Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Grunduppgifter 3 Utvärdering av fjolårets plan 4 Främjande insatser 7 A. Främjande likabehandlingsarbete i särskolan B. Främjande likabehandlingsarbete på fritidshemmet 8 C. Grundskolans främjande likabehandlingsarbete kring värdegrund 9 D. Främjande arbete kring trygghet och studiero i grundskolan 13 Kartläggning 14 RESULTAT OCH ANALYS 15 Frågor om trygghet Resultat i särskolan lå 13/14 Resultat på fritidshemmet i åk Resultat i grundskolan åk F-6 Resultat i grundskolan åk Frågor om kränkningar 18 Resultat i särskolan lå 13/14 Analys av resultatet i särskolan Resultat på fritidshemmet i åk Resultat i grundskolan åk F-6 20 Resultat i grundskolan åk Sammanfattning av kartläggningen Förebyggande åtgärder 23 A. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering under elevernas raster och vid vistelse i korridorer på högstadiet B. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering i matsalen och på vägen till och från matsalen 24 C. Att förebygga diskriminering och kränkande behandling i omklädningsrummet vid idrott 26 D. Att förebygga diskriminering och kränkande behandling mellan olika elevgrupper 27 E. Att stödja pedagogernas arbete med elevhälsan inkl. arbete mot kränkande behandling/ Diskriminering 30 Rutiner för akuta situationer 31 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 33 Rutiner för uppföljning 34 Rutiner för dokumentation av kränkningsärenden 35 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 36 Bilagor 38

3 3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskola, grundsärskola och skolbarnomsorg. Ansvariga för planen: Rektor Fredrik Samuelsson/biträdande rektor Anneli Molander Vår vision: Vendelsömalmsskolans all verksamhet planeras, genomförs och utvärderas utifrån skolans värdegrund som bygger på fyra ledord: trygghet, glädje, samarbete och hänsyn. Alla elever, all personal och alla föräldrar bemöter varandra och bemöts utifrån denna värdegrund. Genom att leva efter denna värdegrund kan all form av kränkande behandling och diskriminering stoppas. Planens giltighetstid: Planen gäller från till Elevernas delaktighet: Vendelsömalmsskolans elever har under vårterminen 2014 besvarat en s.k. trygghetsenkät som innehåller frågor om trygghet/otrygghet, kränkande behandling och diskriminering. Eleverna kunde också ge sina synpunkter på vad skolan kunde göra för att utöka elevernas trygghet i samma enkät. Eleverna i grundskolan inkl. fritidshemmet har fått diskutera resultatet av trygghetsenkäten i början av höstterminen 2014 under ledning av sin klasslärare/mentor/fritidspersonal. Även skolans elevråd och kamratstödjargrupper har haft tillfälle att ge förslag till åtgärder för att skapa trygghet på skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna har under våren 2014 svarat på Haninge kommuns skolplaneenkät som innehåller frågor kring elevernas trygghet. De har också fått lämna synpunkter kring skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling när de deltagit i utvärderingen av skolans plan. Personalens delaktighet: Utifrån resultatet av vårterminens trygghetsenkät lämnade personalen i augusti 2014 förslag på åtgärder och en del av dem togs med i den nya Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15. Förankring av planen: Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15 har under hösten diskuterats i skollednings- och ledningsgruppen. Innan den lagts på skolans hemsida under vecka 43 har lärarna, fritidspersonal och övrig personal fått tillgång till den via Schoolsoft och FC. Skolledningen ska även presentera den vid apt under hösten 2014 och fortsätta sedan lyfta fram den kontinuerligt i samtal med Vendelsömalmsskolans all personal. Trygghetsteamet har i början av höstterminen 2014 gått runt i alla klasser och informerat eleverna om planen, främst om vad eleverna ska göra om de känner sig kränkta samt om vad skolan kommer att göra om anmälan om kränkningen kommer in. All personal ska i sitt eget arbetslag och under ledning av utvecklingsledare diskutera hur denna plan ska förankras i den aktuella elevgruppen och hur planens åtgärder ska användas i den egna verksamheten. Klasslärarna/mentorerna ska därefter informera och diskutera planen med sina ansvarselever på

4 4 det sätt som är lämpligt för elever i den aktuella årskursen. När klasserna och fritidshemmet senare arbetar med värdegrunden och genomför olika åtgärder som finns i planen ska personalen kommunicera detta till såväl elever som föräldrar så att de kan se hur arbetet knyter an till planen. I samband med höstterminens andra skolråd har skolledningen gett föräldrarna allmän information om skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling och särskild information om hur skolan agerar när den får kännedom om kränkningar. Föräldrarna har getts tillfälle att diskutera dessa åtgärder i skolrådet. Utvärdering av fjolårets plan Genomförande av utvärdering: I början av juni 2014 genomförde personalen en utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta skedde genom samtal i skolans olika arbetslag utifrån givna utvärderingsfrågor under ledning av utvecklingsledare. Elevernas utvärdering av planen genomfördes av kamratstödjare och elevrådsrepresentanter under ledning av ansvarig lärare. I flera fall leddes utvärderingen av en lärare. Föräldrarna blev i maj 2014 via rektors informationsbrev bjudna till att utvärdera den aktuella planen med hjälp av slutna och öppna utvärderingsfrågor. Endast ett fåtal föräldrar valde att delta i utvärderingen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Elever, personal och föräldrar var direkt delaktiga i utvärderingen. Resultatet från den enkätundersökning som eleverna deltog i visade också indirekt vilka mål som hade uppnåtts och vilka åtgärder som hade/inte hade gett resultat. Vårdnadshavare till elever i grund- och särskolan samt eleverna i åk 3-9 i grundskolan och i åk 6-9 i särskolan var även indirekt delaktiga via sina svar om trygghet och kränkningar i skolplaneenkäten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Utvärderingen visar att såväl många elever, föräldrar som personal inte känner till innehållet i skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. De föräldrar som känner till planen har fått information om den antingen i skolråd, via skolledning eller genom skolans hantering av de kränkningsärenden som gällde deras barn. De sistnämnda ger både positiv och negativ feedback på hur skolan åtgärdat just de aktuella kränkningsärendena. Föräldrarnas utvärdering visar också att information om klassernas främjande och förebyggande åtgärder inte kommit fram till alla föräldrar. Dock finns det föräldrar som har fått kännedom om skolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering. De nämner exempelvis om fyrklöverdagen under hösten 2013, genomförd temadag och att eleverna i vissa årskurser har arbetat med fakta om mänskliga rättigheter. Resultaten från trygghetsenkäterna och skolplaneenkäterna visar att både kränkningar och diskriminering fortfarande förekommer på Vendelsömalmsskolan. Skolans vision för hur alla former av kränkningar och diskriminering kan stoppas är således fortfarande en vision. Personal betonar vikten av att arbeta med värdegrunden inom kollegiet och att värdegrundsarbetet med eleverna ska schemaläggs för att möjliggöra fördjupning i ämnet. Målen för skolans främjande likabehandlingsarbete är åtminstone delvis nådda enligt personalen. Medan personalen på fritidshemmet har utifrån värdegrunden arbetat med samarbets-, trygghetsoch vänskapsövningar/lekar har personalens samtal med eleverna kring olika värdegrundsfrågor varit den mest dominerande främjande åtgärden inom alla årskurser i grundskolan. Arbetet kring

5 5 skolans värdegrund på fritidshemmet, projektet med Peter Amogli i åk 8, tema OS i åk 1-3 och pedagogiskt drama i klass 4A är några exempel på främjande åtgärder som vidtagits i arbetslagens likabehandlingsarbete. Skolans övergripande förebyggande arbete gällande ex. matsal, raster, korridorer och idrottshall ink. omklädningsrum har inte fungerat tillräckligt bra enligt personalen, eleverna och vissa föräldrar. Framför allt anser personal i åk 4-9 att rastvärds-/rastvaktssystemet på skolgården, i högstadiets korridorer och i matsalen behöver organiseras om. Detsamma gäller tillsynen av elever i omklädningsrummet. I föräldrautvärderingen nämns bl.a. att det finns risk för kränkande behandling i omklädningsrum då äldre elever råkar vara i fel omklädningsrum och då personal saknas där. Detsamma gäller i matkön där det finns oro. Att rastvärdar inte alltid är eller syns på skolgården vid vissa tillfällen lyfts också fram som ett problem av en förälder. Även eleverna på F-6 enheten menar att det ibland saknas rastvärdar på vissa områden samt att rastvärdar ibland inte ser elever som behöver hjälp eller väntar på hjälp i fyrkklövern. Eleverna på 7-9 enheten verkar tycka att tryggheten har blivit bättre i korridorerna även om de också menar att de inte alltid ser rastvakter i högstadiets korridorer. Detta bekräftas också av resultatet från trygghetsenkäten som visar att majoriteten av högstadielever känner sig trygga i korridoren. Ungefär hälften av eleverna har ibland alt.ofta sett att fler än tre vuxna har suttit vid samma bord i matsalen i stället för att sprida sig och sitta med elever på olika ställen i matsalen. Enligt de yngre eleverna kan det ibland saknas personal i omklädningsrummet medan de äldre eleverna uppger att det inte finns personal i närheten av omklädningsrummen. Eleverna i åk 7-9 menar att elevcaféet har fungerat bra som en förebyggande åtgärd. Elevernas utvärdering visar att drygt 81 % av 172 elever känner till fyrklövern, symbolen för Vendelsömalmsskolans värdegrund. Däremot är det endast 49 % av eleverna som vet vilka fyra värdeord skolans värdegrund bygger på. Elever på F-6 enheten har mycket högre kännedom om dessa värdeord (72 %) än eleverna på 7-9 enheten (5 %) men målet att alla elever ska känna till dem är inte nådd på långa vägar. Bara 36 elever uppger att deras klass har arbetat med skolans värdegrund/fyrklövern under läsåret 2013/2014. Exempel på det värdegrundsarbete som eleverna ger är aktiviteter under samtalsdagarna (F-6) och samarbete mellan idrott, hemkunskap och bild (7-9). Målet gällande likabehandling av varje elev och att ha nolltolerans mot all form av kränkande behandling är inte nådd enligt eleverna. Yngre elever menar att alla elever inte leker med alla och att vissa äldre elever jagar mindre barn. Enligt äldre elever kan det förekomma att lärarna behandlar eleverna olika ex. beroende på kön, hur stökig eller smart man är. Av 172 elever känner endast 36 elever till hur skolan arbetar med kränkningsärenden. En förälder efterlyser utökad kompetens hos personal att bemöta elever med osynligt funktionshinder för att förebygga diskriminering och en annan kompetensutveckling kring hur personal kan förhindra andra elever att störa och kränka andra elever. Resultat från skolplaneenkäten visar indirekt huruvida och i vilken omfattning Vendelsömalmsskolan har nått målen för skolans arbete mot diskrimineringen och kränkande behandling. Enligt elever och vårdnadshavare som svarade i skolplaneenkäten upplever eleverna i åk 3-6 minskad trygghet medan eleverna i förskoleklass och i åk 7-9 upplever ökad trygghet i skolan. Minskad andel elever i åk 3-6 tillika deras vårdnadshavare upplever att de vuxna på

6 6 skolan gör det som behövs om en elev blir kränkt. Andelen elever/vårdnadshavare i åk 7-9 som ser positivt på skolans arbete mot kränkningar har däremot ökat något sedan vt Sammanfattning: Utvärderingen visar att Vendelsömalmsskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling och dess innehåll inte är känd av alla elever, personal och elevernas föräldrar vilket tyder på att vi inte under lå 13/14 till fullo lyckades med förankringen av denna plan. Både elever och personal menar att det finns brister i skolans förebyggande åtgärder gällande raster, matsal och omklädningsrum och därför måste dessa åtgärder ses över och utvecklas. Skolans främjande likabehandlingsarbete tycks däremot fungera ganska bra enligt elever och personal men informationen om klassernas de facto genomförda arbete tycks alltid inte ha nått föräldrarna. Medan tryggheten för elever i förskoleklass och åk 7-9 har ökat har den minskat bland elever i åk 1-6. Årets plan ska utvärderas senast: Utvärderingssätt: Årets plan ska utvärderas i fyra steg: 1. Elevrådet/kamratstödjarna och elevombud ska utvärdera planen i samband med gruppens näst sista möte i maj Dessa elevrepresentanter ska innan detta möte ha samlat in synpunkter från sina klasskamrater. 2. Föräldrarna inbjuds att göra en skriftlig utvärdering av planen i maj I samband med läsårets sista skolråd ska föräldrarna diskutera trygghetsfrågor utifrån den senaste skolplaneenkäten. 3. Personalen ska i juni 2015 utvärdera planen i sina olika arbetslag. Utvärderingen ska genomföras utifrån både slutna och öppna frågor. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Biträdande rektor Anneli Molander

7 7 Främjande insatser Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet (Skolverket). Områden som direkt och/eller indirekt berörs av de nedanstående insatserna: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Dessa främjande insatser gäller såväl särskolan, grundskolan som fritidshemmet. De främjande insatser som särskilt riktas mot grundsärskolan eller fritidshemmet återges under egen rubrik. A. Främjande likabehandlingsarbete i särskolan Mål och uppföljning: Målet för grundsärskolan är likabehandling av varje elev och nolltolerans mot all form av kränkande behandling såväl mellan elever, mellan elever och personal som mellan personal i grundsärskolan. Alla ska bemötas utifrån att de har lika värde och alla ska känna sig trygga och bli sedda varje dag. Uppföljning sker dels kontinuerligt i klassen och i kommunikation med särskoleelevernas vårdnadshavare, dels via elevernas årliga utvärdering inför nästa Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Insats: Det främjande arbetet i grundsärskolan syftar till att göra hela skolsituationen inkl. undervisningen förutsägbar för eleverna samtidigt som stor fokus läggs på insatser på individnivå eftersom eleverna kan ha svårt att ta till sig gruppinriktade insatser. 1. Lugn och strukturerad skolmiljö (klassrumsmiljö, matsalsmiljö, etc.) Lugn och strukturerad skolmiljö underlättar för eleven att orientera sig och fokusera på det väsentliga och detta kan åstadkommas genom fasta platser i både klassrum och matsal men även att ha mer tydligt styrda raster med olika aktiviteter. a) Fasta rutiner Skolans vardag planeras utifrån fasta återkommande rutiner i syfte att skapa förutsägbarhet, trygghet och studiero. Elever kan utifrån sin förmåga vara delaktiga i denna planering. Ansvarig: Personal i grundsärskolan b) Fast lunchtid med personalen i matsalen (träningssärskolan) Träningsskoleelever äter i matsalen innan andra elever kommer dit i syfte att skapa en lugn matsalssituation utan onödiga störningsmoment. Personal äter tillsammans med sina elever för att stötta det sociala samspelet mellan eleverna och för att skapa trygghet i situationen. Ansvarig: Personal i särskolan

8 8 c) Förutsägbar och individuellt styrd undervisning Lärare ska i möjligaste mån utgå från den enskilde elevens styrkor, förmågor och intressen i syfte att stärka elevernas utvecklingsmöjligheter. Ansvarig: Lärare i särskolan 2. Ordnings-/trivselregler i särskolan Personalen i särskolans ska tillsammans med sina elever komma överens om enkla regler som gäller i klassrummet, i matsalen, etc. Eleverna deltar i upprättande av regler utifrån sin förmåga. Att reglerna följs konsekvent är en förutsättning för att eleverna kan ta till sig dem. Ansvarig: Personal i särskolan 3. Individanpassad träning av att tolka sociala koder och styra beteenden Daglig individanpassad träning av hur man läser av sociala koder och hur man ska bete sig i olika situationer. Ansvarig: Personal i särskolan 4. Ett nära samarbete mellan personal och elevernas vårdnadshavare Personalen i särskolan ska ha ett nära samarbete med elevernas vårdnadshavare i syfte att skapa en trygg och bra lärandesituation för eleven. Samarbetet är viktigt eftersom eleverna kan ha svårt att själv berätta om händelser i skolan och hemmet, eller att uttrycka egna önskemål i olika situationer. Ansvarig: Personal i särskolan B. Främjande likabehandlingsarbete på fritidshemmet Mål och uppföljning: Målet för fritidshemmet är likabehandling av varje elev och nolltolerans mot all form av kränkande behandling såväl mellan elever, mellan elever och personal som mellan personal på fritidshemmet. Alla ska bemötas utifrån att de har lika värde och alla ska känna sig trygga och bli sedda varje dag. Uppföljning sker dels kontinuerligt på fritidshemmet och i kommunikation med barnens vårdnadshavare, dels via elevernas deltagande i trygghetsenkäten. Insats: Det främjande arbetet syftar till att ge barnen en trygg och meningsfull fritid på fritidshemmet. 1. Samling som anger strukturen och utgår från värdegrunden (Åk 1-2) När eleverna kommer till sin egen avdelning på fritidshemmet deltar de i en pedagogledd samling där dagens aktiviteter, utflykter, m.m. förbereds och diskuteras med barnen.

9 9 Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning 2. Träning av socialt samspel Personalen ska kontinuerligt planera och genomföra olika typer av samarbetsövningar, trygghetsövningar och lekar som ger barnen möjlighet till att träna socialt samspel med varandra och lära sig vilka regler som gäller i olika sociala situationer. Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning 3. Trivselregler på fritidshemmet Personalen ska tillsammans med barnen på fritidshemmet skapa för fritidshemmet/avdelningen gemensamma trivselregler. Dessa trivselregler ska sedan kontinuerligt diskuteras med eleverna under det pågående läsåret. Trivselreglerna ska stämma överens med skolans ordningsregler. Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning 4. Veckoplanering Personalen ska göra en veckoplanering av utbildningen på fritidshemmet och kommunicera det till barnen. Veckoplaneringen ger struktur för utbildningen och känsla av förutsägbarhet vilket förväntas skapa trygghet och därigenom främja likabehandling av alla fritidsbarn. Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning C. Grundskolans främjande likabehandlingsarbete kring värdegrund Mål och uppföljning: Målet för Vendelsömalmsskolan är likabehandling av varje elev och nolltolerans mot all form av kränkande behandling både mellan elever och olika elevgrupper, såväl som mellan personal och elev, samt mellan personal. Alla ska bemötas utifrån att de har lika värde och alla ska känna sig trygga och bli sedda varje dag. Alla elever och all personal som finns på Vendelsömalmsskolan ska känna till symbolen Fyrklöver och ska kunna återge skolans värdegrund som bygger på fyra ledord: trygghet, glädje, samarbete och hänsyn. Alla elever och all personal ska också kunna diskutera och i handling tillämpa skolans värdegrund i olika situationer under hela skoldagen. Utifrån denna värdegrund arbetar vi på Vendelsömalmsskolan målinriktat, främjande och aktivt för likabehandling av alla och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i det vardagliga arbetet. Uppföljning sker dels kontinuerligt i klassen/på fritidshemmet då skolans värdegrund inkl. arbete mot kränkande behandling och diskriminering diskuteras samt i slutet av varje termin då eleverna/ personalen utvärderar sitt arbete med skolans värdegrund. Insats: Det främjande arbetet på Vendelsömalmsskolan syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och riktas därmed mot alla som finns på skolan. Vi vill främja likabehandling genom att i det vardagliga arbetet kontinuerligt arbeta med Vendelsömalmsskolans värdegrund och

10 10 genom detta arbete hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och förutsättningar. Främjande likabehandlingsarbete kring skolans värdegrund består av: 1. Information Information om Vendelsömalmsskolans värdegrund och denna Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska ges till elever, föräldrar och personal vid läsårsstart. Information ska ges muntligt och/eller skriftligt. Fördjupad information om skolans värdegrund ska ges i samband med mottagande av nya elever och deras föräldrar samt vid introduktion av nyanställda. Information ska även ges till elever, föräldrar och personal om mångfalden av elever på skolan och om skolans olika verksamhetsformer; grundskola F-9, lärstudio för elever i svårigheter, introduktionsklass för nyanlända elever och grundsärskola. Det ska särskilt betonas att dessa verksamhetsformer är en helt integrerad del av skolan och betraktas som berikande för skolan. Alla elever oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning är en del av Vendelsömalmsskolans identitet och ska visas respekt. Specifik information om det ovanstående ska ges i samband med klassråd, elevråd, kamratstödjarmöte och föräldraråd under höstterminen Förutom information ska skolans värdegrund och hur den kan tillämpas under hela skoldagen diskuteras. Trygghetsteamet går runt i samtliga klasser och berättar för eleverna om hur de ska gå tillväga om de känner sig diskriminerande eller kränkta på något sätt. De berättar också om sin egen roll i detta arbete. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas lättillgänglig, tillsammans med andra dokument om skolan på skolans hemsida. Ansvarig: Skolledning. 2. Undervisning inkl. reflekterande samtal/diskussioner Vi på Vendelsömalmsskolan anser att den information som når elever kontinuerligt i den dagliga verksamheten har stor betydelse och påverkan. Diskussioner och arbete kring värdegrund och demokrati ska därmed fortlöpande integreras i den dagliga verksamheten och undervisningen på skolan. Denna diskussion bör hållas levande och aktuell. T.ex. a) Vid morgonsamling etc. i åk 1-6 uppmärksammas dagens/ veckans olika högtider/helger inom världsreligioner. Detta kan bl.a. göras med hjälp av s.k. mångkulturell kalender. b) I samband med olika problemlösningsuppgifter av samhällelig och kulturell karaktär kan problemet diskuteras utifrån Fyrklövern d.v.s. hur olika verktyg som kopplas till begreppen trygghet, hänsyn, glädje och samarbete kan tillämpas för att lösa problemet. c) Åk 7-9 Dags- och veckoaktuella händelser kan inom olika ämnen diskuteras utifrån ett normkritiskt och demokratiskt perspektiv och utifrån begrepp som "allas lika värde" och "allas rätt till egen identitet". d) Åk 7-9: Att se på filmer som berör olika värdegrundfrågor och diskutera dem.

11 11 I undervisningen ska särskild vikt fästas vid att ge flickor och pojkar lika möjligheter att komma till tals och uttrycka sina kunskaper under lektionstid. T.ex. a) Varje elev i åk 1-3 har tillgång till en egen miniwhiteboardtavla eller liknande som hon/han skriver svaret på lärarens fråga eller sin egen fråga. b) I lägre klasser kan s.k. talrundor användas eller varje elev kan tala så länge sanden rinner i ett timglas. Elever med viss typ av funktionsnedsättning har tack vare användning av timglas lättare att delta i samtalet på samma villkor som andra elever. c) Utifrån tankarna kring lärande bedömning kan lärare medvetet möjliggöra alla elevers deltagande i klassrumsdiskussionen genom att dela ut frågorna i förväg. Mer slumpmässiga svar kan fås genom att läraren dra ut namn på elever som ska svara på eller reflektera över specifika frågor. Ansvarig: Lärare Undervisning i olika ämnen ska kopplas till Lgr11:s mål om alla människors lika värde och skolans demokratiska värderingar samt utgå från tillämpliga kunskapskrav för de olika årskurser. T.ex. a) Åk F-1: Olika familjebildningar/likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. b) Åk 2-3: Barn i Sverige (olika etnicitet, lika värde). c) Åk 4-5: Likheter mellan världsreligioner (respekt och tolerans). d) Åk 6-7: Rasism i Sverige och i världen/konsekvenser. e) Åk 8-9: Sexuell läggning/könsöverskridande identitet och uttryck. Ansvarig: Lärare. 3. Skolgemensamma aktiviteter med åldersblandade/åldershomogena grupper T.ex. a) Fyrklöverdag med aktiviteter som utgår från skolans värdegrund (åk F-9) Ansvarig: Skolledning b) Friluftsdagar/Idrottsdagar vid olika tillfällen under läsåret. Ansvarig: Idrottslärare c) Öppet hus i januari: Yngre och äldre elever samarbetar med varandra och deltar i genomförande av Öppet hus i olika roller/uppgifter. Ansvarig: Ledningsgrupp, elevråd och kamratstödjarna. d) Gemenskapskapande rastaktiviteter under ht 2014/vt På torsdagar kl under v.43 t.o.m. v.47 håller kamratstödjarna i aktiviteter ute i "gropen". De arbetar årskursvis med start för 3:orna (v.43). Vecka 45 ansvarar 4:orna för aktiviteterna, v.46 åk 5, v.47 åk.6. Ansvarig: Samordnare för kamratstödjarna i åk 3-6

12 12 4. Samtalsdagar med värdegrundstema i åk F-5 Under de s.k. samtalsdagarna (två dagar per termin) då lärarna i åk F-5 genomför utvecklingssamtal med elever och deras föräldrar anordnas olika typer av aktiviteter och utbildning som kopplas till skolans värdegrund. Ansvarig: Fritidspersonal och lärare i praktisktestetiska ämnen 5. Arbetet med begrepp och studiero ex. genom: a) Årshjul kring samtal om begrepp Begrepp/ord som förknippas med det främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska tas med i Vendelsömalmskolans årshjul. Ex. I augusti samtalar klasserna kring trygghet/otrygghet, i september om vänskap, o.s.v. Ansvarig: Skolledning i samråd med utvecklingsledarna b) Veckans uppdrag i åk F-9 inkl. fritidshem Klasserna får ett uppdrag att särskilt arbeta med något ämne som kopplas till värdegrunden. Detta uppdrag fortsätter till fritidshemmet i åk F-3. Uppdraget ges i VM-bladet som skrivs av rektor till personal varje vecka. Ex. Uppdrag att arbeta med arbetsro. Uppdrag att lyfta fram positiva exempel på främjande beteende: Har någon blivit hjälpt av någon annan idag? Hur har du blivit hjälpt? Ansvarig: Lärare i åk F-9 och fritidspersonal c) Skål med korta utmaningar som har anknytning till värdegrunden i matsalen Ansvarig: Kökschef 6. Ordningsregler Vendelsömalmsskolan har ordningsregler som dels omfattar hela skolan och dels omfattar varje klass utifrån dess specifika behov. Dessa regler finns för att tydliggöra planen och verka för trygghet och trivsel. Trivsel- och ordningsreglerna revideras tillsammans med elever och personal minst en gång per läsår. Ansvarig: Rektor. 7. Skapande skola projekt med anknytning till värdegrund i åk 2 Eleverna i åk 2 deltar under ht 2014 i ett Skapande skola projekt kring värdegrund. Ansvarig: Lärare i åk 2 och projektledare från Skapande skola Datum när det ska vara klart: Vendelsömalmsskolans främjande arbete sker kontinuerligt.

13 13 D. Främjande arbete kring trygghet och studiero i grundskolan Mål och uppföljning: Eleverna på Vendelsömalmsskolan ska känna att de har vuxna som de kan lita på och som de kan vända sig till när de behöver hjälp/stöd, t.ex. om de har blivit kränkta. Eleverna ska känna sig trygga under hela sin skoldag på skolan. Insats: Vendelsömalmsskolans åtgärder för att främja alla elevers lika rättigheter till trygghet och studiero utgår från ett relationsskapande perspektiv och av vikten att personalen är tillgänglig och känd för eleverna. För att en elev ska känna sig sedd/bekräftad och trygg behöver hon/han ha en tillitsfull relation till någon personal och veta vart hon/han ska vända sig vid behov. 1. Presentation av skolans personal Personal som eleverna kommer att ha mycket kontakt med presenterar sig för klasserna i början av höstterminen. Ansvarig: Skolledning. 2. Internprao i matsalen För att främja delaktighet i skolans verksamhet och öka närhet mellan elever och personal har eleverna i åk 8 internprao i matsalen under ht 2014 och eleverna i åk 7 under vårterminen Två elever arbetar i köket två dagar vardera. Ansvar: Rektor, intendent, kökspersonal och berörda AL. 3. Tydliggörande av skolans rutiner I samband med terminsstart besöker trygghetsteamet varje klass för att tydliggöra för eleverna hur skolans rutiner ser ut om någon blir diskriminerad, kränkt eller trakasserad. Eleverna ska veta vad/hur de ska göra om de eller någon som de känner blir utsatt på något sätt samt vilka vuxna som ingår i trygghetsteamet. Skolledningen informerar och tydliggör rutinerna till personalen i början av höstterminen Ansvarig: Skolledning och trygghetsteamet. 4. Tillgänglig skolledning Både på F-6- och 7-9 -enheten har skolledningen sina arbetsrum mitt i verksamheten för att underlätta elevernas kontakt med skolledning. Denna tillgänglighet och synlighet främjar trygghet i lokalerna/korridoren kring dessa expeditioner. Ansvarig: Skolledning.

14 14 5. Tillgänglig skolkurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska Såväl skolkurator, studie- och yrkesvägledare som skolsköterska har bestämda mottagningstider i lokaler som ligger i anslutning till elevernas klassrum på högstadiet. (Se tiderna på hemsidan). Ansvarig: Skolkurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska. 6. Elevcafé med cafévärd för åk 7-9 Elevcafé för åk 7-9 bemannas av minst en cafévärd och är öppen en stor del av elevernas skoldag. Där kan eleverna umgås och fika för billig penning under vuxen närvaro. Cafévärden är relationskapande och bidrar till elevernas trygghet på högstadiet. Ansvarig: Skolledningen och cafévärd. 7. Fadderverksamhet mellan elever i åk 2 och förskoleklass Elever i åk 2 utses till faddrar för eleverna i förskoleklassen. Lärarna planerar några gemensamma aktiviteter för eleverna under lå 14/15 så att eleverna lär känna varandra och har roligt tillsammans. Ansvarig: Förskollärare och lärare i åk 2 Datum när det ska vara klart: Pågående arbete. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Elever: enkätundersökning i mars 2014 och skolplaneenkät vt Anmälan om kränkning. Personal: Fortlöpande rapportering av incidenter. Samtal vid forum för elevhälsa och arbetslagsmöte. Föräldrar: Skolplaneenkät för föräldrar till elever i särskola och grundskola vt Anmälningar om kränkningar via telefon, eller personliga möten. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur har eleverna involverats i kartläggningen? Vendelsömalmsskolans elever deltog i en enkätundersökning om trygghet/otrygghet, kränkande behandling och diskriminering i mars Sammanlagt deltog 484 av ca 590 elever i undersökningen. På F-6 enheten deltog 282 elever (131 flickor/151 pojkar), på 7-9 enheten 191 elever (97 flickor/ 93 pojkar/1 hen), i särskolan 11 elever (4 flickor/7 pojkar) samt på fritidshemmet 136 barn (72 flickor/61 pojkar/3 hen). Obs! Barn på fritidshem deltog också i den egna klassens enkätundersökning.

15 15 Hur personalen har involverats i kartläggningen? Personalen har involverats i kartläggningen både indirekt och direkt. Indirekt: I kartläggningen har använts det underlag - i form av tillbudsrapportering, utredningar av kränkande behandling, dokumentation av allvarliga incidenter samt information från elevhälsoteam/trygghetsteam - som fortlöpande samlats/ rapporterats under läsåret 2013/2014. Direkt: Personalen har i samband med forum för elevhälsa och arbetslagsmöten fått samtala om elevernas trygghet, aktuella kränkningsärenden, etc. Åtgärder för att förbättra elevernas trygghet och studiero finns också med i en handlingsplan som skickats till skolinspektionen i maj Resultat och analys Inledning Grundskolans, särskolans och fritidhemmets enkäter överensstämmer innehållsmässigt med varandra även om vissa förenklingar har gjorts i de yngre elevernas enkät. Eftersom årets trygghetsenkät till stor del skiljer sig från förra årets trygghetsenkät kan inte helt säkra jämförelser mellan årets och förra årets resultat göras. Resultatet kan också ha påverkats av att i år har eleverna i åk 6 deltagit i åk F-6 enkätundersökningen medan de deltog i enkätundersökningen i åk 6-9 under förra läsåret. Det är värt att notera att statistiken inte visar det faktum att en del av eleverna inte svarade på alla frågor i enkäten vilket kan ha påverkat resultatet. Detsamma gäller även hur de olika eleverna tolkat de olika begrepp såsom kränkning - som användes i enkäten. Att man som en elev har känt sig kränkt betyder inte alltid att hon/han blivit kränkt i lagens mening. Likväl behöver vi utgå från elevernas upplevelse/ uppfattning för att kunna senare vidta rätta åtgärder för att minska elevernas känsla av utsatthet. Det finns endast en viss överensstämmelse i omfattningen/frekvensen av kränkningar som finns dokumenterade i tillbudsrapportering, anmälningar om kränkningar etc. och som ges av eleverna i trygghetsenkäten. Även om anmälda kränkningar har ökat framför allt i åk 1-6 i jämförelse med lå 12/13 så når de inte ens i närheten av de nivåer som ges i trygghetsenkäten. Detta kan eventuellt förklaras med det faktum att det är mer vanligt att incidenter med våld/hot rapporteras in mer konsekvent än kränkningar som sker genom kommentarer, knuffar, etc. När ömsesidiga kränkningar sker i samband med att elever retar varandra eller bråkar löses dessa situationer många gånger av antingen eleverna själva eller med hjälp av skolpersonal. Det är sannolikt att kränkningar som ägt rum i dessa situationer därför sällan anmäls för vidare utredning eller åtgärd. Dock kan dessa kränkningar leva kvar i elevernas minnen och komma på nytt till ytan när de ska svara på frågor om kränkningar som ägt rum vid något tillfälle under läsåret. Frågor om trygghet Resultat i särskolan lå 13/14 Enligt skolplanenekäten känner 5 av 7 elever att de är trygga i skolan. Motsvarande andel vårdnadshavare är 92 %. Detta resultat skiljer sig till viss del från resultatet i trygghetsenkäten enligt vilken ingen av de 11 eleverna är helt trygg på någon plats eller med någon person på skolan. Majoriteten av eleverna känner sig delvis trygga främst i klassrummet, i matsalen och i caféet samt med klasskompisar och mentorn. Skillnaden i resultatet kan eventuellt förklaras med olika utgångspunkter för skolplaneenkäten (påståenden med valsalternativ) och trygghetsenkäten

16 16 (frågor med valsalternativ). Särskoleelever går antingen till en annan vuxen (5), kamrat (2), rastvärd (1) eller gör ingenting om de känner sig otrygga. Resultat på fritidshemmet i åk 1-3 Av de 136 elever som deltog i enkätundersökningen uppger en övervägande majoritet att de känner sig trygga på de flesta ställen på fritids. Undantaget är korridoren i stora skolan och området bakom 4-6 byggnaden där flera elever känner sig otrygga (16/10) alt. trygga/otrygga (44/35). Även matsalen, berget, fotbollsplanen och omklädningsrummet uppges av några elever vara otrygga platser. Eleverna känner sig också trygga med sina fritidskompisar och sin fritidspersonal. Däremot känner sig 25 elever otrygga och 52 otrygga/trygga med andra elever och andra lärare (15/55). Dessa höga siffror kan eventuellt indikera på att eleverna tänkt på elever och lärare utanför fritidshemmet i stället för att tänka på de elever i åk 1-3 och de pedagoger som finns på fritidshemmet. Oavsett hur eleverna tänkt så är antalet elever som inte känner sig helt trygga med andra elever och lärare oroande hög. När fritidsbarnen känner sig otrygga går de framför allt till en rastvärd (29 %), till kamrat (28 %), till en annan vuxen (16 %) eller till fyrklövern (13 %). Resultat i grundskolan åk F-6 Majoriteten av eleverna känner sig trygga på de flesta platserna samt med sina klasskompisar och sin lärare/mentor. Detta bekräftas också av skolplaneenkäten som även visar en markant förbättring av elevernas trygghet i förskoleklassen. Enligt såväl vårdnadshavarna till elever i åk 1-3 som elever i åk 3-6 har dock tryggheten på skolan minskat i jämförelse med lå 12/13. Sammanlagt deltog 282 elever i trygghetsenkätundersökningen men alla elever svarade inte på alla frågor.

17 17 Korridoren på stora skolan/högstadiet uppges av eleverna vara den mest otrygga platsen på skolan. Andra otrygga alt. trygga/otrygga platser är främst kapprummet (12/82), matsalen (10/59), omklädningsrummet (16/78), området bakom 4-6 byggnaden (10/48), gungställningen (9/41) samt berget (8/54). Många elever känner sig antingen otrygga eller trygga/otrygga med både andra elever och andra lärare på skolan. 15 elever känner sig otrygga och 113 elever känner sig trygga/otrygga med andra lärare. Nio elever uppger att de känner sig otrygga och 35 trygga/otrygga med sin lärare. Såväl vårdnadshavare i åk 1-6 som elever i åk 3-6 uppger att det finns elever på skolan som barnen är rädda för. Resultatet i denna fråga visar en tydlig ökning (skolplaneenkäten). Medan svaren från vårdnadshavare till elever i åk 1-3 visar en minskning av andelen personal som deras barn är rädda för visar resultatet från både elever i åk 3-6 och vårdnadshavare till elever i åk 4-6 en ökning av andelen personal som barnen är rädda för. Eleverna går till sin kamrat (126), rastvärd (112), annan vuxen (47) eller till fyrklövern (32) om de känner sig otrygga. 45 elever gör dock ingenting och 49 något annat om de känner sig otrygga. Resultat i grundskolan åk 7-9 Såväl skolplaneenkäten som skolans trygghetsenkät uppvisar tydlig förbättring av elevernas trygghet på högstadiet i jämförelse med lå 12/13. Andelen vårdnadshavare som uppger att deras barn känner sig trygga i skolan har ökat med 10 %. Motsvarande ökning i elevsvaren är 8 %. Även andelen vårdnadshavare och elever som anser att det finns elever eller personal som barnen är rädda för har minskat mycket kraftfullt sedan förra läsåret. Det är svårt att avgöra huruvida eller hur mycket denna positiva trend har påverkats av det faktum att elever i åk 6 inte deltog i högstadiets trygghetsenkätsundersökning vilket de gjorde under lå 12/13. Enligt trygghetsenkäten känner sig en övervägande majoritet av eleverna i åk 7-9 trygga på skolan och både med sina klasskompisar och med sin mentor. Några elever känner sig dock antingen otrygga eller delvis otrygga i omklädningsrummet (8/16), uppehållsrummet (8/13), korridoren (7/14), matsalen (5/10) och på skolgården (7/6). Ytterligare några elever känner sig antingen otrygga eller delvis otrygga med andra elever (6/18), sin klasskompis (6/5) och andra lärare (5/6). När eleverna känner sig otrygga så gör 73 elever ingenting medan 63 går till sin kamrat och 27 gör något annat.

18 18 Frågor om kränkningar Resultat i särskolan Sju elever uppger att de inte känt sig kränkta medan två elever har känt sig kränkta av en annan elev. Två elever har blivit retade, en har fått elaka kommentarer och en har blivit knuffad. Sju elever har aldrig sett andra elever bli kränkta medan två elever har någon gång sett detta. Samma svar (7/2) återkommer både gällande om eleven själv har blivit kränkt p.g.a. kön, religion, etc. alternativt sett andra elever bli kränkta p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna. Alla elever svarar att de aldrig själva kränkt andra elever. Tio elever av 11 svarande har aldrig blivit kränkta av någon vuxen på skolan. Sju elever vet och tre elever vet inte vad de ska göra om de blir kränkta. Enligt 75 % av vårdnadshavarna och enligt 29 % av eleverna stämmer det bra att de vuxna på skolan gör det som behövs om en elev bli kränkt (skolplaneenkät). Analys av resultatet i särskolan Det är svårt att dra några långtgående slutsatser av särskoleelevernas enkätsvar eftersom frågorna i enkäten låg på en nivå som var svår för eleverna. Begrepp som kränkning och diskriminering var för svåra. Även om begreppen förklarades för eleverna så var det inte alla som kunde ta till sig detta. Inför nästa läsårs kartläggning av särskoleelevernas tankar om trygghet behöver trygghetsenkäten ersättas med en intervju av särskoleelever. Denna intervju kan genomföras utifrån färdiga frågor om trivsel och trygghet och med hjälp av särskolepersonal. Enkätresultatet visar tyvärr inte om eleverna i särskolan upplever sig kränkta av klasskamrater eller utomstående. Det finns också en motsägelse i svaren då 22 % svarar att de blivit kränkta av annan elev men på nästa fråga om hur ofta så är svaret aldrig. Särskolan har elever som p.g.a. sin utvecklingsstörning kan ha beteendeproblem. De kan ha betydande svårigheter att behärska de sociala koderna vilket kan leda till att de hamnar i konflikter. De sociala färdigheterna är kopplade till de intellektuella svårigheterna som många av eleverna har. Detta kan innebära att elever har kränkande beteenden och använder kränkande ord utan att alltid förstå vad de gör och säger. Samtidigt som en och samma elev kan känna sig kränkt av en annan kan eleven själv kränka andra. En del andra elever på skolan kan också lätt bli provocerade av särskoleelevernas annorlunda beteenden och utseenden. Tyvärr blir dessa elever ofta tacksamma måltavlor för andra elever och Vendelsömalmsskolan behöver finna främjande/förebyggande åtgärder som skapar acceptans och tolerans för mångfalden av eleverna på skolan. Fritidsverksamheten på Jordbrogården har inte någon naturlig koppling till skolan. Detta kan innebära att konflikter som ägt rum på fritidsgården hinner växa sig starka redan innan skolpersonalen för kännedom om detta. Kommunikationen mellan fritids på Jordbrogården och

19 19 Vendelsömalmsskolan behöver därför ses över. Detta kan göras genom att personal i särskolan kontaktar Jordbrogården vid pågående konflikter som startat i skolan och därmed inbjuder Jordbrogården att göra samma sak. Resultat på fritidshemmet i åk 1-3 Ungefär en tredjedel av eleverna på fritidshemmet har känt sig kränkta av en annan elev. Av dessa 41 elever uppger 25 % att de blir kränkta någon gång/vecka, 25 % att de blir kränkta någon gång per månad och 33 % att de blir kränkta någon gång per termin. Såväl antalet elever som har blivit kränkta som frekvensen av hur ofta elever har blivit kränkta är mycket hög. Detta resultat behöver analyseras vidare. Har fritidsbarnen svarat utifrån fritidshemmet eller utifrån hela sin skoldag? Hur tolkar fritidsbarnen begreppet kränkning? Elever har främst blivit kränkta genom att de har blivit retade (28) samt genom elaka ord/ kommentarer (25), knuffar (20) och genom sparkar (12). Den sammanlagda andelen elever som någon gång sett andra elever bli kränkta är 36 %. Drygt 80 % av eleverna har aldrig blivit kränkta pga., någon av diskrimineringsgrunderna. Tre av fritidsbarnen uppger att de har blivit kränkta på detta sätt varje dag och 10 elever uppger att detta skett någon gång/vecka. Sammanlagt 34 elever har någon gång sett andra elever bli kränkta p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna. Av 126 tillfrågade elever har 112 sagt att de aldrig kränkt andra elever medan 15 medger att de har någon gång gjort det. Nio fritidsbarn uppger att de någon gång blivit kränkta av någon vuxen medan 15 fritidsbarn har någon gång sett andra barn bli kränkta av någon vuxen på skolan. Av 101 fritidsbarn vet 27 inte vad de ska göra om de har blivit kränkta.

20 20 Resultat i grundskolan åk F-6 Så många som 116 elever (44 %) av 261 har känt sig kränkt av en annan elev. Frekvensen varierar mellan någon gång per termin (49), någon gång per månad (18), någon gång per vecka (27) och varje dag (9). Flest elever uppger att de har känt sig kränkta när de har blivit retade (67). Flera elever har också känt sig kränkta genom elaka ord/kommentarer, knuffar, sparkar och genom hot om våld/våld. Många elever säger också att de har sett andra elever bli kränkta i olika omfattning. Majoriteten av eleverna (198) har aldrig själva blivit kränkta eller sett andra elever bli kränkta (167) p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna. Det finns dock elever som uppger att de någon gång per termin (23), någon gång per månad (11), någon gång per vecka (12) eller varje dag (6) blivit kränkta på detta sätt. Av 261 elever medger 48 att de i någon omfattning själva kränkt andra elever. Har du blivit kränkt av någon vuxen på skolan? Har du sett andra elever bli kränkta av någon vuxen på skolan? Knappt 90 % av 261 elever har aldrig blivit kränkta eller sett andra bli kränkta (84 %) av någon vuxen på skolan. Dock uppger 31 elever att de i olika omfattning själva upplevt detta och 41 elever att de sett andra elever bli kränkta av någon vuxen på skolan. Det finns fortfarande 49 elever som inte vet vad de ska göra om de blir kränkta. De elever som vet detta (81 %) uppger bl.a. att de går till en rastvakt, läraren, trygghetsteamet eller rektorn. Tilltron till huruvida de vuxna på skolan reagerar om någon blir kränkt är tyvärr lågt hos både vårdnadshavare och elever. Skolplaneenkäten visar att endast 63 % av vårdnadshavarna i åk 1-3 och 53 % av vårdnadshavarna i åk 4-6 anser att de vuxna på skolan reagerar om någon blir kränkt. Enligt 64 % av eleverna i åk 3-6 stämmer detta bra.

21 21 Resultat grundskolan åk 7-9 Knappt 70 % av eleverna på högstadiet har aldrig blivit kränkta under lå 13/14. Dock uppger 57 elever att de har känt sig kränkta av en annan elev. Av dem har 28 känt sig kränkta någon gång per termin och 12 elever någon gång per vecka. Elaka ord/kommentarer (39), att ha blivit retad (21), annat (10) och knuffar (9) är de vanligaste sätt som eleverna känt sig ha blivit kränkta på. Andelen elever som har sett andra elever bli kränkta är betydligt högre än de som själva har känt sig kränkta. Sammanlagt 40 elever har någon gång själv blivit kränkt p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna medan sammanlagt 97 elever har sett andra elever bli kränkta på detta sätt. Drygt 30 elever medger att de själva kränkt andra elever på skolan. 50 elever av 182 uppger att de har blivit kränkta av någon vuxen på skolan. Tre elever har blivit kränkta varje dag och två elever någon gång per vecka. Drygt 70 elever har sett andra elever bli kränkta av en vuxen på skolan. Majoriteten av eleverna har aldrig upplevt diskriminering på skolan. Dock uppger flera elever att de någon gång per termin (43), någon gång per månad (14) eller någon gång per vecka (13) upplevt diskriminering på skolan. Antalet elever som upplevt diskriminering har minskat något sedan lå 12/13. De former av diskriminering som eleverna tar upp berör diskrimineringsgrunderna kön, religion och etnicitet. Därutöver tas orättvis behandling upp som en form av diskriminering även om den inte alltid förknippas med någon diskrimineringsgrund. Medan 122 elever uppger att de vet vad de ska göra om de har blivit kränkta vet inte 55 elever detta. Det kan skönjas en viss ökning i andel av vårdnadshavare och elever som uppger att vuxna gör det som behövs om en elev blir kränkt i skolplaneenkäten. Sammanfattning av kartläggningen: Kartläggningen visar att en övervägande andel elever och vårdnadshavare i såväl grundskolan som särskolan samt på fritidshemmet känner sig trygga på Vendelsömalmsskolan. Samtidigt som elevernas trygghet i förskoleklassen och i åk 7-9 har ökat utomordentligt bra så har elevernas trygghet i åk 1-6 minskat på ett alarmerande sätt. Kanske har det utökade antalet elever i svårigheter och elevsammansättning i någon enstaka klass bidragit till denna negativa trend i åk