STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i maj 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delårsrapport för perioden januari april 2 Verksamhetens nettokostnad 3 Avskrivningar 4 Pensionskostnader 4 Skatteintäkter och statsbidrag 4 Finansnetto 5 Investeringar 5 Lånefordringar 5 Likviditet 6 Lån 6 Prognossammanställning per den siste april (driftredovisning) 7 Orsak till budgetavvikelse i driftredovisning 9 Kommunfullmäktige (KF) 9 Kommunstyrelse (KS) 9 Byggnadsnämnd (BN) 10 Arbetslivsnämnd (AN) 10 Servicenämnd (SE) 11 Fastighetsnämnd (FN) 12 Teknik och fritidsnämnd (TE) 13 Kulturnämnd (KN) 13 Barn och ungdomsnämnd (BU) 14 Utbildningsnämnd (UN) 15 Socialnämnd (SN) 17 Hemvårdsnämnd (HN) 18 Miljö och hälsoskyddsnämnd (MH) 19 Räddningsnämnd (RN) 19 Prognossammanställning per den siste april (investeringsredovisning) 20 Orsak till budgetavvikelser i investeringsredovisning 22 Fastighetsnämnd (FN) 22 Teknik och fritidsnämnd (TE) 23 Barn och ungdomsnämnd (BU) 23 Utbildningsnämnd (UN) 24 Socialnämnd (SN) 24 Hemvårdsnämnd (HN) 24 Räddningsnämnd (RN) 24 Personalredovisning 25 Bolagsredovisning 30 Verksamhetsredovisning 33 Barn och utbildning 35 Bygga och bo 37 Demokrati och dialog 39 Miljö och energi 41 Näringsliv och arbetsmarknad 43 Omsorg och stöd 45 Resor och trafik 47 Trygghet, säkerhet och folkhälsa 49 Övriga prioriteringar 53 Bilaga Periodresultat per den siste april 54 1

3 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI APRIL Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +65,3, vilket är 4,1 Mkr sämre än föregående ekonomirapport men 180,7 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 191,4 Mkr. Det försämrade prognostiserade resultat sedan föregående ekonomiska rapport beror huvudsakligen på att SKL:s skatteprognos per april var 3,5 Mkr sämre än februari prognosen. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2010 Budget 2010* Budgetavvikelse Bokslut 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader 3 633, ,5 2, , ,9 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK 10,8 10,8 1,5 1,1 Därav Resultatbalansering 29,2 29,2 17,6 26,5 Därav Extraordinärt fastighetsunderhåll 126,1 126,1 89,9 Därav Realisationsvinster fastighetsförsäljning 0,0 421,2 Avskrivningar 226,5 232,9 6,4 195,0 188,4 Pensionskostnader 213,7 223,0 9,3 224,3 219,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 4 073, ,4 17, , ,3 Skatteintäkter & statsbidrag 4 006, ,2 120, , ,9 Finansiella intäkter 137,3 122,3 15,0 230,9 151,2 Finansiella kostnader 4,5 32,6 28,1 5,5 22,8 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 65,3 115,5 180,7 496,6 74,0 ÅRETS RESULTAT 65,3 115,5 180,7 496,6 74,0 Justeringar enligt balanskrav 126,1 126,1 0,0 390,4 15,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 191,4 10,6 180,7 106,2 89,4 * Reviderad budget 2010: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 191,4 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2010 Årets prognostiserade resultat 65,3 Extraordinärt fastighetsunderhåll 126,1 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 191,4 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) 4 135, ,8 32,0 Kalkylerade kapitalkostnader 394,7 405,6 10,8 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 142,5 142,5 0,0 Semesterlöneskuldökning/Reavinst fastigh/övrigt 34,9 79,7 44,8 SUMMA 3 633, ,5 2,0 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett överskott i förhållande till budgeterade medel med 2,0 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett underskott på 32,0 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna, vilket är 0,8 Mkr sämre än föregående prognos. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mk r KF KS BN AN S E FN TE KN BU UN S N HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN SN HN MH RN 2,3% 1,3% 2,6% 1,5% 5,6% 8,1% 5,3% 0,0% 0,2% 0,9% 0,3% 0,4% 0,0% 0,0% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till 226,5 Mkr vilket är 6,4 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 232,9 Mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny och ombyggnationer av vissa grundskolor senarelagts eller blivit försenade. Även vissa tidigare planerade investeringar i hamnen har senarelagts, däribland spårutbyggnad, muddring och uppförande av ny lagerbyggnad. Kommunen bytte vid årsskifte anläggningsregister och håller nu på att göra en särskild genomlysning av kommunens anläggningstillgångar, vilket dels kan innebära att visa anläggningar utrangeras, dels att kostnaderna för avskrivningar påverkas. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras i nuläget bli totalt 213,7 Mkr för 2010, vilket är 9,3 Mkr lägre än vad som budgeterats. Den främsta förklaringen till budgetöverskottet är att uppräkningsfaktorerna har justerats ned med anledning av den finansiella krisen och lågkonjunkturen. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive statsbidrag, kommunal utjämning och fastighetsavgiftsmedel, prognostiseras uppgå till totalt 4 006,2 Mkr under 2010, vilket är 120,0 Mkr högre än budgeterat men 3,5 Mkr sämre än föregående ekonomirapport. Skillnaden mot föregående prognos beror på att Sveriges kommuner och landsting inkommit med nya beräkningar över skatteunderlagets utveckling. 4

6 Flera stora förändringar har dock skett sedan budgeten fastställdes i juni I budgetpropositionen för år 2010 tillförde staten ytterligare medel till kommunerna i form av tillfälligt konjunkturstöd. För Halmstads del innebar det nya tillskottet drygt 68,0 Mkr, varav cirka 41,0 Mkr är tillfälliga för år Kommunen har dessutom valt att reducera skattesatsen med 20 öre, från 20,98 till 20,78, vilket innebär en intäktsminskning med ungefär 31,0 Mkr. Därtill blev den definitiva slutavräkningen för 2008 års skatteinkomster högre än vad som förväntats tidigare. Slutavräkningarna för 2009 prognostiseras nu också bli något bättre än vad som var utgångspunkt i budgeten, cirka 6,5 Mkr. De senaste prognoserna över skatteunderlagets tillväxt är dessutom inte så negativa som befarats tidigare, vilket dels innebär att den beräknade slutavräkningen för år 2010 förbättrats med drygt 45,0 Mkr i förhållande till budget, dels påverkar kommunens egna skatteintäkter gynnsamt. SKL:s prognos från den 26 april innebar exempelvis att skatteintäkterna nu förväntas bli 27,5 Mkr högre för år 2010 än vad som beräknats vid budgeteringstillfället. Nästa skatteprognos från SKL offentliggörs i slutet av augusti. Därutöver visar uppdaterade prognoser från SCB gällande fastighetsavgiftens utveckling att Halmstad kan räkna med intäkter om 142,3 Mkr för år 2010, vilket är drygt 6,0 Mkr högre än vad som har budgeterats. FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 132,8 Mkr, vilket är 43,1 Mkr bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället. Kommunens räntekostnader för upptagna lån inom certifikatprogrammet beräknas därtill bli lägre än vad som förväntades vid budgettillfället, dels på grund av det låga ränteläget men även beroende på att kommunen prognostiseras låna i mindre omfattning. Pensionsmedelsplaceringarna har hittills givit upphov till intäkter i form av ränta, utdelning och annan avkastning om 6,4 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. INVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 81,7 Mkr. Budgeten för nettoinvesteringarna totalt uppgår för år 2010 till 710,1 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 559,9 Mkr (4,9 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 150,2 Mkr. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 109,0 Mkr, vilket är 13,5 Mkr lägre än budgeterat. LÅNEFORDRINGAR Halmstad kommuns fordringar i form av lån uppgår den siste april till 2 876,3 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 729,1 Mkr. 5

7 PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fyra olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Placeringarna återfinnes sedan juni 2009 i SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega, Lux Absolutavkastning MEGA och Ethica Global MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie, SEB och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en ökning med 12,2 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 761,3 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2010 har värdet ökat med 32,4 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 59,9 procent. Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid årsbokslutet till 1 993,2 Mkr. Detta innebär att 38,2 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Årets bokförda netto av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår i dagsläget till 6,4 Mkr. LIKVIDITET De likvida medlen uppgick den siste mars till totalt 84,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12månaderscykeln (Mkr). 200 Mk r maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr 100 Bankmedel 84 Placeringar 0 Total 84 LÅN Kommunens lån inom kommunens certifikatprogram uppgår den siste april till 99,9 Mkr. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i slutet av mars till 5,0 Mkr. 6

8 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE APRIL (DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetslivsförvaltning Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ och måltidsservice ITservice Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE APRIL (SID 2) (DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VAverksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

10 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) 010 Kommunfullmäktige (+ 252) Det beräknas likt tidigare uppstå en avvikelse på drygt 250 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamhetsområdet vid årets slut. Överskottet beror i huvudsak på att kostnaderna för representation och anslagen för vänortsbesök inte beräknas förbrukas helt under året. KOMMUNSTYRELSE (KS) 011 Kommunstyrelse 988 ( 988) Likt tidigare prognos beräknas verksamhetsområdet erhålla en negativ budgetavvikelse på nästan kkr vid årets slut. Underskottet beror på att kostnaden för verksamhetsöversynen som genomförs under året förväntas bli högre än planerat, dels beror underskottet på att kostnaden för friskvårdssubventioner som uppkommit sent föregående år först redovisas under 2010 (1 200 kkr). Kostnaden för friskvårdssubventionerna är dock mycket större än förväntat och beror troligen på att personalen utnyttjat subventionerna i högre grad än tidigare då dessa avskaffats under Dessa prognostiserade underskott uppvägs till viss del av att anslagen för entreprenörsregionen (+412 kkr) och demokratiutveckling (+100 kkr) inte bedöms förbrukas helt under året. 031 Stadskontor (+150) Verksamhetsområdet prognostiserar i dagsläget ett budgetöverskott på drygt 700 kkr, vilket är cirka 550 kkr bättre än föregående ekonomirapport. Prognosförbättringen beror på att anslagen för anpassningsåtgärder, arbetsmiljösatsning och omställningskostnader inte beräknas utnyttjas till fullo ( kkr). Överskottet reduceras emellertid av att lönefunktionen räknar med högre hyreskostnader på grund av flytt till nya lokaler (300 kkr), samt att ekonomienheten räknar med lägre intäkter då tidigare ekonomitjänst gentemot AB Nissastaden minskas under året (336 kkr). Sedan tidigare beror även överskottet på att avsatta medel för rating av Halmstads kommun, inte bedöms förbrukas under året. 090 Övrig gemensam verksamhet ( 1 925) Det prognostiserade underskottet på kkr beror huvudsakligen på att regeringsrätten den 14 januari 2010 beslutade om att momsbelägga kommunernas gatuparkeringsverksamhet. Beslutet innebär att de kalkylerade intäkterna för denna verksamhet blir cirka (2 000 kkr) lägre än vad som budgeterats med. 370 Kollektivtrafik +/ 0 (+/ 0) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras likt föregående ekonomirapport att hålla sin tilldelade budgetram vid årets slut. 371 Färdtjänst +/ 0 (+/ 0) På helårsbasis förväntar inte verksamheten erhålla någon avvikelse mot tilldelad ram. 9

11 BYGGNADSNÄMND (BN) 071 Byggnadskontor (+ 300) Verksamhetsområdet prognostiserar att erhålla ett överskott på 300 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Överskottet beror på att verksamheten räknar med att personalkostnaderna blir något lägre än budgeterat då en vakant tjänst inte har återbesatts. ARBETSLIVSNÄMND (AN) 130 Arbetslivsförvaltning 575 ( 352) Verksamheten prognostiserar i nuläget med att uppvisa en negativ avvikelse på 575 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut. Prognosförsämringen sedan föregående ekonomirapport, 223 kkr, beror på att verksamheten prognostiserar med en utökning av antalet tjänster inom daglig verksamhet under hösten då nya brukare förväntas tillkomma. Budgetavvikelsen orsakas sedan tidigare av att arbetslivsnämnden beslutat att tillfälligt under perioden februari till och med december 2010 utöka personalen på försörjningsenheten med två socialsekreterare på grund av den höga arbetsbelastningen. Därtill har socialförvaltningen fakturerat arbetslivsförvaltningen för kostnader som uppstår hos dem då deltagare på grund av sjukdom inte kunnat delta i ordinarie daglig verksamhet, utan annan verksamhet i stället fått erbjudas på gruppboendet. Dessa negativa budgetavvikelser uppvägs till viss del av att Kammarrätten meddelat dom i fyra mål om särskild avgift/vite inom daglig verksamhet. De särskilda avgifterna som kommunen reserverades efter domen i Länsrätten sänkte Kammarrätten markant. Periodutfallet är lägre än föregående år, särskilt stor är minskningen för verksamhetens övriga kostnader, denna minskning beror på att arbetslivsnämnden inte längre har anslaget för köp av svenska för invandrare och arbetsmarknads relaterade utbildningar. 131 Ekonomiskt bistånd ( 1 000) Verksamheten förväntas uppvisa en negativ budgetavvikelse på kkr i slutet av året. Den prognostiserade budgetavvikelsen har försämrats med ytterligare kkr sedan föregående ekonomirapport. Den negativa budgetavvikelsen beror helt på att verksamheten räknar med att bidragen till enskilda kommer att öka beroende på rådande konjunktur och arbetsmarknadsläge. Denna ökning har varit kraftigare än tidigare förväntat och har därmed enligt verksamheten varit svår att prognostisera. Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att under året genomföras inom anslaget kkr. Periodens intäkter avser återkrävt försörjningsstöd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Som följd av en fallande trend på arbetsmarknaden har antalet försörjningsstödstagare ökat jämfört med samma period föregående år vilket gör att även försörjningsstödskostnaderna har ökat. 10

12 SERVICENÄMND (SE) 200 Servicekontoret administration +/ 0 (+/ 0) Verksamheten förväntar sig ingen avvikelse mot den fastställda ramen. Personalkostnaderna beräknas dock hamna högre än föregående år på grund av administration av riksdagsvalet. Dock beräknas detta i dagsläget ske inom den budget som är lagd. Periodens utfall är något högre än samma period föregående år, då verksamheten redan i början av året periodiserat de största intäkterna och kostnaderna för verksamheten. Livsmedelstransporterna via samordnad varudistribution startade under april 2009, vilket gör att verksamheten först under 2010 kan redovisa helårskostnader även för denna distribution. 201 Kontorsservice +/ 0 (+/ 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget att ingen avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet +401 kkr är 132 kkr bättre än samma period föregående år. Detta beror på att verksamheten har haft lägre kostnader för telefoniplattformen jämfört med föregående år. 202 Städ och måltidsservice (+/ 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och förväntar sig en positiv avvikelse på 124 kkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen på 500 kkr. Avvikelsen beror på att verksamheten prognostiserar med att intäkterna blir något högre än planerat vid årets slut. Periodens resultat är positivt, kkr. Föregående års periodresultat visade på ett överskott på hela kkr. Lönekostnaderna är en procent högre än föregående år. Vakanta tjänster har inte tillsats vilket innebär att lönekostnaderna är på samma nivå som föregående år. 203 ITservice +/ 0 (+/ 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och beräknas vid årets slut erhålla ett resultat i enlighet med den fastställda budgetramen. ITservice framhåller dock att hela den ekonomiska bilden avseende det nya konceptet med ITarbetsplatser är för tidigt att utvärdera varför prognosen kan komma att revideras. Periodens resultat är positivt kkr, jämfört med +920 kkr för motsvarande period föregående år. Periodresultatet påverkas av att intäkter för support i tjänsterna ITarbetsplats och konsulting är inte med i utfallet. Det nya konceptet med hyrit är så här tidigt på året svårt att utvärdera. Lönekostnaderna har ökat med 12 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att ITservice under 2009 förstärktes med 4 tjänster. 204 Kommuntransport +/ 0 (+/ 0) Ingen avvikelse förväntas uppstå i slutet av året mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen är 0 kkr. 11

13 Periodens resultat är +387 kkr jämfört med +55 kkr motsvarande period föregående år. Det positiva resultatet förklaras av försäljning av äldre, helt avskrivna fordon under perioden, inkluderat en äldre lastbil samt två äldre traktorer. FASTIGHETSNÄMND (FN) 205 Fastighetskontoret administration ( 1 400) En negativ budgetavvikelse på nästan kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Det totala underskottet beror enligt verksamheten på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag förväntas överskrida budget. Underskottet har ökat med ytterligare kkr i jämförelse med föregående prognos. Verksamheten räknar med en fortsatt ökning av antalet ärenden och insatser för bostadsanpassningar även i år även om den inte är lika stor som föregående år. Att periodresultatet är nästan kkr sämre än samma period föregående år beror till största del på intäktsredovisningen skiljer sig från föregående år. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning i denna verksamhet, förra året så fanns dessa i verksamhet 299 övrig fastighetsförvaltning. Periodutfallet för bostadsanpassning som redovisas under övriga kostnader är efter fyra månader kkr. 209 Förvaltningsfastigheter ( 3 000) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen, vilket är kkr sämre än föregående prognos. Prognosförsämringen beror på att verksamheten i dagsläget räknar med merkostnader på 700 kkr avseende uppvärmning av gamla Sporthallen i avvaktan på rivning. Dessutom har kostnaderna som uppkom i samband med det kraftiga snöandet under februari månad reviderats med ytterligare 400 kkr. De totala kostnaderna för snöröjning och konsekvenserna av snön medför enligt verksamheten en total budgetavvikelse på kkr. Periodens utfall är cirka kkr sämre än samma period föregående år. Det beror på att underhållskostnaderna är betydligt högre i år, kkr, jämfört med föregående år. I verksamhetens ekonomiska ram för 2010 ingår kkr i extraordinärt fastighetsunderhåll EFU, varav kkr är balanserade från Vidare är energikostnaderna kkr högre i år jämfört med föregående år, även kostnaderna för renhållning/städning, där snöröjningskostnaderna ingår, är kkr högre i år. 291 Skogsförvaltning (+ 141) Verksamheten förväntar sig en positiv avvikelse på nästan 150 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen. Den positiva budgetavvikelsen beror på att ett intäktsöverskott förväntas beroende på vinterns avverkningar av barkborreskadad skog och skogsgallring inom östra Skedala. 299 Övrig fastighetsförvaltning ( 3 950) En negativ avvikelse mot ram på nästan kkr prognostiseras likt föregående prognos för verksamhetsområdet. Underskottet beror företrädelsevis på ökade kapitaltjänstkostnader för färdigställda investeringar i hamnen där fastighetskontoret hittills inte fått täckning för dessa kostnader, cirka kkr, via arrendeintäkter vilket fastighetskontoret budgeterat med. Verksamheten räknar också med cirka kkr i lägre intäkter för tomträttsavgälder med anled 12

14 ning av tomträttsförsäljningar. Verksamheten beräkna även att kostnader för energi och kostnader som uppstod i samband med snöröjning i februari månad leder till en budgetavvikelse på cirka 550 kkr. Periodresultatet är drygt 600 kkr sämre än resultat föregående år, skillnaden beror till stor del på att intäkter för tomträttsavgälder är lägre. Även kostnader för försäkringsavgifter saknas i redovisningen. Notera även att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning inte i denna verksamhet utan i verksamhet 205 förvaltningsfastigheter varför jämförelser mellan verksamhetens övriga kostnader mellan åren kan vara något missvisande. TEKNIK OCH FRITIDSNÄMND (TE) 320 Gator, parker och idrott ( ) Verksamheten prognostiserar med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Det prognostiserade underskottet beror i huvudsak på att kostnaden för vinterväghållningen bedöms under året uppgå till hela 16,0 Mkr vilket är 10,5 Mkr högre än den av verksamheten internt budgeterade beloppet på 5,5 Mkr. Verksamhens budgeterade belopp bygger på den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållning åren , där den genomsnittliga kostnaden var 5,0 Mkr. Dessutom påpekar verksamheten att den stränga vintern medför ökade kostnader för gatuunderhåll i form av ökade krav på beläggning, åtgärdande av potthål, reparation av skador på skyltar, stolpar, refuger och kantstenar med mera. Dessutom uppkommer ett underskottet avseende drift av isbanan på Stora torg på 0,4 Mkr exklusive kostnader för eventuell uppstart hösten Slutligen prognostiseras med en negativ avvikelse för verksamhetens intäkter på kkr som beror på att intäkter från evenemang exempelvis mässor, konserter i Halmstad Arena inte bedöms komma upp i den nivå som fastställdes vid ramtilldelningen startåret. Tillsammans med Halmstad & Co AB har verksamheten gjort bedömningen att det behövs en inkörningsperiod under för att uppnå stipulerad intäktsnivå. Inkörningsperiodens längd har efter start av Halmstad Arena november 2009 dock kunnat reduceras på grund av positiv trend av evenemangsbokningar. 540 VAverksamhet +/ 0 (+/ 0) Verksamhetsområdet beräknar under 2010 inte erhålla någon avvikelse i förhållande till den fastslagna budgetramen. KULTURNÄMND (KN) 460 Kulturförvaltning +/ 0 (+/ 0) Verksamheten prognostiserar likt tidigare prognos med att hålla sig inom anvisad ekonomisk ram vid årets slut. Jämfört med samma period föregående är så har nettokostnaden minskat med kkr. Minskningen beror enligt verksamheten dels på de verksamhetsförändringar som genomförts inför Vidare har intäkterna ökat med 77 kkr (2,0 procent) vilket beror på att en fritidsledartjänst numera internfaktureras barn och ungdomsförvaltningen samt att kulturhusets försäljning av personaltjänster vid uthyrningar varit högre än samma period föregående år. Lokalkostnaderna har ökat med 189 kkr (2,3 procent) vilket förklaras av att ungdomens hus 13

15 Nolltrefem tillkommit samt att hyran för Mjellby konstmuseum höjts. Övriga kostnader har minskat med kkr (10,2 procent) vilket bland annat förklaras av att kostnaden för bidrag till föreningar och studieförbund har minskat samt att kostnaden för inköp av media och kostnaderna för arrangemang och konserter under perioden varit lägre. Lönekostnaderna har minskat med 208 kkr (1,1 procent). Att lönekostnaderna minskat beror främst på att lönekostnaderna inom fritidsgårdsverksamheten minskat då två fritidsgårdar stängt samtidigt har ungdomens hus Nolltrefem tillkommit. BARN OCH UNGDOMSNÄMND (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg ( ) Den positiva budgetavvikelsen för år 2010 väntas likt föregående prognos bli kkr. Det prognostiserade budgetöverskottet beror till stor del på att det prognostiseras bli ett överskott på kkr av de kkr i riktade medel till vårdnadsbidraget beroende på färre utbetalningar än planerat. Barnomsorgsavgifterna visar ett prognostiserat underskott på 620 kkr jämfört med verksamhetens interna budge. Detta beroende på att den nya barnomsorgstaxan infördes två månader senare än planerat. Dessutom prognostiseras hyrorna bli kkr högre än vad barn och ungdomsförvaltningen budgeterat med då fastighetskontoret enligt verksamheten gjort sena justeringar av hyrorna för Brunnsåkerskolan. Vidare prognostiseras skolskjutskostnaden bli cirka kkr högre än planerat, detta menar verksamheten beror på bland annat bristfälligt underlag från Hallandstrafiken. Dessa negativa avvikelser kompenseras dock av att verksamheten har en centralt budgeterad buffert på cirka kkr för löner och övriga kostnader. Förutom ovan nämnda förklaringar till budgetavvikelsen beror den på högre intäkter ( kkr), lägre lönekostnader (+600 kkr) på grund av vakanser, lägre kostnader för tjänsteresor och administrativa kostnader (+600 kkr). Det prognostiserade överskottet för tjänsteresor och administrativa kostnader är ett resultat av ökad kostnadsmedvetenhet inom förvaltningen. Kostnaden för tvlicenser har verksamheten tidigare belastats med beroende på antalet tvmottagare. Förändrade regler hos radiotjänst gör att kommunen i år bara behöver betala en licens för hela kommunen, denna kostnad är betydligt lägre än föregående år. Den prognostiserade avvikelsen för intäkter beror framförallt på högre prognostiserade intäkter, i form av interna intäkter och bidrag anställningsstöd, än budgeterat. Kostnaden för bidrag till enskild förskola prognostiseras uppvisa ett budgetunderskott på 700 kkr beroende på fler barn i enskild verksamhet än planerat. Vidare har barn och ungdomsförvaltningen haft extraordinära kostnader på cirka 180 kkr orsakat av det kraftiga snöfallet under februari månad. Årets prognos för personalkostnaderna är kkr vilket är kkr lägre än utfallet 2009 och motsvarar en kostnadsminskning på 1,3 procent. Detta beror på att antalet årsarbetare prognostiserade minskar med 71 stycken under år 2010, minskningen sker framförallt inom grundskolan där antalet elever förväntas bli färre än föregående år. Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året. Det är en minskning med kkr motsvarande 1,7 procent. De högre intäkterna jämfört med föregående år, kkr, beror framförallt på högre statsbidrag från skolverket samt högre intäkter från föräldraavgifter jämfört med motsvarande period föregående år. Intäktsökningen från föräldraavgifter, 625 kkr, beror bland annat på den nya barnomsorgstaxan som infördes den 1 mars 2010, vilken beräknas öka verksamhetens intäkter med 14

16 cirka kkr under Att intäktsökningen trots ny barnomsorgstaxa, löneökningar samt fler barn inom barnomsorg jämfört med motsvarande period föregående år inte blir större beror på att allt fler familjer når upp till maxtaxetaket på kr. Under året kommer en retroaktiv inkomstkontroll avseende inkomstuppgifter som ligger till grund för barnomsorgsavgifterna 2008 att göras. Barn och ungdomsförvaltningen räknar med att denna kontroll skall inbringa cirka kkr utöver årets barnomsorgsavgifter. Lokalkostnaderna är kkr högre än motsvarande period Merparten av ökningen beror på att olika periodiseringar gjorts mellan åren, resterande del beror på helårseffekter av tilläggskontrakt samt nya förskolor och idrottshallar som färdigställdes under Övriga kostnader har ökat med kkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras delvis av att bidragen till enskild barnomsorg och fristående skolor har ökat med kkr beroende på att fler barn inom dessa driftsformer men även på att högre bidragsbelopp. De högre bidragsbeloppen beror på förändrad lagstiftning vars syfte är att i större grad än tidigare likställa fördelningen mellan kommunala och andra verksamhetsformer. Lönekostnaden för perioden är kkr. Det är en ökning med 975 kkr motsvarande 0,3 procent. Den genomsnittliga löneökningen 2009 blev 3,9 procent. Förklaringen till att den totala lönekostnaden inte ökade lika mycket beror på att antalet årsarbetare för aktuell period minskade med drygt 80 årsarbetare jämfört med motsvarande period Personalförändringen har skett framförallt inom grundskolan eftersom att antalet elever har blivit färre. Kostnaderna för timvikarier har minskat med cirka 350 kkr jämfört med motsvarande period förra året. 649 Kulturskola +/ 0 (+/ 0) Verksamheten räknar i dagsläget att inte få någon avvikelse mot tilldelad ram. Kulturskolan har i budgeten för 2010 sänkt bemanningen med nästan fyra stycken årsarbetare jämfört med föregående års budget. Denna anpassning påbörjades redan föregående höst. Prognosen för 2010 visar inte på någon avvikelse i förhållande till planerade personalkostnaderna. Periodresultatet är 724 kkr lägre 2010 än föregående år. Intäkterna avviker med 281 kkr, vilket beror på att ett statsbidrag interimsbokförts från föregående år. Lokalkostnaderna avviker med 152 kkr. Den negativa avvikelsen beror på att kostnaden för lokalvård periodiserats olika mellan åren. Övriga kostnader avviker med 257 kkr, bland annat på grund av högre kostnader för läromedel, fortbildning samt reparation och underhåll. Personalkostnaderna är 284 kkr lägre 2010 än föregående år för aktuell period. Bemanningen i april 2010 är drygt 3 årsarbetare lägre än för motsvarande period föregående år, vilket medför att lönekostnaderna är lägre 2010 trots att medellönen ökat under perioden bland annat på grund av avtalsmässiga löneökningar. UTBILDNINGSNÄMND (UN) 651 Gymnasieskola ( 4 089) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid året slut. Underskottet beror på att verksamheten nu gjort sin första elevavstämning för Den nya elevprognosen för 2010, visar i dagsläget att 111 fler elever än vad som är budgeterat tenderar 15

17 att välja att gå till en fristående gymnasieskola eller till en annan aktör än den kommunala gymnasieskolan. Merkostnaden för detta beräknas till 9,8 Mkr. Motsvarande elevbortfall finns inom den kommunala gymnasieskolan vilket medför att budgeten för de kommunala enheterna förändrats med 9,7 Mkr. I dagsläget bedömer dock verksamheten att hela denna budgetjustering inte kan regleras under innevarande år. I samband med att de kommunala gymnasieenheterna lägger sina verksamhetsplaneringar för nästa läsår planeras en del av besparingen att göras under hösten, 5,6 Mkr. Resterande del 4,1 Mkr bedöms först kunna sparas in under våren Verksamheten planerar med att nuvarande underskott kommer att vara åtgärdat senast halvårsskiftet I övrigt poängterar verksamheten vikten av att anmälda personalförändringar genomförs i den takt som är budgeterad, i annat fall kommer inte nuvarande prognos att kunna hållas. Lönekostnaderna prognostiseras minska med kkr jämfört med utfallet år Kostnadsposterna för undervisande personal, icke undervisande personal och övriga lönekostnader prognostiseras i nuläget få ett lägre utfall i år än föregående års helårsutfall. Detta följer utbildningsnämndens beslut från augusti 2009 att kostnadsminskning bland annat ska ske inom personalkostnaderna. Utbildningsnämnden beslutade i augusti att Halmstads Gymnasieskola under 2010 ska minska sina kostnader med 12,0 Mkr, genom bland annat organisatoriska förändringar, lägre lokalkostnader, förändring av inköpsrutiner och reducera kompetenshöjande satsningar inom lärarlyftet. Periodens nettokostnad uppgår kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsökning med 5,2 procent. Kostnadsökningen beror framförallt på att kostnaden till de fristående gymnasieskolorna och andra huvudmän ökat beroende på att fler elever jämfört med tidigare elevprognos valt dessa aktörer. Utöver detta har även vissa andra kostnader ökat jämfört med föregående år bland annat kostnaden för elevers resor. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år minskat med 1,3 procent, vilket innebär en kostnadsminskning på 922 kkr. Minskningen för icke undervisande personal återspeglar och baseras på de åtgärder som genomfördes inom gymnasieskolan under 2008/2009. Kostnaden för undervisande personal har ökat vid jämförelse med motsvarande period föregående år. Detta har sin förklaring i att Kattegattgymnasiet utökat sin organisation på samhällsvetenskaps och naturvetenskapsprogrammet med anledning av fler elever inom dessa program. 661 Vuxenutbildning +/ 0 (+/ 0) Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budget under 2010 under förutsättning att de anmälda personalneddragningarna som behöver göras senast halvårsskiftet verkställs. Verksamheten planerar i dagsläget att starta en ny KY Vårdadministrationsutbildning under hösten Periodens nettokostnad uppgår till kkr att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden ökat med 40 procent beror till största delen på att budgetmedel överförts från arbetslivsnämnden till vuxenutbildningen avseende svenska för invandrare, och arbetsmarknadsrelaterade utbildningar. Detta har medfört att budgetramen ökat och att intäkterna minskat med motsvarande belopp. En kostnadspost som dock skiljer sig emellan åren är att köp av verksamhet från andra huvudmän ökat med 875 kkr, vilket beror på att delar av yrkesvux och en större andel av gymnasiala utbildningar köps av externa utbildningsanordnare. 16

18 Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr, vilket är en ökning med 190 kkr jämfört med motsvarande period föregående år. Att ökningen inte är högre, med hänsyn tagen till de avtalsmässiga löneökningarna, beror enligt verksamheten på att neddragningar gjort för att komma in i den minskade ramen. Detta har skett främst gällande icke undervisande personal. 669 Uppdragsutbildning +/ 0 (+/ 0) Verksamheten prognostiserar för helåret kunna hålla sitt fastställda vinstkrav på kkr. Periodens nettokostnad/resultat efter fyra månader uppgår till 324 kkr vilket kan jämföras med kkr för motsvarade period föregående år Att nettokostnaden/resultatet försämrats med kkr beror framför allt på att intäkterna har minskat med 46 procent. Anledningen till detta är att faktureringen inte har gjorts för utbildningar som startats upp under första kvartalet 2010 samt att uppdragsutbildningen har en något lägre beläggning än vad man hade vid samma tidpunkt föregående år. Personalkostnaderna har jämfört med samma period föregående år minskat med 20 procent, 316 kkr. Personalkostnadsminskningen beror på att kostnaden för icke undervisande personal har ett lägre utfall vilket ligger i linje med de organisationsförändringar som genomförts inom verksamheten. SOCIALNÄMND (SN) 750 Social omsorg (+/ 0) Verksamheten räknar i dagsläget med att erhålla en positiv budgetavvikelse på kkr. Främsta orsakerna till den positiva prognosen beror på färre externa placeringar inom psykiatrin samt förväntade retroaktiva intäkter från Försäkringskassan gällande personlig assistans. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på kkr i förhållande till den internt budgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid hem för vård och boende (HVB). Underskottet uppvägs dock av att avdelningen stöd och service, som tidigare ingick i verksamheten personlig assistans, beräknas visa ett överskott på cirka kkr. Socialförvaltningens stab vakanshåller tillfälligt några tjänster (exemplevis barnlediga och personer som delvis finansieras via externa projekt) vilket medför en positiv budgetavvikelse på kkr. I år särredovisar inte socialnämnden kostnaderna för personlig assistans under en egen verksamhet (tidigare verksamhet 753 Personlig assistans) utan den ingår i verksamheten 750 Social omsorg. Periodens resultat är i år sämre än föregående år. Kostnadsökningen beror främst på nya gruppbostäder som har startats upp under föregående år. Personalkostnaderna har minskat med cirka kkr jämfört med tidigare år, vilket främst beror på att 20 gruppbostäder sedan februari 2009 övergått till Carema. Dessa kostnader redovisas istället som övrig kostnad. 17

19 HEMVÅRDSNÄMND (HN) 770 Äldreomsorg ( 4 400) Baserat på utfallet efter fyra månader prognostiseras en negativ budgetavvikelse för 2010 på kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror huvudsakligen på efterfrågade hemtjänst timmar prognostiseras bli högre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället, vilket innebär högre kostnader för hemtjänsten. Prognosen har förbättrats med 500 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på att verksamheten räknar med högre intäkter hänförligt till höga volymer full beläggning i det särskilda boendet samt höga timvolymer i hemtjänsten. Hemvårdsnämnden driver under året liksom föregående år flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Hemvårdsnämnden har även erhållit medel för valfrihetsprojekt och har sedan hösten 2009, enligt lagen om valfrihet (LOV), erbjudit valfrihet inom hemtjänsten (servicedelen). Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+15,1 Mkr) som personalkostnader (13,0 Mkr) och övriga kostnader ( 2,1 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. Intäkterna beräknas bli kkr högre än budget. Enligt nya avtal säljer hemvårdsnämnden bland annat palliativ vård till landstinget, vilket innebär att både hemtjänsten och särskilda funktioner överträffar sin intäktsbudget även i år. Det har länge varit oklart om detta förfaringssätt skall fortgå därför har varken intäkterna eller kostnaderna för denna vård tagits med i hemvårdsnämndens budget. Resterande intäktsöverskott förklaras av höga volymer full beläggning i det särskilda boendet under första tertialet samt höga timvolymer i hemtjänsten samt av de nya avgifterna inom äldreomsorgen; i april fakturerades för första gången utifrån ny taxa, vilket enligt budget ska ge kkr i extra intäkter i år jämfört med i fjol. En första indikation visar att det kan bli något mer. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, det särskilda boendet kommer att överskridas med kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökningen av antalet hemtjänsttimmar som skett efter tredje kvartalet Den ekonomiska prognosen bygger på antagandet att antalet efterfrågade hemtjänsttimmar kommer att avmattas något under året, beroende på nya hemtjänstavgifter som införs från och med 1 mars, så att antalet efterfrågade timmar i år blir volymmässigt lika som år Det prognostiseras även med ett underskott för köp av utomkommunal vård på 700 kkr. Hemvårdsnämnden särredovisar även kostnader för det myckna snöandet under februari månad, verksamheten räknar med merkostnader på 270 kkr och det består nästan uteslutande av personalkostnader inom hemtjänsten där geografiskt stora hemtjänstområden med långa avstånd mellan brukarna haft merkostnader. De totala intäkterna ligger ungefär 700 kkr högre jämfört med samma period föregående år. Vissa intäkter är lägre än föregående år men både hyresintäkterna och avgiftsintäkterna är högre än föregående år. Hyresintäkterna är drygt 700 kkr högre än föregående år beroende huvudsakligen på avtalsmässiga hyreshöjningar. Avgiftsintäkterna ligger cirka kkr hög 18

20 re än i fjol, och detta beror främst på högre beläggning i det särskilda boendet och på högre hemvårdsavgifter beroende på det högre antalet efterfrågade hemtjänsttimmar. Därtill har de, av Kommunfullmäktige fastställda, nya äldreomsorgsavgifterna börjat gälla 1 mars och fakturerats för första gången i april. Övriga kostnaders utfall är nästan kkr högre än samma period i fjol och skillnaden förklaras främst av att kommuninterna köp faktureras vid skilda tidpunkter under åren. Periodens lönekostnader understiger fjolårets med drygt 900 kkr. Exkluderas den avtalsmässiga löneökningar mellan åren är årets lönekostnader lägre än samma period föregående år vilket enligt Hemvårdsförvaltningen visar hur verksamheten har anpassat sig efter de nya ekonomiska förutsättningarna och samt att de stängt 20 platser i det särskilda boendet under Sjuklönerna är lägre än motsvarande period föregående år, även övertidskostnaderna är 300 kkr lägre än föregående år. Dessutom är både kostnader för OBtillägg, 900 kkr, och kostnaden för timanställda, kkr, lägre än samma period föregående år. Kostnaden för så kallade kryssdagar (årsarbetstidsavtalet för Kommunals medlemmar) förväntas i år bli kkr vilket är 450 kkr mindre än föregående år. Inom hemvårdsförvaltningen används kryssdagar främst i det särskilda boendet. Enligt beräkningar som gjordes före införandet 2008 skulle avtalet innebära ett nollsummespel efter tre år ( ). Verksamheten bedömer dock att detta i dagsläget att inte är realistiskt. MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) 800 Miljö och hälsoskyddskontor +/ 0 ( 4) Miljö och hälsoskyddskontoret prognostiserar med att hålla budget i förhållande till den beslutade budgetramen. Verksamheten påpekar emellertid att det nya årsavgiftssystemet gör prognosen osäker och prognosen kan komma att revideras. RÄDDNINGSNÄMND (RN) 880 Brandförsvar +/ 0 (+/ 0) Verksamhetsområdet prognostiserar med att ingen avvikelse uppstår i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Intäkterna är nästan 400 kkr högre jämfört med föregående år vilket till stor del beror på en ökning av intäkterna från automatiska brandlarm. Den stora avvikelsen jämfört med föregående år är lönekostnaderna som ligger cirka 800 kkr högre i år då verksamheten reglerat skulder till personal, exempelvis innestående semester då medarbetare slutar. Övriga kostnader är lägre i år jämfört med samma period föregående år vilket bland annat beror på abonnemangskostnaden för det digitala radiosystemet Rakel. 19

21 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE APRIL (INVESTERINGSREDOVISNING) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET Fg års Netto Netto Budget Diff mot netto Vht Nämnd/Verksamhet Inkomst Utgift invest Inkomst Utgift budget avvikelse fg prog invest KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetsmarknadsenheten Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ och måltidsservice ITservice Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning