftar till att minimera riskerna för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som i kartläggningen identifierats som riskområden Mål 1 Vi vill att alla elever på Lindsdalsskolan ska känna sig trygga. Åtgärder: Vi börjar läsåret med en upptaktsvecka för samtliga klasser där respektive klass tillsammans med sina klassföreståndare jobbar med exempelvis samarbetsövningar och värderingsfrågor för att skapa trygga och väl fungerande grupper. Ansvariga: Klassföreståndare Värdegrundsfrågor, hur vi på bästa sätt uppmärksammar, bemöter och respekterar varandra, ska ingå som en naturlig del i den dagliga undervisningen i alla ämnen. Viktigt att även ta upp hur vi förhåller oss till varandra på internet, sociala medier och chattforum. Ansvarig; respektive lärare och arbetslag Alla elever i åk 7 får föreläsning av Förbyggande teamet om hur vi ska förhålla oss till varandra på sociala medier. Ansvarig: kurator och klassföreståndare Samtliga elever får information om syftet med Lindsdalsskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Alla elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att en skolkamrat är utsatt eller ensam. Ansvarig: Trygghetsgruppen och respektive klassföreståndare Mål 2 Vi vill att fler elever ska uppleva att killar och tjejer behandlas lika oavsett kön Åtgärder Vi arbetar med att kontinuerligt föra diskussioner med eleverna kring frågor om genus, kön, jämställdhet exempelvis vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i media eller läromedel. Ansvariga: respektive pedagog. Genom ett aktivt förhållningssätt ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som skolan förmedlar. Som stöd i detta kan DO:s Huset modell användas för att ytterligare fokusera på hur vi ska arbeta med samtliga diskrimineringsgrunder. Ansvarig: Rektor, elevhälsa, Trygghetsgrupp. Föreläsning/utvecklingsdag om genusaspekten för personal. Ansvarig bitr rektor Översyn av trygghetsenkätens utformande för att tydligöra om, när och hur elever känner sig diskriminerade. Ansvarig: Trygghetsgruppen 11

12 Rutin för utredning, åtgärder och uppföljning samt dokumentation av anmälda trakasserier eller annan kränkande behandling Eleven har rätt till stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om att elev upplevt sig trakasserad eller kränkt ska agera enligt rutinen nedan. Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Vid behov kan trygghetsgruppen utifrån sin kompetens ge råd, stöd och vägledning. Elev upplever sig kränkt eller trakasserad av annan elev Steg 1 Ett första samtal med den utsatte ska ske i direkt anslutning till att anmälan gjorts. Klassföreståndare/berörd vuxen på skolan har tillsammans med ytterligare en personal samtal med den som känner sig kränkt så snart som möjligt. Viktigt att vara två vuxna som medverkar i samtalet för dokumentering. Frågor ställs om hur den kränkande behandlingen sett ut, när, hur ofta och var? Informera om hur vi går vidare, boka in en ny tid för uppföljningssamtal. Vårdnadshavare kontaktas för information om händelsen samt samtal och planering. Om behov finns tas kontakt med personal från Trygghetsgruppen Samtal med den eller dem som utsätter andra för kränkande behandling. Med på samtalet är också klassföreståndare för den eller dem som utsätter andra eller, vid behov, någon från Trygghetsgruppen. Informera om vad ni fått veta och fråga om vederbörandes inställning. Tydliggör att det inte är ett acceptabelt beteende att kränka någon. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. Informera om att händelsen kommer att följas upp genom samtal, samt att vårdnadshavare kommer att underrättas. Klassföreståndare underrättar samtliga vårdnadshavare om händelsen samt att denna kommer att följas upp av antingen klassföreståndare eller någon från Trygghetsgruppen. Samtalen dokumenteras och lämnas med anmälan till rektor via kurator. Rutinen för dokumentation följer Kalmar kommuns övriga rutiner för dokumentation, handlingarna förvaras enligt kommunens gemensamma rutiner. Rektor tar ställning till om anmälan enl. Socialtjänstlagen 14:1 eller anmälan till polismyndighet skall göras. Vid hot och våld gör rektor efter bedömning en anmälan till Arbetsmiljöverket. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen 12

13 Steg 2 Klassföreståndare eller den som blivit utsedd har täta kontakter med den utsatte för uppföljning så länge det behövs. Därefter sker kontakterna med större mellanrum för att senare avslutas. Alla samtal dokumenteras och lämnas till kurator. Steg 3 Om inte handlingarna upphör, informeras rektor om detta. Som en fortsatt åtgärd kan Trygghetsteamet involveras i ärendet. Rektor kan även kalla till möte med eleven/eleverna som utsätter andra för kränkande behandling samt dennes/deras föräldrar. Fortsatt kontinuerlig kontakt med de inblandades vårdnadshavare för uppföljning och utvärdering. Ärendet dokumenteras, dokumentationen lämnas till kurator. Ett arbete riktat till hela klasser kan om det framkommer behov av detta genomföras. Detta sker i samarbete mellan klassföreståndare och personal ur Trygghetsgruppen. Utifrån intervjuer med eleverna och vuxna som arbetar med klassen görs en kartläggning av gruppens sociala strukturer samt positiva och negativa egenskaper. Kartläggningen ligger sedan till grund för ett utvecklingsarbete i gruppen, vilket sker genom exempelvis samtal, samarbets-/värderingövningar och målbeskrivningar. Utvecklingsarbetet ska präglas av positivt tänkande, att verka för att alla ska få möjlighet till att uttrycka sina åsikter 13

14 Elev upplever sig kränkt eller trakasserad av vuxen på skolan. När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Steg 1 Den personal som får vetskap om kränkning/trakasseri, via elev, vårdnadshavare eller annan person skall kontakta rektor. Rektor ansvarar för att händelsen utreds genom samtal med berörda, dvs. såväl den som kan ha utfört kränkningen och den som blivit utsatt och att åtgärder vidtas, t ex ytterligare samtal. Steg 2 Rektor kontaktar vårdnadshavare och berättar om utredning och åtgärder. Rektor informerar berörd personal. Steg 3 Rektor har uppföljningssamtal med den elev som utsatts och vårdnadshavare samt med den som anmälts. Rektor anmäler till huvudmannen. Rektor ansvarar för att dokumentation sker och förvaras. Kollegor har alltid ett ansvar att reagera och agera om det förekommer att personal kränker elever. Elev upplever sig diskriminerad i skolan Rektor skapar sig en bild av det inträffade och utreder genom samtal med elev och vårdnadshavare. Rektor vidtar åtgärder, dokumenterar och följer upp ärendet. Rektor ser till att rutiner för att motverka framtida diskriminering arbetas fram. 14

15 Handlingsplan mot våld och hot Våld varierar från trakasserier i form av hot på olika sätt till våld i varierad omfattning Strävansmål Inget våld/brott ska förekomma på Lindsdalskolorna 6-9. Mål Att snabbt agera vid våldshandling eller vid hot som upplevs allvarliga och därmed förhindra att situationen förvärras. Åtgärder Den som utsatts för våld eller hot skall omgående få hjälp och stöd genom de resurser som samhället kan erbjuda. Vid behov kopplas skolsköterska och kurator in. Händelsen anmäls till rektor som alltid ska överväga en polisanmälan och om yrkesinspektionen bör kontaktas. Utredningen av händelsen skall omgående startas och dokumenteras. Elevernas vårdnadshavare kontaktas alltid. Elev eller arbetstagare som använder våld eller hotar med våld skall, om situationen kräver det, omgående förflyttas från den arbetssituation där den aktuella händelsen inträffat. Eleven skall, om situationen kräver det, snarast beredas undervisning i annan miljö. Vid behov kontaktas andra myndigheter. Resurser All personal på skolan, polis, socialtjänsten och Barn och ungdomspsykiatrin Redovisning/utvärdering/uppföljning Vidta åtgärder för att undvika en upprepning av det inträffade Alla tillbud redovisas för rektor, som beslutar om adekvat åtgärd. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskommelse. 15