STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i juni 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomirapport för perioden januari maj 2 Verksamhetens nettokostnad 3 Avskrivningar 4 Pensionskostnader 4 Skatteintäkter och statsbidrag 4 Finansnetto 5 Investeringar 5 Lånefordringar 6 Likviditet 6 Lån 6 Prognossammanställning per den siste maj (driftredovisning) 7 Orsak till budgetavvikelse i driftredovisning 9 Kommunfullmäktige (KF) 9 Kommunstyrelse (KS) 9 Arbetslivsnämnd (AN) 10 Fastighetsnämnd (FN) 12 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 13 Kulturnämnd (KN) 14 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 14 Utbildningsnämnd (UN) 16 Socialnämnd (SN) 17 Hemvårdsnämnd (HN) 18 Miljö- och hälsoskyddsnämnd (MH) 19 Räddningsnämnd (RN) 19 Prognossammanställning per den siste maj (investeringsredovisning) 20 Orsak till budgetavvikelser i investeringsredovisning 22 Fastighetsnämnd (FN) 22 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 23 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 24 Utbildningsnämnd (UN) 24 Socialnämnd (SN) 24 Hemvårdsnämnd (HN) 24 Räddningsnämnd (RN) 24 Bolagsredovisning 26 Bilaga Periodresultat per den siste maj 29 1

3 EKONOMI KONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI MAJ Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +164,4 vilket är 99,1 Mkr bättre än föregående ekonomirapport och 279,9 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 199,0 Mkr. Den prognostiserade positiva budgetavvikelsen på beror sedan tidigare huvudsakligen på att skatteintäkterna förväntas bli bättre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället. Prognosförbättringen i denna ekonomirapport på 99,1 Mkr beror till största del på icke budgeterade realisationsvinster om 87,1 Mkr uppkomna vid fastighetsförsäljning på inom fastighetsnämndens ansvarsområde. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2010 Budget 2010* Budgetavvikelse Bokslut 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader , ,5 96, , ,9 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK -10,8-10,8 - -1,5-1,1 Därav Resultatbalansering -29,2-29, ,6-26,5 Därav Extraordinärt fastighetsunderhåll -126,1-126, ,9 - Därav Realisationsvinster fastighetsförsäljning -87, ,2 - Avskrivningar -226,1-232,9 6,8-195,0-188,4 Pensionskostnader -213,7-223,0 9,3-224,3-219,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,4 112, , ,3 Skatteintäkter & statsbidrag 4 006, ,2 120, , ,9 Finansiella intäkter 141,7 122,3 19,4 230,9 151,2 Finansiella kostnader -4,5-32,6 28,1-5,5-22,8 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 164,4-115,5 279,9 496,6 74,0 ÅRETS RESULTAT 164,4-115,5 279,9 496,6 74,0 Justeringar enligt balanskrav 34,6 126,1-91,5-390,4 15,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 199,0 10,6 188,4 106,2 89,4 * Reviderad budget 2010: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 199,0 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2010 Årets prognostiserade resultat 164,4 Realisationsresultat; pensionsmedel -4,4 Extraordinärt fastighetsunderhåll 126,1 Realisationsresultat; fastigheter/tomträtter -87,1 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 199,0 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) , ,8 61,3 Kalkylerade kapitalkostnader 394,7 405,6-10,9 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 142,5 142,5 0,0 Semesterlöneskuldökning/Reavinst fastigh/övrigt -33,9-79,7 45,8 SUMMA , ,5 96,2 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett överskott i förhållande till budgeterade medel med 96,2 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett överskott på 61,3 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna, vilket är 93,3 Mkr bättre än föregående prognos. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mkr KF KS BN AN S E FN TE KN BU UN S N HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN SN HN MH RN 2,3% -1,5% 2,6% -1,5% 39,1% 57,7% -4,4% 0,0% 0,0% -0,9% 1,3% -0,4% 0,0% 0,0% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till 226,1 Mkr vilket är 6,8 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 232,9 Mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny- och ombyggnationer av vissa grundskolor senarelagts eller blivit försenade. Även vissa tidigare planerade investeringar i hamnen har senarelagts, däribland spårutbyggnad, muddring och uppförande av ny lagerbyggnad. Kommunen bytte vid årsskifte anläggningsregister och håller nu på att göra en särskild genomlysning av kommunens anläggningstillgångar, vilket dels kan innebära att visa anläggningar utrangeras, dels att kostnaderna för avskrivningar påverkas. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras i nuläget bli totalt 213,7 Mkr för 2010, vilket är 9,3 Mkr lägre än vad som budgeterats. Den främsta förklaringen till budgetöverskottet är att uppräkningsfaktorerna har justerats ned med anledning av den finansiella krisen och lågkonjunkturen. SKATTEINT KATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive statsbidrag, kommunal utjämning och fastighetsavgiftsmedel, prognostiseras uppgå till totalt 4 006,2 Mkr under 2010, vilket är 120,0 Mkr högre än budgeterat och oförändrat jämfört med föregående ekonomirapport. 4

6 Flera stora förändringar har skett sedan budgeten fastställdes i juni I budgetpropositionen för år 2010 tillförde staten ytterligare medel till kommunerna i form av tillfälligt konjunkturstöd. För Halmstads del innebar det nya tillskottet drygt 68,0 Mkr, varav cirka 41,0 Mkr är tillfälliga för år Kommunen har dessutom valt att reducera skattesatsen med 20 öre, från 20,98 till 20,78, vilket innebär en intäktsminskning med ungefär 31,0 Mkr. Därtill blev den definitiva slutavräkningen för 2008 års skatteinkomster högre än vad som förväntats tidigare. Slutavräkningarna för 2009 prognostiseras nu också bli något bättre än vad som var utgångspunkt i budgeten, cirka 6,5 Mkr. De senaste prognoserna över skatteunderlagets tillväxt är dessutom inte så negativa som befarats tidigare, vilket dels innebär att den beräknade slutavräkningen för år 2010 förbättrats med drygt 45,0 Mkr i förhållande till budget, dels påverkar kommunens egna skatteintäkter gynnsamt. SKL:s prognos från den 26 april innebar exempelvis att skatteintäkterna nu förväntas bli 27,5 Mkr högre för år 2010 än vad som beräknats vid budgeteringstillfället. Nästa skatteprognos från SKL offentliggörs i slutet av augusti. Därutöver visar uppdaterade prognoser från SCB gällande fastighetsavgiftens utveckling att Halmstad kan räkna med intäkter om 142,3 Mkr för år 2010, vilket är drygt 6,0 Mkr högre än vad som har budgeterats. FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 137,2 Mkr, vilket är 47,5 Mkr bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället. Kommunens räntekostnader för upptagna lån inom certifikatprogrammet beräknas därtill bli lägre än vad som förväntades vid budgettillfället, dels på grund av det låga ränteläget men även beroende på att kommunen prognostiseras låna i mindre omfattning. Den positiva prognosförbättringen på 4,4 Mkr sedan föregående prognos beror på realisationsvinster hänförliga till omdisponeringar av medel mellan olika pensionsvärdepapper. Pensionsmedelsplaceringarna har hittills givit upphov till intäkter i form av ränta, utdelning och annan avkastning om 10,8 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. INVE NVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 101,6 Mkr. Budgeten för nettoinvesteringarna totalt uppgår för år 2010 till 710,1 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 553,8 Mkr (4,9 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 176,3 Mkr. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 217,4,0 Mkr, vilket är 94,9 Mkr högre än budgeterat. 5

7 LÅNEFORDRINGAR Halmstad kommuns fordringar i form av lån uppgår den siste maj till 2 876,3 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 729,1 Mkr. PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fyra olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Placeringarna återfinnes sedan juni 2009 i SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega, Lux Absolutavkastning MEGA och Ethica Global MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie, SEB och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en försämring av marknadsvärdet med 12,7 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 748,6 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2010 har värdet ökat med 19,8 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 57,2 procent. Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid årsbokslutet till 1 993,2 Mkr. Detta innebär att 37,6 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Årets bokförda netto av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår vid rapporteringstillfället till 10,8 Mkr. Ungefär två femtedelar av beloppet utgörs av reavinst uppkommen i samband med omdisponeringar av medel mellan olika värdepapper. LIKVIDITET De likvida medlen uppgick den siste mars till totalt 31,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12-månaderscykeln (Mkr). Mkr jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj -100 Bankmedel 31 Placeringar 0 Total 31 LÅN Kommunen har den siste maj inga upptagna lån inom kommunens certifikatprogram. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i slutet av maj till 5,0 Mkr. 6

8 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE MAJ (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetslivsförvaltning Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE MAJ (SID 2) (DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

10 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) (KF) 010 Kommunfullmäktige (+ 252) Det beräknas likt tidigare uppstå en avvikelse på drygt 250 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamhetsområdet vid årets slut. Överskottet beror i huvudsak på att kostnaderna för representation och anslagen för vänortsbesök inte beräknas förbrukas helt under året. KOMMUNSTYRELSE (KS) (KS) 011 Kommunstyrelse (- 988) Verksamhetsområdet beräknas erhålla en negativ budgetavvikelse på nästan kkr vid årets slut. Prognosen har försämrats med 100 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på att verksamheten i dagsläget bedömer att tidigare aviserade överskottet inom anslaget för demokratiutveckling uteblir. Budgetunderskottet beror dels på att kostnaden för verksamhetsöversynen som genomförs under året förväntas bli högre än planerat, dels på att kostnaden för friskvårdssubventioner som uppkommit sent föregående år först redovisas under 2010 ( kkr). Kostnaden för friskvårdssubventionerna är dock mycket större än förväntat och beror troligen på att personalen utnyttjat subventionerna i högre grad än tidigare då dessa avskaffats under Dessa prognostiserade underskott uppvägs till viss del av att anslaget för entreprenörsregionen (+412 kkr) inte bedöms förbrukas helt under året. 031 Stadskontor (+ 714) Verksamhetsområdet prognostiserar i dagsläget ett budgetöverskott på drygt kkr, vilket är 940 kkr bättre än föregående ekonomirapport. Prognosförbättringen beror huvudsakligen på vakanshållning av tjänster inom framförallt samhällsbyggnadsenheten i avvaktan på kommande organisationsförändring. Därutöver förväntas inte budgeterade medel avseende uppgradering av kommunens hissar ianspråktas under året på grund av förseningar. Sedan tidigare beror den positiva budgetavvikelser på att anslagen för anpassningsåtgärder, arbetsmiljösatsning och omställningskostnader inte beräknas utnyttjas till fullo ( kkr), och att avsatta medel för rating av Halmstads kommun, inte bedöms förbrukas under året (+300 kkr). Överskottet reduceras emellertid av att lönefunktionen räknar med högre hyreskostnader på grund av flytt till nya lokaler (-300 kkr), samt att ekonomienheten räknar med lägre intäkter då tidigare ekonomitjänst gentemot AB Nissastaden minskas under året (-336 kkr). 090 Övrig gemensam verksamhet ( ) Ett överskott på kkr beräknas erhållas inom verksamhetsområdet i förhållande till den ekonomiska ramen. Prognosen har försämrats med kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på fattade beslut om att Halmstads kommun skall bidra med kkr till Region Hallands arbete med den europeiska sammanhållningspolitiken, vilket är kkr mer än budgeterat. Underskottet förväntas dock kunna uppvägas av att bland annat anslaget för Entreprenörsregionen inte kommer att förbrukas under Sedan tidigare förklaras den negativa budgetavvikelsen av att regeringsrätten den 14 januari 2010 beslutade om att momsbe- 9

11 lägga kommunernas gatuparkeringsverksamhet. Beslutet innebar att de kalkylerade intäkterna för denna verksamhet blir cirka ( kkr) lägre än vad som budgeterats med. 370 Kollektivtrafik +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras likt föregående ekonomirapport att hålla sin tilldelade budgetram vid årets slut. 371 Färdtjänst +/- 0 (+/- 0) På helårsbasis förväntar inte verksamheten erhålla någon avvikelse mot tilldelad ram. BYGGNADSNÄMND (BN) 071 Byggnadskontor (+ 300) Verksamhetsområdet prognostiserar att erhålla ett överskott på 300 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Överskottet beror på att verksamheten räknar med att personalkostnaderna blir något lägre än budgeterat då en vakant tjänst inte har återbesatts. ARBETSLIVSNÄMND (AN) (AN) 130 Arbetslivsförvaltning (- 575) Verksamheten prognostiserar likt tidigare prognos med att uppvisa en negativ avvikelse på 575 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut. Verksamheten räknar med en utökning av antalet tjänster inom daglig verksamhet under hösten då en ny brukare förväntas tillkomma. Budgetavvikelsen orsakas också av att arbetslivsnämnden beslutat att tillfälligt under perioden februari till och med december 2010 utöka personalen på försörjningsenheten med två socialsekreterare på grund av den höga arbetsbelastningen. Därtill har socialförvaltningen fakturerat arbetslivsförvaltningen för kostnader som uppstår hos dem då deltagare på grund av sjukdom inte kunnat delta i ordinarie daglig verksamhet, utan annan verksamhet i stället fått erbjudas på gruppboendet. Dessa negativa budgetavvikelser uppvägs till viss del av att Kammarrätten meddelat dom i fyra mål om särskild avgift/vite inom daglig verksamhet. De särskilda avgifterna som kommunen reserverades efter domen i Länsrätten sänkte Kammarrätten markant. Periodutfallet är lägre än föregående år, särskilt stor är minskningen för verksamhetens övriga kostnader, denna minskning beror på att arbetslivsnämnden inte längre har anslaget för köp av svenska för invandrare och arbetsmarknads relaterade utbildningar. 131 Ekonomiskt bistånd ( ) Verksamheten förväntas uppvisa en negativ budgetavvikelse på kkr i slutet av året. Den negativa budgetavvikelsen beror helt på att verksamheten räknar med att bidragen till enskilda kommer att öka beroende på rådande konjunktur och arbetsmarknadsläge. Denna ökning har varit kraftigare än tidigare förväntat och har därmed enligt verksamheten varit svår att prognostisera. Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att under året genomföras inom anslaget kkr. 10

12 Periodens intäkter avser återkrävt försörjningsstöd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Som följd av en fallande trend på arbetsmarknaden har antalet försörjningsstödstagare ökat jämfört med samma period föregående år vilket gör att även försörjningsstödskostnaderna har ökat. SERVICENÄMND (SE) 200 Servicekontoret administration (+/- 0) Verksamheten förväntar sig en positiv budgetavvikelse mot den fastställda ramen på 100 kkr. Avvikelsen beror på att kostnaderna för arvoden förväntas bli lägre på grund av två inställda sammanträden under Personalkostnaderna beräknas dock hamna högre än föregående år på grund av administration av riksdagsvalet. Detta beräknas i dagsläget ske inom planerad budget. Verksamhetens flytt till Torsgatan orsakar merkostnader men dessa kostnader förväntas mötas av lägre personalkostnader på grund av tjänst- och föräldraledighet. Periodens utfall är något sämre än samma period föregående år. Livsmedelstransporterna via samordnad varudistribution startade under april 2009, vilket gör att verksamheten först under 2010 kan redovisa helårskostnader även för denna distribution. 201 Kontorsservice +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget att ingen avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet +318 kkr är 429 kkr sämre än samma period föregående år. Detta beror på att verksamheten har haft högre kostnader för telefoniplattformen jämfört med föregående år. 202 Städ- och måltidsservice (+ 124) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och förväntar sig en positiv avvikelse på 124 kkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen på 500 kkr. Avvikelsen beror på att verksamheten prognostiserar med att intäkterna blir något högre än planerat vid årets slut. Periodens resultat är positivt, kkr. Föregående års periodresultat visade på ett överskott på hela kkr. Lönekostnaderna är en procent högre än föregående år. Lönekostnadernas ökning beror främst på generella löneökningar. 203 IT-service (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och beräknas vid årets slut erhålla en positiv budgetavvikelse på 473 kkr i förhållande till den fastställda budgetramen. Avvikelsen beror helt på högre intäkter från debiterade IT tjänster. IT-service framhåller dock att hela den ekonomiska bilden avseende det nya konceptet med IT-arbetsplatser är för tidigt att utvärdera varför prognosen kan komma att revideras. Periodens resultat är positivt kkr, jämfört med kkr för motsvarande period föregående år. Periodresultatet påverkas av att intäkter för support i tjänsterna IT-arbetsplats. Det nya konceptet med hyr-it är ännu inte utvärderat. Lönekostnaderna har ökat med 12 procent 11

13 jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att IT-service under 2009 förstärktes med 4 tjänster. 204 Kommuntransport (+/- 0) Verksamhetsområdet förväntas erhålla en avvikelse på +170 kkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen. Det positiva utfallet beror helt på försäljning av äldre fordon. Periodens resultat är kkr jämfört med +50 kkr motsvarande period föregående år. Det positiva resultatet förklaras av försäljning av äldre, helt avskrivna fordon under perioden, inkluderat en äldre lastbil samt två äldre traktorer. FASTIGHETSNÄMND (FN) (FN) 205 Fastighetskontoret administration ( ) En negativ budgetavvikelse på nästan kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Det totala underskottet beror enligt verksamheten på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag förväntas överskrida budget. Verksamheten räknar med en fortsatt ökning av antalet ärenden och insatser för bostadsanpassningar även i år, även om ökningen inte är lika stor som föregående år. Att periodresultatet är nästan kkr sämre än samma period föregående år beror till största del på intäktsredovisningen skiljer sig från föregående år. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning i denna verksamhet, förra året så fanns dessa i verksamhet 299 övrig fastighetsförvaltning. Periodutfallet för bostadsanpassning som redovisas under övriga kostnader är efter fem månader kkr. 209 Förvaltningsfastigheter ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen. Den negativa avvikelsen beror på att verksamheten räknar med merkostnader på 700 kkr avseende uppvärmning av gamla Sporthallen i avvaktan på rivning. De totala kostnaderna för snöröjning och konsekvenserna av snön medför enligt verksamheten en total budgetavvikelse på kkr. Periodens utfall är cirka kkr sämre än samma period föregående år. Det beror på att underhållskostnaderna är betydligt högre i år, kkr, jämfört med föregående år. I verksamhetens ekonomiska ram för 2010 ingår kkr i extraordinärt fastighetsunderhåll EFU, varav kkr är balanserade från Vidare är energikostnaderna kkr högre i år jämfört med föregående år, även kostnaderna för renhållning/städning, där snöröjningskostnaderna ingår, är kkr högre i år. 291 Skogsförvaltning (+ 141) Verksamheten förväntar sig en positiv avvikelse på nästan 150 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen. Den positiva budgetavvikelsen beror på att ett intäktsöverskott förväntas på vinterns avverkningar av barkborreskadad skog och skogsgallring inom östra Skedala. 12

14 299 Övrig fastighetsförvaltning ( ) En positiv avvikelse mot ram på kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Prognosen har förbättrats med drygt kkr sedan föregående ekonomirapport, huvudsakligen beroende på att verksamheten prognostiserar med realisationsvinster på kkr vid försäljning av fastigheter. Exkluderat de icke budgeterade realisationsvinsterna om kkr visar verksamhetsområdet ett negativt prognostiserat resultat på nästan kkr. Detta underskott beror på att verksamheten prognostiserat med underskott beroende på ökade kapitaltjänstkostnader för färdigställda investeringar i hamnen. Fastighetskontoret har hittills inte fått täckning för dessa kostnader, cirka kkr, via arrendeintäkter vilket fastighetskontoret budgeterat med. Samtidigt räknar verksamheten med att nya arrendeavtal ska medföra en positiv budgetavvikelse på kkr. Verksamheten prognostiserar också med cirka kkr i lägre intäkter för tomträttsavgälder med anledning av tomträttsförsäljningar. Verksamheten har justerat den tidigare meddelade budgetavvikelsen för kostnader för energi och snöröjning till 920 kkr. Verksamheten räknar i dagsläget med att fastighetsskatten ska bli 700 kkr lägre. Periodresultatet är drygt kkr bättre än resultat föregående år, skillnaden beror till stor del på realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. Kostnader för försäkringsavgifter saknas i redovisningen. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning inte i denna verksamhet utan i verksamhet 205 förvaltningsfastigheter varför jämförelser mellan verksamhetens övriga kostnader mellan åren kan vara något missvisande. TEKNIK EKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) (TE) 320 Gator, parker och idrott ( ) Verksamheten prognostiserar med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut vilket är kkr bättre än föregående prognos. Prognosförbättringen beror på att teknik- och fritidsnämnden beslutat att använda kkr av föregående års resultatbalansering för att täcka intäktsunderskottet på Halmstad Arena. Det prognostiserade underskottet beror i huvudsak på att kostnaden för vinterväghållningen bedöms under året uppgå till hela 16,0 Mkr vilket är 10,5 Mkr högre än den av verksamheten internt budgeterade beloppet på 5,5 Mkr. Verksamhetens budgeterade belopp bygger på den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållning åren , där den genomsnittliga kostnaden var 5,0 Mkr. Dessutom påpekar verksamheten att den stränga vintern medför ökade kostnader för gatuunderhåll i form av ökade krav på beläggning, åtgärdande av potthål, reparation av skador på skyltar, stolpar, refuger och kantstenar med mera. Dessutom uppkommer ett underskottet avseende drift av isbanan på Stora torg på 0,4 Mkr exklusive kostnader för eventuell uppstart hösten VA-verksamhet +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet beräknar under 2010 inte erhålla någon avvikelse i förhållande till den fastslagna budgetramen. 13

15 KULTURNÄMND (KN) (KN) 460 Kulturförvaltning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar likt tidigare prognos med att hålla sig inom anvisad ekonomisk ram vid årets slut. Jämfört med samma period föregående är så har nettokostnaden minskat med kkr. Minskningen beror enligt verksamheten dels på de verksamhetsförändringar som genomförts inför 2010, dels på att bidrag till föreningar och stiftelser periodiserats annorlunda under Vidare har intäkterna ökat med 204 kkr (4,2 procent) vilket till stor del beror på att en fritidsledartjänst numera internfaktureras barn- och ungdomsförvaltningen samt att kulturhusets försäljning av personaltjänster vid uthyrningar varit högre än samma period föregående år. Lokalkostnaderna har ökat med 283 kkr (2,8 procent) vilket förklaras av att ungdomens hus Nolltrefem tillkommit samt att hyran för Mjellby konstmuseum höjts. Övriga kostnader har minskat med kkr (15,7 procent) vilket bland annat förklaras av att kostnaden för bidrag till föreningar och studieförbund periodiserats annorlunda 2010 samt att kostnader för inköp av media, arrangemang och konserter under perioden varit lägre. Lönekostnaderna har minskat med 257 kkr (1,1 procent). Att lönekostnaderna minskat beror främst på att lönekostnaderna inom fritidsgårdsverksamheten minskat då två fritidsgårdar stängt samtidigt har ungdomens hus Nolltrefem tillkommit. BARN ARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg +/- 0 ( ) Någon avvikelse mot den ekonomiska ramen förväntas inte för verksamhetsområdet. Resultatet har försämrats med kkr sedan föregående ekonomirapport. Detta beroende på att förvaltningen räknar med fler barn och elever i verksamheten vilket leder till högre personalkostnader. Hyrorna prognostiseras bli kkr högre än vad barn- och ungdomsförvaltningen budgeterat med då fastighetskontoret enligt verksamheten gjort sena justeringar av hyrorna för Brunnsåkerskolan. Vidare prognostiseras skolskjutskostnaden bli cirka kkr högre än planerat, detta menar verksamheten beror på bland annat bristfälligt underlag från Hallandstrafiken. Förvaltningens IT-kostnader beräknas visa ett underskott på cirka 800 kkr vilket beror bland annat på högre licenskostnader än budgeterat. Verksamheten påpekar att det råder stor osäkerhet runt dessa kostnader och underskottet kan komma att bli så stort som kkr, beroende på hur mycket barn- och ungdomsförvaltningen debiteras för kommunens gemensamma IT-kostnader. Dessa negativa avvikelser kompenseras dock av att verksamheten har en centralt budgeterad buffert på cirka kkr för löner och övriga kostnader samt högre intäkter ( kkr). Barn- och ungdomsförvaltningen har slutligen haft extraordinära kostnader på cirka 180 kkr orsakat av det kraftiga snöfallet under februari månad. Årets prognos för personalkostnaderna är kkr vilket är kkr lägre än utfallet 2009 och motsvarar en kostnadsminskning på 0,8 procent. Detta beror på att antalet årsarbetare prognostiserade minskar med 63 stycken under år 2010, minskningen sker framförallt inom grundskolan där antalet elever förväntas bli färre än föregående år. 14

16 Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året. Det är en minskning med kkr motsvarande 2,8 procent. De högre intäkterna jämfört med föregående år, kkr, beror framförallt på högre statsbidrag från skolverket samt högre intäkter från föräldraavgifter. Intäktsökningen från föräldraavgifter, 976 kkr, beror bland annat på den nya barnomsorgstaxan som infördes den 1 mars 2010, vilken beräknas öka verksamhetens intäkter med cirka kkr under Att intäktsökningen inte blir större trots ny barnomsorgstaxa, vårdnadshavarnas löneökningar samt fler barn inom barnomsorg jämfört med motsvarande period föregående år beror på att allt fler familjer når upp till maxtaxetaket på kr. Under året kommer en retroaktiv inkomstkontroll avseende inkomstuppgifter som ligger till grund för barnomsorgsavgifterna 2008 att göras. Barnoch ungdomsförvaltningen räknar med att denna kontroll skall inbringa cirka kkr utöver årets barnomsorgsavgifter. Lokalkostnaderna är 172 kkr högre än motsvarande period Att ökningen inte är större beror på att olika periodiseringar tillämpats mellan åren. Övriga kostnader har minskat med kkr jämfört med föregående år vilket bland annat beror på att periodiseringen av köpta portioner har gjorts på olika sätt mellan åren. Bidragen till enskild barnomsorg och fristående skolor har ökat med kkr eftersom det finns fler barn inom dessa driftsformer men även på att högre bidragsbelopp. De högre bidragsbeloppen är hänförligt till förändrad lagstiftning vars syfte är att i större grad än tidigare likställa fördelningen mellan kommunala och andra verksamhetsformer. Lönekostnaden för perioden är kkr. Det är en ökning med 263 kkr motsvarande 0,1 procent. Den genomsnittliga löneökningen 2009 blev 3,9 procent. Förklaringen till att den totala lönekostnaden inte ökade lika mycket beror på att antalet årsarbetare för aktuell period minskade med drygt 80 årsarbetare jämfört med motsvarande period Personalförändringen har skett framförallt inom grundskolan eftersom att antalet elever har blivit färre. 649 Kulturskola (+/- 0) Verksamheten räknar i dagsläget att få en negativ avvikelse på 100 kkr mot tilldelad ram vilket beror på att verksamheten räknar med att elevavgifterna kommer bli lägre än förväntat Kulturskolan har i budgeten för 2010 sänkt bemanningen med nästan fyra stycken årsarbetare jämfört med föregående års budget. Denna anpassning påbörjades redan föregående höst. Prognosen för 2010 visar inte på någon avvikelse i förhållande till planerade personalkostnaderna. Periodresultatet är 828 kkr lägre 2010 än föregående år. Intäkterna avviker med 280 kkr, vilket beror på att ett statsbidrag interimsbokförts från föregående år. Lokalkostnaderna avviker med -147 kkr. Den negativa avvikelsen beror på att kostnaden för lokalvård periodiserats olika mellan åren. Övriga kostnader avviker med 253 kkr, bland annat på grund av högre kostnader för läromedel, fortbildning samt reparation och underhåll. Bemanningen i maj 2010 är drygt 3 årsarbetare lägre än för motsvarande period föregående år, vilket medför att lönekostnaderna är 374 kkr lägre 2010 trots att medellönen ökat under perioden bland annat på grund av avtalsmässiga löneökningar. 15

17 UTBILDNINGSNÄMND (UN) (UN) 651 Gymnasieskola ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid året slut. Prognosen har endast marginellt förändrats sedan föregående prognos. Underskottet beror på att verksamhetens elevprognos för 2010, visar att 111 fler elever än vad som är budgeterat tenderar att välja att gå till en fristående gymnasieskola eller till en annan aktör än den kommunala gymnasieskolan. Merkostnaden för detta beräknas till 9,8 Mkr. Motsvarande elevbortfall finns inom den kommunala gymnasieskolan vilket medför att budgeten för de kommunala enheterna förändrats med 9,7 Mkr. I dagsläget bedömer dock verksamheten att hela denna budgetjustering inte kan regleras under innevarande år. I samband med att de kommunala gymnasieenheterna lägger sina verksamhetsplaneringar för nästa läsår planeras en del av besparingen att göras under hösten, 5,6 Mkr. Resterande del 4,1 Mkr bedöms först kunna sparas in under våren Verksamheten planerar med att nuvarande underskott kommer att vara åtgärdat senast halvårsskiftet I övrigt poängterar verksamheten vikten av att anmälda personalförändringar genomförs i den takt som är budgeterad, i annat fall kommer inte nuvarande prognos att kunna hållas. Lönekostnaderna prognostiseras minska med kkr jämfört med utfallet år Kostnadsposterna för undervisande personal, icke undervisande personal och övriga lönekostnader prognostiseras i nuläget få ett lägre utfall i år än föregående års helårsutfall. Detta följer utbildningsnämndens beslut från augusti 2009 att kostnadsminskning bland annat ska ske inom personalkostnaderna. Utbildningsnämnden beslutade i augusti att Halmstads Gymnasieskola under 2010 ska minska sina kostnader med 12,0 Mkr, genom bland annat organisatoriska förändringar, lägre lokalkostnader, förändring av inköpsrutiner och reducera kompetenshöjande satsningar inom lärarlyftet. Periodens nettokostnad uppgår kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsökning med 4,6 procent. Kostnadsökningen beror framförallt på att kostnaden till de fristående gymnasieskolorna och andra huvudmän ökat beroende på att fler elever jämfört med tidigare elevprognos valt dessa aktörer. Utöver detta har även vissa andra kostnader ökat jämfört med föregående år bland annat kostnaden för elevers resor. Utbildningsnämnden har tillsatt en utredning för att undersöka orsaken till kostnadsökningen på elevers resor. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år minskat med 1,9 procent, vilket innebär en kostnadsminskning på kkr. Minskningen för icke undervisande personal återspeglar och baseras på de åtgärder som genomfördes inom gymnasieskolan under 2008/ Vuxenutbildning +/- 0 (+/- 0) Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade budget under Periodens nettokostnad uppgår till kkr att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden ökat med 37 procent beror till största delen på att budgetmedel överförts från arbetslivsnämnden till vuxenutbildningen avseende svenska för invandrare, och arbetsmarknadsrelaterade utbildningar. Detta har medfört att budgetramen ökat och att intäkterna minskat med motsvarande belopp. En kostnadspost som dock skiljer sig 16

18 emellan åren är att köp av verksamhet från andra huvudmän ökat med kkr, vilket beror på att delar av yrkesvux och en större andel av gymnasiala utbildningar köps av externa utbildningsanordnare. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr, vilket är en ökning med 184 kkr jämfört med motsvarande period föregående år. Att ökningen inte är högre, med hänsyn tagen till de avtalsmässiga löneökningarna, beror enligt verksamheten på att neddragningar gjort för att komma in i den minskade ramen. Detta har skett främst gällande icke undervisande personal. 669 Uppdragsutbildning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar för helåret kunna hålla sitt fastställda vinstkrav på kkr. Periodens nettokostnad/resultat efter fem månader uppgår till -679 kkr vilket kan jämföras med kkr för motsvarade period föregående år Att nettokostnaden/resultatet försämrats med kkr beror framför allt på att intäkterna har minskat med 155 procent. Anledningen till detta är att faktureringen inte har gjorts för utbildningar som startats upp under första kvartalet 2010 samt att uppdragsutbildningen har en något lägre beläggning än vad man hade vid samma tidpunkt föregående år. Personalkostnaderna har jämfört med samma period föregående år minskat med 25 procent, 531 kkr. Personalkostnadsminskningen beror på att kostnaden för icke undervisande personal har ett lägre utfall vilket ligger i linje med de organisationsförändringar som genomförts inom verksamheten. SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg ( ) Verksamheten räknar i dagsläget med att erhålla en positiv budgetavvikelse på 6 500kkr, vilket är hela kkr bättre än föregående ekonomirapport. Den förbättrade prognosen på beror till största del på verksamheten i dagsläget räknar med ett överskott då befarade kostnadsökningar på framförallt externplaceringar samt personlig assistans verkar utebli. I början av 2010 var osäkerheten stor hur dessa kostnader skulle utvecklas och stor del av balanserade medel från föregående år reserverades för denna befarade kostnadsökning, som nu alltså verkar utebli. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på kkr i förhållande till den internt budgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid hem för vård och boende (HVB). Underskottet uppvägs dock av att avdelningen stöd och service, som tidigare ingick i verksamheten personlig assistans, beräknas visa ett överskott på cirka kkr. Socialförvaltningen vakanshåller tillfälligt några tjänster (exempelvis barnlediga och personer som delvis finansieras via externa projekt) vilket medför en positiv budgetavvikelse på cirka kkr. I år särredovisar inte socialnämnden kostnaderna för personlig assistans under en egen verksamhet (tidigare verksamhet 753 Personlig assistans) utan den ingår i verksamheten 750 Social omsorg. Periodens resultat är i år sämre än föregående år. Kostnadsökningen beror främst på nya gruppbostäder som har startats upp under föregående år. Personalkostnaderna har minskat 17

19 med cirka kkr jämfört med tidigare år, vilket främst beror på att 20 gruppbostäder sedan februari 2009 övergått till Carema. Dessa kostnader redovisas istället som övrig kostnad. HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg ( ) Baserat på utfallet efter fem månader prognostiseras en negativ budgetavvikelse för 2010 på kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror huvudsakligen på efterfrågade hemtjänst timmar prognostiseras bli högre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället, vilket innebär högre kostnader för hemtjänsten. Prognosen har förbättrats med 600 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på att verksamheten räknar med att medel avsatta för anställda som väntar på omplacering inte kommer nyttjas i sin helhet. Hemvårdsnämnden driver under året liksom föregående år flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Hemvårdsnämnden har även erhållit medel för valfrihetsprojekt och har sedan hösten 2009, enligt lagen om valfrihet (LOV), erbjudit valfrihet inom hemtjänsten (servicedelen). Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+15,1 Mkr) som personalkostnader (-13,0 Mkr) och övriga kostnader ( -2,1 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. Intäkterna beräknas bli kkr högre än budget. Enligt nya avtal säljer hemvårdsnämnden bland annat palliativ vård till landstinget, vilket innebär att både hemtjänsten och särskilda funktioner överträffar sin intäktsbudget även i år. Det har länge varit oklart om detta förfaringssätt skall fortgå därför har varken intäkterna eller kostnaderna för denna vård tagits med i hemvårdsnämndens budget. Resterande intäktsöverskott förklaras av höga volymer full beläggning i det särskilda boendet under första tertialet samt höga timvolymer i hemtjänsten samt av de nya avgifterna inom äldreomsorgen; i april och maj fakturerades för första gången utifrån ny taxa, vilket enligt budget ska ge kkr i extra intäkter i år jämfört med i fjol. En första indikation visar att det kan bli något mer. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, det särskilda boendet, kommer att överskridas med kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökningen av antalet hemtjänsttimmar som skett efter tredje kvartalet Den ekonomiska prognosen bygger på antagandet att antalet efterfrågade hemtjänsttimmar kommer att avmattas något under året, beroende på nya hemtjänstavgifter som införs från och med 1 mars, så att antalet efterfrågade timmar i år blir volymmässigt lika som år Det prognostiseras även med ett underskott för köp av utomkommunal vård på 700 kkr. Hemvårdsnämnden särredovisar även kostnader för det myckna snöandet under februari månad, verksamheten räknar med merkostnader på 270 kkr och det består nästan uteslutande av personalkostnader inom hemtjänsten där geografiskt stora hemtjänstområden med långa avstånd mellan brukarna haft merkostnader. 18

20 De totala intäkterna ligger ungefär på samma nivå jämfört med samma period föregående år. Vissa intäkter är lägre än föregående år men både hyresintäkterna och avgiftsintäkterna är högre än föregående år. Hyresintäkterna är drygt 800 kkr högre än föregående år beroende huvudsakligen på avtalsmässiga hyreshöjningar. Avgiftsintäkterna ligger cirka kkr högre än i fjol, och detta beror främst på högre beläggning i det särskilda boendet och på högre hemvårdsavgifter beroende på det högre antalet efterfrågade hemtjänsttimmar. Därtill har de, av Kommunfullmäktige fastställda, nya äldreomsorgsavgifterna börjat gälla 1 mars och fakturerats under april och maj. Periodens lönekostnader understiger fjolårets med drygt kkr. Exkluderas den avtalsmässiga löneökningar mellan åren är årets lönekostnader lägre än samma period föregående år vilket enligt Hemvårdsförvaltningen visar hur verksamheten har anpassat sig efter de nya ekonomiska förutsättningarna och samt att de stängt 20 platser i det särskilda boendet under Sjuklönerna är lägre än motsvarande period föregående år, även övertidskostnaderna är 300 kkr lägre än föregående år. Dessutom är både kostnader för OB-tillägg, 800 kkr, och kostnaden för timanställda, kkr, lägre än samma period föregående år. Kostnaden för så kallade kryssdagar (årsarbetstidsavtalet för Kommunals medlemmar) förväntas i år bli kkr vilket är 500 kkr mindre än föregående år. Inom hemvårdsförvaltningen används kryssdagar främst i det särskilda boendet. Enligt beräkningar som gjordes före införandet 2008 skulle avtalet innebära ett nollsummespel efter tre år ( ). Verksamheten bedömer dock att detta i dagsläget att inte är realistiskt. MILJÖ ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) (MH) 800 Miljö- och hälsoskyddskontor +/- 0 (+/- 0) Miljö och hälsoskyddskontoret prognostiserar med att hålla budget i förhållande till den beslutade budgetramen. Verksamheten påpekar emellertid att det nya årsavgiftssystemet gör prognosen osäker och prognosen kan komma att revideras. RÄDDNINGSNÄMND (RN) (RN) 880 Brandförsvar +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet prognostiserar likt tidigare med att ingen avvikelse uppstår i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Intäkterna är nästan 300 kkr högre jämfört med föregående år vilket till stor del beror på en ökning av intäkterna från automatiska brandlarm. Den stora avvikelsen jämfört med föregående år är lönekostnaderna som ligger cirka 600 kkr högre i år då verksamheten reglerat skulder till personal, exempelvis innestående semester då medarbetare slutar. Övriga kostnader är högre i år jämfört med samma period föregående år dessutom skall det tillkomma abonnemangskostnaden för det digitala radiosystemet Rakel som ännu inte debiterats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 19

21 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE MAJ (INVESTERINGSREDOVISN INVESTERINGSREDOVISNING ING) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET Fg års Netto Netto Budget- Diff mot netto Vht Nämnd/Verksamhet Inkomst Utgift invest Inkomst Utgift budget avvikelse fg prog invest KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetsmarknadsenheten Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning