STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i oktober 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomirapport för perioden januari september 2 Verksamhetens nettokostnad 3 Avskrivningar 4 Pensionskostnader 4 Skatteintäkter och statsbidrag 5 Finansnetto 6 Investeringar 6 Lånefordringar 6 Pensionsmedel 6 Likviditet 7 Lån 7 Prognossammanställning per den siste september (driftredovisning) 8 Orsak till budgetavvikelse i driftredovisning 10 Kommunfullmäktige (KF) 10 Kommunstyrelse (KS) 10 Byggnadsnämnd (BN) 11 Servicenämnd (SE) 11 Fastighetsnämnd (FN) 13 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 13 Kulturnämnd (KN) 14 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 14 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd (UAN) 16 Socialnämnd (SN) 18 Hemvårdsnämnd (HN) 18 Miljö- och hälsoskyddsnämnd (MH) 19 Räddningsnämnd (RN) 20 Prognossammanställning per den siste september (investeringsredovisning) 21 Orsak till budgetavvikelser i investeringsredovisning 23 Kommunstyrelse (KS) 23 Servicenämnd (SE) 24 Fastighetsnämnd (FN) 25 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 25 Kulturnämnd (KN) 26 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 26 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd (UAN) 26 Socialnämnd (SN) 27 Räddningsnämnd (RN) 27 Bolagsredovisning 28 Bilaga Periodresultat per den siste september 32 1

3 EKONOMI KONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI SEPTEMBER Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +130,1 vilket innebär att prognosen är oförändrad jämfört med föregående ekonomirapport och 107,1 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 87,8 Mkr. Den prognostiserade positiva budgetavvikelsen beror framförallt på att skatteintäkterna prognostiseras bli bättre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället. Däremot prognostiseras både kommunens pensionskostnader och förvaltningarnas reguljära driftsredovisning uppvisa negativa budgetavvikelser. En stor del av förvaltningarnas beräknade negativa budgetavvikelse förklaras av avvikelser inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, -14,6 Mkr, dessutom tillkommer en saneringskostnad av engångskaraktär på -24,4 Mkr som belastar kommunstyrelsen. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2011 Budget 2011* Budgetavvikelse Diff mot fg prognos Bokslut 2010 Bokslut 2009 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader , ,6-12,1 7, , ,3 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK -2,5-2,5-0,0-11,8-1,5 Därav Resultatbalansering -11,9-11,9-0,0-29,2-17,6 Därav Realisationsvinster/förluster fastighetsfsg 26, ,2 57,4 421,2 Avskrivningar -231,7-247,9 16,2-2,9-218,3-195,0 Pensionskostnader -249,1-217,1-32,0-5,0-236,9-224,3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,7-27,8-0, , ,6 Skatteintäkter & statsbidrag 4 096, ,2 105,6 0, , ,8 Finansiella intäkter 143,0 113,6 29,5 0,2 151,3 230,9 Finansiella kostnader -11,3-11,1-0,2 0,0-5,3-5,5 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 130,1 23,0 107,1 0,0 221,8 496,6 ÅRETS RESULTAT 130,1 23,0 107,1 0,0 221,8 496,6 Justeringar enligt balanskrav -42,3 0,0-42,3 0,2 35,5-390,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 87,8 23,0 64,8 0,2 257,3 106,2 * Reviderad budget 2011: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 87,8 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2011 Årets prognostiserade resultat 130,1 Realisationsresultat; pensionsmedel -16,3 Realisationsresultat; fastigheter/tomträtter -26,0 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 87,8 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2011 Budget 2011 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) , ,5-19,6 Kalkylerade internräntor 156,3 166,6-10,3 Kalkylerade avskrivningar 231,7 247,9-16,2 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 145,0 143,2 1,8 Semesterlöneskuldökning/Löneavtal/Övrigt 19,4-12,9 32,3 SUMMA , ,6-12,1 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett underskott i förhållande till budgeterade medel med 12,1 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett underskott på 19,6 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna, vilket är 3,2 Mkr bättre än föregående prognos. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mkr KF KS BN SE FN TE KN BU UAN SN HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN SE FN TE KN BU UAN SN HN MH RN -6,4% -1,4% -13,9% -15,3% 0,7% 0,6% -0,1% -2,4% 0,0% 0,2% 9,7% 2,5% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till 231,7 Mkr vilket är 2,9 Mkr högre än föregående prognos men 16,3 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 247,9 Mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny- och ombyggnationer av vissa grundskolor och förskolor senarelagts eller blivit försenade samt att några större projekt, såsom byggandet av ny äldreomsorgsfastighet redan under 2009 och 2010, utgått ur planeringen. Även vissa tidigare planerade investeringar i hamnen, inom räddningstjänsten och VA-verksamheten har senarelagts. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras bli totalt 249,1 Mkr, vilket är 32,0 Mkr högre än vad som budgeterats och 5,0 Mkr sämre än i föregående prognos. Försämringen jämfört med föregående prognos beror på att den så kallade Ripskommittén, med anledning av ränteläget, nu föreslagit att diskonteringsräntorna för pensionsskuldsberäkningarna skall sänkas, vilket innebär att såväl pensionsavsättningen i balansräkningen som kommunens ansvarsförbindelse för äldre pensionsåtaganden ökar. De nya diskonteringsräntorna gäller från och med 2012, men Rådet för kommunal redovisning rekommenderar att kostnaderna tas redan I denna prognos ingår en grov uppskattning av utfallet. I december kommer en mer noggrann beräkning göras med hjälp av KPA. De huvudsakliga orsakerna till budgetavvikelsen i övrigt är dels att KPA i sina nya prognoser gör bedömningen att kostnaderna för uttag av pensionsrätter intjänade innan kommer att bli cirka 13,0 Mkr högre än vad som förutspåddes vid budgeteringstillfället, dels att kostnaderna för den individuella avsättningen som görs för varje anställd i form av åldersbestämd ålderspension nu beräknas bli 5,8 Mkr högre än vid budgeteringstillfället. 4

6 En annan förklaring till den negativa budgetavvikelsen är att det under 2010 gjordes flera överenskommelser om särskild avtalspension som belastar kommunens resultat under 2011 med cirka 4,6 Mkr mer än budgeterat. Även kostnaden för den del av kommunens pensionsåtagande som försäkrats bort beräknas nu blir högre än vad som antogs vid budgeteringstillfället. Ytterligare en post som påverkar utfallet 2011 är att kommunen nu även tar med kostnader för verksamma förtroendevalda som normalt inte omfattas av kommunens pensionsskuldsberäkning. Denna post, som under 2011 beräknas uppgå till närmare 1,0 Mkr, är inte budgeterad. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive regleringsbidrag, kommunal utjämning, särskilt bidrag för moms och fastighetsavgiftsmedel, prognostiseras uppgår till totalt 4 096,9 Mkr under 2011, vilket är hela 105,6 Mkr högre än budgeterat. Kommunens skatteintäktsbudget har justerats i samband med överenskommelse om politisk och valteknisk samverkan mellan Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, och uppgår till 3 991,2 Mkr inklusive fastighetsavgiftsmedel och särskilt bidrag för moms. Budgetavvikelsen förklaras av flera delar. För det första så har skatteunderlagstillväxten under såväl 2009 som 2010 blivit högre än vad som förutspåddes när budgeten lades våren 2010, vilket innebär att utgångsläget för skatteintäktsbudgeten i planeringsdirektiv med budget är för låg. För det andra har staten gjort flera olika regleringar under det gångna året, vilka påverkar det så kallade generella statsbidraget positivt, och för det tredje har förändringar skett inom det kommunala utjämningssystemet som emellertid inverkat negativt på kommunens förväntade skatteintäkter. Sammantaget förklarar dessa poster netto cirka 18,4 Mkr av budgetöverskottet, när hänsyn tagits till den särskilda överenskommelsen mellan allianspartierna och Miljöpartiet. Ungefär 9,6 Mkr av budgetavvikelsen förklaras av att intäkterna i form av särskilt bidrag för moms beräknas blir högre än vad som tidigare antagits på grund av ökad volym köpta tjänster inom områdena utbildning, social omsorg och sjukvård samt på grund av retroaktiva utbetalningar från skatteverket. Resterande cirka 78,0 Mkr förklaras dels med att den senaste prognosen över slutavräkningen för 2010 visar att skatteintäkterna var ca 13,1 Mkr för låga i bokslutet, dels av att slutavräkningen för 2011 nu beräknas bli drygt 64,0 Mkr bättre än vad som budgeterats på grund av den förväntade ökade skattunderlagstillväxten. Den huvudsakliga orsaken till den ökade skatteunderlagstillväxttakten är att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vars prognoser kommunen i stor utsträckning nyttjar för skatteunderlagsprognoser, gjort betydande upprevideringar av sysselsättningsförändringen mellan framförallt 2010 och 2011, vilket påverkar skatteunderlaget positivt. Sysselsättningsrevideringen baseras i sin tur på uppdaterad statistik samt SKL:s samhällsekonomiska bedömning som bland annat påverkas av den kraftiga tillväxten och bruttonationalproduktionsutvecklingen under

7 FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 131,7 vilket är 0,2 Mkr bättre jämfört med föregående prognos och 29,3 Mkr bättre än budgeterat. Prognosförbättringen jämfört med föregående månad 0,2 Mkr beror att kommunens ränteintäkter för utlåning till kommunala bolag beräknas bli något högre än tidigare prognostillfälle. Den positiva budgetavvikelsen beror huvudsakligen på intäkter i form av realisationsvinster, ränta, utdelning och annan avkastning för kommunens pensionsmedelsplaceringar. I nuläget uppgår denna avkastning till 25,5 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. Vidare beror den positiva budgetavvikelsen på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället samt att räntekostnaden för lån upptagna inom certifikatprogrammet beräknas bli lägre, då kommunen prognostiseras låna i mindre omfattning än vad som förväntades vid budgeteringstillfället. INVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 213,4 Mkr. Investeringsutgifterna för perioden uppgår till 304,8 Mkr och inkomsterna till 91,4 Mkr. Budgeten för nettoinvesteringarna totalt uppgår för år 2011 till 761,5 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 410,2 Mkr exklusive finansiell leasing (341,0 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 351,3 Mkr. Det prognostiserade investeringsöverskottet har således ökat med 80,2 Mkr jämfört med föregående ekonomirapport. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 89,4 Mkr, vilket är 37,8 Mkr lägre än budgeterat. LÅNEFORDRINGAR Halmstads kommuns fordringar i form av lån uppgår vid rapporteringsperiodens slut till 2 507,6 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 458,6 Mkr. PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fem olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Sedan januari 2011 har fondandelarna i Robur Ethica Global MEGA ersatts med Robur aktiefond BRICT samt Robur Banco Etisk Europa. Sedan tidigare finns placeringarna i Robur Realräntefond, SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega och Lux Absolutavkastning MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie, SEB och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en försämring av marknadsvärdet med 5,5 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 773,8 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2011 har värdet minskat med 15,3 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 62,5 procent. 6

8 Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid delårsbokslutet till 1 978,9 Mkr. Detta innebär att 39,1 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Årets bokförda netto av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår vid rapporteringstillfället till 25,5 Mkr. Ungefär två tredjedelar av beloppet utgörs av reavinst uppkommen i samband med omdisponeringar av medel mellan olika värdepapper. LIKVIDITET De likvida medlen uppgick vid månadsskiftet till totalt 19,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12-månaderscykeln (Mkr). Mkr okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep -100 Bankmedel 19 Placeringar 0 Total 19 LÅN Kommunens kortfristiga lån inom kommunens certifikatprogram uppgår vid prognostillfället till 198,3 Mkr. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i månadsskiftet till 4,0 Mkr. 7

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE SEPTEMBER (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Skogsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter

10 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE SEPTEMBER (SID 2) (DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr IELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND 130 Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

11 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) (KF) 010 Kommunfullmäktige (- 770) Det beräknas uppstå ett underskott på drygt 770 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamheten. Underskottet beror i huvudsak på kostnaderna för den genomförda framtidskonferensen samt det i år inrättade arvodet till gruppledare. KOMMUNSTYRELSE (KS) (KS) 011 Kommunstyrelse (+ 221) Verksamheten prognostiserar i dagsläget med ett överskott på 221 kkr. 031 Stadskontor (+/- 0) Verksamheten prognostiserar en positiv avvikelse mot angiven ram med 600 kkr. I huvudsak beror den positiva avvikelsen på vakanser inom personalavdelningen (300 kkr) samt lägre prognostiserade kostnader för konsulttjänster inom avdelningen för ekonomi och styrning (300 kkr). 090 Övrig gemensam verksamhet ( ) Det beräknade underskottet beror främst på kostnader för saneringsschaktning vid inkoppling av nytt fjärrvärmeverk ( kkr). Underskottet beror också på ett beslut i regeringsrätten 2010 som innebar att kommunens gatuparkeringsverksamhet momsbelades. Beslutet innebär att de kalkylerade intäkterna för denna verksamhet blir cirka kkr lägre än budgeterat. I det prognostiserade underskottet ingår även minskade övriga bidrag (-350 kkr) samt lägre avgifter och kostnader för avtalade tjänster (+300 kkr). 291 Skogsförvaltning ( ) Verksamheten förväntar sig en positiv avvikelse på kkr i förhållande till den ekonomiska ramen. Den positiva budgetavvikelsen beror på realisationsvinster uppkomna vid försäljning av Enslövs skogsallmänning. 299 Samhällsbyggnadskontor ( ) En positiv avvikelse mot ram på kkr prognostiseras likt tidigare prognostillfälle för verksamhetsområdet. Den positiva budgetavvikelsen beror främst på realisationsvinster, kkr, som uppkom vid korrigering av projektkostnader vid ombyggnad av Vallås äldreboende. Exklusive realisationsvinsten visar verksamheten en negativ avvikelse mot ram på drygt kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror framförallt på att verksamheten prognostiserar med lägre arrendeintäkter, kkr. Dessutom förväntas fastighetsskatten bli nästan kkr högre än planerat, främst beroende på högre taxering av småhus. Orsaken till de lägre arrendeintäkterna beror på ej omskrivet förvaltningsavtal med Halmstads Hamn och Stuveri AB, kkr. Samtidigt kompenseras detta av att arrendeintäkter inom markreserven överstiger den budgeterade nivån med kkr. Positiva budgetavvikelser prognostiseras även för externa hyror, kkr, försäkringskostnader, 163 kkr, och övriga kostnader cirka 500 kkr, vilket reducerar verksamhetens totala negativa budgetavvikelse. 10

12 Då verksamheten i år innehåller nya enheter från stadskontoret och byggnadskontoret innebär det att verksamhetens ekonomiska utfall inte helt är jämförbart med föregående år. 370 Kollektivtrafik ( ) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras erhålla en negativ budgetavvikelse på kkr vid årets slut. Den negativa prognosen beror på att högre kostnader beräknas för kommunens kollektivtrafik, kkr, och hållplatser, 400 kkr, samt att kostnader för extraturer i samband med Tall Ships Races, kkr. Dessa negativa avvikelser uppvägs till viss del av att slutavräkningen från Hallandstrafiken avseende 2010 blev positiv, kkr 371 Färdtjänst ( ) På helårsbasis förväntar verksamheten erhålla en positiv budgetavvikelse på drygt kkr. Avvikelse beror huvudsakligen på att avtalet för färdtjänst som tecknades under föregående år bör medföra lägre kostnader än budgeterat. BYGGNADSNÄMND (BN) (BN) 071 Byggnadskontor ( ) På helårsbasis förväntas verksamheten erhålla en negativ avvikelse på kkr jämfört med tilldelad budgetram. Den negativa budgetavvikelsen beror på att Hovrätten nyligen meddelade dom mot kommunen avseende skadeståndskrav för felaktigt bygglovsbeslut från 1998 i Frösakull. Prognosförbättringen jämfört med föregående ekonomirapport beror på att det sedan tidigare gjorts en avsättning på kkr i kommunens balansräkning för detta ändamål. Periodresultatet uppgår till kr vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Intäkterna uppgår under perioden till kkr vilket är en minskning från motsvarande period föregående år med kkr. På kostnadssidan har kostnaderna minskat med kkr vilket till största delen beror på lönekostnaderna är kkr lägre än föregående år. Den främsta orsaken till de lägre lönekostnaderna är att planavdelningen from och med övergick till det nya samhällsbyggnadskontoret. SERVICENÄMND (SE) (SE) 200 Servicekontoret administration +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget ingen avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet kkr är 395 kkr sämre än motsvarande period föregående år. Trots att verksamheten i år haft högre intäkter jämfört med motsvarande period föregående år, beroende på bland annat samordnad varudistribution och den av servicekontoret fakturerade måltidsmiljonen, har kostnaderna ökat än mer. De ökade kostnaderna jämfört med föregående år beror dels på generella löne- och prisökningar, dels på att verksamheten bland annat projektanställt personal för att inventera leveransställena för den samordnade varudistributionen samt kostnader hänförliga till åtgärder som vidtagits med anledning av genomförd skyddsrond. Valnämnden har därtill erhållit 125 kkr i statsbidrag för att anordna förtidsröstning i samband 11

13 med omvalen i bland annat Västra Götalands läns landsting, den 15 maj Hela statsbidraget täcker de ökade personalkostnader som uppstod på grund av omvalet. 201 Kontorsservice ( ) Verksamheten förväntar sig i dagsläget en negativ avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut på kkr, vilket är en försämring med nästan 400 kkr jämfört med tidigare ekonomirapport. Det försämrade resultatet beror på att verksamhen i dagsläget prognostiserar med lägre intäkter för tryckeritjänster. Bokslut 2010 resulterade i en resultatbalansering på kkr för verksamhet 201. Tillsammans med ursprunglig budgetram på 600 kkr innebär detta att verksamhetens resultat skall uppgå till kkr vid årets slut. Verksamhetens prognostiserade resultat visar på att verksamheten inte förväntas kunna reducera föregående års underskott. Verksamheten påpekar att det pågår effektiviseringsarbeten, exempelvis tjänsteportal, men att dessa åtgärder först kommer få full effekt under Periodens resultat +480 kkr är 731 kkr bättre än motsvarande period föregående år. Resultatförbättringen beror främst på att tryckeriverksamheten hittills i år haft förväntade intäkter i paritet med budget vilket inte var fallet förra året. 202 Städ- och måltidsservice (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och prognostiserar i dagsläget med ett resultat på +200 kkr. Den positiva budgetavvikelsen beror på att verksamheten efter att summerat sommarens och höstens beställningar räknar med en positiv avvikelse. Periodens resultat +711 kkr är drygt kkr sämre än resultatet motsvarande period föregående år. En förklaring till det försämrade periodresultatet är att verksamheten periodiserar sina intäkter olika mellan åren dessutom ingår avvecklingskostnad som belastat årets resultat. 203 IT-service (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och beräknar vid årets slut erhålla ett negativt resultat på kkr. Det negativa resultatet beror till stor del på att avskrivningskostnader blivit högre än vad som tidigare förutspåtts för de IT-satsningar kommunen genomfört. De högre avskrivningskostnaderna beror på att de IT-investeringar som hittills gjorts haft kortare avskrivningstider än de schabloniserade som används vid budgeteringstillfället. Verksamhetens resultat påverkas också negativt av att moderniseringen av kommunens infrastruktur tagit längre tid än vad som förväntades, därför kan inte effektiviseringar genomföras i planerad omfattning då IT-service tvingas arbetar med tre parallella plattformar. Periodens resultat är negativt kkr, jämfört med kkr för motsvarande period föregående år. Det försämrade periodresultatet beror delvis på att verksamheten i år haft högre avskrivningskostnader på grund av årets och föregående års relativt stora mängd investeringar. Lönekostnaderna uppgår till kkr och har ökat med 10,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att IT-service under året förstärkts med tjänster med anledning av kommunens IT-satsning jämfört med föregående år. 204 Kommuntransport +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet förväntas inte erhålla någon avvikelse mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen. 12

14 FASTIGHETSNÄMND (FN) (FN) 205 Fastighetskontoret administration (-2 070) En negativ budgetavvikelse på kkr prognostiseras likt föregående ekonomirapport för verksamhetsområdet. Det totala underskottet beror enligt verksamheten på att kostnaderna för bostadsanpassning ökat. Jämfört med motsvarande period föregående år har det kommit in 20 stycken fler ärenden rörande bostadsanpassningar. Även beloppsstorleken på inkomna ärenden har ökat. Åtgärderna utförs i enlighet med lagkrav som ställs för att en person med funktionsnedsättning skall kunna leva ett självständigt liv i eget boende. Periodresultatet är nästan 300 kkr lägre än motsvarande period föregående år vilket främst beror på lägre intäktsredovisning. Kostnader för bostadsanpassning är nästan kkr lägre i år jämfört med motsvarande period föregående år. Periodutfallet är inte helt jämförbart med föregående år då bland annat avdelningen för mark- och exploatering redovisas under anslagsområdet 299 samhällsbyggnadskontor i år. 209 Förvaltningsfastigheter ( ) Verksamheten prognostiserar likt tidigare med att uppvisa ett underskott på kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen. Den negativa avvikelsen beror sedan tidigare främst på att kostnaderna för renhållning/yttre skötsel, där snöröjning ingår, beräknas bli kkr högre än förväntat. Denna negativa budgetavvikelse uppvägs till viss del av att kapitalkostnaderna för Hallägraskolan, och att kostnaderna för försäkringar inte beräknas bli lika höga som budgeterat. Periodens utfall är drygt kkr bättre än motsvarande period föregående år. De lägre kostnaderna förklaras främst av att det i föregående års utfall ingick kostnader för extraordinärt fastighetsunderhåll. I periodresultatet föregående år ingick dessutom realisationsförluster på nästan kkr i verksamhetens resultat, i år redovisas endast cirka 100 kkr i realisationsförluster. Jämfört med föregående år har intäkterna för internhyror ökat med nästan kkr, vilket beror på såväl nytecknade som omskrivna hyreskontrakt. Energi kostnaden är cirka kkr lägre jämfört med föregående år vilket enligt verksamheten främst förklaras av energibesparande åtgärder. TEKNIK EKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) (TE) 320 Gator, parker och idrott ( ) Verksamheten prognostiserar likt föregående ekonomirapport med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Förändringen beror på att underskottet på Halmstad Arena nu inte beräknas bli lika stort som befarat, +500 kkr. Samtidigt förväntas emellertid kostnaden för avverkningen av almsjuka träd öka, -400 kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror sedan tidigare på att verksamheten prognostiserar med underskott för vinterväghållningen på kkr, Halmstads Arena kkr, avverkning av almsjuka träd 400 kkr, samt SM-veckan och Tall Ships Races 400 kkr. Samtidigt räknar verksamheten med att planerade investeringar förskjutits i tiden vilket leder till att verksamhetens avskrivningar blir cirka kkr lägre än förväntat. Underskottet inom vinterväghållningen orsakas av den långa och svåra vintern, vilket medfört högre kostnader än de internt budgeterade på 6,2 Mkr. Underskottet inom Halmstads Arena beror på att intäktsnivån från evene- 13

15 mang, exempelvis mässor och konserter, inte bedöms vara möjlig att erhålla redan andra året i den omfattning som förutsatts vid ramtilldelningen. Tillsammans med Halmstad & Co AB har verksamheten gjort bedömningen att det behövs en inkörningsperiod under för att uppnå stipulerad intäktsnivå. SM-veckan och Tall Ships Races är stora evenemang som genomförs under Utöver avsatta budgetmedel förutsätts dessa evenemang vara kostnadsneutrala för teknik- och fritidsförvaltningen. I dagsläget bedömer dock verksamheten som tidigare nämnts att Tall Ships Races orsaka obudgeterade kostnader i storleksordningen 400 kkr. 540 VA-verksamhet ( ) Verksamhetsområdet beräknar under 2011 erhålla en positiv budgetavvikelse i förhållande till den fastslagna budgetramen. Den positiva avvikelsen beror på att verksamheten bedömer att planerade förnyelseinsatser avseende ledningsnätet inte hinner slutföras innan årsskiftet, kkr, samt lägre kapitalkostnader på grund av den relativt sett låga räntenivån samt förskjutningar i tiden av större investeringar, kkr. KULTURNÄMND (KN) (KN) 460 Kulturförvaltning (+ 250) Verksamheten förväntar sig en positiv avvikelse på 650 kkr mot den tilldelade ekonomiska ramen vid årets slut, vilket är 400 kkr mer än föregående ekonomirapport. Prognosförbättringen beror dels på att utredningar och utvecklingsinsatser förskjutits till våren 2012 på grund av byte av förvaltningschef samt förväntade lägre kostnader för facklig tid: Dessutom förväntas intäkterna öka än mer än tidigare aviserad budgetavvikelse. Periodens nettokostnad är cirka kkr högre i år, jämfört med motsvarande period under föregående år. Främsta orsaken till detta är att verksamhetens kostnader ökat med drygt kkr, varav kkr avser bidrag till AB Hallands konstmuseum. Kulturnämndens ansvarsområde har från och med 2011 utökats till att även inbegripa museifrågor. Övriga kostnadsposter som ökat jämfört med föregående år är inköp av media, 170 kkr, och kostnader för centralt fördelade IT-kostnader och kommunikation, 460 kkr. Verksamhetens lönekostnader för perioden är 970 kkr högre jämfört med motsvarande period föregående år vilket främst förklaras av sedvanliga löneökningar. BARN ARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg ( ) Verksamhetsområdet förväntar sig en negativ avvikelse mot ekonomisk ram på kkr. Prognosen är kkr bättre än föregående ekonomirapport, vilket beror på att antalet barn inom fristående förskolor justerats ned vilket medför cirka kkr i lägre kostnader. Samtidigt beräknas emellertid kostnaderna för mattransporter ökat med 800 kkr utöver den budgeterade nivån, vilket medför att den positiva budgetavvikelsen blir lägre. Inom verksamheten finns ett antal poster som där kostnaderna och intäkterna avviker från budget. Positiva interna budgetavvikelser finns bland annat bidrag till fristående skolor kkr, fristående förskolor, kkr eftersom ett färre antal barn och elever väljer detta än vad verksamheten räknade med vid budgettillfället. Verksamheten räknar också med 14

16 att bidraget från migrationsverket blir högre än förvaltningen räknade med kkr, samt att barnomsorgsavgifterna kommer att bli något högre än budgeterat då intäkterna från den retroaktiva inkomstkontrollen från inkomståret 2009 blev högre än förväntat. Inom verksamheten finns ett antal poster där kostnaden överstiger den budgeterade nivån framförallt rör de sig till kostnader härrörda till att det finns fler barn i verksamheten så som lönekostnader kkr, och övriga kostnader för mat och materiel med mera kkr. Andra negativa budgetavvikelser finns också inom köpta portioner kkr, skolskjutsar -500 kkr och mattransporter -800 kkr. Barn och ungdomsnämnden beslutade den 30 mars 2011 att tillsätta en politisk styrgrupp kring behovet av lokaler avseende skolverksamheten i Halmstads kommun. Syftet är att anpassa dimensioneringen av Halmstads grundskolor till verksamhetens behov med hänsyn till god ekonomisk hushållning av lokalytor och kvalitet. Genom att minska antalet kommunala grundskolor kan verksamheten organiseras effektivare och det är en viktig åtgärd för att nå ekonomisk balans på lång sikt. Lokalbidragen till de fristående grundskolorna reduceras med motsvarande om lokalytorna i kommunal verksamhet minskar, vilket även det bidrar till lägre totalkostnad för verksamheten. För att reducera det prognostiserade underskottet 2011 kommer verksamheten vara allmänt återhållsam när det gäller inköp av varor och tjänster, dessutom kommer verksamhen att sträva efter att minimera OH kostnaderna för vikariepoolen. Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året, vilket motsvarar en ökning på 2,1 procent. Intäkterna är kkr högre jämfört med föregående år. Detta beror främst på att intäkter för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder från och med i år bokförts i verksamheten och inte erhåller medel via en budgetjustering. Barnomsorgsavgifterna har ökat med kkr beroende på fler barn inom barnomsorg, framförallt inom skolbarnomsorgen, samt att retroaktiva inkomstkontroller är gjorda tidigare i år än föregående år. Verksamheten har även erhållit högre statsbidragsintäkter för förskolelyftet och skapande skola jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna har ökat med kkr jämfört med motsvarande periodutfall Ökningen beror på hyresökning för fastighetsunderhåll, tilläggshyra datanät, nya tilläggkontrakt 2011, hyresökning med 0,8 procent mellan åren 2010 och 2011 och ökade hyreskostnader för nya förskolor som etablerades under 2010 (helårseffekt 2011) samt ny förskola Lönekostnaden för perioden kkr innebär en ökning på 4,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnadsökningen förklaras av sedvanliga löneökningar och av att personalen ökat inom förskola och fritidshem. Verksamhetens övriga kostnader visar på en ökning på kkr vilket delvis beror att bidragen till fristående verksamhet ökat, dels på grund av fler barn och elever, dels på grund högre bidrag per barn och elev jämfört med föregående år. 649 Kulturskola (+ 100) Verksamheten räknar i dagsläget med att få en positiv avvikelse på 100 kkr mot tilldelad ram vid årets slut. Periodresultatet är 744 kkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Skillnaden beror främst på att övriga kostnader är 426 kkr högre år 2011 samt att intäkterna i år är 130 kkr lägre än motsvarande period Ökningen av övriga kostnader beror främst 15

17 på licenskostnad för nya Webbansökan via nätet och högre kostnader för reparation och underhåll samt läromedel. Periodens personalkostnader 2011 skiljer sig marginellt från motsvarande period 2010, vilket främst beror att antalet rektorstjänster är färre än föregående år. UTBILDNINGS TBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND SNÄMND (U 16 (UAN) 130 Arbetsmarknadsåtgärder +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar i nuläget med att inte uppvisa någon avvikelse i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut. Periodens nettokostnad uppgår till kkr vilket är kkr lägre än motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden minskat med 9,0 procent beror till stor del på att intäkterna i form av statsbidrag från främst Migrationsverk och Arbetsförmedlingen minskat under innevarande år. De lägre statsbidragen påverkar även verksamhetens kostnader som är lägre än motsvarande period föregående år. Då verksamheten i år ingår i den nybildade utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen bokförs förvaltningsövergripandekostnader under Övriga kostnader varför jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. 131 Ekonomiskt bistånd ( ) Verksamheten förväntas uppvisa en negativ budgetavvikelse på kkr i slutet av året. Under 2011 beräknas bidrag till enskilda överskrida budgetramen med kkr på grund av att antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd ökar. Framför allt är det bidrag till unga under 25 år som ökar till antalet, men även antalet arbetslösa utan ersättning har ökat något. Verksamheten beräknar att utfallet för 2011 kommer att ligga i nivå med utfallet för år Periodens nettokostnad uppgår till kkr, vilket skall jämföras med kkr motsvarande period föregående år. Nettokostnaden har ökat 3,3 procent jämfört med föregående år, vilket beror på att antalet försörjningsstödstagare ökat i förhållande till motsvarande period föregående år. Då verksamheten i år ingår i den nybildade utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen bokförs förvaltningsövergripandekostnader under Övriga kostnader varför jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. 651 Gymnasieskola ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på drygt kkr vid året slut. Det prognostiserade resultatet har förbättrats med 950 kkr jämfört med föregående ekonomirapport, prognosförbättringen beror enligt verksamheten på att de kostnadsbesparingar som verksamheten inlett börjar ge effekt. I det prognostiserade resultatet har hänsyn tagits till 2010 års resultatbalansering på kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror enligt verksamheten huvudsakligen på elevförändringar, en försenad uppsägningsprocess och att de åtgärder som vidtogs hösten 2010 med att minska organisationen med 15 tjänster visade sig vara otillräckliga. En handlingsplan har tagits fram för hur utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen skall nå en budget i balans, där hänsyn tas till befintliga underskott men där även hänsyn tas till framtida elevminskningar. Denna handlingsplan har antagits av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden under maj månad. I korthet innebär handlingsplanen att verksamheten planerar att minska sina kost-

18 nader under åren med 24,1 Mkr, motsvarande 44,1 tjänster, där huvuddelen av kostnadsanpassningen genomförs under år Lönekostnaderna för året har budgeterats 11,6 Mkr lägre än föregående års helårsutfall. Den lägre budgeten avspeglar beslutade organisationsförändringar på grund av elevers val. Samtliga gymnasieenheter har inkommit med kostnadsanpassningar i augusti månad 2010, vilket totalt resulterade i en reducering av sammanlagt 15 tjänster. Förhandlingsprocessen är avslutad. Omplacerings- och uppsägningsprocessen har inletts. En merkostnad för verksamheten på cirka 600 kkr uppstår för varje månad dessa tjänster finns kvar i organisationen efter den planerade uppsägningstidens slut (1 september 2011). I dagsläget beräknas inte uppsägningsprocessen vara avslutad förrän tidigast december Utöver detta pekar verksamheten på att gymnasieskolreformen, GY11, kan påverka det prognostiserade resultatet. Detta eftersom gymnasieskolreformen som genomförs med början höstterminen 2011 påverkar elevernas val och dessutom strukturerna på timplaner och även driftsmateriel för skolorna. I samband med upp starten av ny gymnasiereform, måste verksamheten bedriva undervisning enligt både nya och gamla reformen. Detta kan medföra att verksamheten drabbas av en kostnadsmässig fördyring. Periodens nettokostnad uppgår till kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsökning på 6,0 procent vilket bland annat förklaras av organisationsförändringar, periodiseringsskillnader och faktureringsavvikelser mellan åren. Verksamheten kostnadsbelastas i år med olika förvaltningsövergripande kostnader för den nybildade utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, exempelvis Vägledningscentrum. Dessa kostnader fördelas sedan mellan förvaltningens olika berörda verksamheter, dock innebär det att jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. 661 Vuxenutbildning +/- 0 (+/- 0) Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade budget under Periodens nettokostnad uppgår till kkr, att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att periodresultatet är sämre än föregående år beror på att kostnaderna för köp av verksamhet gällande Yrkesvux är betydligt högre i år än vid motsvarande period föregående år. Då verksamheten i år ingår i den nybildade utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen bokförs förvaltningsövergripande kostnader under Övriga kostnader varför jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr, vilket är en minskning med kkr jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen beror på att personalantalet är lägre än föregående år. 669 Uppdragsutbildning ( ) Uppdragsutbildningen prognostiserar att visa ett underskott på kkr under 2011, vilket beror på att intäkterna beräknas minska med motsvarande belopp, eftersom inga nya utbildningar startas. Beslut angående nedläggning av Uppdragsutbildningen hade inte fattats när budgeten upprättades. Dessa ändrade förutsättningar påverkar resultatet och då främst intäkterna eftersom en del kostnader är fasta. 17

19 SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg +/- 0 (+/- 0) Verksamheten räknar likt tidigare med att inte att erhålla någon avvikelse i förhållande till den angivna budgetramen. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på nästan kkr i förhållande till den internbudgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid familjehem. Placeringar avseende missbruk och psykiatri beräknas kosta kkr mer än budget på grund av fler och långvarigare placeringar än väntat. Socialförvaltningens avdelningar visar på ett allt mer ekonomiskt ansträngt läge men då förvaltningen har som mål att vara i ekonomisk balans arbetar förvaltningen aktivt med att reducera dessa befarade underskott, i första hand genom besparingar inom respektive avdelning och i andra hand tvingas verksamheten omprioritera bland diverse förvaltningsövergripande driftsprojekt. Besparingarna genomförs genom vakanshållningar av tjänster och återhållenhet på utbildnings och handledningskostnader. Bedömningen i dagsläget är att kostnaden måste minska med cirka kkr för att verksamheten skall erhålla ett resultat i enlighet med budget. Därutöver tillkommer ett par externa ärenden inom handikappsomsorgen som tillsammans bedöms kosta kkr, även dessa bedömer verksamheten i dagsläget klara inom befintlig ram. Periodens resultat är drygt kkr högre föregående år. Personalkostnaderna har ökat med cirka kkr jämfört med tidigare år, vilket främst beror på ökning av arvoderade familjehem, ny gruppbostad, nytt boende för ensamkommande flyktingbarn samt lönerevisionerna. Verksamheten har även återbesatt vissa tjänster som tidigare har hållits vakanta, vilket påverkar årets lönekostnader. Övriga kostnadsökningar är relaterade till externplaceringar, prisökningar samt drift för ovan nämnda nya enheter. Intäktsökningen handlar främst om bättre periodiseringsrutiner, statliga intäkter för flyktingboende, samt externfinansierade driftsprojekt. HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg ( ) Verksamheten prognostiserar i denna ekonomirapport att erhålla en positiv budgetavvikelse på kkr vid årets slut, vilket är 600 kkr lägre än föregående ekonomirapport. Prognosförsämringen beror på att äldreboendeverksamheten vid denna prognos justerat ner det förväntade budgetöverskottet något samt att hemsjukvården räknar med större underskott. Dessa negativa prognosjusteringar uppvägs till viss del av att verksamhetens IT-kostnader i dagsläget prognostiseras visa ett budgetöverskott. Sedan tidigare är den främsta förklaringen till det prognostiserade överskottet att verksamhetens äldreboende uppvisar en positiv budgetavvikelse, om än nu något lägre än tidigare prognos, hänfört till att viss del av verksamheten efter upphandling övergick i ny regi den 1 april Nästan hela denna positiva avvikelse reduceras dock av hemtjänsten som uppvisar ett budgetunderskott beroende på fler kunder. Hemvårdsnämnden driver under året, liksom föregående år, flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+4,9 Mkr) som personalkostnader (-4,2 Mkr) och övriga kostnader 18

20 (-0,7 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. Intäkterna beräknas visa ett överskott på kkr i förhållande till budgeterad nivå. Den positiva avvikelsen beror på att hemvårdsförvaltningen debiterar Region Halland i större omfattning än förväntat för hemtjänst och hemsjukvård. Även äldreboendeverksamheten och hemtjänstavgifterna förväntas uppvisa en positiv avvikelse i förhållande till den budgeterade nivån, hemtjänstens högre intäkter beror på volymökning av antalet timmar inom hemtjänsten. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, äldreboende, hemsjukvård och förebyggande arbete, kommer att överskridas med cirka kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökning av antalet hemtjänsttimmar. Mindre underskott förväntas också inom myndighetsutövningen samt hemsjukvård och förebyggande verksamhet. Samtidigt förväntas positiva budgetavvikelser inom äldreboende och förvaltningsledning och stab. För lokalkostnaderna förväntas en mindre positiv avvikelse på 100 kkr. Även för kapitaltjänstkostnaderna förväntas en positiv budgetavvikelse, 700 kkr. Den positiva budgetavvikelsen för övriga kostnader, kkr, beror främst på köp av verksamhet från Attendo. Periodens nettokostnader kkr är nästan kkr sämre än föregående år. Intäkterna är cirka kkr högre än motsvarande period föregående år. Årets lägre statliga bidrag uppvägs helt av både högre omsorgsavgifter och övriga ersättningar. Periodens lönekostnader ligger kkr lägre än motsvarande period föregående år. De lägre lönekostnaderna beror på att äldreboendena Andersberg och Patrikshill övergått i annan regi från den 1 april. Sjuklönerna är 550 kkr högre än motsvarande period föregående år, däremot är övertidskostnaderna är 80 kkr lägre än föregående år. Kostnaden för timanställda är kkr högre än motsvarande period föregående år. Detta uppvägs dock till viss del av att kostnaden för OBtillägg är cirka kkr lägre. Kostnaden för så kallade kryssdagar, 420 kkr, (årsarbetstidsavtalet för Kommunals medlemmar) är 670 kkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Inom hemvårdsförvaltningen används kryssdagar främst i det särskilda boendet. Övriga kostnader ligger nästan kkr högre än förgående års periodutfall, vilket främst förklaras av att kostnaden för de två entreprenaderna Andersberg och Patrikshill nu kostnadsförs bland övriga kostnader. Övriga kostnader påverkas också av att kommuninterna köp bokförs olika mellan åren. MILJÖ ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) (MH) 800 Miljö- och hälsoskyddskontor ( ) Miljö och hälsoskyddskontoret prognostiserar med att erhålla en positiv budgetavvikelse på kkr i förhållande till den beslutade budgetramen. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på sjukfrånvaro men också på att utbildningsinsatser hittills inte genomförts i planerad omfattning. Jämfört med motsvarande period föregående år är resultatet nästan 100 kkr bättre, förklaringen till detta är att verksamhetens intäkter är högre än föregående år. 19