STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i mars 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EKONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI FEBRUARI 2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 3 AVSKRIVNINGAR 4 PENSIONSKOSTNADER 4 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG 4 FINANSNETTO 5 INVESTERINGAR 5 LÅNEFORDRINGAR 5 PENSIONSMEDEL 6 LIKVIDITET 6 LÅN 6 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE FEBRUARI (DRIFTREDOVISNING) 7 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING 9 KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) 9 KOMMUNSTYRELSE (KS) 9 BYGGNADSNÄMND (BN) 9 ARBETSLIVSNÄMND (AN) 10 SERVICENÄMND (SE) 10 FASTIGHETSNÄMND (FN) 11 TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) 12 KULTURNÄMND (KN) 13 BARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) 13 UTBILDNINGSNÄMND (UN) 15 SOCIALNÄMND (SN) 16 HEMVÅRDSNÄMND (HN) 17 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) 18 RÄDDNINGSNÄMND (RN) 18 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE FEBRUARI (INVESTERINGSREDOVISNING) 19 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSER I INVESTERINGSREDOVISNING 21 FASTIGHETSNÄMND (FN) 21 UTBILDNINGSNÄMND (UN) 22 SOCIALNÄMND (SN) 22 HEMVÅRDSNÄMND (HN) 22 RÄDDNINGSNÄMND (RN) 22 BOLAGSREDOVISNING 24 BILAGA PERIODRESULTAT PER DEN SISTE FEBRUARI 27 1

3 EKONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI FEBRUARI Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +82,6 Mkr, vilket är 198,0 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 208,7 Mkr. Den positiva budgetavvikelsen beror huvudsakligen på att skatteintäkterna prognostiseras bli högre än planerat, bland annat beroende på tillfälligt konjunkturstöd. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2010 Budget 2010* Budgetavvikelse Bokslut 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader , ,5 27, , ,9 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK -10,8-10,8 - -1,5-1,1 Därav Resultatbalansering -29,2-29, ,6-26,5 Därav Extraordinärt fastighetsunderhåll -126,1-126, ,9 - Därav Realisationsvinster fastighetsförsäljning 0, ,2 - Avskrivningar -232,9-232,9 0,0-195,0-188,4 Pensionskostnader -213,7-223,0 9,3-224,3-219,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,4 36, , ,3 Skatteintäkter & statsbidrag 4 009, ,2 123, , ,9 Finansiella intäkter 131,9 122,3 9,6 230,9 151,2 Finansiella kostnader -4,6-32,6 28,0-5,5-22,8 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 82,6-115,5 198,0 496,6 74,0 ÅRETS RESULTAT 82,6-115,5 198,0 496,6 74,0 Justeringar enligt balanskrav 126,1 126,1 0,0-390,4 15,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 208,7 10,6 198,0 106,2 89,4 * Reviderad budget 2010: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 208,7 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2009 Årets prognostiserade resultat 82,6 Extraordinärt fastighetsunderhåll 126,1 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 208,7 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) , ,8-15,2 Kalkylerade kapitalkostnader 405,6 405,6 0,0 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 142,5 142,5 0,0 Semesterlöneskuldökning/Reavinst fastigh/övrigt -36,9-79,7 42,8 SUMMA , ,5 27,6 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett överskott i förhållande till budgeterade medel med 27,6 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett underskott på 15,2 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mkr KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN S N HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN SN HN MH RN 2,3% -0,5% 2,6% 0,0% 0,0% -7,4% -0,8% 0,0% 0,2% 0,0% 0,0% -0,6% 0,0% 0,0% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till budgeterad nivå på 232,9 Mkr. Kommunen bytte vid årsskifte anläggningsregister och kommer under 2010 att göra en särskild genomlysning av kommunens anläggningstillgångar, vilket dels kan innebära att visa anläggningar utrangeras, dels att kostnaderna för avskrivningar påverkas. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras i nuläget bli totalt 213,7 Mkr för 2010, vilket är 9,3 Mkr lägre än vad som budgeterats. Den främsta förklaringen till budgetöverskottet är att uppräkningsfaktorerna har justerats ned ganska mycket med anledning av den finansiella krisen och lågkonjunkturen. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive statsbidrag, kommunal utjämning och fastighetsavgift, prognostiseras uppgå till totalt 4 009,7 Mkr under 2010, vilket är 123,5 Mkr högre än budgeterat. Flera stora förändringar har dock skett sedan budgeten fastställdes i juni I budgetpropositionen för år 2010 tillförde staten ytterligare medel till kommunerna i form av tillfälligt konjunkturstöd. För Halmstads del innebar det nya tillskottet cirka 68,0 Mkr, varav 41,0 Mkr är tillfälliga för år Kommunen har dessutom valt att reducera skattesatsen med 20 öre, från 20,98 till 20,78, vilket innebär en intäktsminskning med ungefär 31,0 Mkr. 4

6 Därtill blev den definitiva slutavräkningen för 2008 års skatteinkomster högre än vad som förväntats tidigare. Slutavräkningarna för 2009 prognostiseras nu också bli något bättre än vad som var utgångspunkt i budgeten, cirka 6,5 Mkr. De senaste prognoserna över skatteunderlagets tillväxt är dessutom inte så negativa som befarats tidigare, vilket dels innebär att den beräknade slutavräkningen för år 2010 förbättrats med drygt 45,0 Mkr i förhållande till budget, dels påverkar kommunens egna skatteintäkter gynnsamt. SKL:s prognos från den 15 februari innebar exempelvis att skatteintäkterna nu beräknas bli 31,0 Mkr högre för år 2010 än vad som beräknats tidigare. Därutöver visar nya prognoser från SCB gällande fastighetsavgiftens utveckling att Halmstad kan räkna med intäkter om 142,3 Mkr för år 2010, vilket är drygt 6,0 Mkr högre än vad som har budgeterats. FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 127,3 Mkr, vilket är 37,2 Mkr bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen att ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället. Kommunen räntekostnader för upptagna lån inom certifikatprogrammet beräknas därtill bli lägre än vad som förväntades vid budget tillfället dels på grund av det låga ränteläget men även beroende på att kommunen prognostiseras tvingas låna i mindre omfattning. Pensionsmedelsplaceringarna har även hittills givit upphov till intäkter i form av ränta, utdelning och annan avkastning om 0,4 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den mycket stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. INVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 25,5 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 573,0 Mkr (4,9 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 135,7 Mkr. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 90,5 Mkr, vilket är 31,9 Mkr lägre än budgeterat. LÅNEFORDRINGAR Halmstad kommuns fordringar i form av lån uppgår den siste februari till 2 925,2 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 729,3 Mkr. 5

7 PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fyra olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Placeringarna återfinnes sedan juni 2009 i SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega, Lux Absolutavkastning MEGA och Ethica Global MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en minskning med 0,6 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 729,7 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2010 har värdet ökat med 0,9 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 53,3 procent. Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid årsbokslutet till 1 993,2 Mkr. Detta innebär att 36,6 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Det bokförda nettot av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår i dagsläget till 0,4 Mkr. LIKVIDITET De likvida medlen uppgick den siste november till totalt 99,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12-månaderscykeln (Mkr). Mkr mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb -100 Bankmedel 99 Placeringar 0 Total 99 LÅN Kommunens kortfristiga lån inom kommunens certifikatprogram uppgår den siste februari till 199,8 Mkr. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i slutet av februari till 5,0 Mkr. 6

8 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE FEBRUARI (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetslivsförvaltning Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE FEBRUARI (SID 2) (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

10 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) (KF) 010 Kommunfullmäktige (+/- 0) Det beräknas uppstå en avvikelse på drygt 250 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamhetsområdet. Överskottet beror i huvudsak på att kostnaderna för representation och anslagen för vänortsbesök inte beräknas förbrukas helt under året. KOMMUNSTYRELSE (KS) (KS) 011 Kommunstyrelse (+/- 0) Det beräknade underskottet beror på att kostnaden för friskvårdssubventioner som uppkommit sent föregående år först redovisas under 2010 ( kkr). Kostnaden är dock mycket större än förväntat och beror troligen på att personalen utnyttjat friskvårdssubventionerna i högre grad än tidigare då subventioneringen avskaffats under Det totala underskottet för verksamheten blir dock mindre eftersom anslaget för entreprenörsregionen inte bedöms förbrukas helt under året (+412 kkr). 031 Stadskontor +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet förväntar sig i dagsläget att det inte uppstår någon större avvikelse i förhållande till den ekonomiska ramen vid slutet av året. 090 Övrig gemensam verksamhet +/- 0 (+/- 0) På helårsbasis förväntas inte någon avvikelse mot den ekonomiska ramen för verksamhetsområdet övrig gemensam verksamhet. 370 Kollektivtrafik +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras i nuläget med hålla sin tilldelade budgetram vid årets slut. 371 Färdtjänst +/- 0 (+/- 0) På helårsbasis förväntar inte verksamheten erhålla någon avvikelse mot tilldelad ram. BYGGNADSNÄMND (BN) (BN) 071 Byggnadskontor (+/- 0) Verksamhetsområdet prognostiserar att erhålla ett överskott på 300 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Överskottet beror på att verksamheten räknar med att personalkostnaderna blir något lägre än budgeterat då viss personal tagit ut mer föräldraledigheter än förväntat. 9

11 ARBETSLIVSNÄMND (AN) (AN) 130 Arbetslivsförvaltning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar i nuläget med att inte uppvisa någon avvikelse i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut, trots att verksamheten aviserar att lågkonjunkturen lett till ett stort antal arbetslösa i behov av insats. Periodutfallet är lägre än föregående år, särskilt stor är minskningen för verksamhetens övriga kostnader, denna minskning beror på att arbetslivsnämnden inte längre har anslaget för köp av svenska för invandrare och arbetsmarknads relaterade utbildningar. 131 Ekonomiskt bistånd +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntas inte uppvisa någon budgetavvikelse i slutet av året. Prognosen bygger emellertid på att ingen ökning av arbetslösheten sker under året. Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att under året genomföras inom anslaget kkr. Periodens intäkter avser återkrävt försörjningsstöd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Som följd av en fallande trend på arbetsmarknaden har antalet försörjningsstödstagare ökat jämfört med samma period föregående år vilket gör att även försörjningsstödskostnaderna har ökat. SERVICENÄMND (SE) (SE) 200 Servicekontoret administration +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig ingen avvikelse mot den fastställda ramen. Personalkostnaderna beräknas dock hamna högre än föregående år på grund av administration av riksdagsvalet. Dock beräknas detta ske inom den budget som är lagd. Periodens utfall är något högre än samma period föregående år, då verksamheten redan i början av året periodiserat de största intäkterna och kostnaderna för verksamheten. Livsmedelstransporterna via samordnad varudistribution startade under april 2009, vilket gör att verksamheten först under 2010 kan redovisa helårskostnader även för denna distribution. 201 Kontorsservice +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget att ingen avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet +226 kkr är 192 kkr sämre än samma period föregående år. Detta beror på att verksamheten i år haft lägre intäkter jämfört med samma period föregående år samtidigt som kostnaden är något högre jämfört med föregående års period. 202 Städ- och måltidsservice +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och förväntar sig ingen avvikelse mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen på 500 kkr. 10

12 Periodens resultat är positivt, +791 kkr, fördelat på måltidsservice +452 kkr och städservice +339 kkr. Föregående års periodresultat visade på ett överskott på hela kkr. Lönekostnaderna är en procent högre än föregående år. 203 IT-service +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning beräknas vid årets slut erhålla ett i enlighet med den fastställda budgetramen. IT-service framhåller dock att hela den ekonomiska bilden avseende det nya konceptet med IT-arbetsplatser kommer att klarna under våren varför prognosen kan komma att revideras. Periodens resultat är kkr, jämfört med kkr för motsvarande period föregående år. Periodresultatet påverkas av att intäkter för support i tjänsterna IT-arbetsplats och konsulting är inte med i utfallet. Det nya konceptet med hyr-it är så här tidigt på året svårt att utvärdera. Lönekostnaderna har ökat med 15 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att IT-service under 2009 förstärktes med 4 tjänster. 204 Kommuntransport +/- 0 (+/- 0) Ingen avvikelse förväntas uppstå i slutet av året mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen är 0 kkr. Periodens resultat är kkr jämfört med kkr motsvarande period föregående år. Det positiva resultatet förklaras av försäljning av äldre, helt avskrivna fordon under perioden, inkluderat en äldre lastbil samt två äldre traktorer. FASTIGHETSNÄMN ASTIGHETSNÄMND (FN) (FN) 205 Fastighetskontoret administration (+/- 0) En negativ budgetavvikelse på kkr prognostiseras med för verksamhetsområdet. Underskottet beror enligt verksamheten företrädelsevis på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag förväntas överskrida budget. Verksamheten räknar med en fortsatt ökning av antalet ärenden och insatser för bostadsanpassningar även i år även om den inte är lika stor som föregående år. Att periodresultatet är drygt kkr sämre än förra året beror till största del på intäktsredovisningen skiljer sig från föregående år. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning i denna verksamhet, förra året så fanns dessa i verksamhet 299 övrig fastighetsförvaltning. Periodutfallet för bostadsanpassning som redovisas under övriga kostnader är efter två månader kkr. 209 Förvaltningsfastigheter (+/- 0) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen. Underskottet beror enligt verksamheten av kostnader som uppkom i samband med det kraftiga snöandet under februari månad. Alla kostnader för snöröjning och konsekvenserna av snön är enligt verksamheten ännu svåra att överblicka varför det framöver kan finnas anledning att revidera prognosen. 11

13 Periodens utfall är cirka kkr sämre än föregående år. Det beror på att internhyror för år 2010 ännu inte är fakturerade och att underhållskostnaderna är betydligt högre i år jämfört med föregående år. I verksamhetens ekonomiska ram för 2010 ingår kkr i extraordinärt fastighetsunderhåll EFU, varav kkr är balanserade från Skogsförvaltning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig ingen avvikelse i förhållande till den ekonomiska ramen. 299 Övrig fastighetsförvaltning (+/- 0) En negativ avvikelse mot ram på kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Underskottet beror företrädelsevis på ökade kapitaltjänstkostnader för färdigställda investeringar i hamnen där fastighetskontoret hittills inte fått täckning för dessa via arrendeintäkter vilket fastighetskontoret budgeterat med. Verksamheten räknar också med cirka kkr i lägre intäkter för tomträttsavgälder med anledning av tomträttsförsäljningar. Verksamheten påtalar även att kostnader för energi och kostnader som uppstod i samband med snöröjning i februari månad kan komma att bli betydande. Alla kostnader för snöröjning och konsekvenserna av snön, liksom de ökade energikostnaderna är dock enligt verksamheten ännu svåra att överblicka varför det framöver kan finnas anledning att revidera prognosen. Periodresultatet är drygt kkr sämre än resultat föregående år, skillnaden beror till stor del på att intäkter för interna hyror ej är redovisade ännu. Även kostnader för försäkringsavgifter och fastighetsskatt saknas i redovisningen. Notera bör även att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning inte i denna verksamhet utan i verksamhet 205 förvaltningsfastigheter varför jämförelser mellan verksamhetens övriga kostnader mellan åren kan vara något missvisande. TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) 320 Gator, parker och idrott (+/- 0) Verksamheten prognostiserar i dagsläget med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Det prognostiserade underskottet beror på att intäkter från evenemang exempelvis mässor, konserter i Halmstad Arena inte bedöms komma upp i den nivå som fastställdes vid ramtilldelningen startåret. Tillsammans med Halmstad & Co har verksamheten gjort bedömningen att det behövs en inkörningsperiod under för att uppnå stipulerad intäktsnivå. Inkörningsperiodens längd har efter start av Halmstad Arena november 2009 dock kunnat reduceras på grund av positiv trend av evenemangsbokningar. Intäkter från evenemang t ex mässor, konserter i Halmstad Arena bedöms inte vara möjlig att erhålla redan startåret av Halmstad Arena, i omfattning som förutsatts vid ramtilldelning. För vinterväghållning har verksamheten i internbudgeten avsatts 5,5 Mkr Budgetbeloppet baseras på nedlagda kostnader för vinterväghållning åren , där den genomsnittliga kostnaden var 5,0 Mkr. Till och med februari månad 2010 har kostnaden varit 6,0 Mkr. Avsatta budgetmedel är otillräckliga, dessutom kommer den stränga vintern medföra ökade kostnader för gatuunderhåll i form av krav på ny beläggning, reparation av potthål, målning med mera. 12

14 540 VA-verksamhet +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet beräknar under 2010 inte erhålla någon avvikelse i förhållande till den fastslagna budgetramen. KULTURNÄM ULTURNÄMND ND ND (KN) 460 Kulturförvaltning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar med att hålla sig inom anvisad ekonomisk ram vid årets slut. Jämfört med samma period föregående är så har nettokostnaden har minskat med kkr. Minskningen beror dels på de verksamhetsförändringar som genomförts inför 2010 men också på att kostnaderna periodiserats på ett mer korrekt sätt under Intäkterna har minskat med 81 kkr (5,1 procent) vilket beror på en mer korrekt periodisering under Lokalkostnaderna har ökat med 123 kkr (3,0 procent) vilket förklaras av att ungdomens hus Nolltrefem tillkommit samt att hyran för Mjellby konstmuseum höjts beroende på investeringar av larm och parkeringsplatser. Övriga kostnader har minskat med kkr (32,2 procent). Kostnaden för bidrag till föreningar, arrangörer och studieförbund har 2010 periodiserats på ett mer korrekt vis. Om denna periodiseringsdifferens exkluderas har ändå kostnaderna minskat med cirka 400 kkr vilken främst förklaras av att kostnaden för inköp av media varit lägre under perioden. Lönekostnaderna har ökat med 143 kkr (1,6 procent). Att lönekostnaderna ökat beror främst på att Nolltrefem tillkommit. Samtidigt har lönekostnaderna inom fritidsgårdsverksamheten minskat då två fritidsgårdar stängt. BARN ARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg (+/- 0) Den positiva budgetavvikelsen för år 2010 väntas bli kkr. Det prognostiserade budgetöverskottet beror till stor del på att det prognostiseras bli ett överskott på kkr av de kkr i riktade medel till vårdnadsbidraget beroende på färre utbetalningar än planerat. Barnomsorgsavgifterna visar ett prognostiserat underskott på 620 kkr, detta beroende på att den nya barnomsorgstaxan infördes två månader senare än planerat. Dessutom prognostiseras hyrorna bli kkr högre än vad barn- och ungdomsförvaltningen budgeterat med då fastighetskontoret enligt verksamheten gjort sena justeringar av hyrorna för Brunnsåkerskolan och Andersbergsskolans idrottshall. Vidare prognostiseras skolskjutskostnaden bli cirka kkr högre än planerat, detta menar verksamheten beror på bland annat bristfälligt underlag från Hallandstrafiken. Dessa negativa avvikelser kompenseras dock av att verksamheten har centralt budgeterade buffertar på cirka kkr för löner och övriga kostnader. Förutom ovan nämnda förklaringar till budgetavvikelsen beror den på lägre lönekostnader (+581 kkr) på grund av vakanser, lägre kostnader för tjänsteresor (+300 kkr) och lägre kostnader (+485 kkr) för administrativa kostnader (telefoni, porto, tv-licenser och skanning). Det prognostiserade överskottet för tjänsteresor och administrativa kostnader är ett resultat av ökad kostnadsmedvetenhet inom förvaltningen. Kostnaden för tv-licenserna har verksamheten belastats med beroende på antalet tv-mottagare. Förändrade regler hos radiotjänst gör att kommunen i år bara behöver betala en licens för hela kommunen, denna kostnad är betydligt lägre än föregå- 13

15 ende år. Kostanden för bidrag till enskild förskola prognostiseras uppvisa ett budget underskott på 400 kkr beroende på fler barn i enskild verksamhet än planerat. Årets prognos för personalkostnaderna är kkr vilket är kkr lägre än utfallet 2009 och motsvarar en kostnadsminskning på 1,3 procent. Detta beror på att antalet årsarbetare prognostiserade minskar med 73 stycken under år 2010, minskningen sker framförallt inom grundskolan där antalet elever förväntas bli färre. Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året. Det är en minskning med kkr motsvarande 14,9 procent. Intäkterna har ökat med 337 kkr. Att intäktsökningen trots löneökningar samt fler barn inom barnomsorg jämfört med motsvarande period föregående år inte blir större beror på att allt fler familjer når upp till maxtaxetaket på kr. Under året kommer en retroaktiv inkomstkontroll avseende inkomstuppgifter som ligger till grund för barnomsorgsavgifterna 2008 att göras. Barn- och ungdomsförvaltningen räknar med att denna kontroll skall inbringa cirka kkr utöver årets barnomsorgsavgifter. En ny barnomsorgstaxa har införts från och med 1 mars, 2010 vilken beräknas öka verksamhetens intäkter med kkr under Lokalkostnaderna är kkr lägre än motsvarande period 2009 vilket beror på ej fakturerade kostnader för hyror och städ. Övriga kostnader har ökat med kkr jämfört med föregående år detta beror främst på att bidragen till enskild barnomsorg och fristående skolor har ökat beroende på att fler barn inom dessa driftsformer men även på att högre bidrag. De högre bidragsbeloppen beror på förändrad lagstiftning vars syfte är att i större grad än tidigare likställa fördelningen mellan kommunala och andra verksamhetsformer. Lönekostnaden för perioden är kkr. Det är en ökning med 952 kkr motsvarande 0,7 procent. Den genomsnittliga löneökningen 2009 blev 3,9 procent. Förklaringen till att den totala lönekostnaden inte ökade lika mycket beror på att antalet årsarbetare för aktuell period minskade med 55 årsarbetare jämfört med motsvarande period Minskningen har skett framförallt inom grundskolan eftersom att antalet elever har minskat. Kostnaderna för timvikarier har minskat med cirka 400 kkr jämfört med motsvarande period förra året. 649 Kulturskola +/- 0 (+/- 0) Verksamheten räknar i dagsläget att inte få någon avvikelse mot tilldelad ram. Kulturskolan har i budgeten för 2010 sänkt bemanningen med nästan 4 stycken årsarbetare jämfört med föregående års budget. Denna anpassning påbörjades redan föregående höst. Prognosen för 2010 visar inte på någon avvikelse i förhållande till planerade personalkostnaderna. Kulturskolans resultatbalansering från 2009 på 99 kkr ökar årets lönebudget. Periodresultatet är 839 kkr lägre 2010 än föregående år. Intäkterna avviker med 332 kkr, vilket beror på att ett statsbidrag interimsbokförts från föregående år. Lokalkostnaderna avviker med 206 kkr, beroende på att interna hyreskostnader inte fakturerats. Övriga kostnader avviker med 200 kkr, bland annat på grund av högre kostnader för läromedel, fortbildning samt reparation och underhåll. Personalkostnaderna är 75 kkr lägre 2010 än föregående år för aktuell period. Bemanningen i februari 2010 är drygt 3 årsarbetare lägre än för motsvarande period föregående år, vilket medför att lönekostnaderna är lägre 2010 trots att medellönen ökat under perioden bland annat på grund av avtalsmässiga löneökningar. 14

16 UTBILDNINGSNÄMND (UN) (UN) 651 Gymnasieskola +/- 0 (+/- 0) Verksamheten beräknar att hålla sin budget under 2010 under förutsättning att de anmälda personalförändringarna genomförs. Lönekostnaderna prognostiseras minska med kkr jämfört med utfallet år Kostnadsposterna för undervisande personal, icke undervisande personal och övriga lönekostnader prognostiseras i nuläget få ett lägre utfall i år än föregående års helårsutfall. Detta följer utbildningsnämndens beslut från augusti 2009 att kostnadsminskning bland annat ska ske inom personal kostnader. Utbildningsnämnden beslutade i augusti att Halmstads Gymnasieskola under 2010 ska minska sina kostnader med 12,0 Mkr, genom bland annat organisatoriska förändringar, lägre lokalkostnader, förändring av inköpsrutiner och reducera kompetenshöjande satsningar inom lärarlyftet. Periodens nettokostnad uppgår kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsökning med 2,4 procent Intäkterna för perioden är högre än föregående år beroende på att verksamhetens momskompensationen har ökat som följd av ökat antal friskoleelever och att Kattegattgymnasiet erhållit ett internationaliseringsbidrag. Vad gäller de interkommunala intäkterna ligger de i nivå med motsvarande period föregående år. Vidare är kostnaden för hyror, fastighetsservice är lägre beror på att en avveckling av paviljongerna på Kattegatt, Sannarp och Sturegymnasiet är påbörjad. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år minskat med 2,5 procent, vilket innebär en kostnadsminskning på 891 kkr. Minskningen för icke undervisande personal återspeglar och baseras på de åtgärder som genomfördes inom gymnasieskolan under 2008/2009. Kostnaden för undervisande personal har ökat vid jämförelse med motsvarande period föregående år. Detta har sin förklaring i att Kattegattgymnasiet utökat sin organisation på samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammet med anledning av fler elever inom dessa program. 661 Vuxenutbildning +/- 0 (+/- 0) Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budget under 2010 under förutsättning att de anmälda personalneddragningarna som behöver göras senast halvårsskiftet verkställs. För att klara utbildningsåtagandet för 2010 önskar verksamheten åter få föra en diskussion om att få resultatbalansera en större del av överskottet från 2009 eftersom utbildningsåtagandet från 2009 nu belastar 2010 års budget. I undervisningen för svenska för invandrare (SFI) togs in över 100 deltagare senhösten 2009, sedan verksamheten förts över från arbetslivsnämnden, för att undvika brott mot kommunens skyldigheter att ta emot sökanden inom tre månader. Flertalet yrkesutbildningar startades sent 2009 och kostnaderna för dessa löper vidare in i Periodens nettokostnad uppgår till kkr att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden ökat med 63 procent beror till största delen på att budgetmedel överförts från arbetslivsnämnden till vuxenutbildningen avseende svenska för invandrare, och arbetsmarknadsrelaterade utbildningar. Detta har medfört att budgetramen ökat och att intäkterna minskat med motsvarande belopp. En kostnadspost som dock skiljer sig emellan 15

17 åren är att köp av verksamhet från andra huvudmän ökat med 420 kkr, vilket beror på att delar av yrkesvux och en större andel av gymnasiala utbildningar köps av externa utbildningsanordnare. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr, vilket är en ökning med 82 kkr jämfört med motsvarande period föregående år. En utökning av kostnaderna har skett till undervisande personal, vilket beror på att yrkesvux startats upp. Vad gäller kostnaden för icke undervisande personal är den lägre än föregående år vilket beror på att neddragningar gjorts inom denna personalkategori. 669 Uppdragsutbildning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar för helåret kunna hålla sitt fastställda vinstkrav på kkr. Periodens nettokostnad/resultat efter två månader uppgår till -430 kkr vilket kan jämföras med 382 kkr jämfört med motsvarade period föregående år. Att nettokostnaden/resultatet försämrats med 812 kkr beror framför allt på att intäkterna har minskat med 43 procent beroende på att faktureringen inte har kommit gång ännu för utbildningar som startats upp under början av året. Allt eftersom utbildningarna slutförs kommer fakturering att kunna ske för dessa utbildningar. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år minskat med 15 procent, utgör en minskning av kostnaderna med 102 kkr. Personalkostnadsminskningen beror på att kostnaden för icke undervisande personal har ett lägre utfall vilket ligger i linje med de organisationsförändringar som genomförts inom verksamheten. SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg +/- 0 (+/- 0) Verksamheten räknar i dagsläget inte med att erhålla någon avvikelse i förhållande till den angivna budgetramen. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på kkr i förhållande till den intern budgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid hem för vård och boende (HVB). Socialförvaltningen har emellertid som mål att vara i ekonomisk balans därför skall detta befarade underskott reduceras i första hand genom besparingar inom barn och ungdomsavdelningen i andra hand tvingas övriga avdelningar inom verksamheten gör besparningar. I år särredovisar inte socialnämnden kostnaderna för personlig assistans under en egen verksamhet (tidigare verksamhet 753 Personlig assistans) utan den ingår i verksamheten 750 Social omsorg. Periodens resultat är i år sämre än föregående år. Kostnadsökningen beror främst på nya gruppbostäder som har startats upp under föregående år. Personalkostnaderna har minskat med cirka kkr jämfört med tidigare år, vilket främst beror på att 20 gruppbostäder sedan februari 2009 övergått till Carema. Dessa kostnader redovisas istället som övrig kostnad. 16

18 HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg (+/- 0) Baserat på utfallet efter två månader prognostiseras en negativ budgetavvikelse för 2010 på kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror huvudsakligen på efterfrågade hemtjänst timmar prognostiseras bli högre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället, vilket innebär högre kostnader för hemtjänsten. Hemvårdsnämnden driver under året flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Hemvårdsnämnden har även erhållit medel för valfrihetsprojekt och har under sedan hösten 2009, enligt lagen om valfrihet (LOV), erbjudigt valfrihet inom hemtjänsten (servicedelen). Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+15,1 Mkr) som personalkostnader (-13,0 Mkr) och övriga kostnader ( -2,1 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. Intäkterna beräknas bli kkr högre än budget. Enligt nya avtal säljer hemvårdsnämnden bland annat palliativ vård till landstinget, vilket innebär att både hemtjänsten och särskilda funktioner överträffar sin intäktsbudget även i år. Det har länge varit oklart om detta förfaringssätt skall fortgå därför har varken intäkterna eller kostnaderna för denna vård tagits med i hemvårdsnämndens budget. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, det särskilda boendet kommer att överskridas med kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökningen av antalet hemtjänsttimmar som skett efter tredje kvartalet Den ekonomiska prognosen bygger på antagandet att antalet efterfrågade hemtjänsttimmar kommer att avmattas något under året, beroende på nya hemtjänstavgifter som införs från och med 1 mars, så att antalet efterfrågade timmar i år blir volymmässigt lika som år Det prognostiseras även med ett underskott för köp av utomkommunal vård på nästan 700 kkr. Hemvårdsnämnden särredovisar även kostnader för det myckna snöandet under vintern, hittills har dock inga kostnader bokförts, vilket beror på att timlöner, beordrad övertid med mera först bokför månader efter. De totala intäkterna ligger ungefär kkr högre jämfört med samma period föregående år. Orsakerna är i huvudsak avtalsmässiga hyreshöjningar. Avgiftsintäkterna ligger cirka 350 kkr högre än i fjol, och detta beror främst på högre beläggning i det särskilda boendet och på högre hemvårdsavgifter beroende på det högre antalet efterfrågade hemtjänsttimmar. Övriga kostnaders utfall är nästan kkr högre än samma period i fjol och skillnaden förklaras främst av att kommuninterna köp faktureras vid skilda tidpunkter under åren. Periodens lönekostnader överstiger fjolårets med nästan 600 kkr. Exkluderas den avtalsmässiga löneökningar mellan åren är årets lönekostnader lägre än föregående år vilket bland annat förklaras av minskning av 20 platser i särskilda boendet under 2009 samt åtgärder som vidtagits för att anpassa verksamheten till 2010 års budgetram. 17

19 Sjuklönerna är 100 kkr lägre än motsvarande period föregående år, även övertidskostnaderna är 300 kkr lägre än i föregående år. Dessutom är både kostnader för OB-tillägg, 400 kkr, och kostnaden för timanställda, kkr, lägre än samma period föregående år. MILJÖ ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) (MH) 800 Miljö- och hälsoskyddskontor - 4 (+/- 0) Miljö och hälsoskyddskontoret prognostiserar i dagsläget med ett mindre underkott på 4 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen. Verksamheten påpekar emellertid att det nya årsavgiftssystemet gör prognosen osäker och prognosen kan komma att revideras. RÄDDNINGSNÄMND (RN) (RN) 880 Brandförsvar +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet prognostiserar med att ingen avvikelse uppstår i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet är drygt 800 kkr bättre i år jämfört med föregående år. En stora avvikelse jämfört med föregående år är lönekostnaderna som ligger cirka 800 kkr högre i år då verksamheten reglerat skulder till personal, exempelvis innestående semester då medarbetare slutar. Övriga kostnader är 600 kkr lägre i år än jämförande period föregående år vilket bland annat beror på abonnemangskostnad på 400 kkr för digitalt radiosystemet Rakel. 18

20 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE FEBRUARI (INVESTERINGSREDOVISN INVESTERINGSREDOVISNING ING) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET Fg års Netto Netto Budget- Diff mot netto Vht Nämnd/Verksamhet Inkomst Utgift invest Inkomst Utgift budget avvikelse fg prog invest KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetsmarknadsenheten Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

21 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE FEBRUARI (SID 2) (INVESTERINGSREDOVISNI NVESTERINGSREDOVISNING NG) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET Fg års Netto Netto Budget- Diff mot netto Vht Nämnd/Verksamhet Inkomst Utgift invest Inkomst Utgift budget avvikelse fg prog invest TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning KomLär SOCIALNÄMND 750 Social omsorg Personlig assistans HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

22 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSER I INVESTERINGSREDOVISNING ING Investeringsredovisningen i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos I det följande kommenteras enbart de nämnder och verksamhetsområden där avvikelser förväntas mot det totala nettoinvesteringsanslaget. FASTIGHETSNÄMND (FN) (FN) 209 Förvaltningsfastigheter (+/- 0) Totalt sett förväntas en positiv avvikelse mot investeringsramen på nästan kkr för verksamhetsområdet. Den prognostiserade avvikelsen vid årets slut beror på senareläggning av följande projekt: Skolor kkr Förskolor kkr EPC (energieffektivisering) kkr Daglig verksamhet kkr Gruppbostäder kkr Skedalahed IP kkr Summa senareläggning kkr Periodens investeringsnetto kkr är cirka kkr lägre än investeringsnettot motsvarande period föregående år. De största är investeringarna under perioden är: Förskolor EPC (energieffektivisering) Skolor Gruppbostäder Summa kkr kkr kkr kkr kkr 299 Övrig fastighetsförvaltning (+/- 0) Verksamhetsområdet prognostiserar med ett överskott på drygt kkr i förhållande till investeringsanslaget. Inom mark- och exploateringsenhetens verksamhetsområde är den prognostiserade negativa avvikelsen kkr där kkr avser lägre inkomster än budget och kkr avser högre utgifter än budget. Denna negativa avvikelse uppvägs dock nästan helat av att övrig fastighetsförvaltning inom verksamhetsområdet prognostiserar med ett budgetöverskott på kkr, vilket beror på uppskjutna investeringar i hamnen. Inom mark- och exploatering beror de lägre inkomsterna på att verksamheten prognostiserar med att erhålla lägre inkomster än planerat inom följande projekt: Frösakull kkr (Planen överklagad) Tallvik, Stenhuggeriet kkr (Planen överklagad) Harplinge kkr (Senareläggning) 21

23 Inom mark- och exploatering beror de högre inkomsterna på att verksamheten prognostiserar med att erhålla högre försäljningsinkomster bland annat inom projekten Andersberg (3 300 kkr) samt Söndrums företagspark (3 000 kkr). Avvikelsen på utgiftssidan beror främst på högre utgifter än budget inom projektet Gamletullsområdet, gatubyggnation med kkr. Lägre utgifter än budget inom projekt Harplinge på grund av senareläggning, kkr. Periodens positiva investeringsnetto på kkr består av försäljningsinkomster bland annat inom projekten Stjärnarp 10:1 (1 330 kkr), Stenen 1 (1 225 kkr) och Fyllinge Gyllebolet (750 kkr). Periodens investeringsutgifter finns framförallt i projekten brukshundsklubben (495 kkr), Breared 1:133 (432 kkr) samt Bergtallsvägen Eketånga (431 kkr). Motsvarande period föregående år visade ett betydligt större inkomstöverskott, cirka kkr. Detta främst beroende på ett antal fastighetsförsäljningar tidigt under år 2009, exempelvis Vallås äldreboende, Söderkaj och Fredsgatan 2. UTBILDNINGSNÄMND (UN) (UN) 651 Gymnasieskola (+/- 0) Verksamheten prognostiserar för helåret uppvisa ett överskott med 7575 kkr i förhållande till investeringsramen. Överskottet beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan inte nyttjas med tanke på att flytt av verksamheten i nuläget inte är aktuell. SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg (+/- 0) Verksamhetsområdet beräknar att erhålla överskott på 400 kkr beroende på försenade driftsstarter av gruppbostäder. HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg (+/- 0) Verksamhetsområdet räknar med att få en positiv avvikelse på kkr i förhållande till investeringsbudgeten. Överskottet hänförs till larminvesteringar som är fördröjda. RÄDDNINGSNÄMND (RN) (RN) 880 Brandförsvar (+/- 0) Räddningstjänst räknar inte med att förbruka hela anslaget för räddningstjänst på Väster, en avvikelse på kkr förväntas vid slutet av året. Dessutom förväntas fordonsinvesteringar till en sammanlagd investeringsutgift på kkr för utbyte av småbilar och terrängfordon senareläggas till nästa år. 22

24 Ny mast har uppförts under 2009 med delvis egna och även med ett statligt investeringsstöd. Beräknad utgift för räddningsnämndens del av projektet är cirka 700 kkr. Räddningsnämnden har tigare gjort en hemställt om dessa medel. 23

25 BOLAGSREDOVISNING Uppgifterna som lämnas från bolagen i koncernen utgör prognostiserat resultat för helåret 2010, budget och budgetavvikelse för driftsredovisningen samt helårsprognos för investeringsnettot, budget och budgetavvikelse för investeringsredovisningen. Driftredovisning Bolagen ingående i Halmstads Rådhus AB prognostiserar sammanlagt ett resultat på 49,9 Mkr före bokslutsdispositioner och skatt, vilket är 1,0 Mkr bättre än budget. Halmstads Rådhus AB koncernen (Mkr) Resultatprognos feb 2010 Affärsplan 2010 Avvikelse Diff mot fg prog Utfall 2009 Halmstads Rådhus AB -52,0-52,0 0,0 0,0-53,3 Halmstads Fastighets AB 71,2 71,2 0,0 0,0 55,9 AB Industristaden -0,8-0,8 0,0 0,0 0,4 Halmstads Näringslivs AB -9,4-9,4 0,0 0,0-8,8 Halmstads Energi och Miljö AB 55,5 54,5 1,0 1,0 66,0 Halmstads Energi och Miljö Nät AB 15,8 15,8 0,0 0,0 33,0 Halmstad IT-nät AB 4,8 4,8 0,0 0,0 6,4 Halmstad & Co AB -27,9-27,9 0,0 0,0-22,0 Halmstads Flygplats AB -13,3-13,3 0,0 0,0-12,8 Halmstads Hamn och Stuveri AB 6,0 6,0 0,0 0,0 10,7 SUMMA 49,9 48,9 1,0 1,0 75,5 * Enbart bolag ingående i Halmstad Rådhus AB förekommer i sammanställningen ovan. Halmstads Rådhus AB Halmstads Rådhus AB redovisar ränta på den revers som Halmstads kommun ställt ut till Halmstads Rådhus AB med -52,0 Mkr. Halmstads Fastighets AB Bolaget prognostiserar ett resultat på 71,2 Mkr. Årets hyresintäkter beräknas uppgå till 630,0 Mkr (fg år 612,0 Mkr), underhållskostnader till 138,1 Mkr (fg år 131,1 Mkr), driftskostnader till 295,5 Mkr (fg år 289,8 Mkr) och finansnettokostnader 35,0 Mkr (fg år 50,7 Mkr). AB Industristaden Koncernen Industristaden följer affärsplanen och beräknas ge ett resultat på -0,8 Mkr. Sedan 1 april 2009 är AB Nissastaden ett dotterbolag till AB Industristaden. Av det prognostiserade resultatet avser -0,3 Mkr AB Nissastaden och -0,5 Mkr AB Industristaden. 24