Projektmaterial. Hagabergs folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial PBL-PROJEKT OM GLOBALA MÄNNISKORÄTTSLIGA FRÅGOR Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Hagabergs Folkhögskola Ht 2002 ITiSr a p p o r t PBL-projekt om globala människorättsliga frågor Arbetslag: Marit Mossberg Kerstin Nilsson Jörgen Stigberg Ingela Zetterberg

3 Introduktion...3 Initiering, tidig vt HT Lite tankar från våra loggböcker...4 Ingelas tankar...4 Jörgens tankar...4 Kerstins tankar...4 Marits tankar...4 Förutsättningar...5 Syfte...5 Tillvägagångssätt...6 Förberedelser...6 Genomförande...6 Resultat...7 Diskussion...8 Litteraturlista Bilagor 2

4 Introduktion Denna rapport beskriver ett av arbetslagens arbete inom ITiS på Hagabergs Folkhögskola det arbetslag som jobbat med A3, åk 3 på allmänna linjen. Initiering, tidig vt 2002 Då information om ITiS kom upp blev endast ett fåtal intresserade och inspirerade. Då ämnet presenterades i lärargruppen möttes det av motstånd. Vid en första förfrågan fanns det endast tre intresserade. Då vi startade i april/maj blev vi trots allt åtta stycken. Initialt var det svårt att få en förståelse för hur ITiS är upplagt, hur vi praktiskt skulle gå tillväga och hur det skulle påverka våra lärartjänster under läsåret. Jörgen åkte till Stockholm på några träffar på kommunhuset, inspirerande och tydliggörande träffar som gav tillbaka en del av den styrfart som förlorats då intresset varit så svalt i lärarkollegiet. Under dessa träffar dök det upp önskemål om att inleda ett folkhögskoleseminarium som innebar att vi inte skulle gå in i det kommunala ITiS utan driva egna seminarium och "workshops". Tre skolor lade in en intresseanmälan. Vi fick i denna veva också en god kontakt med samordnaren i Södertälje. Därefter beslutade vi att inte genomföra detta fhsk-seminarium utan istället gå in i det mer traditionellt upplagda arbetet. Skälen till detta var dels att andra fhsk som gått in i kommunal ITiS beskrev de stora vinsterna i att jobba med övriga skolor i hemmaregionen och dels att det var svårt att få grepp om form och funktion, hur ITiS-upplägget skulle se ut, handledarens ansvar och uppgifter o s v. Sålunda meddelades Södertälje kommuns samordnare om vårt intresse att gå med. Vi blev här välkomnade in i deras arbete, fick en handledare och allt var frid och fröjd. Sedan blev det sommarlov... HT 2002 Hösten startade men då vi försökte få datum och innehåll på seminarium m.m fick vi plötsligt reda på att vår handledare hoppade av p.g.a för hög arbetsbelastning. Sedan blev det mycket strul med det mesta då alla i vår omgivning redan startat sitt arbete. När vi till slut kunde komma igång fördelade vi oss på två arbetslag med 4 personer i varje. Ursprungligen jobbar vi alla med olika klasser och linjer. Vårt arbetslag bestämde sig för att jobba med A3 avgångsklassen på allmänna linjen. Vid våra arbetslagsträffar upplevde flera av oss det problematiskt att kunna ställa om mellan de olika processer vi driver på skolan. Efter att ha varit inne i andra processer under en längre tid var det svårt att ställa om och bli drivande och konstruktiv inom ett nytt område, i detta fall ITiS-arbetet. Några av oss tyckte detta var extra tungt då vi lagt in våra träffar på torsdag e.m. när man kanske inte är så pigg. 3

5 Lite tankar från våra loggböcker Ingelas tankar I våra intentioner framgår det att projektet skall ge deltagarna mer kunskap om källkritiken. Redan tidigt tog jag fram litteratur kring ämnet. Naturligt föll det på min lott att ha en liten föreläsning kring källkritikens grunder. Jag, Marit och Kerstin blev handledare under projektveckorna och de problem som uppstod diskuterade vi sinsemellan. Jörgens tankar Jag fick rollen att ta fram olika alternativ för att publicera elevernas material. Åter ensamarbete!!! Synd. Ett av de mål jag hade med att gå in i detta arbete var att driva en PBL-process från start till mål, nu blev det åter ensamarbete. Liksom alla andra i tycker jag att det var riktigt kul att jobba i nya arbetslag. Jag tyckte här att det var skönt att jobba med folk som jobbat utifrån PBL-metoden tidigare. Vi fick snabbt olika roller där jag tar hand om tekniktankar. Kerstins tankar Min motivation att gå med i ITiS-arbetet bestod i att jag ville kunna pedagogiskt utveckla datoranvändningen i undervisningen, inte minst till hjälp för elever med synresp. läs- och skrivproblem. När detta fokus något försköts, bl.a. p.g.a. elevsammansättningen i den aktuella klassen, kändes det ändå motiverat att vara med eftersom jag är klassens "mesta" lärare, bl a i svenska. Tiden före projektets början fick det som var på gång i viss mån prägla undervisningen inte minst vad gäller skriftlig framställning, allt från språkriktighet till referatteknik och källhänvisningar. Inte minst för självförtroendet var det viktigt för de många som kommit nya till klassen, varav flera inte studerat på länge, att de fick träna på att skriva med hjälp av texter. När det p g a schemakrockar och redovisningsdatum visade sig olämpligt för Jörgen att vara basgruppshandledare såg vi det som en god lösning att han blev datahandledare. En nackdelen blev att t ex jag alltför lätt kom undan när det gällde datatekniken. Marits tankar Jag kände en oro över att klassen kunde tycka det var konstigt att få två nya lärare inblandade. Tyckte annars att det var meningsfullt att fylla en PBL period med tydligare datoranvändning än vi har annars i PBL. I själva verket brukar det vara svårt att få eleverna att använda andra källor än internet så poängen var nu att de skulle bli medvetna om fallgroparna och lära sig tänka kritiskt - bra! Redovisningarna med datorstöd trodde jag skulle bli en inspirationskälla för eleverna, något som kändes som en utmaning för dem. Det var skönt att vara fyra stycken lärare att samtala med. 4

6 Förutsättningar A3 är en grupp där majoriteten är nya och inte tidigare jobbat med PBL. Av klassens 17 elever är kvinnorna i stor majoritet. Många av våra elever har svårigheter med att läsa in material, dra slutsatser samt förhålla sig kritiska och författa egna material. Vi ser det som ett problem eftersom denna färdighet är nödvändig för att kunna läsa vidare på andra högre utbildningar och för att fungera väl i ett demokratiskt ordnat samhälle. Ett par elever har stora läs- och skrivproblem och några svårigheter med svenska språket. Arbetet i klassen genomfördes under tre veckor i oktober. Alla lektioner utom de i matematik och engelska ingick. Vi beslutade att den tid som läggs i klassrummet och i arbetslaget för konkret lektionsarbete tas från A-linjekontot och räknas som pedagogisk tid. I övrigt tar vi 75 timmar från vars och ens fortbildningskonto, fördelat på seminarium (20 timmar), inläsning (40 timmar) och handledning i arbetslaget (15 timmar). Då vi startat arbetet visade det sig att det var mindre att läsa in än vad vi trott och att handledningen inte tog så stora resurser som beräknat. Denna tid användes då för klassrumsinsatsen istället för att A-linjen skulle betala densamma. Torsdagar kl viktes för ITiS-arbete under hela hösten - ett bra beslut. Syfte Vi ville med vårt ITiS-projekt se om vi kunde utveckla bra undervisningsmetoder som hjälper eleverna att lära sig att: - Kritiskt granska material - Sovra i olika former av information - Lära sig problematisera - Sätta ihop egna material utifrån befintliga dito - Göra attraktiva presentationer av sina arbeten med hjälp av IT-stöd. - De som har väldigt dålig datavana vill vi hjälpa att lära sig använda Word för att göra attraktiva dokument. - De som har en vana av att använda Word vill vi lära grunderna i att publicera material på internet. Vi var också måna om att låta arbetet präglas av god folkbildningsanda. Av flera skäl ville vi lärare låta det övergripande temat vara människorättsliga frågor i globalt perspektiv. Dels ville vi ha ett ämnesövergripande tema, dels något som var aktuellt och lämpade sig för informationssökning på internet. Vi ville också att ämnet skulle kunna skapa engagemang hos eleverna eftersom det dels gynnar inlärningen och dels är förenligt med vår skolas målsättning. 5

7 Tillvägagångssätt Förberedelser Vi började med att för eleverna lägga fram idén att arbeta med ett PBL-projekt under tre veckor. Detta var ju redan fastslaget och man kunde förvänta sig en viss skepsis från eleverna över att de inte fick säga vad de tyckte om detta. De tog dock emot detta på ett bra sätt, kanske delvis för att de som gick i klassen i våras genomförde ett PBL-projekt de upplevt mycket positivt. Det fanns förväntningar i luften... Någon tid före start var vi i arbetslaget inne och presenterade oss och berättade om det övergripande temat - Globala frågor. Nästa steg var att vi gav lite förslag på arbetsområden som skulle kompletteras av eleverna under en tid framöver. Ett pappersark hängdes upp i klassrummet där eleverna skulle fylla på med fler ämnen och även ange med ett streck vilka ämnen de tyckte var intressantast. Inga nya ämnen föreslogs av eleverna och det kändes lite misslyckat, kanske gav vi för många förslag? Det blev tydligt vilka tre ämnesområden som var populärast så vi valde dessa: Aidsproblematiken i internationellt perspektiv Barnarbete Trafficing Vi formulerade också övergripande mål: Få kunskap i några människorättsliga frågor. Se sambandet mellan vardag i Sverige och människors livsvillkor i andra delar av världen. Få insikt i på vilka olika sätt du själv kan engagera dig i och påverka i människorättsliga frågor. Nästa steg var att göra gruppindelning - det skulle bli tre grupper med fem-sex personer i varje. Eleverna gavs tillfälle att tala om för oss om de hade några speciella önskemål, t ex svårt att samarbeta med någon person och det var ett par som utnyttjade denna möjlighet. Därefter gjordes indelningen utifrån att grupperna skulle vara så jämnstarka som möjligt men också kunna jobba bra ihop. En av grupperna bestod av elever som var ganska tysta och lågmälda och inte märks så mycket i klassrumsundervisningen - medvetet undvek vi att de skulle komma i skugga av de mest dominanta. Eftersom flera av eleverna ej arbetat med PBL tidigare beslöt vi göra ett övnings-pbl någon vecka innan starten. Vi valde då "Våra kroppsideal" med de tre utgångspunkterna: Smink, Tatuering och Piercing. Grupperna gick igenom de fem första av PBL-metodens sju steg. Eleverna tycktes finna sig väl i vår gruppindelning och var efter övningsomgången mycket positiva till metoden. Vi kände oss väl till mods så långt. Genomförande Så var dagen inne då vi skulle presentera våra utgångspunkter och sätta igång. Vi beslöt att lotta ut de olika ämnena mellan grupperna. Till varje grupps utgångspunkt fanns ett givet mål, resterande mål bestämdes av gruppen. 6

8 Den grupp som fick ämnet barnarbete råkade nu ut för något helt oväntat. Två personer sade sig absolut inte vilja jobba med ämnet eftersom de redan arbetat med detta under tidigare skolgång! Vi blev helt ställda och visste ej hur vi skulle hantera detta, trots att gruppindelningen var gjord och accepterad och ämnena presenterade flera dagar i förväg var det inte förrän arbetet skulle sättas igång reaktionen kom. Tyvärr lyckades vi inte lösa detta dilemma utan att det uppstod en del osäkerhet och irritation i grupperna och för en grupp tog det nästan hela första veckan innan alla var på plats och den nya gruppkonstellationen var accepterad. Förutom att vi planerat in basgruppsmöten för respektive grupp och handledare la vi också in speciell handledning med Jörgen i datasalen ett par tillfällen för varje grupp. Grupperna fick där se olika former av presentationer man kan göra med datorn som hjälpmedel, bl.a. hemsida, ett lay-outat Word-dokument, snygga blad i Exel och hela presentationer i PowerPoint. I någon grupp var datorkunskaperna t ex i PowerPoint så goda att någon handledning knappast behövdes, i övrigt var denna hjälp mycket uppskattad. Källkritiken som vi läste om i våras fick oss att lyfta fram källkritik som ämne i en föreläsning. När grupperna väl kommit igång präglades arbetet av såväl god gruppsolidaritet som engagemang för ämnet och var och en gjorde en mycket god arbetsinsats utifrån sina förutsättningar. Alla grupperna valde att kombinera den muntliga redovisningen med en framställning i PowerPoint. Resultat Genomförandet blev som sagt inte helt problemfritt eftersom några deltagare i en grupp ansåg sig redan ha undersökt det tilldelade ämnet. Byte skedde men framförallt en grupp fick en konflikt. Vi i lärargruppen insåg att vi borde tillfrågat gruppen om de kunde tänka sig ytterligare deltagare. Detta framkom också i deltagarnas utvärderingar. I övrigt genomfördes projektet som tänkt med stöd i redovisningsupplägget. Genom att grupperna redovisade med hjälp av PowerPoint och att det framkom i redovisningarna att de har förhållit sig kritiska till källorna, kan vi anse att projektmålet är uppfyllt. Projektet har haft PBL som metod och resultatet har varit mycket gott. I stort sett har projektet varit elevorienterat, dock kan man tycka resultatet av lärarnas intention med val av ämne och gruppindelning med driv borde ha varit mer diskuterat i klassen innan det verkställdes. Ämnet globala frågor är klart ämnesövergripande vilket också bekräftades av redovisningarna. Lärarlaget tyckte att det var stimulerande och lärorikt att jobba på andra utbildningar och med lärare med nya kompletterande kunskapsfält, något vi skulle vilja fortsätta med. Vi har sett att det skulle kunna användas som fortbildning att jobba på andra utbildningar och med nya kompetenta personer. 7

9 Elevgruppen utvecklade ett kritiskt förhållningssätt till källorna och en nyfikenhet på att söka mer information kring ämnet. Ett medvetet och tydligt intresse vaknade hos eleverna för globala frågor. Intresset fick givetvis också näring av att ha datorn som arbetsinstrument. Att redovisa i PowerPoint skapade mersmak för fortsatt användning. Diskussion I vårt litteraturstudium läste vi Anders Jacobssons artikel om olika lärstilar. Den artikeln innehöll för oss inte något nytt tänkande utan var i huvudsak en annan indelning av vad vi sett tidigare. Vi tänker att detta sätt att jobba (PBL) kan möta olika lärstilar och dessutom kan möjliggöra och stimulera till en förändring och diversifiering av var elevs lärstil. Inför det andra seminariet läste vi en artikel av Lars Karlstrand, rektor vid Skönsbergs skola i Sundsvall Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning vid Skönsbergs skola, Sundsvall. Ett kortare diskussionsprotokoll finns i bilaga 3. Utöver vår ITiS-handledare hade vi också haft tillgång till en specialpedagog med kunskap om hur datorn kan anpassas för att t.ex. internet skall kunna användas av synskadade. Förutom tips om vad som kan underlätta för synskadade och dyslektiker fick vi av honom också hjälp och tips för att bli bättre på bildhämtning och bildhantering. Det var intressant att se att de tre globala teman eleverna valde att jobba utifrån visade sig ha så tydliga kopplingar till varandra. Detta var något som eleverna själva uppmärksammade under redovisningarna, varken de eller vi hade tänkt på det när ämnena valdes. Arbetslaget har fungerat väl då vi alla har engagerat oss, stöttat varandra och verkligen tillsammans drivit arbetet framåt. Vi har flera gånger konstaterat att det var roligt och stimulerande att jobba över ämnes- och linjegränser så det är något vi gärna försöker få ihop också framöver. 8

10 Bilagor Bilaga 1 Elevernas utvärdering Utvärdering gjordes i två steg, först en gemensam muntlig utvärdering och därefter en skriftlig. Detta för att täcka upp de tystas åsikter. Här nedan redovisas den skriftliga utvärderingen. Vilka saker tycker du har varit bra under projektarbetet? Jag har fått djupare insikt i ämnet, bra med Power Point, roliga ämnen att jobba med, jobba med datorn som hjälpmedel, att lära känna varandra, olika källor, att planera och genomföra arbetet enligt gruppens beslut, samarbetet och stämningen i gruppen, gruppens engagemang, regelbundna handledarträffar gav trygghet och att lärarna brydde om oss, kul med andra lärare en de vi brukar ha, handledarens förhållningssätt har inte lagt sig i. Vilka saker tror du skulle kunnat vara bättre och i så fall hur? Lite mer information av lärarna i startskeendet, lite fler dagar, skärm för att jobba vid datorn, mer inlärning av Power Point, i gruppens arbete borde vi ha mer ordning och tydlighet, mindre grupp, gruppen blev för stor, lärarna skulle frågat oss om vi kunde bli fler i gruppen, bytte av grupp borde jag tänkt igenom bättre, lite mer förberedelsetid inför redovisningen, general repetition för redovisningen, pedagogiska tips behövdes, Hur bedömer du din egen insats under arbetet? Hyfsad, bra grupp, lite nervös, ok, mycket bra, har gjort så gott jag kunnat, har lagt ner hela min själ i arbetet och tagit hänsyn till gruppen så att alla har gjort sig hörda, rädd att jag skulle ta för mycket plats, lika som de andra i gruppen, tycker inte att jag hade den koncentration och intensitet som krävts, vi har hjälpt varandra så gott vi kan, Övrigt Roligt med PBL, lärorikt, jätteintressant, man minns allt när man jobbar med PBL Eleverna fick välja att vara anonyma eller inte. Sammanfattningsvis kan man säga att det var ett lyckat projekt och att alla parter skall känna sig nöjda. Ämnena, gruppen och handledarna har fått bra bedömning. Den kritik som framkommer är baserad på den förändring som blev av grupperna i startskeendet samt hanteringen av inlärningen av PowerPoint. 9

11 Litteraturförteckning Utbildningsdepartementet, delegationen för IT i skolan: 1. Eleverna planerar själva Lars Karlstrand vid Skönsbergs skola 2. Vad påverkar elevernas kunskapsutveckling Anders Jakobsson Malmö högskola. Övriga källor: 4. Internet på gott och ont. Lars Truedsson s Skolverket Kolla källan - Internetfusket - en utmaning för lärarna. Lars Truedsson Kolla källan Informationsfloden ställer nya krav på skolan. Anette Holmqvist Sandred/Engström (1999) Etik och Internet, en kompass i cyberrymden, Argument förlag, Uppsala 10

12 Bilaga 2: Redovisning exempel Barnarbete Bild 1 BARNARBETE Bild 2 Hur många är barnarbetare? Sammanlagt finns det 250 milj barnarbetare Heltids arbetande 120 milj Asien 150 milj Latin Amerika 17 milj Afrika 80 milj 11

13 Bild 3 Länder med mest barnarbetare Bhutan 55 % (Afrika) Mali 54 % Burkina (Afrika) Faso 51 % (Afrika) Burundi 48 % (Afrika) Östra Timor 45 % (Afrika) Uganda 45 % (Afrika) Pakistan 18 % (Afrika) Indien 14 % (Afrika) Bild 4 Arbetsuppgifter Bild 5 Arbetsuppgifter Transportindustrin Barnprostitutio nbarnsoldater Pigor Tillverka kirurgiska instrument 12

14 Bild 6 Varför? Fattigdom Barn jobbar istället för vuxna För familjens överlevnad Brist på utbildning och skolor Bild 7 Vilka företag? Bild 8 Rättigheter Lika värda Barnets bästa Rätt att överleva Rätt att utvecklas Rätt att leka, vila och ha fritid Skyddas mot våld Skyddas mot sexuellt övergrepp Skyddas mot ekonomisk utnyttjande Skyddas mot hårt arbete som orsakar skador Rätt till skola och utbildning 13

15 Bild 9 Konsekvenser Värk i muskler och mage Skador i skelettet Skador i andningsorganen Sömnbrist Smärtor i leder Kroppens utveckling stannar av Händerna utsätts för frätande medel Sämre hörsel Bild 10 Hjälporganisationer Rädda barnen BLLF (befrielserörelse för slavarbetare i Pakistan) ILO (internationell Fack Organisation) SIDA UNIC EF WHO Bild 11 Vad kan du göra? Handla Rättvisemärkta varor Starta en egen butik som säljer varor med Rättvisemärket Samla in pengar själv eller starta egen hjälporganisation som kan samla in pengar 14

16 Bild 12 IQBAL MASIH Född i Pakistan Bild 13 Iqbal knyter mattor Bild 14 Skuldslavbarn som knyter mattor Mattkniv som används vid mattknytning 15

17 Bild 15 Iqbal med sin mamma Anyat Bibi och lillasyster Sobia. Bild 16 Iqbal fick stryk med mattgaffeln och kedjades när han rymde men han fortsatte ändå. Bild 17 BLLF:s ledare Ehsan Ullah Khan Iqbals frihetsbrev 16

18 Bild 18 Iqbal hjälper många barn bli fria Bild 19 17

19 Bilaga 3: Litteraturseminarium 5/12-02 Inledning Vi pratade om kombinationen av IKT (informations och kommunikationsteknik) och lärande. Frågor om hur länge detta funnits tillgängligt och i vilken form diskuterades, samt om vi vet något om hur det ser ut i övriga världen med relationen mellan IKT som hjälpmedel i lärande för personer med olika handikapp. Vi samtalade sedan en del kring hur det ser ut i ungdomsskolan i relation till folkhögskolan. Det fanns en enighet i att det inte var en så stor skillnad Litteraturseminarium Vi talade om hur valet av artikel gick till, gick över på vad artiklarna vi önskat läsa innehåller och därefter på hur information förmedlas. Paul berättade att de på Tollare idag endast använder FC för sin kommunikation. En kort genomgång av varför vi valde denna skrift. Marit tog upp att andra fhsk förmodligen jobbar på ett liknande sätt som det som beskrivs i artikeln. På Hagaberg jobbar vi dock inte så mycket med elevstyrd tid som bygger på eget ansvarstagande och att de driver detta själva. Ingela beskrev att hon under sin tid på Sigtuna fhsk jobbade mycket utifrån en form av PBL och i det hon beskriver bekräftar hon mycket av det artikeln beskriver som de positiva effekterna av deras arbete. Det hon såg där var att det tog relativt mycket lärarresurser. Eva påpekade att det är viktigt att få tillstånd en form av balans i det vi gör. Att sätta eleverna i egen forskning är inget pedagogiskt konststycke Det är svårare att utmana dem i hur de skall tillägna sig nya begrepp, göra dem till verklighet och se den nya kunskapen i andra perspektiv. (De senare 2 bisatserna är tagna ur minnet 3 dagar senare hos Jörgen och det kan därför vara lite si och så med korrektheten!) Samspel och samtal, hur får man dessa att växa. Utmana eleverna i deras slutsatser. Marit tilltalas mer av system där grupper skall lära varandra. Utvecklar vi lusten och viljan att lära hos eleverna? Birgitta vad är lust till lärande & är det alltid nödvändigt att hjälpa eleverna att känna lust inför lärandet? Kan man inte inse att det inte alltid går att känna lust inför lärandet utan att det ibland handlar om att träna och tragla? 18

20 För att nå målen med undervisningen är det inte tiden med läraren som i första hand är avgörande utan framförallt elevens egen inställning och elevens eget arbete. Birgitta var tog den berättande läraren vägen, inte den föreläsande utan den berättande. Kerstin berättade att hon använder berättelser ganska mycket. Att jobba tillsammans i en gemensam process är eftersträvansvärt. Kerstin uttryckte att i vårt ITiS-arbete var detta en stor del av behållningen. En viktig fråga är att lyfta upp att eleverna tvingas ta ställning till sina studier och reflektera över sitt arbete. Ämnesövergripande teman det har vi jobbat med under en tid och tycker att det har fungerat väl. 19