Resultatredovisning Förskoleområde B

Transkript

1 Resultatredovisning Förskoleområde B Broby, Engeln, Norrtull, Skönberga och Solrosens förskola Söderköpings kommun Läsåret 2014/2015 1

2 Innehållsförteckning sid Sammanfattning av resultatredovisning 2014/ Grundfakta om verksamheten 3 Målnivå A Förvaltningsgemensamma mål 4 Mål A1 Läsförmåga 4 Mål A2 Matematik 5 Mål A3 Trygghet och arbetsro 6 Mål A4 Hälsa 8 Mål A5 Meritvärde 9 Målnivå B Verksamhetsspecifika mål för förskolorna 11 Mål B1 Utveckling och lärande 11 Mål B2 Inflytande och delaktighet 12 Mål B3 Systematiskt kvalitetsarbete 14 Målnivå C Områdesspecifika mål för Förskoleområde B 15 Mål C Lärmiljö Inflytande Information 15 2

3 Sammanfattning av resultatredovisning 2014/2015 De förbättringsområden vi främst såg som angelägna att arbeta med inför verksamhetsåret 2014/2015 för att nå ökad måluppfyllelse var att vi såg ett behov av att hitta metoder/strategier för att tydligare ta reda på vad och på vilket sätt föräldrar önskar mer/bättre information om barnens vistelse på förskolan, att arbeta vidare med att göra både inne- och utemiljön än mer lockande, vi behövde även hitta någon ny strategi för att fördjupa medvetenhet/kunskap kring barns delaktighet och inflytande bland pedagogerna samt och på ett bättre sätt synliggöra det vi gör och vår målsättning för alla och envar. Vi har en hög medvetenhet om betydelsen av barns inflytande i verksamheten och har flera goda, konkreta exempel på där det har utvecklats men vi måste fortsätta verka för att göra det tydligare och mer synligt att så sker. För att se resultat och måluppfyllelse har vi använt oss av pedagogernas självskattning av verksamheten, BRUK ett verktyg för självskattning av kvaliteten i verksamheten och som görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument loggbok, barnintervjuer, reflektioner i arbetsgrupperna samt kommunens gemensamma föräldraenkät. Vi ser sammanfattningsvis att vi har relativt god måluppfyllelse enligt verksamhetsplanen 2014/2015. Vi kan också utläsa i kommunens föräldraenkät att vi har positiva samt förhöjda siffror räknat i procent. Ett område som fått ett sämre värde under de senaste åren är föräldrars kännedom om förskolans mål, i årets föräldraenkät kan vi se en klar höjning av resultatet. Under det gångna verksamhetsåret tror vi oss ha hittat metoder/strategier för ökad föräldradelaktighet. Dessa metoder/strategier har vi skapat i vårt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och det material som gemensamt tagits fram i SKA pärmen som under kommande verksamhetsår ska implementeras. Grundfakta om verksamheten Förskoleområde B består av Broby förskola, Engelns förskola, Norrtull, Skönberga och Solrosens förskola. På områdets förskolor var det i augusti inskrivna barn och i maj inskrivna barn i åldern 1-5 år. Personalgruppen bestod i augusti 2014 av årsarbetare - 56 % förskollärare samt 46 % barnskötare, och i maj 2015 av 33,5 årsarbetare - 54 % förskollärare samt 46 % barnskötare. Andelen förskollärare har ökat med omkring 10 % i jämförelse med föregående års bemanning. Förskolechef Katarina Ortheden är ansvarig för områdets verksamhet. På varje förskola finns arbetslagsledare som tillsammans med förskolechef främsta uppgift är att driva utvecklingsfrågor. Inför verksamhetsåret 2014/2015 tillsattes en tjänst på 60 % som förstelärare för förskolan. Förstelärartjänsten syftade till att skapa samsyn och gemenskap i verksamheterna och driva det systematiska arbetet framåt. Förstelärarens främsta uppgift har varit att agera som stöd för verksamheten i form av handledning i arbetet med uppföljning och utveckling av verksamheten. Enligt pedagogernas självskattning har man fått en samsyn i kommunen kring vikten av systematiskt kvalitetsarbete. Förstelärartjänsten och dennes arbete har bidragit mycket till den samsynen. En områdesassistent delas med förskoleområde A och C som står för administrativt stöd. Vissa av förskolebyggnaderna lever inte upp till de krav som ställs på dagens förskola om en utmanade och kreativ miljö för barnen tillika arbetsmiljö för barn och personal. Renoverings- /ombyggnadsbehov föreligger. 3

4 Målnivå A Förvaltningsgemensamma mål Mål A1 Läsförmåga Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning. Självskattning med hjälp av Förskolechef maj 2015 BRUK Leken som pedagogiskt verktyg Rörelse-, sång-, musik-, dans- och språklek Arbetslaget BRUK maj 2015 Kompetensutveckling Språkpilotsträffar Motorikens betydelse för barns läsinlärning, fortbildning Förstelärare för Utvärderingssamtal maj 2015 förskolan Förskolechef Enkät maj 2015 Förskolorna har arbetat med de strategier och aktiviteter som är kopplade till målet. Leken som pedagogiskt verktyg har genomsyrat verksamheten. Ett flertal pedagoger har gått nybörjar och fortsättningskompetensutveckling i tecken som stöd vilket man arbetar med på de flesta förskolor i olika grad. Språkpiloterna har haft kontinuerliga träffar där man avslutat arbetet med boken Flera språk i förskolan, läst artiklar och diskuterat hur man stödjer och stimulerar barn med annat modersmål i förskolan samt delat med sig av goda exempel från verksamheterna. Under våren har Eva Beijer-Olsen föreläst för språkpiloterna om motorikens betydelse för inlärning samt Bunkeflomodellen. Språkpiloterna har fått med sig övningar och lekar att använda på förskolorna och förmedla till kollegor. På arbetsplatsträffar har de delgett övriga pedagoger vilket varit betydelsefullt för resultatet. Gemensamt för hela området är att pedagogerna påtalar att det språkutvecklande arbetet till största delen är integrerat i den vardagliga verksamheten (till exempel samtal, lek) och att man har ett medvetet språkutvecklande förhållningssätt vilket är gynnsamt. Man arbetar även med material av typen Språklust och Babblarna samt riktat mot barn med särskilda behov. Att man anser sig ha en hög medvetenhet ser vi i självskattningsverktyget BRUK där 100 % av 4

5 pedagogerna skattar sig att förskolan till stor del och att förskolan till mycket stor del kännetecknas av kriteriet avseende: Vi är medvetna om språkets grundläggande betydelse för barnets utveckling och lärande. När förskolorna analyserar sina dokumentationer konstateras att det språkutvecklande arbetet varit stödjande och stimulerande för barnen men att vi behöver bli bättre på att arbeta med barn med annat modersmål. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Målet kommer att omformuleras till nästa års verksamhetsplan, innehållet och sättet att arbeta med målet kommer vara liknande och högt prioriterat i förskolan. Språkpiloterna, förstelärare och förskolechef ska utifrån arbetet med flerspråkighet i förskolan ta fram och implementera en strategi för hur man i den dagliga verksamheten kan arbeta med att stödja barn med annat modermål att utveckla svenska språket och sitt modersmål i Söderköpings kommuns förskolor. Arbetet med att utveckla leken som pedagogiskt verktyg och medvetenhet samt kunskap om hur man stödjer barns språkutveckling hålls levande och utvecklas på förskolorna genom den dagliga verksamheten, reflektion i arbetslag och diskussioner på arbetsplatsträffar. Språkpiloterna ska sprida goda exempel och framgångsrika sätt att arbeta språkutvecklande i förskolan till kollegorna. Fler pedagoger kommer att få möjlighet till kompetensutveckling i tecken som stöd. Mål A2 Matematik Alla elever skall uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i matematik och vara godkända i nationella prov i åk 3. Självskattning med hjälp Förskolechef maj 2015 av BRUK Leken som pedagogiskt verktyg Rörelse-, sång-, musik-, dans- och matematiklek Arbetslaget BRUK maj 2015 Kompetensutveckling Matematikpilotträffar med Matematiklyftet i förskolan Förskolechef Utvärderingssamtal maj

6 Förskolorna har arbetat med de strategier och aktiviteter som är kopplade till målet. Enligt pedagogernas skattning så finns det mer att göra för att utmana barnen att upptäcka och utforska matematiska begrepp och samband. Det finns förståelse hos pedagogerna för vikten av att ha miljö och material som inspirerar till matematik och som pedagog vara medveten om vad matematik är, men att det kan utvecklas ytterligare. Mattepiloterna genomför Skolverkets kompetensutveckling, Matematiklyftet för förskolan som höjer kunskapsnivån om matematik hos våra piloter. Dock ser piloterna en svårighet att kunna delge sina kollegor de kunskaper som de får till sig inom lyftet Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Målet kommer inte att finnas kvar i kommande läsårs verksamhetsplan, men arbetet med att låta våra barn få en positiv bild av ämnet matematik kommer att fortgå på våra förskolor genom att låta matematiken genomsyra vårt vardagsarbete. Det är av vikt att vi verkligen använder oss av begreppet matematik när vi arbetar med former, tid, rumsbegrepp mm. Mattepiloterna kommer att slutföra matematiklyftet och vi ser en utmaning i att kunna använda dessa kunskaper i vardagsarbetet för att ytterligare utveckla matematiken på förskolan. Mål A3 Trygghet och arbetsro alla barn/elever skall känna trygghet och arbetsro. Föräldraenkät Förskolechefen maj 2015 Självskattning med hjälp Förskolechefen maj 2015 av BRUK Andelen föräldrar som känner trygghet och upplever trivsel. Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den kommungemensamma föräldraenkäten. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Resultat Resultat Resultat Förskoleområde A 4,0 3,5 3,4 3,5 3,4 Förskoleområde B 4,0 3,5 3,5 3,5 3,5 Förskoleområde C 4,0 3,6 3,5 3,5 3,5 Förskoleområde A-C snittresultat 4,0 3,6 3,5 3,5 3,5 6

7 Livskunskap Trygghetsövningar Arbetslaget Barnintervjuer maj 2015 Träffar med Förskolechefen Utvärderingssamtal maj 2015 livskunskapspiloter Likabehandlingsarbete Göra likabehandlingsplanen känd för föräldrar genom inskolningssamtal, utvecklingssamtal och föräldramöte Arbetslaget Föräldraenkät maj 2015 Värdegrundsarbete Vi-boken Arbetslagsledaren maj 2015 I kommunens föräldraenkät kan vi utläsa att föräldrarna känner trygghet och upplever trivsel på våra förskolor. Förskoleområde A-C snittresultatet som är 3,6 av 4 möjliga för totala området Trygghet och trivsel är något högre än föregående års resultat. I påståendet Jag känner att personalen bryr sig om mitt barn har vi ökat från medeltalet 3, till 3, detta påstående är det påstående som får det högsta medeltalet i området Trygghet och trivsel i föräldraenkäten. Det påstående som ökat mest är När jag hämtar mitt barn får jag veta hur dagen har varit har gått från 2, till 3, Jag har förtroende för förskolans ledning detta påstående har den största procenten på svarsalternativet Kan inte ta ställning/vet ej i hela föräldraenkäten (0). På resultatet ser vi en dock en ökning från 3, till 3, vi kan konstatera att vi tagit steg mot att bli tydligare från ledningens sida men att här finns fortfarande ett förbättringsområde. Valda strategier för måluppfyllelse har varit en god förutsättning för att nå ökad måluppfyllelse. Pedagogerna har genom självskattning enligt BRUK Vi arbetar för att skapa en miljö som präglas av respekt, lyhördhet och värme samt Vi reflekterar återkommande över vad som påverkar klimatet i en barngrupp och över vår egen roll beskrivit det till största delen enligt E: Förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet. Vi konstaterar med detta att vi nått en ökad grad 7

8 av måluppfyllelse. Livskunskapspiloterna har haft kontinuerliga träffar och på så sätt håller vi arbetet med Livskunskapen levande. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Under det gångna verksamhetsåret tror vi oss ha hittat metoder/strategier för ökad föräldradelaktighet. Dessa metoder/strategier har vi skapat i vårt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och det material som gemensamt tagits fram i SKA pärmen som under kommande verksamhetsår ska implementeras. Mål A4 Hälsa Hälsotalet för barn och unga skall öka. Föräldraenkät Förskolechefen maj 2015 Självskattning med hjälp Förskolechefen maj 2015 av BRUK Mitt barn har en lämplig blandning av aktiviteter och vila under dagen. Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den kommungemensamma föräldraenkäten. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) VT 2015 VT 2014 VT 2013 Mål Resultat Resultat Resultat Förskoleområde A 4,0 3,7 3,6 3,7 Förskoleområde B 4,0 3,8 3,7 3,7 Förskoleområde C 4,0 3,8 3,7 3,7 Förskoleområde A-C snittresultat 4,0 3,8 3,7 3,7 Att ge barnen en dag med väl avvägd dagsrytm som rymmer såväl aktivitet och vila i olika miljöer Utevistelse, rörelse, lek, massage och vila Arbetslaget BRUK maj

9 Att ge barnen en dag med väl avvägd dagsrytm som rymmer såväl aktivitet och vila i olika miljöer Information om kommunens kostpolitiska program till föräldrar vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal Arbetslaget maj 2015 Vi kan utläsa att vi har lyckats väl med att ge barnen en dag med väl avvägd dagsrytm som rymmer såväl aktivitet och vila under dagen. Med en målsättning på medeltal 4 i föräldraenkäten ser vi att vi nått ett medeltal på 3,8 vilket vi ser som ett gott resultat, medeltalet 2014 var 3,7 så en ökning. Pedagogernas självskattning enligt BRUK visar att verksamheten till stor del (82 %) stämmer överens med kriterierna E och F. (E: Förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet, F: Detta kriterium kännetecknar förskolan.) även pedagogernas självskattning har ökat Snittresultatet i föräldraenkäten inom området Hälsa visar på ett medeltal på 3,7 de tre senaste åren. Vi trodde att vi genom att informera om och att lyfta fram det kostpolitiska programmet skulle bidra till en ökad måluppfyllelse det gångna verksamhetsåret dock har den aktiviteten har inte gett något utslag alls på resultatet på påståendet Mitt barn får en allsidig kost på förskolan det är samma medeltal 3,5 som året innan. En reflektion vi gjort då vi lyft fram det kostpolitiska programmet är att det har några år på nacken och att flera föräldrar påpekat att det finns saker i programmet som bör betonas mer nu ur brukarperspektivet exempelvis förekomsten av ekologiska varor. Möjligen hade den aktiviteten motsatt effekt. Mål A5 Meritvärde Pojkars och flickors meritvärde skall öka. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat skall minska genom att pojkars resultat ökar mer än flickors. Självskattning med hjälp Förskolechefen maj 2015 av BRUK Skapa en lärmiljö ur ett genusperspektiv Observera analysera reflektera, över vårt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor Arbetslaget BRUK maj

10 Kompetensutveckling Föreläsning OLIKA normer Förskolechef Utvärderingssamtal december 2014 Workshop för Förskolechef Utvärderingssamtal maj 2015 livskunskapspiloter Förskolorna har en könsneutral miljö där allt material kan användas av alla barn, likaså har vi aktiviteter som passar alla oavsett kön. Pedagogerna har genom självskattning enligt BRUK Vi är uppmärksamma på och har återkommande diskussioner om hur förskolans miljö och innehåll kan utveckla varje barns inneboende resurser oavsett kön samt Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika utifrån traditionella krav och förväntningar på könen och reflekterar återkommande över vårt eget förhållningssätt belyst hur verksamheten till stor del stämmer överens med kriterierna E och F. (E: Förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet, F: detta kriterium kännetecknar förskolan.) I kommunens föräldraenkät får påståendet Mitt barn är glad över att vara den den är medelvärdet 3,9 vilket vi ser som en mycket god måluppfyllelse. Vi ser det som fortsatt mycket viktigt att fortlöpande observera, analysera och reflektera över vårt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor och därigenom skapa en positiv lärmiljö ur ett genusperspektiv. 10

11 B Verksamhetsspecifika mål Mål B1 Utveckling och lärande andelen positiva enkätsvar skall öka i den kommungemensamma föräldraenkäten. Föräldraenkät Förskolechefen maj 2015 Området utveckling och lärande. Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den kommungemensamma föräldraenkäten. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Resultat Resultat Resultat Förskoleområde A 4,0 3,5 3,4 3,5 3,4 Förskoleområde B 4,0 3,5 3,5 3,5 3,5 Förskoleområde C 4,0 3,6 3,5 3,5 3,5 Förskoleområde A-C snittresultat 4,0 3,6 3,5 3,5 3,5 Studiebesök på andra förskolor Kompetensutveckling för förskollärare Skapa en ökad medvetenhet om lärmiljön och pedagogernas förhållningssätts betydelse för barns lust och nyfikenhet att lära Arbetslaget Utvärderingssamtal maj 2015 Förskolechef maj 2015 Medvetandegöra föräldrar om förskolans uppdrag och verksamhet Föräldrasamverkan Arbetslagsledaren Föräldraenkät maj

12 Här ser vi en förbättring mot föregående år i föräldraenkäten. Men känslan kvarstår att det är svårt att nå fram till alla föräldrar och få förståelse för vad vi ser som en bra miljö som stimulerar barns lust och nyfikenhet att lära. Vi ser att delfrågan personalen utmanar och stimulerar mitt barns lust och nyfikenhet att lära visar ett bra resultat, så slutsatsen vi kan dra är att det är viktigt med bra pedagoger som ser barnens behov och gör verksamhet utifrån det. Den kompetensutveckling som vi haft tillsammans med Framtidsfrön satt under våren fart på studiebesök hos varandra och utveckling av miljön såväl inom som utomhus. Kompetensutvecklingen av förskollärarna har varit bra och utvärderingen visar att det är uppskattat att få mötas i kollegialt lärande Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Målet kommer inte att finnas kvar i kommande verksamhetsplan. Det vi dock måste göra är att på respektive förskola ta alla tillfällen i akt att lyfta förskolans uppdrag och vad vi då ser som viktigt i såväl inom som utomhusmiljön för att kunna utmana och stimulera barnens lust och nyfikenhet att lära Mål B2 Inflytande och delaktighet andelen positiva enkätsvar skall öka i den kommungemensamma föräldraenkäten. Föräldraenkät Förskolechef maj 2015 Området inflytande och delaktighet. Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den kommungemensamma föräldraenkäten. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Resultat Resultat Resultat Förskoleområde A 4, Förskoleområde B 4, Förskoleområde C 4, Förskoleområde A-C snittresultat 4,

13 Medvetandegöra föräldrar om förskolans uppdrag och verksamhet Föräldrasamverkan Arbetslagsledaren Föräldraenkät maj 2015 Under året har förskolecheferna skapat forum för diskussioner och inom de olika kompetensutvecklingarna fokuserat på barns delaktighet och inflytande. Pedagogerna har en hög medvetenhet om vikten av barns delaktighet och inflytande samt på vilken nivå den bör ligga. Detta framkommer i uppföljningar och i samtal i ämnet. Föräldraenkäten visar en höjning från 3.5 till 3.6 av 4 möjliga som snittresultat för kommunens förskolor inom området Inflytande och delaktighet. Tittar man på frågan Jag känner att mitt barn ges möjlighet till inflytande i förskolan är resultatet 3.43 vilket ger oss ett utvecklingsområde. Vi ska ge föräldrarna kunskap om vad barns delaktighet och inflytande innebär och när de under sin dag har möjlighet till detta. Under året har förskolecheferna och pedagogerna arbetat med att lyfta målen för förskolan på föräldramöten, i utvecklingssamtal, i väggdokumentationer och i veckobrev för att föräldrar ska bli medvetna om vilka mål förskolan har. I föräldraenkäten ser resultatet något bättre ut jämfört med föregående år. När vi reflekterar över resultatet ser vi att vi bör bli ännu tydligare i hur vi berättar om målen och vi bör hitta sätt så fler föräldrar nås och tar till sig av informationen. 63 % av pedagogerna har i sin självskattning enligt BRUK påstående 1: Barnen ges inflytande över sin egen tillvaro i vardagliga situationer skattat att förskolan väl och mycket väl kännetecknar kriteriet. I utvärderingar och samtal framkommer att vi behöver göra barnen medvetna om vad inflytande och delaktighet innebär. Vi konstaterar att vi nått en hög grad av måluppfyllelse men att vi behöver arbeta vidare för att utveckla barns inflytande och delaktighet. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Fortsätta att lyfta målen på utvecklingssamtal, föräldramöten, i väggdokumentationer och i veckobrev kortfattat och på ett sätt som alla kan ta till sig. Vara tydliga med att det är detta som är förskolans mål varje gång vi på olika sätt ger information om målen. Använda några veckor per termin när ämnet får vara i fokus (så kallade fokusveckor), lämpligen i samband med utvecklingssamtalsperioden. Jobba vidare med information och frågor runt barns inflytande och delaktighet på föräldraråden på de förskolor som har sådana. Diskutera begreppet barns inflytande och delaktighet och hur det ska utvecklas på reflektionstid och i uppföljningssamtal. 13

14 Mål B3 Vid verksamhetsårets slut skapat en samsyn kring vikten av det systematiskt kvalitetsarbete. Självskattning med hjälp av BRUK Förskolechef maj 2015 Kompetensutveckling Handledning i arbetet med uppföljning och utveckling av verksamheten Studera, diskutera, reflektera och prova olika verktyg för att se och följa upp verksamheten Förstelärare i förskolan Förskolechef Ledningsgrupp Arbetslaget Enkät maj 2015 Enkät maj 2015 I den självskattning som samtliga pedagoger gjort ser vi en positiv trend när det gäller samsynen i kommunen och att uppföljning och utvärdering är ett naturligt inslag i verksamheten. Förskolecheferna har tillsammans med arbetslagsledarna under året arbetat fram SKA- pärmen. Där finns nu beskrivet syftet med det systematiska kvalitetsarbetet och hur vi ska genomföra det under året. I pärmen finns dokument samlade som ska underlätta arbetet på våra förskolor. Vår förstelärare har träffat samtliga arbetslag kontinuerligt under året och varit till hjälp vid uppföljning av de lärprocesser som pågår i barngruppen. Samtalen har dokumenterats. Detta stöd har utvecklats positivt under året och flertalet tycker att det fört verksamheten framåt. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Att avsätta tid för att implementera SKA-pärmen så att det blir ett naturligt inslag i verksamheten. Att fortsätta med uppföljning av förskolans förstelärare i varje arbetslag kring de lärprocesser som pågår i barngruppen. 14

15 C Områdesspecifika mål Mål C Att vid verksamhetsårets slut skapat en lärmiljö som möjliggör barns inflytande och på ett tydligt sätt stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära, samt utvecklat en metod som informerar föräldrarna om detta. Självskattning med hjälp av BRUK Barnintervjuer Föräldraenkät Förskolechef Förskollärarna Förskolechef maj 2015 maj 2015 maj 2015 Samtal och reflektion i barngruppen samt i arbetslaget Medvetandegöra barns eget inflytande Föräldraenkät för att se behov och önskemål samt mäta upplevd nöjdhet Studiebesök på andra förskolor Kommunicera till barn och föräldrar hur man kan se och uppleva barns reella inflytande i förskolans verksamhet. Arbetslaget Pedagogisk dokumentation och diskussion maj 2015 Förskollärarna Barnintervjuer maj 2015 Förskolechef Arbetslaget Kommunens gemensamma föräldraenkät samt enhetens egen maj 2015 Kunskap om barngruppens specifika behov av stimulering och utmaning i miljön Arbetslaget maj 2015 Loggboken är ett väl fungerande verktyg för att synliggöra barns lärande och inflytande. I kombination med barnintervjuer får vi relativt god insikt i hur barnen själva upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande. Det som framkommer är att val av lek samt kamrater är det som barnen upplever som största möjlighet till inflytande. Pedagogerna har genom självskattning enligt BRUK Barnen ges inflytande över sin egen tillvaro i vardagliga situationer, exempelvis genom att de själva kan påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem belyst hur verksamheten till stor del stämmer överens med 15

16 kriterierna C, D och E. (C: Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås, D: Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, E: Förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet.) I kommunens föräldraenkät kan vi utläsa en ökning av medeltalet från 3,5 till 3,6 i området Inflytande och delaktighet. Det påstående som bidrar mest till den totala ökningen är Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan som ökat från medeltalet 3,4 till 3,7, vi kan även se en liten ökning på påståendet Jag känner till målen för mitt barns förskola från 3,2 till 3,3. Något som vi fått till oss från föräldrarna muntligt och som vi tror bidrar till de positiva ökningarna ovan är den väggdokumentation vi har använt oss av under verksamhetsåret. Då vi använt oss av bilder på processer i verksamheten, barnens reflektioner men främst att vi använt oss av lotusdiagram där förskolans alla mål ur förskolans läroplan (Lpfö 98 reviderad 2010) står samlade men även den enskilda förskolans uppsatta mål enkelt är samlat på ett A4 papper. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta arbeta med väggdokumentationen/ lotusdiagram för att tydligöra förskolans målsättning och synligöra lärmiljön för att på det sättet på ett enkelt sätt nå ut till föräldrarna. Väggdokumentationen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet, arbetet med implementeringen av SKA pärmen och användandet av det strategier och metoder som den innehåller kommer att leda till ökad måluppfyllelse. 16