Resultatredovisning. Förskoleområde B. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Transkript

1 redovisning Förskoleområde B Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 Översiktsplan KF Skolprogram KF Flerårsbudget KF Uppdragsplan BUN Verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. redovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT

2 Innehållsförteckning sida nr Sammanfattning av läsåret 2016/ Grundfakta om verksamheten 4 Centralt prioriterade mål 5 Lokalt prioriterade mål 11 2

3 Sammanfattning av läsåret 2016/2017 Under det gånga verksamhetsåret har vi haft två centralt prioriterade mål som vi aktivt har arbetat med och ett lokalt mål i förskoleområde B. För att se resultat och måluppfyllelse har vi använt oss av pedagogernas självskattning av verksamheten, BRUK, reflektioner i arbetslagen samt kommunens gemensamma föräldraenkät. Den ena målet var att ge våra barn maximala förutsättning för att utveckla ett rikt språk. et på självskattningsenkäten BRUK som personalen genomfört visar på en högre måluppfyllelse än tidigare år. De aktiviteter som har genomförts har gjort att barnen fått ett ökat intresse för språk. Arbetet med att skapa språkstimulerande miljöer har pågått under läsåret. Språkutvecklande arbetssätt har varit en strategi för att arbeta med språkmålet, vilket innebär att verksamheten organiseras så att barnen delas upp i mindre grupper. Närvarande pedagogerna i barnens lek och i de dagliga aktiviteter har arbetat aktivt med att utveckla barnens språk med hjälp av bilder, berättelser och sånger som har väckt lust och nyfikenhet hos barnen. Under året har vi fastställt och implementerat handlingsplanen för Söderköpings kommuns kommunala förskolors arbete med språkutveckling och flerspråkiga barn. Vad vi kan läsa av föräldraenkäten så är vårdnadshavarna generellt nöjda med våra förskolor. Vi får ungefär liknande resultat som tidigare år. Vårdnadshavarna upplever att förskolorna utmanar och stimulerar sitt barn till nyfikenhet och lust att lära. Här får vi samma höga resultat 3,64 som tidigare år. Dock får våra förskolor något lägre resultat 3,57 i frågan om att deras barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan jämfört med förra årets resultat på 3,65. Det andra målet var att alla barn ska känna trygghet, arbetsro och hälsa. Under vårterminen 2016 startade vi ett arbete där varje arbetslag/förskola fick reflektera över sitt förhållningssätt och enades om vilka värdeord som skulle genomsyra verksamheten. Detta arbete har under läsårets gång mynnat ut i att varje förskola har skapat ett eget grundverksamhetsdokument. Arbetet och dokumentet har bidragit till att vi har skapat en samsyn kring rutiner och arbetssätt för att öka tryggheten för våra barn. Arbetat med Likabehandlingsplanen har också varit i viktig del i arbetet för att öka trygghet, arbetsro samt bättre hälsa för alla våra barn. En utbildning av diskrimineringsbyrån har genomförts under vårterminen för all personal för att öka kvalitén på likabehandlingsarbetet inför kommande läsår. Vi får ett högt resultat på självskattningsenkäten BRUK som personalen genomfört. Även våra föräldrar är nöjda i sina svar på föräldraenkäten. Förskoleområde B har haft ett gemensamt lokalt mål som de har arbetat med under läsåret. Arbeta projektinriktat ett arbetssätt som möjliggör barns inflytande och på ett tydligt sätt stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära. Detta ökar även barns och föräldrars delaktighet och inflytande. Aktiviteter och strategier är genomförda enligt planen för dessa områden och man har kommit olika långt på respektive förskola. Arbetet har resulterat i att föräldrarna har blivit mer nöjda med informationen om vad deras barn gör på förskolan. Barnen har blivit 3

4 mera medvetna om sitt lärande genom den dokumentation som sitter på väggarna. De blir mera delaktiga i det som händer på sin förskola och får därmed större inflytande över sin vardag. Föräldraenkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten och nöjdheten har ökat något sedan förra året. Dock behöver vi fortsätta att utveckla arbetet med projektinriktat arbetssätt och pedagogisk dokumentation för att nå högre resultatet. I oktober på den kommungemensamma studiedagen genomfördes en föreläsning med Lotta Törnblom i ämnet pedagogisk dokumentation och projektinriktat arbetssätt som var väldigt uppskattad av våra pedagoger som fick de att känna sig lite mera säkra i görandet. Dock är detta ett arbete som behöver vara levande och mer kompetenshöjande insatser inom området behövs för att bli ännu mer säker på uppdraget. För övrigt har en utbildning i kemikaliefri förskola genomförts. En handlingsplan upprättades efter tillsyn av miljökontoret där vi under året har börjat rensa ut en hel del gamla lekmaterial som inte får finnas i våra verksamheter. Vi kommer att fortsatta byta ut icke godkänt material mot nytt med hänsyn för de ekonomiska förutsättningar vi har då detta belastar verksamhetens egna medel. Grundfakta om verksamheten Förskoleområde B har under verksamhetsåret bestått av Engelns förskola, Skönberga förskola och Prästkragens. På områdets förskolor var det i augusti inskrivna barn i åldern 1-5 år och i juni 2017 var det 136 barn inskrivna barn. Det är en ökning på 29 barn under läsåret. Personalgruppen bestod i augusti 2016 av 22,35 årsarbetare fördelat på 25 pedagoger. Vilket motsvarar 4,8 barn per årsarbetare. Av dessa är 60 % förskollärare samt 40 % barnskötare. I juni 2017 bestod personalgruppen av 23 årsarbetare fördelat på 26 pedagoger. I detta finns en resurspedagog för barn i behov av särskilt stöd på 65 % inräknad. Vilket motsvarar 5,9 barn per årsarbetare. Av dessa är 57 % förskollärare och 45 % barnskötare. På varje förskola finns arbetslagsledare som tillsammans med förskolechefer bildar en ledningsgrupp vars främsta uppgift är att driva utvecklingsfrågor. Kommunens gemensamma förskoleteam ingår i område B och där arbetar tre pedagoger. Teamet avlöser ca en gång i månaden samtliga arbetslag för reflektion och planering och har sin egen verksamhet i barngrupperna. Våra förskolor hade tillgång till en förstelärare som kontinuerligt träffade varje arbetslag ca en gång i månaden. Försteläraren arbetade tillsammans med förskolecheferna för att skapa samsyn i verksamheterna och att driva det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Då det anställdes fler förskolechefer avvecklades förstelärarens tjänst och dennes ansvarsområden fördelades på förskolecheferna. 4

5 En områdesassistent står för administrativt stöd och delas med övriga förskoleområden. Det finns centralt ekonomistöd som kontinuerligt gör en budgetuppföljning med respektive chef. Det finns möjlighet att söka och få handledning vid behov för våra arbetslag av psykolog eller specialpedagog via kommunens stödteam. Vi köper vaktmästartjänst till våra förskolor via Björkhaga skolan. Städ och mathanteringstjänster köps in från Ramunderstaden. Renoveringsbehov föreligger på både Engeln och Prästkragen. Även gårdarna skulle behöva en uppfräschning. Skönberga förskola har nu genomgått en omfattande renovering både in och utvändigt. Förskolechef Bassam Mourad är ansvarig för områdets verksamhet. Centralt prioriterade mål i förskolan Mål Alla barn i Söderköpings kommunala förskolor ges maximala förutsättningar att utveckla ett rikt språk. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum BRUK och föräldraenkät Förskolechef Juni 2017 Mätverktyg (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Vi är medvetna om språkets grundläggande betydelse för barns utveckling och lärande (BRUK omr 6) I vår förskola får barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser, erfarenheter och idéer (BRUK omr 3:16) Personalen utmanar och stimulerar mitt barns nyfikenhet och lust att lära (F-enkät) Mål VT 2017 kommunen Område Vårterminen 2016 Område 4 3,46 3,45 3,27 4 3,67 3,68 3,60 4 3,59 3,64 3,64 5

6 Mätverktyg (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Mitt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan (F-enkät) Mål VT 2017 kommunen Område Vårterminen 2016 Område 4 3,64 3,57 3,65 Strategi Språkutvecklande arbetssätt Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Uppföljning av aktivitet Ansvarig Metod Datum Arbeta språkutvecklande i mindre grupper. Arbetslaget SKA-pärmen/Team-dagar /Reflektion Kontinuerligt varje månad Använda en metod som innebär systematiskt arbete med språkutveckling, t.ex. Bornholm eller Språklust. Språkpilot/ Arbetslaget/ Förstelärare SKA-pärmen/ Teamdagar/ Reflektion Kontinuerligt varje månad Använda tecken som stöd. Arbetslaget SKA-pärmen/ Teamdagar/ Reflektion Kontinuerligt varje månad Erbjuda text, bild, ramsor från olika språk. Språkpilot/ Arbetslaget SKA-pärmen/ Teamdagar/ Reflektion Kontinuerligt varje månad Strategi Pedagogisk dokumentation Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Dokumentation av verksamheten och barnet enligt SKApärmen. Gemensam reflektion i arbetslaget kring dokumentationen Uppföljning av aktivitet Ansvarig Metod Datum Arbetslaget Reflektion/PUT-tid Kontinuerligt varje månad Förskollärarna/Arbetslaget Team-dagar och andra reflektionstunder Kontinuerligt varje månad 6

7 Systematiskt och medvetet ta med barnen i planering och uppföljning av verksamheten. Föreläsning med Lotta Törnblom Arbetslaget SKA-pärmen Kontinuerligt varje månad Förskolecheferna Reflektion/Lagledarna December Strategi Projekt/tema inriktat arbetssätt Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Uppföljning av aktivitet Ansvarig Metod Datum Minst ett projekt/tema där lärprocesserna dokumenteras med hjälp av pedagogisk dokumentation. Arbetslaget Team-dagar och andra reflektionstunder Kontinuerligt varje månad analys Förskolorna har arbetat med de strategier och aktiviteter som är kopplade till målet vilka har varit betydelsefulla för måluppfyllelsen. Det språkutvecklande arbetssättet har genomsyrat verksamheten och därmed förbättrat barnens möjligheter att utveckla ett rikt språk. Språkpiloterna har haft kontinuerliga träffar under läsåret tillsammans med oss chefer. De har aktivt arbetat med att implementera Söderköpings kommunala förskolors handlingsplan för språkutveckling på resp förskola. Vi har tillsammans skapat en informationsfolder för våra föräldrar så att de kan få kännedom om hur vi arbetar med språket i kommunen. Utvärderingar visar att våra förskolor till stora delar utvecklat det språkutvecklande arbetssättet enligt handlingsplanen. Vad vi kan läsa av föräldraenkäten så är vårdnadshavarna generellt nöjda med våra förskolor. et på självskattningsenkäten BRUK som personalen genomfört visar på en högre måluppfyllelse än tidigare år. På Engelns förkola har vi arbetat projektinriktat. Barnen är mera språkligt aktiva och delaktiga i olika diskussioner. Vi har plockat delar av Språklust, Borholmsmodellen och Babblarna som vi använder oss av i den dagliga verksamheten. Vi upplever att materialet Språklust är det mest användbara för oss. Vi använder oss av språklig medvetenhet i vardagen. Vi belyser språkets olika former i skrift och tal. Tecken som stöd används mera frekvent än tidigare och hela arbetslaget har eller är under utbildningen i detta område. Bilder 7

8 finns uppsatta i hela förskolan och det finns stort intresse i barngruppen för tecken som stöd. Vi har delat in barngruppen i olika gruppen men vi upplevde svårigheter i slutet på terminen då vi blev flera yngre barn i gruppen. På Prästkragens förskola har vi arbetat i mindre åldersgrupper. Från att ha haft åldersblandat så har vi från hösten 2016 arbetat åldersindelat i två hemvister 1-3 och 3-5. Detta för att skapa trygghet och stimulera goda språkstunder. Vi känner barnen i ett djupare plan och detta skapar trygghet i grupperna. Vi har arbetat mycket med att forma våra lärmiljöer. Vi har skapat två hallar för de yngre respektive de äldre. Vi har skapat olika pedagogiska lärmiljöer i våra rum. Vi har skapat en bokpåse som barnen får ta med sig en egen bok hemifrån som de presentera för sina kompisar. Vi har jobbat mycket med tecken som stöd. Vi har haft veckans tecken och det tecknet har vi haft på våra leklådor. Vi har arbetat med Språklust materialet, sång och ramsor och temat Bamse. På Skönberga förskola har vi haft en ombyggnation av våra lokaler, en omorganisation i personalgruppen samt ett nytt arbetssätt då en ny fördelning av barnen i huset har skett. Vad har tagit hjälp av våra äldre barn att utmana de yngre språkligt vid exempelvis matstunder och i vardagen då vi arbetar 1-3 och 3-5 som ett team. Vi har sång, musik och rörelseramsor dagligen. Vi har jobbat med rim och ramsor och sagor. Tecken som stöd har flertalet i personallaget gått och vi använder oss av det i vår dagliga verksamhet. Våra barn visar stor nyfiken för tecken, bokstäver och symbolvärden. Flaggor har vi jobbat med som ett litet projekt och världskartor. I detta har vi fått in flera olika språk och mångfald. Vi har jobbat med dagens värd som får presentera bla maten. Närvarotavla med hjälp av Babblarna. Babblarna har funnits med som stöd i lekmaterialet och våra aktiviteter. Vi har haft mycket kreativt skapande och målande som uppmuntrar till dialog. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse För att öka måluppfyllelsen kommer vi fortsätta arbeta med språket som blir ett fortsatt prioriterat mål för våra verksamheter. Vi ska arbeta vidare utifrån de strateger och aktiviteter som är kopplade till språkmålet. På Engelns förskola kommer vi att arbeta ännu mera i mindre grupper. Dels för att få bättre arbetsro och för att få mera ålders homogena grupper. Vi planerar att köpa in mera språklust material. Ett utvecklingsområde vi har, som vi har påbörjat, är att arbeta med andra språk. På Prästkragens ska vi fortsätta jobba i mindre grupper. Vi ska börja arbeta med Babblarna med de yngsta barnen och fortsätta med Bamsetemat i hela huset. Vi ska även se över våra ansvarsbarn och göra en ny uppdelning av barngruppen. På Skönberga förskola ska vi utveckla arbetet med Babblarna. Vi ska utbilda fler pedagoger i tecken som stöd. Vi ska också arbeta med våra leklådor genom att märkta de med bild, text och tecken. 8

9 Centralt prioriterade mål i förskolan Mål Alla barn ska känna trygghet, arbetsro och hälsa Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum BRUK och föräldraenkät Förskolechef Juni 2017 Mätverktyg Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen Mål VT 2017 VT 2016 kommunen Område Område 3. Grundläggande demokratiska värderingar och respekt för de mänskliga rättigheterna. 5. Alla barns lika rättigheter och möjligheter. 8. Nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Jag känner att personalen bryr sig om mitt barn (F-enkät) 4 3,64 3,73 Ej mätt ,67 3,62 Ej mätt 2016 Mitt barn känner sig sällan orolig (F-enkät) 4 3,58 3,54 Ej mätt 2016 Strategi Gemensamt förhållningssätt Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Koppla värdegrunds-orden till matsituationen, daglig föräldrakontakt, samlingar och in- och utgång Uppföljning av aktivitet Ansvarig Metod Datum Arbetslaget Observationer/Teamdagar Kontinuerligt varje månad analys Förskolorna har arbetat med de strategier och aktiviteter som är kopplade till målet vilka har varit betydelsefulla för måluppfyllelsen. Under vårterminen 2016 startade vi ett arbete där varje arbetslag/förskola fick reflektera över sitt förhållningssätt och enades om vilka värdeord 9

10 som skulle genomsyra verksamheten. Detta arbete har under läsårets gång mynnat ut i att varje förskola har skapat ett eget grundverksamhetsdokument. Arbetet och dokumentet har bidragit till att vi har skapat en samsyn kring rutiner och arbetssätt för att öka tryggheten för våra barn. Arbetat med Likabehandlingsplanen har också varit i viktig del i arbetet för att öka trygghet, arbetsro samt bättre hälsa för alla våra barn. En utbildning av diskrimineringsbyrån har genomförts under vårterminen för all personal för att öka kvalitén på likabehandlingsarbetet inför kommande läsår. Vi får ett högt resultat på självskattningsenkäten BRUK som personalen genomfört. Även våra föräldrar är nöjda i sina svar på föräldraenkäten. På Engelns förskola har vi utgått och arbetat aktivt med Engelns rutiner i grundverksamheten och likabehandlingsplanen. Vi har arbetat med Bamsematerialet och de tio kompisböckerna. Vi har arbetat med stopp handen. Vi har en egen Englen-kompis-sång som vi sjunger i emellanåt. Vi har arbetat med begreppet respekt för varandra och för vårt material både inne och ute. Vi har arbetat i tvärgrupper med olika projekt där barnen har lärt känna varandra och pedagogerna mellan avdelningarna. Vi har arbetat mera som ett hus. Vi har reflekterat utifrån programmet Ugglan och kompisproblemet tillsammans med barnen. På prästkragen har vi tittat på föräldrarenkäten där vi ser att våra föräldrar inte känner sig helt trygga med verksamheten. Vi har pratat mycket värdegrund, förhållningssätt och bemötande på våra möten i huset. Det är viktigt att vi har en gemensam syn och arbetssätt kring detta. Vi har jobbat mycket med våra rutiner i huset. Vi har jobbat med Bamsetemat som har varit vårt projekt under läsåret. Vi har jobbat med kompis relationer och kompissamtal. På Skönberga förskola har vi sett en fördel med vårt nya arbetssätt med 1-3 och 3-5 som har ett nära samarbete. Vi har fokuserat på arbetet med att skapa trygghet för våra barn pga vår ombyggnation. Vi pedagoger vägleder och stöttat barnen vid konflikthantering. Vi har tillsammans med barnen tillverkat en kompistavla som visar hur man är en bra kompis genom att vi har tummat på det. Barnen har fått vara med och sätta våra regler och hur man är en bra kompis. Vi har varit väldigt närvarande, särskilt bland de yngre då vi haft flera inskolningar under hela året. Vi har haft stöttning och vägledning av stödteamet kring en del barn. Vi har arbetat med Kloka Ugglan materialet från UR. Då vi har haft flera vikarier i huset så har vi jobbat extra hårt med att trygga barngruppen och våra vikarier med tydliga barnlistor. Barnen har uppfunnit en bänk i hallen där de kan sitta när någon är arg, ledsen eller önskar vara för sig själv. På yngre barnsidan har vi jobbat med Min bok. Bilderna har föräldrar tagit och vi har satt ihop den som en trygghetsbok för barnen. 10

11 Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse På Engelns förskola har vi som mål att hålla dokumentet, Engelns grundverksamhet, levande dels genom att ta upp och gå igenom det på våra Ap-träffar, föräldramöten samt introducera det för ny personal. Bamsematerialet och de tio kompisböckerna ska vara mera tillgängligt i verksamheten. Vi ska fortsätta och utveckla vårt arbete med tvärgrupper utifrån våra kommande projektarbeten. Vi ska aktivt fortsätta arbeta med vår likabehandlingsplan. På Prästkragen ska vi sätta upp foton på oss i hallen så att våra föräldrar får syn på vilka vi är som arbetar på förskolan vilket skapar trygghet för våra föräldrar. Vi ska också fortsätta att jobba i mindre grupper. På Skönberga förskola ska tänka på hur vi pedagoger är mot varandra, att vi är goda förebilder. Vi ska fortsätta utveckla grundverksamheten och göra likabehandlingsplanen mera levande i vardagen. Vi ska involvera föräldrarna och få de mera delaktiga i verksamheten och i sina barns vardag. Lokalt prioriterade mål i förskolan Mål Arbeta projektinriktat ett arbetssätt som möjliggör barns inflytande och på ett tydligt sätt stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum BRUK Föräldraenkät Förskolechef Arbetslag Juni 2017 Strategi Barnen ska ges möjligheter och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Dokumentation av verksamheten och barnet enligt SKA-pärmen. Gemensam reflektion i arbetslaget kring dokumentationen Uppföljning av aktivitet Ansvarig Metod Datum Arbetslag Arbetslag Reflektion PUT-tid Teamdagar och veckoreflektion Kontinuerligt varje vecka/månad Kontinuerligt varje vecka/månad 11

12 Strategi Barnen ska ges möjligheter och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Systematiskt och medvetet ta med barnen i planering och uppföljning av verksamheten. Erbjuda barnen mera tillgängligt och utforskande material. Uppföljning av aktivitet Ansvarig Metod Datum Arbetslag Reflektion ihop med barnen Kontinuerligt varje vecka/månad Arbetslag Reflektion Kontinuerligt varje vecka/månad analys Förskoleområde B har haft ett gemensamt lokalt mål som de har arbetat med under läsåret. Arbeta projektinriktat ett arbetssätt som möjliggör barns inflytande och på ett tydligt sätt stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära. Detta ökar även barns och föräldrars delaktighet och inflytande. Aktiviteter och strategier är genomförda enligt planen för dessa områden och man har kommit olika långt på respektive förskola. Arbetet har resulterat i att föräldrarna har blivit mer nöjda med informationen om vad deras barn gör på förskolan. Barnen har blivit mera medvetna om sitt lärande genom den dokumentation som sitter på väggarna. Barnen blir mera delaktiga i det som händer på sin förskola och får därmed större inflytande över sin vardag. Föräldraenkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten och nöjdheten har ökat något sedan förra året. I oktober på den kommungemensamma studiedagen genomfördes en föreläsning med Lotta Törnblom i ämnet pedagogisk dokumentation och projektinriktat arbetssätt som var väldigt uppskattad av våra pedagoger som fick de att känna sig lite mera säkra i görandet. På Engelns förskola har vi arbetat med flera projekt under året i olika konstellationer. Vårt sista stora projekt, Cirkus, var hela huset inblandade i. Vi har format vår verksamhet utifrån barnens intressen och därmed möjliggjort barns inflytande och delaktighet. Tillgängligheten är en utmaning i åldersblandade grupper. Vi tycker att reflektionstiden på måndagar har varit viktig för oss för att reflektera ihop och komma vidare i vårt arbete/projekt. Vi har dokumenterat vårt arbete med keynote. Vi har tillsammans med barnen reflekterat över vårt arbete genom att vi har tittat på vår dokumentation och bilder. På Prästkragens förskola har vi haft Bamse som projekt under större delen av läsåret. Det har varit vårt gemensamma arbetssätt i huset men sett olika ut i våra hemvister. Vi har utgått från barnens intresse som blev starten för vårt Bamsetema. Därefter har det utifrån barnens behov och intresse byggts på under årets gång. 12

13 På Skönberga förskola har vi fokuserat på temat grundverksamhet vilket har varit nödvändigt under vårt pågående renoveringsarbete och vår omorganisation. Vi ha även arbetat med en hel del små projektarbeten under året som exempelvis: mäta, längd, kartor, flaggor, sinnen och naturprojekt. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi behöver fortsätta att utveckla arbetet med projektinriktat arbetssätt och pedagogisk dokumentation för att nå högre måluppfyllelse. Arbetet behöver fortsätta vara mera levande och vi behöver mer kompetenshöjande insatser inom området. På Engelns förskola har vi funderat mycket kring våra lokalers utformning så att de ska vara utmanande för alla barn. Vi behöver se över våra lärmiljöer och anpassa dessa efter våra barn. Vi har funderat över hur vi ska organisera våra grupper och hur vi ska arbeta projektinriktat tillsammans i hela huset. Att utvärdera och reflektera tillsammans med barnen och i arbetslaget är ett utvecklingsområde för våra pedagoger. Gemensam reflektion i hela arbetslaget på våra teamdagar har av olika anledningar uteblivit vid några tillfällen under våren. Detta ska vi prioritera att arbeta med under hösten På Prästkragen ska vi arbeta med att logga kring våra ansvarsbarn. Vi ska bestämma oss i förväg vilka situationer vi ska logga kring och se till att det blir gjort. Vi ska arbeta vidare med Lotusdiagrammet veckovis. Vi ska fortsätta reflektera ihop med de äldre barnen kring våra projekt. De äldre barnen ska fortsätta arbeta med Bamseteamat och de yngre barnen ska arbeta vidare med Babblarna. Vi ska få till reflektionstid i våra hemvister en timme i veckan för att följa upp arbetet oftare. På Skönberga förskola ska vi få till reflektionstid en timme i veckan för att följa upp arbetet i verksamheten kontinuerligt. Vi behöver satsa på mer kompetensutveckling kring vad projektarbete är och hur vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Förskolechef Bassam Mourad 13