Ta i trä(d) ITiS-projekt ht-2001 Vallkärra skola. Handledare Gun Jacobsson

Transkript

1 Sida 1 av 12 Ta i trä(d) ITiS-projekt ht-2001 Vallkärra skola Handledare Gun Jacobsson Kerstin Andersson, Linda Lantz, Cecilia Norling, Agnetha Olsson, Karin Persson, Karin Ramström, Bodil Rosenqvist SAMMANFATTNING I vårt ITiS-arbete har vi arbetat med åk 3-6 i två olika grupper. Vi har inventerat våra träd och buskar på skolgården. Arbetet har mynnat ut i en trädhemsida, som vi lägger ut på vårt intranät och även på skolans hemsida. Hemsidan innehåller en faktadel, som 3-4:orna har arbetat med och en del som handlar om trädens värld, där 5-6:orna har skrivit om trädens betydelse i bl.a. konstens värld, sagornas värld och människans värld.

2 Sida 2 av 12 INTRODUKTION introduktion, mål, tillvägagångssätt, arbete 3-4, arbete 5-6, gemensamt arbete, faktabas analys, analys 3-4, analys 5-6, resultat, litteraturförteckning Vi är två arbetslag som arbetar med samma tema. Tillsammans har vi 83 elever (varav en är gravt synskadad), 3-4 har 34 elever och 5-6 har 49 elever. I 3-4:ans arbetslag arbetar 2 klasslärare, 1 fritidspedagog och 1 kompanjonlärare. I 5-6:ans arbetslag arbetar 1 klasslärare heltid och 2 klasslärare deltid. Vår bibliotekarie bistår oss i bland i vårt arbete, dels med vägledning till eleverna, men även med litteraturhänvisningar. Vi anser oss ganska väl rustade med datorer, vi har 2 datorer i varje klassrum, 5 datorer i mediateket, dessutom finns tillgång till datorer i speciallärarens rum. Skolan har 1 digitalkamera, som vi alla samsas om. Vi har 1 färgskrivare och 1 scanner. Vallkärra skola ligger ungefär en halvmil norr om Lunds centrum. Vi är en F-6 skola på gränsen mellan land och stad. Skolan består av två byggnader, den äldsta är från 1891 och den yngsta från Skolan blev totalrenoverad under förra läsåret och skolgården var då till stora delar avstängd, eftersom den användes som byggarbetsplats. Ombyggnationen gav oss inspiration till att förbättra och förnya skolgården och att se den som en utökad resurs i vårt dagliga skolarbete. På vår skolgård finns flera olika trädslag, vi har många äldre stora träd, men även yngre och mindre träd och buskar. Vi ville gärna inventera och artbestämma våra träd och buskar. Vi avser också att komplettera med de träd vi saknar, så att vi på skolgården har alla de vanligaste svenska träden. Vårt ITiS-arbete hade från början namnet Växtligheten i vår närmiljö, att bygga en faktabas, vi ville vidga temat och valde därför att ändra rubriken till TA I TRÄ(D) Temat är ämnesövergripande och det influerar även övriga lektioner, t.ex. bild och svenska I temaarbetet får barnen möjlighet att lära känna varandra och arbeta över klassgränserna. Det är också viktigt att de lär sig samarbeta och detta befrämjas av de par- och gruppuppgifter som ingår i temat. MÅL FÖR ARBETET Mål för eleverna Eleverna ska få kännedom om de olika träd- och buskarter, som finns på skolgården. Alla elever skall bidraga med något/några träd till vår faktabas utifrån sina arbeten. Mål för arbetslaget

3 Sida 3 av 12 Vi ska inventera skolgårdens träd och buskar. Vi ska göra en faktabas över skolgårdens träd. Vi ska bli bättre på att använda skolgården som resurs i vårt skolarbete. Var och en ska bredda sin IT-kompetens ( t.ex. att lära sig skanna, använda digitalkameran, redigera bilder) TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Schema Vår ursprungstanke var att våra 4 klasser skulle arbeta samtidigt med temat, men eftersom våra barn bussas till slöjd, idrott och B-språk var det praktiskt omöjligt att genomföra. Under två 60-minuters tillfällen i veckan arbetar vi åldersintegrerat med temat, år 3 och 4 för sig och 5 och 6 för sig. Vi använder framförallt lektioner i NO, SO, bild och svenska till vårt arbete. Intresseväckare För att göra eleverna uppmärksamma på hur många olika träd som vi har på skolgården, tog vi bilder av detaljer på träden med digitalkamera. Sedan gick eleverna ut gruppvis och letade reda på detaljerna i verkligheten. På varje träd fanns en bokstav som eleverna skulle pussla ihop till tre ord. De flesta barnen lyckades få ihop uttrycket TA I TRÄ(D) vilket också blev namnet på vårt tema. Den synskadade eleven arbetade på ett annat sätt medintresseväckaren. Eleven tränade först att använda en karta över skolgården. Sedan markerade vi på kartan vilka träd eleven skulle gå till och där fanns en bokstav utskriven på punktskrift. Dessa bokstäver satt i rätt ordning. Det var mycket svårt för denna elev att avdela bokstäverna så att det blev en treordsmening. År 3-4 lekte dessutom en trädlek, som är en aktivitet från Sharing the joy of Nature av Joseph Cornell. I trädleken låter ledaren deltagarna bygga upp ett träd, samtidigt som ledaren berättar om trädets olika delar och dess funktioner. Träd på skolgården För att senare kunna utvärdera barnens kunskaper lät vi eleverna gissa hur många olika sorters träd det finns på vår skolgård och namnge så många som möjligt. De gissade på allt mellan 6-30 träd och kunde namnge cirka 5 sorter. Eleverna skulle också tänka efter om vi saknade något av våra vanliga trädslag på skolgården. Vi kom fram till att vi hade 25 olika trädslag, där ibland fanns ask, alm, lind, kastanj, en äkta kastanj, rönn och lönn. Däremot fanns ingen ek. (se bilaga 1) Vårt fortsatta arbete

4 Sida 4 av 12 Under brainstormingen hade de äldre eleverna lättare att komma på olika sätt att arbeta med träd. De yngre eleverna hade i förskolan arbetat ett helt år bara med arbetsområdet träd. De var fixerade i sitt tidigare sätt att arbeta och hade mycket svårt att komma på andra sätt att närma sig temaarbetet, trots att vi hade en extra intresseväckare med konst, musik och sagor. De yngre barnens tankar kring träd var mycket mer konkreta än de äldres och därför bestämde vi att år 3 och 4 och år 5 och 6 skulle arbeta på olika sätt med temat. Vi ville att vår databas skulle innehålla både en faktadel och en del där trädets roll, i bland annat konstens och sagans värld, kom fram. De yngre eleverna skulle arbeta med faktabasen och de äldre eleverna med den andra delen. Vid diskussionen framkom att barnen redan visste mycket om träd och i vår fortsatta planering av arbetsområdet byggde vi vidare på deras kunskaper och intressen. Arbetet i 3 och 4 Vi startade med att eleverna fick gå ut och identifiera träden på skolgården. Skolgården delades in i mindre delar, för att det skulle vara lättare att överblicka. Eleverna delades in i grupper, som fick ansvar för vars ett område. Svårast var att namnge de så kallade prydnadsträden. Av de cirka 25 arterna valde vi till en början att arbeta vidare med de 16 vanligaste och har för avsikt att komplettera faktabasen med de återstående träden När vi hade kommit så långt att träden var namngivna och identifierade, var det dags att söka fakta till databasen. Vi valde att dela in eleverna i par, genom att dela ut blad till samtliga elever och sedan fick de söka upp någon som hade samma blad. Det bladet de fick kom från det träd som de skulle arbeta med. För att eleverna lättare skulle få med rätt fakta i faktabasen, fick de en färdig mall att arbeta med. Eleverna fick söka fakta i trädböcker för barn och på Virtuella floran. Texterna skrevs för hand, för att sedan skrivas in i ett Word-dokument. Eftersom vi bara har tillgång till två datorer per klassrum, har det tagit lång tid att få in allt på datorn. Dessutom har eleverna under handledning fotograferat det träd de skrivit om med skolans digitalkamera. Vårt arbete närmar sig nu sitt slut. Alla 16 träd är inskrivna och de återstående hoppas vi kunna komplettera under vårterminen. Utöver avsatt tematid har vi arbetat med bilduppgifter kring träd. Ett stort äppleträd har tillverkats

5 Sida 5 av 12 med en gren för varje årstid. Trädet kommer att sättas upp i vårt trapphus, så att alla får njuta av det. I en annan bilduppgift ritades en gren av med hjälp av overheadprojektorn. Bilden fick sedan leda tankarna vidare till ett djur och detta placerades sedan i ett landskap. Dessutom har terminens inledande NO-lektioner handlat om papperstillverkning, som direkt kan kopplas ihop med träd. Arbetet i 5 och 6 Vi började med brainstorming, då alla elever i 5 och 6 var tillsammans. Syftet var att skapa ämnesgrupper om trädens betydelse i olika sammanhang. Klasserna gav förslag på flera olika ämnesområden, som vi listade på tavlan. Eleverna fick nu välja ämne utifrån eget intresse och då utkristalliserade sig 11 grupper. Vi fick fram nio olika ämnesområden, fördelade på 11 grupper. Två av grupperna fick vi dubblera då intresset var stort för just dessa ämnen. Det föll sig naturligt att samtala om trädens betydelse i olika världar, därför kallade vi ämnesområdena för Trädet i: djurens värld fåglarnas värld konstens värld musikens värld mytologins värld människans värld regnskogens värld sagornas värld tidens värld. De grupper vi dubblerade var Trädet i regnskogens värld och Trädet i sagornas värld. Det kändes bäst att göra på detta sätt, så att vi verkligen tillgodosåg elevernas önskemål. Sedan gick vi vidare med vårt arbete genom att använda oss av vår gemensamma intressseväckare (att leta träddetaljer på skolgården.) På detta sätt fick vi en första glimt av gruppernas sätt att samarbeta kring en gemensam uppgift. Därefter var det dags att starta arbetet i grupperna. Varje grupp fick tänka till om sitt arbete och göra en planering för det. Redan i detta skede fick eleverna börja tänka på den kommande redovisningen, för att styra in arbetet mot ett givet mål. Varje grupp gjorde en fördelning av arbetsuppgifterna. Det var viktigt för varje grupp att tänka efter vilket utav skolans träd, som deras arbete kunde knytas an till. Då blev det en naturlig förstärkning till vårt trädletande på skolgården. Vi lärare hade lånat böcker på olika bibliotek, vi hade dessutom engagerat vår skolbibliotekarie att söka böcker som passade till ämnesområdena. Eleverna fick också möjlighet att använda våra datorer för att söka information på Internet. Arbetet har sedan fortskridit i grupperna vid två arbetspass i veckan. Vid det ena tillfället har vi varit två lärare och vid det andra har tre lärare varit tillgängliga.

6 Sida 6 av 12 Efterhand som eleverna blivit klara med sina texter, har vi fortlöpande rättat dem och sedan har man fått börja med att skriva in sina texter på datorn och spara i sin egen mapp. Eleverna har även ritat egna bilder till sina arbeten och bilderna har skannats in på datorn. Efter lite mer än halva terminen gjorde vi en första utvärdering med eleverna, då en lärare satt med en grupp i taget och gick igenom hur arbetet fungerat. Vi diskuterade hur arbetet i gruppen hade fungerat, om planeringen hade följts, hur långt man hade kommit i arbetet och vad som återstod att göra. Under detta samtal pratade vi också om hur redovisningen skulle läggas upp. I dagsläget är grupperna väldigt olika långt komna, i en del grupper är nästan alla klara med sina texter och bilder och har fått dem inlagda på vår gemensamma trädhemsida. Andra grupper arbetar fortfarande med sina texter och bilder och ska så småningom skriva in dessa på datorn. Alla grupper ska nu förbereda sina redovisningar, de ska göra presentationen klar och färdigställa sin bok, väggtidning eller plansch. Därefter ges tid att träna till den muntliga redovisningen inför alla kamraterna. På detta vis kommer eleverna att redovisa sina arbeten både muntligt, skriftligt och på datorn. Gemensamt arbete Gun Jacobsson besökte oss under en hel dag och pratade då om kretslopp och trädens betydelse. Alla elever kommer kanske inte ihåg fotosyntesen, men det Gun berättade om den gröne kocken i bladen, som lagar mat av sol, vatten och luft, det glömmer de nog inte. Under dagen fick eleverna göra sandpapperstavlor. Först fick var och en en remsa sandpapper och fick sedan gå ut och måla med naturmaterial, man kunde använda allt ifrån blomblad, löv (både gröna och bruna), växtdelar och jord. Därefter gick de in och fäste upp sin trasmatta på ett papper och skrev var de olika färgerna kom ifrån. Sedan var det dags att göra själva bilden, på ett nytt sandpapper fick eleverna skapa ett eget konstverk, om man ville rita några detaljer gick det bra att använda ritkol eller kol som fanns ute vid vår grillplats. Alla lyckades verkligen skapa vackra bilder, som vi senare monterade och satte i en svart passpartout. (se bilaga 2 och 3) Gun följde också arbetet i grupperna, när de jobbade med sina ämnesområden. Uppläggandet av faktabasen Vår önskan var att på något sätt få till en faktabas på vårt intranät där elevernas texter och bilder skulle finnas med. Vi ville gärna koppla ihop de två arbetsområdena vi arbetat med och ha en gemensam presentation.

7 Sida 7 av 12 Eleverna fick skriva in sina texter i det vanliga ordbehandlingsprogrammet för att sedan föras över till en mall. (se bilaga 4) Därefter sparades allt i en gemensam temamapp. Bilder fotograferades av elever och personal, andra bilder ritades och scannades in. En hemsida skapades med en mängd olika länkar för att koppla ihop elevernas arbeten till en enhet. Arbetet med hemsidan kan fortsätta på flera sätt till exempel med fler bilder och fler länkar. Vi har tillfrågat elevernas föräldrar om tillstånd att publicera elevernas arbeten på skolans hemsida. Detta för att fler ska kunna ta del av vårt temaarbete. Föräldrarna har även tillfrågats om elevernas fotografi får publiceras. Analys 3 och 4 Det var lite segt att komma i gång, dels på grund av att vi inte har varit full personalstyrka och dels av schematekniska skäl. Vi arbetade jämsides med 5-6:orna. I och med att mallen till hemsidan blev klar började också vårt arbete ta fart. Arbetet med att söka fakta om träden har fungerat och eleverna har arbetat bra, både med sin partner och sitt träd, trots att de inte fick välja själva. Det som varit annorlunda med detta ItiS-arbete jämfört med tidigare tema-arbeten är att vi kopplat in IT-aspekten (arbete med datorer och hemsida). Detta har väckt vår nyfikenhet och gett oss inspiration till att utveckla vårt användande av skolans hemsida i framtiden. Vi ser en möjlighet att använda hemsidan till elevernas gemensamma arbeten, som en portfolio för klassen. Analys 5 och 6 Vi har gjort stora ansträngningar för att tillgodose elevernas önskemål angående val av arbetsområde. Detta har gjort att eleverna, i stort sett, varit nöjda med sina grupper och arbetat på bra. Vi är många elever, 49 stycken och få vuxna, 2 eller 3 stycken. Detta har varit arbetsamt för oss och vi har vid flera tillfällen känt oss otillräckliga. Vi skulle serva 11 grupper,

8 Sida 8 av 12 fördelade på 3 lokaler i två olika byggnader! Dessutom blev en av oss sjukskriven en tid och då blev det extra arbetsamt vid det ena tematillfället, eftersom det var svårt för vikarien att delta i gruppernas arbete. Vi lät eleverna söka fakta på Internet och insåg för sent att detta var både svårt och tidsödande. Eleverna hade svårt att hitta länkar till sina ämnesområden. Vi borde naturligtvis ha försett dem med passande länkar. Elevernas spontana reaktioner har varit positiva. De har tyckt att det har varit trevligt att lära känna varandra och arbeta tillsammans. RESULTAT Vi anser, att vi uppnått målen för eleverna, alla har fått kännedom om olika trädarter på skolgården, då de var ute och letade träd. Arbetet med faktabasen fortskrider och där kommer alla att lägga in något om sitt träd. Vi har dock inte kontrollerat att detta mål uppnåtts, men vi har för avsikt att göra en kontroll när temaarbetet är avslutat. Vi har alla, både elever och personal, blivit mer medvetna om vår skolgårdsmiljö, vi ser våra träd och buskar med nya ögon. Därför tror vi att vår skolgård kommer att bli en naturlig del av vårt vardagliga arbete framöver. Vi är redan mer exakta i vår benämning av träden, till exempel säger vi nu: Vi samlas vid den äkta kastanjen och då vet barnen genast vart de ska gå. Vi har inventerat skolans träd och buskar. Vi är mycket nöjda med vår trädhemsida, som innehåller både vår faktabas och kringfakta om träden. Vi är på väg att bredda vår IT-kompetens, men mycket kvarstår innan vi nått de uppsatta målen. Arbetslaget har möjlighet att få 15 timmars specialkomponerad utbildning på DAHJM, eftersom det i elevgruppen finns en synskadad elev. Detta upplever vi som en värdefull utbildning. Utbildningen är gratis, men vikariekostnad för oss pedagoger tillkommer. Var och en kommer att starta kursen på sin nivå och därifrån lära sig att skanna, använda digitalkamera, redigera bilder och att spela in ljud. Vi kommer att gå kursen i början av vårterminen För vår synskadade elev har målen uppnåtts, eleven har genom att känna på olika blad och frukter lärt sig att känna igen 5 arter. LITTERATURFÖRTECKNING ITiS Studiematerial Cronsioe, Ingela Lusten att lära och lusten att leda Isberg, Göran & Szekely, Christina Internet på gott och ont Jönsson, Bodil Learning by searching Lundin, Ylva Storyline: Ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat arbetssätt Sandström, J & Madsen Att tänka med penna och dator Szekely, Christina Från redskap till läromiljö Pedagogisk litteratur

9 Sida 9 av 12 Eliasson, Anette & Lindö, Rigmor (1999) Det öppna lärorummet som grogrund för kunskapande Skolverket Harlen, Wynne (1996) Våga språnget Almqvist & Wiksell Helldén, Gustav Barn (1994) Barns tankar om ekologiska processer Liber utbildning i samarbete med Världsnaturfonden Lindberg, Erik (2000) Storyline-den röda tråden Ekelunds förlag Videofilmer Portfolio Storyline BILAGA 1 Inventering av träden på Vallkärra skola akacia al alm amerikansk hagtorn ask benved björk bok cypress fläder fågelbär hagtorn hassel kastanj häst kastanj äkta lind lönn lönn tysk nypon oxel paradisäpple päron rönn vinbär äpple BILAGA 2

10 Sida 10 av 12 Alla elever gjorde varsin trasmatta, som de kunde använda som palett i sitt fortsatta arbete. BILAGA 3

11 Sida 11 av 12 BILAGA 4 Vackra bilder målade helt med naturens färger. Din rubrik här Latinskt namn Förekomst Södra Sverige Storlek meter högt

12 Sida 12 av 12 Stam och bark Gråbrun spräcklig Blad håriga Blommor, frö och frukt Blommar Användning Parker