STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i augusti 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomirapport för perioden januari juli 2 Verksamhetens nettokostnad 3 Avskrivningar 4 Pensionskostnader 4 Skatteintäkter och statsbidrag 4 Finansnetto 5 Investeringar 5 Lånefordringar 6 Likviditet 6 Lån 6 Prognossammanställning per den siste juli (driftredovisning) 7 Orsak till budgetavvikelse i driftredovisning 9 Kommunfullmäktige (KF) 9 Kommunstyrelse (KS) 9 Arbetslivsnämnd (AN) 10 Fastighetsnämnd (FN) 12 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 13 Kulturnämnd (KN) 14 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 14 Utbildningsnämnd (UN) 16 Socialnämnd (SN) 17 Hemvårdsnämnd (HN) 18 Miljö- och hälsoskyddsnämnd (MH) 19 Räddningsnämnd (RN) 19 Prognossammanställning per den siste juli (investeringsredovisning) 21 Orsak till budgetavvikelser i investeringsredovisning 23 Fastighetsnämnd (FN) 23 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 24 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 25 Utbildningsnämnd (UN) 25 Socialnämnd (SN) 25 Hemvårdsnämnd (HN) 25 Räddningsnämnd (RN) 25 Bolagsredovisning 27 Bilaga Periodresultat per den siste juli 31 1

3 EKONOMI KONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI JULI Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +169,9 vilket är 5,5 Mkr bättre än föregående ekonomirapport och 285,4 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 203,6 Mkr. Den prognostiserade positiva budgetavvikelsen beror sedan tidigare huvudsakligen på att skatteintäkterna förväntas bli bättre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället. Prognosförbättringen i denna ekonomirapport på 5,5 Mkr beror på till största del på att Sveriges kommuner och landsting har gjort en ny skatteprognos som innebär att kommunens skatteintäkter förbättras med 13,1 Mkr under Under perioden har emellertid kommunens finansnetto försämrats med 3,2 Mkr och verksamhetens nettokostnad ökat vilket försämrar det prognostiserade resultatet. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2010 Budget 2010* Budgetavvikelse Bokslut 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader , ,5 86, , ,9 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK -10,8-10,8 - -1,5-1,1 Därav Resultatbalansering -29,2-29, ,6-26,5 Därav Extraordinärt fastighetsunderhåll -126,1-126, ,9 - Därav Realisationsvinster fastighetsförsäljning 87, ,2 - Avskrivningar -221,1-232,9 11,8-195,0-188,4 Pensionskostnader -213,7-223,0 9,3-224,3-219,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,4 107, , ,3 Skatteintäkter & statsbidrag 4 019, ,2 133, , ,9 Finansiella intäkter 138,6 122,3 16,3 230,9 151,2 Finansiella kostnader -3,7-32,6 28,9-5,5-22,8 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 169,9-115,5 285,4 496,6 74,0 ÅRETS RESULTAT 169,9-115,5 285,4 496,6 74,0 Justeringar enligt balanskrav 33,7 126,1-92,4-390,4 15,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 203,6 10,6 193,0 106,2 89,4 * Reviderad budget 2010: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 203,6 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2010 Årets prognostiserade resultat 169,9 Realisationsresultat; pensionsmedel -5,3 Extraordinärt fastighetsunderhåll 126,1 Realisationsresultat; fastigheter/tomträtter -87,1 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 203,6 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) , ,8 60,0 Kalkylerade kapitalkostnader 384,2 405,6-21,3 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 142,5 142,5 0,0 Semesterlöneskuldökning/Reavinst fastigh/övrigt -32,4-79,7 47,3 SUMMA , ,5 86,0 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett överskott i förhållande till budgeterade medel med 86,0 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett överskott på 60,0 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna, vilket är 1,3 Mkr sämre än föregående prognos. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mkr KF KS BN AN S E FN TE KN BU UN S N HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN SN HN MH RN 2,3% -1,4% 2,6% -2,4% 53,8% 57,7% -4,4% 0,0% 0,0% -0,9% 1,1% -0,3% 5,4% 0,0% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till 221,1 Mkr vilket är 11,8 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 232,9 Mkr och 5,0 Mkr lägre än i föregående prognos. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny- och ombyggnationer av vissa grundskolor och förskolor senarelagts eller blivit försenade samt att några större projekt, såsom byggandet av ny äldreomsorgsfastighet redan under 2009 och 2010, utgått ur planeringen. Även vissa tidigare planerade investeringar i hamnen har senarelagts, däribland spårutbyggnad, muddring och uppförande av ny lagerbyggnad. Kommunen bytte vid årsskiftet anläggningsregister och håller på att göra en särskild genomlysning av kommunens anläggningstillgångar, vilket dels kan innebära att vissa anläggningar utrangeras, dels att kostnaderna för avskrivningar påverkas. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras i nuläget bli totalt 213,7 Mkr för 2010, vilket är 9,3 Mkr lägre än vad som har budgeterats. Den främsta förklaringen till budgetöverskottet är att uppräkningsfaktorerna har justerats ned med anledning av den finansiella krisen och lågkonjunkturen. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive statsbidrag, kommunal utjämning och fastighetsavgiftsmedel, prognostiseras uppgå till totalt 4 019,3 Mkr under 2010, vilket är 133,1 Mkr högre än budgeterat och 13,1 Mkr bättre jämfört med föregående ekonomirapport. Skillnaden beror på att Sveriges kommuner och landsting inkommit med nya beräkningar över skatteunderlagets utveckling. 4

6 Flera stora förändringar har skett sedan budgeten fastställdes i juni I budgetpropositionen för år 2010 tillförde staten ytterligare medel till kommunerna i form av tillfälligt konjunkturstöd. För Halmstads del innebar det nya tillskottet drygt 68,0 Mkr, varav cirka 41,0 Mkr är tillfälliga för år Kommunen har dessutom valt att reducera skattesatsen med 20 öre, från 20,98 till 20,78, vilket innebär en intäktsminskning med ungefär 31,0 Mkr. Därtill blev den definitiva slutavräkningen för 2008 års skatteinkomster högre än vad som förväntats tidigare. Slutavräkningarna för 2009 prognostiseras nu också bli något bättre än vad som var utgångspunkt i budgeten, cirka 6,5 Mkr. De senaste prognoserna över skatteunderlagets tillväxt är dessutom inte så negativa som befarats tidigare. SKL:s prognos från den 17 augusti innebar att den beräknade slutavräkningen för år 2010 förbättrats med 13,1 Mkr i förhållande till förgående prognos och är nu drygt 58,1 Mkr bättre än budget, samtidigt förväntas skatteintäkterna bli 27,5 Mkr högre för år 2010 än vad som beräknats vid budgeteringstillfället. Därutöver visar tidigare uppdaterade prognoser från SCB gällande fastighetsavgiftens utveckling att Halmstad kan räkna med intäkter om 142,3 Mkr för år 2010, vilket är drygt 6,0 Mkr högre än vad som har budgeterats. FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 134,9 Mkr, vilket är 45,2 Mkr bättre än budgeterat. Den negativa prognosförändringen på 3,2 Mkr sedan föregående prognos beror i huvudsak på att kommunens ränteintäkter från de kommunala bolagen förväntas bli lägre än tidigare prognostiserat på grund av det låga ränteläget. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället. Kommunens räntekostnader för upptagna lån inom certifikatprogrammet beräknas därtill bli lägre än vad som förväntades vid budgettillfället, dels på grund av det låga ränteläget men även beroende på att kommunen prognostiseras låna i mindre omfattning. Pensionsmedelsplaceringarna har hittills givit upphov till intäkter i form av ränta, utdelning och annan avkastning om 11,7 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. INVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 149,6 Mkr. Budgeten för nettoinvesteringarna totalt uppgår för år 2010 till 738,7 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 548,0 Mkr (4,9 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 190,7 Mkr. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 217,5 Mkr, vilket är 95,0 Mkr högre än budgeterat. 5

7 LÅNEFORDRINGAR Halmstad kommuns fordringar i form av lån uppgår den siste maj till 2 827,2 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 729,1 Mkr. PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fyra olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Placeringarna återfinnes sedan juni 2009 i SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega, Lux Absolutavkastning MEGA och Ethica Global MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie, SEB och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en förbättring av marknadsvärdet med 8,5 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 759,8 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2010 har värdet ökat med 30,9 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 59,6 procent. Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid årsbokslutet till 1 993,2 Mkr. Detta innebär att 38,1 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Årets bokförda netto av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår vid rapporteringstillfället till 11,7 Mkr. Ungefär hälften av beloppet utgörs av reavinst uppkommen i samband med omdisponeringar av medel mellan olika värdepapper. LIKVIDITET De likvida medlen uppgick vid månadsskiftet till totalt 65,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12-månaderscykeln (Mkr). Mkr aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul -100 Bankmedel 65 Placeringar 0 Total 65 LÅN Kommunen har vid prognostillfället inga upptagna lån inom kommunens certifikatprogram. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i månadsskiftet till 5,0 Mkr. 6

8 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE JULI (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetslivsförvaltning Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE JULI (SID 2) (DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

10 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) (KF) 010 Kommunfullmäktige (+ 252) Det beräknas likt tidigare uppstå en avvikelse på drygt 250 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamhetsområdet vid årets slut. Överskottet beror i huvudsak på att kostnaderna för representation och anslagen för vänortsbesök inte beräknas förbrukas helt under året. KOMMUNSTYRELSE (KS) (KS) 011 Kommunstyrelse ( ) Verksamhetsområdet beräknas erhålla en negativ budgetavvikelse på nästan kkr vid årets slut. Budgetunderskottet beror dels på att kostnaden för verksamhetsöversynen som genomförs under året förväntas bli högre än planerat, dels på att kostnaden för friskvårdssubventioner som uppkommit sent föregående år först redovisas under 2010 ( kkr). Kostnaden för friskvårdssubventionerna är dock mycket större än förväntat och beror troligen på att personalen utnyttjat subventionerna i högre grad än tidigare då dessa avskaffats under Dessa prognostiserade underskott uppvägs till viss del av att anslaget för entreprenörsregionen (+412 kkr) inte bedöms förbrukas helt under året. 031 Stadskontor ( ) Verksamhetsområdet prognostiserar i dagsläget ett budgetöverskott på nästan kkr, vilket är något sämre än föregående ekonomirapport. Budgetöverskottet beror till viss del på vakanshållning av tjänster inom framförallt samhällsbyggnadsenheten i avvaktan på kommande organisationsförändring (+700 kkr). Därutöver förväntas inte budgeterade medel avseende uppgradering av kommunens hissar ianspråktas under året på grund av förseningar. Positiva budgetavvikelser finns också bland anslagen för anpassningsåtgärder, arbetsmiljösatsning och omställningskostnader inte beräknas utnyttjas till fullo ( kkr), och att avsatta medel för rating av Halmstads kommun, inte bedöms förbrukas under året (+300 kkr). Överskottet reduceras emellertid av att lönefunktionen räknar med högre hyreskostnader på grund av flytt till nya lokaler (-300 kkr), samt att ekonomienheten räknar med lägre intäkter då tidigare ekonomitjänst gentemot AB Nissastaden minskas under året (-336 kkr). 090 Övrig gemensam verksamhet ( ) Ett överskott på kkr beräknas erhållas inom verksamhetsområdet i förhållande till den ekonomiska ramen. Den negativa budgetavvikelsen förklaras dels av att regeringsrätten den 14 januari 2010 beslutade om att momsbelägga kommunernas gatuparkeringsverksamhet. Beslutet innebar att de kalkylerade intäkterna för denna verksamhet blir cirka ( kkr) lägre än vad som budgeterats med. Den negativa budgetavvikelsen beror också på fattade beslut om att Halmstads kommun skall bidra med kkr till Region Hallands arbete med den europeiska sammanhållningspolitiken, vilket är kkr mer än budgeterat. Underskottet förväntas dock kunna uppvägas av att bland annat anslaget för Entreprenörsregionen inte kommer att förbrukas under

11 370 Kollektivtrafik +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras likt föregående ekonomirapport att hålla sin tilldelade budgetram vid årets slut. Hallandstrafiken har trots upprepade påtryckningar inte inkommit med uppgifter i tid till denna ekonomirapport som i dagsläget gör det möjligt att revidera tidigare prognos. 371 Färdtjänst +/- 0 (+/- 0) På helårsbasis förväntar inte verksamheten erhålla någon avvikelse mot tilldelad ram. BYGGNADSNÄMND (BN) 071 Byggnadskontor (+ 300) Verksamhetsområdet prognostiserar att erhålla ett överskott på 300 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Överskottet beror på att verksamheten räknar med att personalkostnaderna blir något lägre än budgeterat då en vakant tjänst inte har återbesatts. ARBETSLIVSNÄMND (AN) (AN) 130 Arbetslivsförvaltning (- 575) Verksamheten prognostiserar likt tidigare prognos med att uppvisa en negativ avvikelse på 575 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut. Verksamheten räknar med en utökning av antalet tjänster inom daglig verksamhet under hösten då nya brukare förväntas tillkomma. Budgetavvikelsen orsakas också av att arbetslivsnämnden beslutat att tillfälligt under perioden maj till och med december 2010 utöka personalen på försörjningsenheten med två socialsekreterare på grund av den höga arbetsbelastningen. Därtill har socialförvaltningen fakturerat arbetslivsförvaltningen för kostnader som uppstår hos dem då deltagare på grund av sjukdom inte kunnat delta i ordinarie daglig verksamhet, utan annan verksamhet i stället fått erbjudas på gruppboendet. Dessa negativa budgetavvikelser uppvägs till viss del av att Kammarrätten meddelat dom i fyra mål om särskild avgift/vite inom daglig verksamhet. De särskilda avgifterna som kommunen reserverade efter domen i Länsrätten sänktes Kammarrätten. Periodutfallet är lägre än föregående år, särskilt stor är minskningen för verksamhetens övriga kostnader, denna minskning beror på att arbetslivsnämnden inte längre har anslaget för köp av svenska för invandrare och arbetsmarknads relaterade utbildningar. 131 Ekonomiskt bistånd ( ) Verksamheten förväntas i dagsläget uppvisa en negativ budgetavvikelse på kkr i slutet av året. Prognosen har försämrats med kkr sedan föregående ekonomiska rapport beroende dels på att antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd förväntas bli fler än tidigare prognostiserats med, dels på att verksamheten belastas med Halmstads kommuns bidrag på cirka 500 kkr till Samordningsförbundet i Halland vilket verksamheten inte räknat med. Sedan tidigare beror den negativa budgetavvikelsen på att verksamheten räknar med att bidragen till enskilda kommer att öka beroende på rådande konjunktur och arbetsmarknadsläge. Denna ökning har varit kraftigare än vad verksamheten i början av året förväntade. Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att under året genomföras inom anslaget kkr. 10

12 Periodens intäkter avser återkrävt försörjningsstöd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Som följd av en fallande trend på arbetsmarknaden har antalet försörjningsstödstagare ökat jämfört med samma period föregående år vilket gör att även försörjningsstödskostnaderna har ökat. Under juli månad beviljades 741 stycken hushåll ekonomiskt bistånd jämfört med 686 stycken hushåll samma månad föregående år. SERVICENÄMND (SE) 200 Servicekontoret administration (+ 100) Verksamheten förväntar sig en positiv budgetavvikelse mot den fastställda ramen på 100 kkr. Avvikelsen beror på att kostnaderna för arvoden förväntas bli lägre på grund av två inställda sammanträden under Personalkostnaderna beräknas dock hamna högre än föregående år på grund av administration av riksdagsvalet. Detta beräknas i dagsläget ske inom planerad budget. Verksamhetens flytt till Torsgatan orsakar merkostnader men dessa kostnader förväntas mötas av lägre personalkostnader på grund av tjänst- och föräldraledighet. Periodens utfall är något sämre än samma period föregående år. Livsmedelstransporterna via samordnad varudistribution startade under april 2009, vilket gör att verksamheten först under 2010 kan redovisa helårskostnader även för denna distribution. 201 Kontorsservice +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget att ingen avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet -12 kkr är 907 kkr bättre än samma period föregående år. 202 Städ- och måltidsservice (+ 124) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och förväntar sig en positiv avvikelse på 371 kkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen på 500 kkr. Prognosen har förbättrats med 247 kkr sedan föregående ekonomirapport. Avvikelsen beror på att verksamheten prognostiserar med lägre lönekostnader på grund av fortsatta neddragningar samt lägre lokalkostnader. Samtidigt förväntas intäkterna blir något lägre än planerat vid årets slut. Periodens resultat är positivt, kkr. Föregående års periodresultat visade på ett överskott på hela kkr. Lönekostnaderna är en procent högre än föregående år. Lönekostnadernas ökning beror främst på generella löneökningar. 203 IT-service (+ 473) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och beräknas vid årets slut erhålla en positiv budgetavvikelse på 473 kkr i förhållande till den fastställda budgetramen. Avvikelsen beror helt på högre intäkter från debiterade IT tjänster. IT-service framhåller dock att hela den ekonomiska bilden avseende det nya konceptet med IT-arbetsplatser är för tidigt att utvärdera varför prognosen kan komma att revideras. Periodens resultat är positivt +376 kkr, jämfört med kkr för motsvarande period föregående år. Periodresultatet påverkas av att intäkter för support i tjänsterna IT-arbetsplats. Det nya konceptet med hyr-it är ännu inte utvärderat. Lönekostnaderna har ökat med 12 procent 11

13 jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att IT-service under 2009 förstärktes med 4 tjänster. 204 Kommuntransport (+ 170) Verksamhetsområdet förväntas erhålla en avvikelse på +250 kkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen. Prognosen har förbättrats med drygt 80 kkr sedan föregående prognos. Det positiva utfallet beror helt på försäljning av äldre fordon. Periodens resultat är kkr jämfört med kkr motsvarande period föregående år. Det positiva resultatet förklaras av försäljning av äldre, helt avskrivna fordon under perioden, inkluderat en äldre lastbil samt två äldre traktorer. FASTIGHETSNÄMND (FN) (FN) 205 Fastighetskontoret administration ( ) En negativ budgetavvikelse på nästan kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Det totala underskottet beror enligt verksamheten på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag förväntas överskrida budget. Verksamheten räknar med en fortsatt ökning av antalet ärenden och insatser för bostadsanpassningar även i år, även om ökningen inte är lika stor som föregående år. Att periodresultatet är nästan kkr sämre än samma period föregående år beror till största del på kostnadsredovisningen skiljer sig från föregående år. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning i denna verksamhet, förra året så fanns dessa i verksamhet 299 övrig fastighetsförvaltning. Periodutfallet för bostadsanpassning som redovisas under övriga kostnader är efter sju månader kkr. 209 Förvaltningsfastigheter ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen. Den negativa avvikelsen beror på att verksamheten räknar med merkostnader på 700 kkr avseende uppvärmning av gamla Sporthallen i avvaktan på rivning. De totala kostnaderna för snöröjning och konsekvenserna av snön medför enligt verksamheten en total budgetavvikelse på kkr. Periodens utfall är cirka kkr sämre än samma period föregående år. Det beror på att underhållskostnaderna är betydligt högre i år, kkr, jämfört med föregående år. I verksamhetens ekonomiska ram för 2010 ingår kkr i extraordinärt fastighetsunderhåll EFU, varav kkr är balanserade från Verksamheten räknar med att förbruka hela anslaget för EFU under året. Vidare är energikostnaderna kkr högre i år jämfört med föregående år, även kostnaderna för renhållning/städning, där snöröjningskostnaderna ingår, är kkr högre i år. 12

14 291 Skogsförvaltning (+ 141) Verksamheten förväntar sig en positiv avvikelse på nästan 150 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen. Den positiva budgetavvikelsen beror på att ett intäktsöverskott förväntas på vinterns avverkningar av barkborreskadad skog och skogsgallring inom östra Skedala. 299 Övrig fastighetsförvaltning ( ) En positiv avvikelse mot ram på kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Prognosen är den samma som vid föregående ekonomirapport. Överskottet beror huvudsakligen på att verksamheten prognostiserar med realisationsvinster på kkr vid försäljning av fastigheter. Exkluderat de icke budgeterade realisationsvinsterna om kkr visar verksamhetsområdet ett negativt prognostiserat resultat på nästan kkr. Detta underskott beror på att verksamheten prognostiserat med underskott beroende på ökade kapitaltjänstkostnader för färdigställda investeringar i hamnen. Fastighetskontoret har hittills inte fått täckning för dessa kostnader, cirka kkr, via arrendeintäkter vilket fastighetskontoret budgeterat med. Samtidigt räknar verksamheten med att nya arrendeavtal ska medföra en positiv budgetavvikelse på kkr. Verksamheten prognostiserar också med cirka kkr i lägre intäkter för tomträttsavgälder med anledning av tomträttsförsäljningar. Verksamheten har justerat den tidigare meddelade budgetavvikelsen för kostnader för energi och snöröjning till 920 kkr. Verksamheten räknar i dagsläget med att fastighetsskatten ska bli 700 kkr lägre. Periodresultatet är drygt kkr sämre än resultat föregående år, skillnaden beror till stor del på lägre intäkter för tomträttsavgälder. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning inte i denna verksamhet utan i verksamhet 205 förvaltningsfastigheter varför jämförelser mellan verksamhetens övriga kostnader mellan åren kan vara något missvisande. TEKNIK EKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) (TE) 320 Gator, parker och idrott ( ) Verksamheten prognostiserar med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut vilket är detsamma som vid föregående prognos. Det prognostiserade underskottet beror i huvudsak på att kostnaden för vinterväghållningen bedöms under året uppgå till hela 16,0 Mkr vilket är 10,5 Mkr högre än den av verksamheten internt budgeterade beloppet på 5,5 Mkr. Verksamhetens budgeterade belopp bygger på den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållning åren , där den genomsnittliga kostnaden var 5,0 Mkr. Dessutom påpekar verksamheten att den stränga vintern medför ökade kostnader för gatuunderhåll i form av ökade krav på beläggning, åtgärdande av potthål, reparation av skador på skyltar, stolpar, refuger och kantstenar med mera. Dessutom uppkommer ett underskottet avseende drift av isbanan på Stora torg på 0,4 Mkr exklusive kostnader för eventuell uppstart hösten VA-verksamhet +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet beräknar under 2010 inte erhålla någon avvikelse i förhållande till den fastslagna budgetramen. 13

15 KULTURNÄMND (KN) (KN) 460 Kulturförvaltning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar likt tidigare prognos med att hålla sig inom anvisad ekonomisk ram vid årets slut. Jämfört med samma period föregående är så har nettokostnaden minskat med kkr. Den lägre nettokostnaden beror enligt verksamheten dels på de verksamhetsförändringar som genomförts inför 2010, dels på att bidrag till föreningar och stiftelser periodiserats annorlunda under Vidare har intäkterna ökat med 221 kkr (3,0 procent) vilket till stor del beror på att en fritidsledartjänst numera internfaktureras barn- och ungdomsförvaltningen samt att kulturhusets försäljning av personaltjänster vid uthyrningar varit högre än samma period föregående år. Lokalkostnaderna har ökat med 415 kkr (2,9 procent), jämfört med samma period föregående år, vilket förklaras av att ungdomens hus Nolltrefem tillkommit samt att hyran för Mjellby konstmuseum höjts. Övriga kostnader har minskat med kkr (6,9 procent) vilket bland annat förklaras av att bidrag till föreningar och studieförbund minskat under 2010 samt att kostnader för inköp av media, arrangemang och konserter under perioden varit lägre. Lönekostnaderna är 422 kkr (1,3 procent) lägre än samma period föregående år. Att lönekostnaderna är lägre beror främst på att lönekostnaderna inom fritidsgårdsverksamheten minskat då två fritidsgårdar stängt samtidigt har ungdomens hus Nolltrefem tillkommit. BARN ARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg +/- 0 (+/- 0) Någon avvikelse mot den ekonomiska ramen förväntas inte för verksamhetsområdet. Resultatet är oförändrat sedan föregående ekonomirapport. Hyrorna prognostiseras bli kkr högre än vad barn- och ungdomsförvaltningen budgeterat med då fastighetskontoret enligt verksamheten gjort sena justeringar av hyrorna för Brunnsåkerskolan. Vidare prognostiseras skolskjutskostnaden bli cirka kkr högre än planerat, detta menar verksamheten beror på bland annat bristfälligt underlag från Hallandstrafiken. Förvaltningens IT-kostnader beräknas visa ett underskott på cirka 800 kkr vilket beror bland annat på högre licenskostnader än budgeterat. Verksamheten påpekar att det råder stor osäkerhet runt dessa kostnader och underskottet kan komma att bli så stort som kkr, beroende på hur mycket barn- och ungdomsförvaltningen debiteras för kommunens gemensamma IT-kostnader. Dessa negativa avvikelser kompenseras dock av att verksamheten har en centralt budgeterad buffert på cirka kkr för löner och övriga kostnader samt högre intäkter ( kkr). Barn- och ungdomsförvaltningen har slutligen haft extraordinära kostnader på cirka 100 kkr orsakat av det kraftiga snöfallet under februari månad. Årets prognos för personalkostnaderna är kkr vilket är kkr lägre än utfallet 2009 och motsvarar en kostnadsminskning på 0,8 procent. Detta beror på att antalet prognostiserade årsarbetare minskar med cirka 60 stycken under år 2010, minskningen sker framförallt inom grundskolan där antalet elever förväntas bli färre än föregående år. Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året. Det är en minskning med kkr motsvarande 0,5 procent. De lägre 14

16 intäkterna jämfört med föregående år, 996 kkr, beror framförallt på att interkommunala ersättningar avseende vårterminen 2010 ännu inte blivit fakturerade. Intäktsökningen från föräldraavgifter, kkr, beror bland annat på den nya barnomsorgstaxan som infördes den 1 mars 2010, vilken beräknas öka verksamhetens intäkter med cirka kkr under Att intäktsökningen inte blir större trots ny barnomsorgstaxa, vårdnadshavarnas löneökningar samt fler barn inom barnomsorg jämfört med motsvarande period föregående år beror på att allt fler familjer når upp till maxtaxetaket på kr. Under året kommer en retroaktiv inkomstkontroll avseende inkomstuppgifter som ligger till grund för barnomsorgsavgifterna 2008 att göras. Barn- och ungdomsförvaltningen räknar med att denna kontroll skall inbringa cirka kkr utöver årets barnomsorgsavgifter. Lokalkostnaderna är kkr högre än motsvarande period Ökningen beror bland annat på hyreskostnader för nya förskolor och idrottshallar och nya tilläggskontrakt. Övriga kostnader har ökat med kkr jämfört med föregående år vilket bland annat beror på att periodiseringen av köpta portioner sant periodiseringen av driftsbidraget har gjorts på olika sätt mellan åren. Bidragen till enskild barnomsorg och fristående skolor har ökat med kkr eftersom det finns fler barn inom dessa driftsformer men även på att högre bidragsbelopp. De högre bidragsbeloppen är hänförligt till förändrad lagstiftning vars syfte är att i större grad än tidigare likställa fördelningen mellan kommunala och andra verksamhetsformer. Lönekostnaden för perioden är kkr. Det är en minskning med kkr motsvarande 1,3 procent. Den genomsnittliga löneökningen 2009 blev 3,9 procent. I dagsläget har endast en mindre andel av de anställda inom barn- och ungdomsförvaltningen en klar löneökning för Förklaringen till att den totala lönekostnaden minskar något beror på att antalet årsarbetare för aktuell period minskade med drygt 80 årsarbetare jämfört med motsvarande period Personalförändringen har skett framförallt inom grundskolan eftersom att antalet elever har blivit färre. 649 Kulturskola (- 100) Verksamheten räknar i dagsläget att få en negativ avvikelse på 300 kkr mot tilldelad ram vilket är 200 kkr sämre än föregående prognos. Den negativa prognosen beror på att verksamheten räknar med att både elevavgifterna och intäkterna från genomförda konserter kommer att bli lägre än förväntat samt att personalkostnaderna blir högre på grund av fler rytmikpedagoger i de yngre årskurserna. Kulturskolan har i budgeten för 2010 sänkt bemanningen med nästan fyra stycken årsarbetare jämfört med föregående års budget. Denna anpassning påbörjades redan föregående höst. Prognosen för 2010 visar trots detta på en negativ avvikelse på 100 kkr i förhållande till de planerade personalkostnaderna vilket främst beror på utökningen av antalet rytmikpedagoger. Periodresultatet är 590 kkr bättre 2010 än föregående år. Intäkterna avviker marginellt med 29 kkr. Lokalkostnaderna avviker med -171 kkr. Den negativa avvikelsen beror på att kostnaden för lokalvård periodiserats olika mellan åren. Övriga kostnader avviker med 56 kkr, bland annat på grund av högre kostnader för läromedel för aktuell period under Bemanningen i juli 2010 är drygt 3 årsarbetare lägre än för motsvarande period föregående år, vilket medför att lönekostnaderna är 580 kkr lägre 2010 trots att medellönen ökat under perioden bland annat på grund av avtalsmässiga löneökningar. 15

17 UTBILDNINGSNÄMND (UN) (UN) 651 Gymnasieskola ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid året slut. Prognosen är oförändrad sedan föregående prognos. Underskottet beror på att verksamhetens elevprognos för 2010, visar att 111 fler elever än vad som är budgeterat tenderar att välja att gå till en fristående gymnasieskola eller till en annan aktör än den kommunala gymnasieskolan. Merkostnaden för detta beräknas till 9,8 Mkr. Motsvarande elevbortfall finns inom den kommunala gymnasieskolan vilket medför att budgeten för de kommunala enheterna förändrats med 9,7 Mkr. I dagsläget bedömer dock verksamheten att hela denna budgetjustering inte kan regleras under innevarande år. I samband med att de kommunala gymnasieenheterna lägger sina verksamhetsplaneringar för nästa läsår planeras en del av besparingen att göras under hösten, 5,6 Mkr. Resterande del 4,1 Mkr bedöms först kunna sparas in under våren Verksamheten planerar med att nuvarande underskott kommer att vara åtgärdat senast halvårsskiftet I övrigt poängterar verksamheten vikten av att anmälda personalförändringar genomförs i den takt som är budgeterad, i annat fall kommer inte nuvarande prognos att kunna hållas. Lönekostnaderna prognostiseras minska med kkr jämfört med utfallet år Kostnadsposterna för undervisande personal, icke undervisande personal och övriga lönekostnader prognostiseras i nuläget få ett lägre utfall i år än föregående års helårsutfall. Detta följer utbildningsnämndens beslut från augusti 2009 att kostnadsminskning bland annat ska ske inom personalkostnaderna. Utbildningsnämnden beslutade i augusti att Halmstads Gymnasieskola under 2010 ska minska sina kostnader med 12,0 Mkr, genom bland annat organisatoriska förändringar, lägre lokalkostnader, förändring av inköpsrutiner och reducera kompetenshöjande satsningar inom lärarlyftet. Periodens nettokostnad uppgår kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsminskning med 0,6 procent vilket beror på att fakturering för interkommunala intäkter ej har gjorts i juli samt att kostnaderna till de fristående gymnasieskolorna och andra huvudmän ej har blivit bokförda. Kostnaderna till de fristående gymnasieskolorna och andra huvudmän har ökat beroende på att fler elever jämfört med tidigare elevprognos valt dessa aktörer. Utöver detta har även vissa andra kostnader ökat jämfört med föregående år bland annat kostnaden för elevers resor. Utbildningsnämnden har tillsatt en utredning för att undersöka orsaken till kostnadsökningen på elevers resor. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år ökat med 0,8 procent, vilket innebär en kostnadsökning på kkr. Ökningen förklaras av normala avtalsmässiga löneökningar. 661 Vuxenutbildning +/- 0 (+/- 0) Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade budget under Periodens nettokostnad uppgår till kkr att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden ökat med 28 procent beror till största delen på att budgetmedel överförts från arbetslivsnämnden till vuxenutbildningen avseende svenska för invandrare, och arbetsmarknadsrelaterade utbildningar. Detta har medfört att budgetramen ökat 16

18 och att intäkterna minskat med motsvarande belopp. En kostnadspost som dock skiljer sig emellan åren är att köp av verksamhet från andra huvudmän ökat med kkr, vilket beror på att delar av yrkesvux och en större andel av gymnasiala utbildningar köps av externa utbildningsanordnare. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr, vilket är en minskning med 588 kkr jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen beror enligt verksamheten på att neddragningar gjort för att komma in i den minskade ramen. Detta har skett främst gällande icke undervisande personal. 669 Uppdragsutbildning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar för helåret kunna hålla sitt fastställda vinstkrav på kkr. Periodens nettokostnad/resultat efter sju månader uppgår till kkr vilket kan jämföras med kkr för motsvarade period föregående år Att nettokostnaden/resultatet försämrats med kkr beror framför allt på att intäkterna har minskat med 262 procent. Anledningen till detta är att faktureringen inte har gjorts för utbildningar som startats upp under första kvartalet 2010 samt att uppdragsutbildningen har en något lägre beläggning än vad man hade vid samma tidpunkt föregående år. Personalkostnaderna har jämfört med samma period föregående år minskat med 28 procent, 531 kkr. Personalkostnadsminskningen beror på att kostnaden för icke undervisande personal har ett lägre utfall vilket ligger i linje med de organisationsförändringar som genomförts inom verksamheten. SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg ( ) Verksamheten räknar i dagsläget med att erhålla en positiv budgetavvikelse på kkr. Prognosen har försämrats med 700 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende huvudsakligen på att kostnaderna för placering av barn och unga har ökat under sommarmånaderna då det varit ovanligt många nya ärenden. Den positiva budgetavvikelsen beror till största del på att verksamheten räknar med ett överskott då befarade kostnadsökningar på framförallt externplaceringar samt personlig assistans verkar utebli. I början av 2010 var osäkerheten stor hur dessa kostnader skulle utvecklas och stor del av balanserade medel från föregående år reserverades för denna befarade kostnadsökning, som nu alltså verkar utebli. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på kkr i förhållande till den internt budgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid hem för vård och boende (HVB). Underskottet uppvägs dock av att avdelningen stöd och service, som tidigare ingick i verksamheten personlig assistans, beräknas visa ett överskott på cirka kkr. Socialförvaltningen vakanshåller tillfälligt några tjänster (exempelvis barnlediga och personer som delvis finansieras via externa projekt) vilket medför en positiv budgetavvikelse på cirka kkr. I år särredovisar inte socialnämnden kostnaderna för personlig assistans under en egen verksamhet (tidigare verksamhet 753 Personlig assistans) utan den ingår i verksamheten 750 Social omsorg. 17

19 Periodens resultat är i år sämre än föregående år. Kostnadsökningen beror främst på nya gruppbostäder som har startats upp under föregående år. Personalkostnaderna har minskat med cirka kkr jämfört med tidigare år, vilket främst beror på att 20 gruppbostäder sedan februari 2009 övergått till Carema. Dessa kostnader redovisas istället som övrig kostnad. HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg ( ) Baserat på utfallet efter sju månader prognostiseras en negativ budgetavvikelse för 2010 på kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror huvudsakligen på efterfrågade hemtjänst timmar prognostiseras bli högre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället, vilket innebär högre kostnader för hemtjänsten. Prognosen har förbättrats med 200 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på att verksamheten räknar med lägre kostnader för introduktion än budgeterat. Hemvårdsnämnden driver under året liksom föregående år flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Hemvårdsnämnden har även erhållit medel för valfrihetsprojekt och har sedan hösten 2009, enligt lagen om valfrihet (LOV), erbjudit valfrihet inom hemtjänsten (servicedelen). Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+15,1 Mkr) som personalkostnader (-13,0 Mkr) och övriga kostnader (-2,1 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. Intäkterna beräknas bli kkr högre än budget. Enligt nya avtal säljer hemvårdsnämnden bland annat palliativ vård till landstinget, vilket innebär att både hemtjänsten och särskilda funktioner överträffar sin intäktsbudget även i år. Det har länge varit oklart om detta förfaringssätt skall fortgå därför har varken intäkterna eller kostnaderna för denna vård tagits med i hemvårdsnämndens budget. Resterande intäktsöverskott förklaras av höga volymer, full beläggning i det särskilda boendet under första tertialet och höga timvolymer i hemtjänsten, samt av de nya avgifterna inom äldreomsorgen. Den nya taxan ska enligt beräkningar ge kkr i extra intäkter i år jämfört med föregående år. Utfallet hittills visar att intäkterna kan bli något högre. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, det särskilda boendet, kommer att överskridas med kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökningen av antalet hemtjänsttimmar som skett efter tredje kvartalet Den ekonomiska prognosen bygger på antagandet att antalet efterfrågade hemtjänsttimmar kommer att avmattas något under året, beroende på nya hemtjänstavgifter som införs från och med 1 mars, så att antalet efterfrågade timmar i år blir volymmässigt lika som år Det prognostiseras även med ett underskott för köp av utomkommunal vård på 700 kkr. Hemvårdsnämnden särredovisar även kostnader för det myckna snöandet under februari månad, verksamheten räknar med merkostnader på 270 kkr och det består nästan uteslutande av per- 18

20 sonalkostnader inom hemtjänsten där geografiskt stora hemtjänstområden med långa avstånd mellan brukarna haft merkostnader. De totala intäkterna överstiger fjolårets nivå med kkr jämfört med samma period föregående år. Både hyresintäkterna och avgiftsintäkterna är högre än föregående år. Hyresintäkterna är drygt 900 kkr högre än föregående år beroende huvudsakligen på avtalsmässiga hyreshöjningar. Avgiftsintäkterna ligger cirka kkr högre än i fjol, och detta beror främst på högre beläggning i det särskilda boendet och på högre hemvårdsavgifter beroende på det högre antalet efterfrågade hemtjänsttimmar. Därtill har de, av Kommunfullmäktige fastställda, nya äldreomsorgsavgifterna börjat gälla 1 mars och fakturerats under ett tertial. Periodens lönekostnader understiger fjolårets med drygt kkr. Exkluderas den avtalsmässiga löneökningar mellan åren är årets lönekostnader lägre än samma period föregående år vilket enligt Hemvårdsförvaltningen visar hur verksamheten har anpassat sig efter de nya ekonomiska förutsättningarna samt att de stängt 20 platser i det särskilda boendet under Sjuklönerna är 240 kkr högre än motsvarande period föregående år och övertidskostnaderna är 175 kkr lägre än föregående år. Dessutom är både kostnader för OB-tillägg, kkr, och kostnaden för timanställda, kkr, lägre än samma period föregående år. Grundlönen har dock ökat med kkr vilket enligt Hemvårdsförvaltningen visar på en trend att tillsvidare- /månadsanställda ökar på bekostnad av timanställningar. Kostnaden för så kallade kryssdagar (årsarbetstidsavtalet för Kommunals medlemmar) förväntas i år bli kkr vilket är 400 kkr mindre än föregående år. Inom hemvårdsförvaltningen används kryssdagar främst i det särskilda boendet. Enligt beräkningar som gjordes före införandet 2008 skulle avtalet innebära ett nollsummespel efter tre år ( ). Verksamheten bedömer dock att detta i dagsläget att inte är realistiskt. MILJÖ ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) (MH) 800 Miljö- och hälsoskyddskontor (+/- 0) Miljö och hälsoskyddskontoret prognostiserar med erhålla en positiv budgetavvikelse på 522 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen. Den positiva budgetavvikelsen beror på att verksamheten under årets början haft vakanser på grund av sjukfrånvaro som inte ersatts med inhyrd personal. Verksamheten påpekar emellertid att det nya årsavgiftssystemet gör prognosen osäker och prognosen kan komma att revideras. RÄDDNINGSNÄMND (RN) (RN) 880 Brandförsvar +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet prognostiserar likt tidigare med att ingen avvikelse uppstår i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Intäkterna är nästan 400 kkr högre jämfört med föregående år vilket till stor del beror på en ökning av intäkterna från automatiska brandlarm. Den stora avvikelsen jämfört med föregående år är lönekostnaderna som ligger cirka 455 kkr högre i år då verksamheten reglerat skulder 19