STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i december 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomirapport för perioden januari november 2 Verksamhetens nettokostnad 3 Avskrivningar 4 Pensionskostnader 4 Skatteintäkter och statsbidrag 5 Finansnetto 5 Investeringar 6 Lånefordringar 6 Pensionsmedel 6 Likviditet 7 Lån 7 Prognossammanställning per den siste november (driftredovisning) 8 Orsak till budgetavvikelse i driftredovisning 10 Kommunfullmäktige (KF) 10 Kommunstyrelse (KS) 10 Byggnadsnämnd (BN) 11 Arbetslivsnämnd (AN) 11 Servicenämnd (SE) 12 Fastighetsnämnd (FN) 13 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 15 Kulturnämnd (KN) 15 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 16 Utbildningsnämnd (UN) 18 Socialnämnd (SN) 19 Hemvårdsnämnd (HN) 20 Miljö- och hälsoskyddsnämnd (MH) 22 Räddningsnämnd (RN) 22 Prognossammanställning per den siste november (investeringsredovisning) 23 Orsak till budgetavvikelser i investeringsredovisning 25 Servicenämnd (SE) 25 Fastighetsnämnd (FN) 25 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 27 Kulturnämnd (KN) 27 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 27 Utbildningsnämnd (UN) 28 Socialnämnd (SN) 28 Hemvårdsnämnd (HN) 28 Räddningsnämnd (RN) 29 Bolagsredovisning 30 Bilaga Periodresultat per den siste november 35 1

3 EKONOMI KONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI NOVEMBER Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +195,0 vilket är 22,1 Mkr bättre än föregående ekonomirapport och 311,5 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 240,0 Mkr. Den prognostiserade positiva budgetavvikelsen beror sedan tidigare huvudsakligen på att skatteintäkterna förväntas bli bättre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället och realisationsvinster uppkomna vid fastighetsförsäljning. Prognosbättringen i denna ekonomirapport på 22,1 Mkr beror huvudsakligen på återbetalning av löneskatt för uppdragstagare, 10,0 Mkr, samt att AFA styrelse beslutat att återbetala avtalsförsäkringsavgifter om cirka 11,0 Mkr. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2010 Budget 2010* Budgetavvikelse Diff mot fg prognos Bokslut 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader , ,5 126,7 24, , ,9 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK -10,8-10,8-0,0-1,5-1,1 Därav Resultatbalansering -29,2-29,2-0,0-17,6-26,5 Därav Extraordinärt fastighetsunderhåll -126,1-126,1-0,0-89,9 - Därav Realisationsvinster/förluster fastighetsfsg 75, ,1 421,2 - Avskrivningar -217,6-232,9 15,3 0,0-195,0-188,4 Pensionskostnader -230,3-223,0-7,3 0,0-224,3-219,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,4 134,7 24, , ,3 Skatteintäkter & statsbidrag 4 019, ,2 133,1 0, , ,9 Finansiella intäkter 137,8 122,3 15,5-1,3 230,9 151,2 Finansiella kostnader -4,4-32,6 28,2-0,7-5,5-22,8 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 195,0-116,5 311,5 22,1 496,6 74,0 ÅRETS RESULTAT 195,0-116,5 311,5 22,1 496,6 74,0 Justeringar enligt balanskrav 45,0 126,1-81,1 10,2-390,4 15,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 240,0 9,6 230,4 32,3 106,2 89,4 * Reviderad budget 2010: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 207,7 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2010 Årets prognostiserade resultat 195,0 Realisationsresultat; pensionsmedel -5,3 Extraordinärt fastighetsunderhåll 126,1 Realisationsresultat; fastigheter/tomträtter -75,8 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 240,0 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) , ,7 73,2 Kalkylerade kapitalkostnader 377,5 405,6-28,1 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 142,5 142,5 0,0 Semesterlöneskuldökning/Reavinst/Övrigt 44,7-36,9 81,6 SUMMA , ,5 126,7 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett överskott i förhållande till budgeterade medel med 126,7 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett överskott på 73,2 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna, vilket är 9,2 Mkr sämre än föregående prognos. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mkr KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN SN HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN SN HN MH RN 2,5% 0,0% 2,5% -2,5% -9,8% 52,5% -0,9% 0,0% 0,4% -0,7% 1,7% -0,5% 13,2% 1,0% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till 217,6 Mkr vilket är 15,3 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 232,9 Mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny- och ombyggnationer av vissa grundskolor och förskolor senarelagts eller blivit försenade samt att några större projekt, såsom byggandet av ny äldreomsorgsfastighet redan under 2009 och 2010, utgått ur planeringen. Även vissa tidigare planerade investeringar i hamnen har senarelagts, däribland spårutbyggnad, muddring och uppförande av ny lagerbyggnad. Kommunen bytte vid årsskiftet anläggningsregister och håller på att göra en särskild genomlysning av kommunens anläggningstillgångar, vilket dels kan innebära att vissa anläggningar utrangeras, dels att kostnaderna för avskrivningar påverkas. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras i nuläget bli totalt 230,3 Mkr för 2010, vilket är 7,3 Mkr högre än vad som har budgeterats. Den främsta förklaringen till kostnadsökningen är att KPA i augusti gjort nya beräkningar av pensionskostnaden där hänsyn tagits till senaste uppgifter om bland annat antal anställda, lönenivåer samt överenskommelser om särskild avtalspension. Vidare beror avvikelsen på förtida pensionsuttag. En slutbetalning av pensionskostanden har skett i dessa fall vilket påverkat årets pensionskostnader. 4

6 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive statsbidrag, kommunal utjämning och fastighetsavgiftsmedel, prognostiseras uppgå till totalt 4 019,3 Mkr under 2010, vilket är 133,1 Mkr högre än budgeterat. Flera stora förändringar har skett sedan budgeten fastställdes i juni I budgetpropositionen för år 2010 tillförde staten ytterligare medel till kommunerna i form av tillfälligt konjunkturstöd. För Halmstads del innebar det nya tillskottet drygt 68,0 Mkr, varav cirka 41,0 Mkr är tillfälliga för år Kommunen har dessutom valt att reducera skattesatsen med 20 öre, från 20,98 till 20,78, vilket innebär en intäktsminskning med ungefär 31,0 Mkr. Därtill blev den definitiva slutavräkningen för 2008 års skatteinkomster högre än vad som förväntats tidigare. Slutavräkningarna för 2009 prognostiseras nu också bli något bättre än vad som var utgångspunkt i budgeten, cirka 6,5 Mkr. De senaste prognoserna över skatteunderlagets tillväxt är dessutom inte så negativa som befarats tidigare. SKL:s prognos från den 30 september innebär inga förändringar i skatteunderlagsprognosen för år 2010 och den beräknade slutavräkningen för år 2010 beräknas till 58,1 Mkr bättre än budget. Skatteverket har i slutet på november sammanställt utfallet för den beskattningsbara inkomsten 2009 enligt 2010 års taxering. Utfallet visar att skatteunderlaget växt med 1,31 procent, vilket är ungefär 0,20 procentenhet lägre än SKL:s senaste prognos. Noterbart är emellertid att skatteunderlagstillväxten i Halmstads kommun återigen överstigit riksgenomsnittet och uppgår till 1,50 procent. Sammantaget bör dock detta ändå innebära att Halmstads kommuns skatteintäkter för år 2010 blir något lägre än vad som prognostiserats i SKL:s senaste prognos. Nya beräkningar över kommunens skatteintäkter för år 2010 presenteras i mitten av december. Därutöver visar tidigare uppdaterade prognoser från SCB gällande fastighetsavgiftens utveckling att Halmstad kan räkna med intäkter om 142,3 Mkr för år 2010, vilket är drygt 6,0 Mkr högre än vad som har budgeterats. FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 133,4 Mkr, vilket är 43,6 Mkr bättre än budgeterat. Prognosen har försämrats med 2,0 Mkr sedan föregående prognos huvudsakligen beroende på att kommunens ränta på revers till Halmstads Rådhus AB beräknas minska med 2,0 Mkr. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället. Kommunens räntekostnader för upptagna lån inom certifikatprogrammet beräknas därtill bli lägre än vad som förväntades vid budgettillfället, dels på grund av det låga ränteläget men även beroende på att kommunen prognostiseras låna i mindre omfattning främst på grund av fastighetsförsäljningar. Pensionsmedelsplaceringarna har hittills givit upphov till intäkter i form av ränta, utdelning och annan avkastning om 11,7 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. 5

7 INVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 277,8 Mkr. Budgeten för nettoinvesteringarna totalt uppgår för år 2010 till 752,4 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 411,1 Mkr (4,9 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 341,3 Mkr. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 148,5 Mkr, vilket är 26,0 Mkr högre än budgeterat. LÅNEFORDRINGAR Halmstad kommuns fordringar i form av lån uppgår vid rapporteringsperiodens slut till 2 847,8 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 779,2 Mkr. PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fem olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Placeringarna återfinns sedan juni 2010 i Robur Realräntefond och sedan juni 2009 i SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega, Lux Absolutavkastning MEGA och Ethica Global MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie, SEB och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en förbättring av marknadsvärdet med 3,8 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 776,3 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2010 har värdet ökat med 47,4 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 63,0 procent. Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid delårsbokslutet till 1 907,0 Mkr. Detta innebär att 40,7 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Årets bokförda netto av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår vid rapporteringstillfället till 11,7 Mkr. Ungefär hälften av beloppet utgörs av reavinst uppkommen i samband med omdisponeringar av medel mellan olika värdepapper. 6

8 LIKVIDITET De likvida medlen uppgick vid månadsskiftet till totalt 54,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12-månaderscykeln (Mkr). Mkr dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Bankmedel 53,6 Placeringar 0 Total 53,6 LÅN Kommunen har vid prognostillfället inga upptagna lån inom kommunens certifikatprogram. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i månadsskiftet till 5,0 Mkr. 7

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE NOVEMBER (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetslivsförvaltning Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

10 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE NOVEMBER (SID 2) (DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

11 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) (KF) 010 Kommunfullmäktige (+ 281) Verksamheten förväntar en positiv avvikelse på nästan 300 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamhetsområdet vid årets slut. Överskottet beror i huvudsak på lägre kostnader för representation och sammanträden samt att anslagen för vänortsbesök inte beräknas förbrukas helt under året. KOMM OMMUNSTYRELSE (KS) (KS) 011 Kommunstyrelse (- 863) Verksamhetsområdet beräknas erhålla en negativ budgetavvikelse på nästan 900 kkr vid årets slut vilket är oförändrat jämfört med föregående prognostillfälle. Budgetunderskottet beror dels på att kostnaden för verksamhetsöversynen som genomförs under året förväntas bli högre än planerat, dels på att kostnaden för friskvårdssubventioner som uppkommit sent föregående år först redovisas under 2010 ( kkr). Kostnaden för friskvårdssubventionerna är dock mycket större än förväntat och beror troligen på att personalen utnyttjat subventionerna i högre grad än tidigare då dessa avskaffats under Dessa prognostiserade underskott uppvägs till viss del av att anslaget för entreprenörsregionen (+412 kkr) inte bedöms förbrukas helt under året samt lägre administrationskostnader (+300 kkr). 031 Stadskontor (+4 294) Verksamhetsområdet prognostiserar i dagsläget ett budgetöverskott på drygt kkr, vilket är nästan 500 kkr sämre än föregående ekonomirapport. Prognosförsämringen beror bland annat på medel avsatta för samordning av internationellt arbete i denna prognos inte förväntas visa något överskott, samt att IT-infrastruktur och datakommunikation förväntas visa ett underskott. Budgetöverskottet beror sedan tidigare på vakanshållning av tjänster inom framförallt samhällsbyggnads- och utvecklingsavdelningen i avvaktan på kommande organisationsförändring (+750 kkr) samt på att budgeterade förvaltningsövergripande utredningar inte kommer att genomföras under Därutöver förväntas inte budgeterade medel avseende uppgradering av kommunens hissar ianspråktas under året på grund av förseningar samt medel för ny deponi (+489 kkr). Positiva budgetavvikelser finns också bland anslagen för medarbetarenkät, studentfrågor, rating av Halmstads kommun, omställningskostnader som inte beräknas utnyttjas till fullo ( kkr). Överskottet reduceras emellertid av att lönefunktionen räknar med högre hyreskostnader på grund av flytt till nya lokaler (-300 kkr) samt högre kostnader för uppgradering av kommunens affärssystem (-200 kkr). 090 Övrig gemensam verksamhet ( ) Ett underskott på kkr beräknas erhållas inom verksamhetsområdet i förhållande till den ekonomiska ramen, vilket är marginellt bättre än vid föregående ekonomirapport. Den negativa budgetavvikelsen förklaras dels av att regeringsrätten den 14 januari 2010 beslutade om att 10

12 momsbelägga kommunernas gatuparkeringsverksamhet. Beslutet innebar att de kalkylerade intäkterna för denna verksamhet blir cirka ( kkr) lägre än vad som budgeterats med. Den negativa budgetavvikelsen beror också på fattade beslut om att Halmstads kommun skall bidra med kkr till Region Hallands arbete med den europeiska sammanhållningspolitiken, vilket är kkr mer än budgeterat samt förväntade juristkostnader i samband med stämning för skada på Södra kaj (-249 kkr). Underskottet förväntas dock kunna uppvägas av att bland annat anslaget för Entreprenörsregionen inte kommer att förbrukas under 2010 samt att inköp för Kv Baertling kommer inte att genomföras då uppgiften ska överföras till Kulturnämnden. 370 Kollektivtrafik ( ) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras erhålla en negativ budgetavvikelse på 300 kkr vid årets slut. Avvikelsen från föregående ekonomirapport förklaras av att Hallandstrafiken inkommit med en ny prognos över året som är 4,3 Mkr sämre än deras senaste prognos från sommaren Den nya prognosen från Hallandstrafiken innebär att det tidigare avviserade överskottet vilket till stor del berodde på slutavräkningen för 2009 som uppgick till 4,9 Mkr reduceras helt. Sedan tidigare ingår i prognosen kostnaderna för Laxalinjen på 0,5 Mkr, då dessa inte ingick i Hallandstrafikens ursprungliga plan. Dessutom förväntas nettokostnaderna för kommunens satsning på gratis kollektivtrafik för personer över 75 år bli högre än budgeterat. Noteras bör emellertid att i nuvarande prognos bygger på Hallandstrafikens prognos över året, ökar resandet i länet under året erhålls likt föregående år en positiv slutavräkning. 371 Färdtjänst +/- 0 (+/- 0) På helårsbasis förväntar inte verksamheten erhålla någon avvikelse mot tilldelad ram. BYGGNADSNÄMND (BN) (BN) 071 Byggnadskontor (+ 300) Verksamhetsområdet prognostiserar att erhålla ett överskott på 300 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Överskottet beror på att verksamheten räknar med att personalkostnaderna blir något lägre än budgeterat då en vakant tjänst inte har återbesatts. ARBETSLIVSNÄMND (AN) (AN) 130 Arbetslivsförvaltning (- 320) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa en negativ avvikelse på 320 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut. Budgetavvikelsen beror sedan tidigare på att arbetslivsnämnden beslutat att tillfälligt under perioden maj till och med december 2010 utöka personalen på försörjningsenheten med två socialsekreterare på grund av den höga arbetsbelastningen. Därtill har socialförvaltningen fakturerat arbetslivsförvaltningen för kostnader som uppstår hos dem då deltagare på grund av sjukdom inte kunnat delta i ordinarie daglig verksamhet, utan annan verksamhet i stället fått erbjudas på gruppboendet. Dessa negativa budgetavvikelser uppvägs till viss del av att Kammarrätten meddelat dom i fyra mål om särskild av- 11

13 gift/vite inom daglig verksamhet. De särskilda avgifterna som kommunen reserverade efter domen i Länsrätten sänktes av Kammarrätten. Periodutfallet är bättre än föregående år vilket till störst del beror på att intäkter i form av statsbidrag periodiserats olika mellan åren. Övriga kostnader är lägre än föregående år vilket beror på att arbetslivsnämnden inte längre har anslaget för köp av svenska för invandrare och arbetsmarknadsrelaterade utbildningar. 131 Ekonomiskt bistånd ( ) Verksamheten förväntas i likt tidigare uppvisa en negativ budgetavvikelse på kkr i slutet av året. Den negativa budgetavvikelse beror sedan tidigare dels på att antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd har ökat under året, dels på att verksamheten belastas med Halmstads kommuns bidrag på cirka 500 kkr till Samordningsförbundet i Halland vilket verksamheten inte räknat med. Verksamheten räknar med att bidragen till enskilda kommer att öka beroende på rådande konjunktur och arbetsmarknadsläge. Denna ökning har varit kraftigare än vad verksamheten i början av året förväntade. Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att under året genomföras inom anslaget kkr. Periodens intäkter avser återkrävt försörjningsstöd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Som följd av en fallande trend på arbetsmarknaden har antalet försörjningsstödstagare ökat jämfört med samma period föregående år vilket gör att även försörjningsstödskostnaderna har ökat. Under november månad beviljades 729 stycken hushåll ekonomiskt bistånd jämfört med 725 stycken hushåll motsvarande period föregående år. SERVICENÄMND (SE) (SE) 200 Servicekontoret administration (+ 100) Verksamheten förväntar sig en positiv budgetavvikelse mot den fastställda ramen på 100 kkr. Avvikelsen beror på att kostnaderna för arvoden förväntas bli lägre på grund av två inställda sammanträden under Verksamhetens flytt till Torsgatan orsakar merkostnader men dessa kostnader förväntas mötas av lägre personalkostnader på grund av tjänst- och föräldraledighet. Periodens utfall är något bättre än motsvarande period föregående år. Livsmedelstransporterna via samordnad varudistribution startade under april 2009, vilket gör att verksamheten först under 2010 kan redovisa helårskostnader även för denna distribution. 201 Kontorsservice (- 506) Verksamheten förväntar sig en negativ avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut på 967 kkr. I en jämförelse med föregående prognosen har resultatet försämrats med ytterligare 461 kkr, vilket beror på att verksamheten räknar med en fortsatt försämring av intäktsutvecklingen. Den negativa avvikelsen beror på minskade intäkter för tryckeriet (-704 kkr) samt uteblivna intäkter från konsulttjänster (-562 kkr). Dessa negativa avvikelser uppvägs till viss del av lägre personal och lokalkostnader än budgeterat (+299 kkr). 12

14 Periodresultatet -400 kkr är kkr sämre än samma period föregående år vilket till stor del beror på lägre intäkter för tryckeritjänster men även högre kostnader för telefoni på grund av friköp av telefoniplattform. 202 Städ- och måltidsservice -360 (+ 235) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och prognostiserar med ett resultat på +140 kkr vilket dock innebär en negativ avvikelse på 360 kkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen på +500 kkr. Försämringen sedan föregående prognostillfälle beror framförallt på att verksamheten i denna prognos tagit hänsyn till kommande personalavvecklingskostnader inom städservice. Periodens resultat är positivt, +496 kkr. Föregående års periodresultat visade på ett överskott på hela kkr. Lönekostnaderna är 3,3 procent högre än föregående år vilket främst beror på avtalsmässiga löneökningar. 203 IT-service (+ 473) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och beräknas vid årets slut erhålla en positiv budgetavvikelse på 573 kkr i förhållande till den fastställda budgetramen. Prognosen har förbättrats med 100 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på att verksamhetens kostnader för flytt till nya lokaler blivit lägre än förväntat. Tidigare aviserad positiv budgetavvikelsen beror på att verksamheten räknar med att erhålla högre intäkter från debiterade IT-tjänster. Periodens resultat är positivt +738 kkr, jämfört med kkr för motsvarande period föregående år. Periodresultatet påverkas av att intäkter har periodiserats olika mellan åren. Lönekostnaderna har ökat med 12 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att IT-service under 2009 förstärktes med 4 tjänster. 204 Kommuntransport (+ 425) Verksamhetsområdet förväntas erhålla en avvikelse på +425 kkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen. Det positiva utfallet beror helt på försäljning av äldre fordon. Periodens resultat är +286 kkr jämfört med kkr motsvarande period föregående år. Det positiva resultatet förklaras av försäljning av äldre, helt avskrivna, fordon under perioden samt schablonfakturerade fordonsintäkter. FASTIGHETSNÄMND (FN) (FN) 205 Fastighetskontoret administration ( ) En negativ budgetavvikelse på nästan kkr prognostiseras för verksamhetsområdet, vilket är 500 kkr sämre än föregående ekonomirapport och beror på att verksamheten befarar ytterligare ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. Hela underskottet beror enligt verksamheten på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag förväntas överskrida budget. Orsaken är enligt verksamheten en fortsatt ökning av antalet ärenden och en ökning av ansökningar som avser hissar vilket medför högre kostnader. 13

15 Att periodresultatet är drygt kkr sämre än samma period föregående år beror till största del på kostnadsredovisningen skiljer sig från föregående år. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning i denna verksamhet, förra året så fanns dessa i verksamhet 299 övrig fastighetsförvaltning. Periodutfallet för bostadsanpassning som redovisas under övriga kostnader är efter elva månader kkr. 209 Förvaltningsfastigheter ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på drygt kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen. Exkluderas realisationsvinster och realisationsförluster så blir prognosen också en negativ avvikelse, kkr. Prognosen har förbättrats med 377 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på försäkringsärende där verksamheten erhållit ersättning från försäkringsbolag samt verksamhen räknar med lägre oförutsedda kostnader. Den negativa avvikelsen beror enligt verksamheten sedan tidigare på att totala kostnaderna för snöröjning och konsekvenserna av snön under februari 2010 medfört en budgetavvikelse på kkr samt att en realisationsförlust uppkommit vid rivningen av Gamla sporthallen (1 759 kkr). Dessa negativa avvikelser uppvägs till viss del av att årskostnaden för fastighetsförsäkringar sänkts samt en realisationsvinst från försäljning av Stjärnarps förskola. Periodens utfall är cirka kkr sämre än samma period föregående år. Det beror på att underhållskostnaderna är betydligt högre i år, kkr, jämfört med föregående år. I verksamhetens ekonomiska ram för 2010 ingår kkr i extraordinärt fastighetsunderhåll EFU, varav kkr är balanserade från Verksamheten räknar med att förbruka hela anslaget för EFU under året. Vidare är energikostnaderna kkr högre i år jämfört med föregående år. Även kostnaderna för renhållning/städning, där snöröjningskostnaderna ingår, är kkr högre i år. 291 Skogsförvaltning ( ) Verksamheten förväntar sig en positiv avvikelse på kkr i förhållande till den ekonomiska ramen, vilket är 146 kkr bättre än föregående ekonomirapport. Prognosförbättringen beror på att viss del av planerad plantering, röjning och dikning inte utförs på grund av försäljning av skogsfastighet. Den positiva budgetavvikelsen beror huvudsakligen på en realisationsvinst ( kkr) vid försäljning av Enslövs skogsallmänning samt att ett intäktsöverskott förväntas på vinterns avverkningar av barkborreskadad skog och skogsgallring inom östra Skedala (+141 kkr). 299 Övrig fastighetsförvaltning ( ) En positiv avvikelse mot ram på kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Prognosen har försämrats med kkr sedan föregående ekonomirapport beroende främst på att en prognostiserad realisationsvinst uteblir då försäljningen senarelagts, detta uppvägs dock till viss del av att verksamheten bedömer att tilläggsanslaget för Najaden upprustning inte kommer att förbrukas helt under året. Överskottet beror sedan tidigare huvudsakligen på att verksamheten prognostiserar med realisationsvinster på kkr vid försäljning av fastigheter. Exkluderat de icke budgeterade realisationsvinsterna om kkr visar verksamhetsområdet en negativ prognostiserad avvikelse på nästan 500 kkr. Detta underskott beror på att verksamheten prognostiserat med underskott beroende på ökade kapitaltjänstkostnader för färdigställda investeringar i hamnen. Fastighetskontoret har hittills inte fått täckning för dessa kost- 14

16 nader, cirka kkr, via arrendeintäkter vilket fastighetskontoret budgeterat med. Samtidigt räknar verksamheten med att nya arrendeavtal ska medföra en positiv budgetavvikelse på kkr. Verksamheten prognostiserar också med cirka kkr i lägre intäkter för tomträttsavgälder med anledning av tomträttsförsäljningar. Verksamheten har justerat den tidigare meddelade budgetavvikelsen för kostnader för energi och snöröjning till kkr. Verksamheten räknar i dagsläget med att fastighetsskatten ska bli 750 kkr lägre samt att försäkringskostnaderna blir 440 kkr lägre än budgeterat. Den prognostiserade positiva avvikelsen för intäkter består främst av diverse hyrestillägg (490 kkr) men även av en försäkringsersättning avseende Hamnen (214 kkr) samt tillfälliga lokalupplåtelser (140 kkr). Tomtköavgifterna ger även de ett visst intäktsöverskott på cirka 120 kkr. Periodresultatet är drygt kkr bättre än resultatet föregående år, vilket till största del förklaras av realisationsvinster för sålda fastigheter. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning inte i denna verksamhet utan i verksamhet 205 förvaltningsfastigheter varför jämförelser mellan verksamhetens övriga kostnader mellan åren kan vara något missvisande. TEKNIK EKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) (TE) 320 Gator, parker och idrott ( ) Verksamheten prognostiserar med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut vilket 100 kkr bättre än föregående prognos. Det prognostiserade underskottet beror i huvudsak på att kostnaden för vinterväghållningen bedöms i dagsläget under året uppgå till hela 17,0 Mk, givet normalvinter resterande året, vilket är mer än den av verksamheten internt budgeterade beloppet på 5,5 Mkr. Verksamhetens budgeterade belopp bygger på den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållning åren , där den genomsnittliga kostnaden var 5,0 Mkr. Dessutom påpekar verksamheten att den stränga vintern medför ökade kostnader för gatuunderhåll i form av ökade krav på beläggning, åtgärdande av potthål, reparation av skador på skyltar, stolpar, refuger och kantstenar med mera. Dessutom uppkommer ett underskottet avseende drift av isbanan på Stora torg på 0,3 Mkr under början av år VA-verksamhet ( ) Verksamhetsområdet beräknar under 2010 erhålla en positiv budgetavvikelse i förhållande till den fastslagna budgetramen på kkr. Den positiva prognosen beror på att intäkter från anläggningsavgifter bedöms överstiga budgeterat belopp ( kkr) samt att påbörjade förnyelseinsatser avseende ledningsnätet ej bedöms kunna slutföras innan årsskiftet ( kkr). Den positiva budgetavvikelsen beror också på lägre kapitalkostnader på grund av den relativt sett lägre räntenivån. KULTURNÄMND (KN) (KN) 460 Kulturförvaltning +/- 0 (+ 300) Verksamheten förväntar sig i dagsläget ingen avvikelse mot den tilldelade ekonomiska ramen. Prognosen har försämrats med 300 kkr sedan föregående ekonomirapport då verksamheten tagit hänsyn till personalavvecklingskostnader som först blivit kända sent under året. I verk- 15

17 samheten förväntas det emellertid positiva budgetavvikelser då intäkterna förväntas bli högre på några enheter (+300 kkr), en del kortare anställningar har inte kunnat tillsättas (+300 kkr) Dessa positiva budgetavvikelser reduceras dock helt då vissa kostnader blir högre än planerat, hyra för Mjellby Konstmuseum (-120 kkr), försäkringar (-270 kkr) och ovan nämnda personalavveckling. Jämfört med samma period föregående år så har nettokostnaden minskat med kkr. Den lägre nettokostnaden beror enligt verksamheten dels på de verksamhetsförändringar som genomförts inför 2010, dels på att bidrag till föreningar och stiftelser periodiserats annorlunda under Vidare har intäkterna minskat med kkr (9,4 procent) vilket till stor del beror på att verksamheten under 2009 erhöll ett bidrag från Ljungbergska stiftelsen till utrustning av Nolltrefem. Lokalkostnaderna har ökat med 603 kkr (2,6 procent), jämfört med samma period föregående år, vilket förklaras av att ungdomens hus Nolltrefem tillkommit samt att hyran för Mjellby konstmuseum höjts. Övriga kostnader har minskat med 4 089kkr (12,4 procent) vilket bland annat förklaras av att bidrag till föreningar och studieförbund minskat under 2010 samt att dessa bidrag periodiserats olika mellan åren. Kostnaderna för inköp av media och arrangemang har under perioden varit lägre jämfört med föregående år då kostnaden för att utrusta Nolltrefem var en engångskostnad. Lönekostnaderna är 309 kkr (0,6 procent) lägre än samma period föregående år. Att lönekostnaderna är lägre beror främst på att lönekostnaderna minskat då två fritidsgårdar och två folkbiblioteksfilialer stängt. BARN ARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg ( ) Verksamhetsområdet förväntar sig en positiv avvikelse mot ekonomisk ram på kkr, vilket är kkr bättre jämfört med föregående ekonomirapport. Prognosförbättringen beror enligt verksamheten bland annat på ökade prognostiserade intäkter för lärarlyftet, +800 kkr, högre barnomsorgsavgifter +800 kkr och högre interkommunala ersättningar +700 kkr. Prognosförbättringen förklaras också av att verksamheten i dagsläget räknar med lägre administrationskostnader, lägre lönekostnader beroende bland annat på färre vikarier samt vakanta ledningstjänster inom skolområdena. Budgetavvikelsen kkr för år 2010 motsvarar en avvikelse på 0,4 procent mot budgetramen. Den positiva budgetavvikelsen beror bland annat på ett budgetöverskott för lärarlyftet, kkr, beroende på högre statsbidragsintäkter än verksamheten budgeterat med. De lägre kostnaderna för personalvård jämfört med budget, kkr, är enligt verksamheten ett resultat av den lägre långtidssjukfrånvaron och det hälsofrämjande arbete som förvaltningen arbetat aktivt med under flera år. Barnomsorgsavgifterna är kkr bättre än budget vilket enligt verksamheten förklaras främst av fler barn skolbarnomsorg, men även högre intäkter för retroaktiva barnomsorgsavgifter. Interkommunala ersättningar prognostiseras att visa ett budgetöverskott på 500 kkr beroende på fler sålda platser än planerat. Vidare räknar verksamheten med en positiv budgetavvikelser inom enskilda förskolor (500 kkr), särskild momskompensation för fristående skolor (500 kkr), lägre administrationskostnader för exempelvis telefoni, porto med mera (300 kkr). Slutligen räknar verksamheten med en positiv avvikelse på 900 kkr då budgeten för vårdnadsbidraget inte prognostiseras nyttjats helt beroende på färre utbetalningar än planerats. Dessa positiva budgetavvikelser balanseras emellertid till viss del genom att barn- och ungdomsförvaltningen haft merkostnader i samband med brand på Vallåsskolan 16

18 som ej täcks av försäkring, 400 kkr. Vidare prognostiserar förvaltningen med 200 kkr i icke planerade kostnader för speciell barnomsorg som måste utföras i hemmet på grund av förälders sjukdom och infektionskänslighet. Verksamheten har även haft extraordinära kostnader på cirka 100 kkr avseende det kraftiga snöfallet under februarimånad. Slutligen prognostiseras skolskjutskostnaden bli cirka kkr högre än budgeterat, beroende på högre kostnader för busskort, kompletteringsskjutsar taxi samt taxiresor för barn med särskilda behov. Denna kostnadsökning tas dock inom en centralt budgeterad buffert Årets prognos för personalkostnaderna är kkr vilket är kkr högre än utfallet 2009 och motsvarar en kostnadsökning på 1,1 procent. Den genomsnittliga löneökningen 2010 blev 2,4 procent. Förklaringen till att lönekostnaderna ökat mindre än den genomsnittliga löneökningen är att antalet årsarbetare minskar med cirka 30 stycken under år 2010, minskningen sker framförallt inom grundskolan där antalet elever bli färre än föregående år. Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året. Det är en ökning med kkr motsvarande 1,3 procent. De högre intäkterna jämfört med föregående år, kkr, beror bland annat på en intäktsökning från föräldraavgifter, som beror bland annat på den nya barnomsorgstaxan som infördes den 1 mars 2010, vilken beräknas öka verksamhetens intäkter med cirka kkr under Intäktsökningen beror även på vårdnadshavares löneökningar samt fler barn inom barnomsorg jämfört med motsvarande period föregående år. Under hösten kommer en retroaktiv inkomstkontroll avseende inkomstuppgifter som ligger till grund för barnomsorgsavgifterna 2008 att göras. Barn- och ungdomsförvaltningen räknar med att denna kontroll skall inbringa cirka kkr utöver årets barnomsorgsavgifter. Lokalkostnaderna är kkr högre än motsvarande period Ökningen beror bland annat på hyreskostnader för nya förskolor och idrottshallar och nya tilläggskontrakt samt att kostnader periodiserats olika mellan åren. Övriga kostnader har ökat med kkr jämfört med föregående år. Bidragen till enskild barnomsorg och fristående skolor har ökat med kkr eftersom det finns fler barn inom dessa driftsformer men även på att högre bidragsbelopp. De högre bidragsbeloppen är hänförligt till förändrad lagstiftning vars syfte är att i större grad än tidigare likställa fördelningen mellan kommunala och andra verksamhetsformer. Lönekostnaden för perioden är kkr. Det är en ökning med kkr motsvarande 1,0 procent jämfört med föregående år. Den genomsnittliga löneökningen 2010 blev 2,4 procent jämfört med 3,9 procent Förklaringen till att den totala lönekostnaden minskar något beror på att antalet årsarbetare för aktuell period minskade jämfört med motsvarande period Personalförändringen har skett framförallt inom grundskolan eftersom att antalet elever har blivit färre. 649 Kulturskola (+/- 0) Verksamheten räknar i dagsläget med ett överskott på 100 kkr i förhållande till den tilldelade budgetramen vilket är 100 kkr bättre än föregående prognos. Verksamheten räknar med att både elevavgifterna och intäkterna från genomförda konserter kommer att bli lägre än förväntat. Denna negativa avvikelse uppvägs av lägre lönekostnader på grund av justeringar i bemanningen, samt lägre kostnader för hyror. Kulturskolan har i budgeten för 2010 sänkt bemanningen med nästan fyra stycken årsarbetare jämfört med föregående års budget. Denna anpassning påbörjades redan föregående höst. Pro- 17

19 gnosen för 2010 visar på en positiv avvikelse på 150 kkr i förhållande till de planerade personalkostnaderna vilket främst beror på justeringar i bemanning. Periodresultatet är 446 kkr bättre 2010 än föregående år. Intäkterna är 236 kkr lägre vilket beror på att föregående år ingick statsbidrag till Kulturskolans kulturpedagog. Övriga kostnader avviker marginellt från föregående år. Bemanningen i november 2010 är drygt 3 årsarbetare lägre än för motsvarande period föregående år, vilket medför att lönekostnaderna är 725 kkr lägre 2010 trots att medellönen ökat under perioden bland annat på grund av avtalsmässiga löneökningar. UTBILDNINGSNÄMND (UN) (UN) 651 Gymnasieskola ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid året slut. Prognosen har försämrats med 80 kkr sedan föregående prognostillfälle beroende på att kostnaderna för IT har reviderats. Underskottet beror på att verksamhetens elevprognos för 2010, visar att 98 fler elever än vad som är budgeterat tenderar att välja att gå till en fristående gymnasieskola eller till en annan aktör än den kommunala gymnasieskolan. Merkostnaden för detta beräknas till cirka 10,0 Mkr. Motsvarande elevbortfall finns inom den kommunala gymnasieskolan vilket medför att budgeten för de kommunala enheterna förändrats med motsvarande belopp. Verksamheten bedömer dock att hela denna budgetjustering inte kan regleras under innevarande år. I samband med att de kommunala gymnasieenheterna lägger sina verksamhetsplaneringar för nästa läsår planeras en del av besparingen att göras under hösten, 5,0 Mkr. Resterande del 5,0 Mkr bedöms först kunna sparas in under våren Verksamheten planerar med att nuvarande underskott kommer att vara åtgärdat senast halvårsskiftet Lönekostnaderna prognostiseras öka med 933 kkr jämfört med utfallet år Kostnadsposterna för undervisande personal prognostiseras i nuläget få ett högre utfall i år än föregående års helårsutfall. En annan bidragande orsak till kostnadsökningen är de avtalsmässiga löneökningarna. Periodens nettokostnad uppgår kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsökning med 1,0 procent vilket bland annat beror på att kostnaden till de fristående gymnasieskolorna och till andra huvudmän har ökat. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år ökat med 0,2 procent, vilket innebär en kostnadsökning på 414 kkr. Lönekostnadsökningen ligger dock lägre än den normala löneökningen vilket enligt verksamheten återspeglar de åtgärder som genomförts inom gymnasieskolan under innevarande år. 661 Vuxenutbildning ( ) Vuxenutbildningen beräknar att uppvisa ett överskott på kkr mot tilldelad budget under 2010, vilket är 500 kkr bättre än föregående ekonomirapport beroende på att intäkterna för SFI-undervisning förväntas bli högre än tidigare prognos. Den positiva budgetavvikelsen be- 18

20 ror sedan tidigare på att lönekostnaderna för undervisande och icke undervisande personal beräknas bli lägre än budgeterat främst på grund av icke återbesatta/tillsatta tjänster. Periodens nettokostnad uppgår till kkr att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden ökat med 25 procent beror till största delen på att budgetmedel överförts från arbetslivsnämnden till vuxenutbildningen avseende svenska för invandrare, och arbetsmarknadsrelaterade utbildningar. Detta har medfört att budgetramen ökat och att intäkterna minskat med motsvarande belopp. Övriga intäkter och kostnaderna för köp från andra huvudmän har ökat jämfört med föregående år vilket beror på en utökning av yrkesvux och att en större andel av gymnasiala utbildningar köps av externa utbildningsanordnare. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr, vilket är 695 kkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. De lägre kostnaderna beror enligt verksamheten på att neddragningar gjorts för att anpassa sig till den lägre budgetramen. Detta har skett främst genom minskning inom personalkategorin icke undervisande personal. 669 Uppdragsutbildning (+/- 500) Verksamheten prognostiserar för helåret att erhålla en positiv avvikelse mot ram på 500 kkr. Den positiva budgetavvikelsen på 500 kkr beror till stor del på att starten på två utbildningar har flyttats till januari Periodens nettokostnad/resultat uppgår till -642 kkr vilket kan jämföras med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden/resultatet försämrats med kkr beror framför allt på att uppdragsutbildningen har en lägre beläggning i år jämfört med föregående år. Främsta anledningen till detta är att vissa utbildningar på yrkesförarutbildningen genomförs hos andra anordnare än uppdragsutbildningen. Personalkostnaderna har jämfört med samma period föregående år minskat med 9 procent, 395 kkr. Personalkostnadsminskningen beror på att kostnaden för icke undervisande personal har ett lägre utfall vilket ligger i linje med de organisationsförändringar som genomförts inom verksamheten. SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg ( ) Verksamheten räknar i dagsläget med att erhålla en positiv budgetavvikelse på kkr. Prognosen har förbättrats med 700 kkr sedan föregående ekonomirapport bland annat beroende ytterligare retroaktiva återbetalningsbeslut från försäkringskassan samt att vissa utbildningar inte hunnit genomföras i planerad omfattning. Den positiva budgetavvikelsen beror till största del på att verksamheten räknar med ett överskott då befarade kostnadsökningar på framförallt externplaceringar samt personlig assistans verkar utebli. I början av 2010 var osäkerheten stor hur dessa kostnader skulle utvecklas och stor del av balanserade medel från föregående år reserverades för denna befarade kostnadsökning, som nu alltså verkar utebli. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på kkr i förhållande till den internt budgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid hem för vård och boende (HVB). Underskottet uppvägs dock av att avdelningen stöd och service, som tidigare ingick i verksamheten personlig assistans, beräknas visa ett överskott på cirka kkr, vilket till största del beror på retroaktiva beslut om återbetalningar fattade av för- 19

21 säkringskassan. Socialförvaltningen vakanshåller tillfälligt några tjänster (exempelvis barnlediga och personer som delvis finansieras via externa projekt) vilket medför en positiv budgetavvikelse på cirka kkr. I år särredovisar inte socialnämnden kostnaderna för personlig assistans under en egen verksamhet (tidigare verksamhet 753 Personlig assistans) utan den ingår i verksamheten 750 Social omsorg. Periodens resultat är i år sämre än föregående år. Personalkostnaderna har ökat med cirka kkr jämfört med tidigare år, vilket främst beror på årets lönerevision samt uppstart av nya gruppbostäder. 20 gruppbostäder har i februari 2009 övergått till Carema. Dessa kostnader redovisas istället som övrig kostnad. HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg ( ) Verksamheten prognostiserar en negativ budgetavvikelse för 2010 på kkr. Prognosen har försämrats med 600 kkr sedan föregående ekonomirapport. Den negativa budgetavvikelsen samt försämringen sedan föregående prognostillfälle beror huvudsakligen på att efterfrågade hemtjänst timmar prognostiseras bli högre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället, vilket innebär högre kostnader för hemtjänsten. Hemvårdsnämnden driver under året liksom föregående år flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Hemvårdsnämnden har även erhållit medel för valfrihetsprojekt och har sedan hösten 2009, enligt lagen om valfrihet (LOV), erbjudit valfrihet inom hemtjänsten (servicedelen). Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+15,1 Mkr) som personalkostnader (-13,0 Mkr) och övriga kostnader (-2,1 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. Intäkterna beräknas bli kkr högre än budget. Enligt nya avtal säljer hemvårdsnämnden bland annat palliativ vård till landstinget, vilket innebär att både hemtjänsten och särskilda funktioner överträffar sin intäktsbudget även i år. Det har länge varit oklart om detta förfaringssätt skall fortgå därför har varken intäkterna eller kostnaderna för denna vård tagits med i hemvårdsnämndens budget. Resterande intäktsöverskott förklaras av höga volymer, full beläggning i det särskilda boendet och höga timvolymer i hemtjänsten, samt av de nya avgifterna inom äldreomsorgen. Den nya taxan ska enligt beräkningar ge kkr i extra intäkter i år jämfört med föregående år. Utfallet hittills visar att intäkterna kan bli något högre. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, det särskilda boendet, kommer att överskridas med kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökningen av antalet hemtjänsttimmar som skett efter tredje kvartalet Ökningen av antalet hemtjänsttimmar är 3,5 20