Lidingö särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Lidingö särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundsärskola Läsår 16/17 1/15

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundsärskola a för planen Annika Axelsson, rektor Pernilla Alm Hellberg, biträdande rektor Vår vision Vår vision Lidingö särskolans vision och målområde: Vi vill och vågar bli Sveriges bästa skola vi är och lär för framtiden Alla ska känna sig trygga. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Gemensamma mål för Lidingö särskola 2016/2017 Alla elever på Lidingö särskola är medvetna om sin kunskapsprocess Vi strävar efter att ge varje individ förutsättningar att uttrycka sig, göra aktiva val och på så sätt medvetet kunna styra sin livssituation och vardag. Eleven är en värdefull resurs i sitt eget lärande och är måna om att alla sinnen ska tillgodoses och tas tillvara. På Lidingö särskola arbetar vi utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt På Lidingö särskola har vi anpassad och stimulerande miljö både ute och inne Enligt vår syn på eleverna/barnen och lärandet ser vi inne och utemiljön som en helhet, där båda ska bidra till undersökande lärande på olika sätt. På Lidingö särskola bedrivs en verksamhet där vi tillsammans med barnen arbetar för en skola/förskola där alla barn är trygga, trivs och känner glädje i sitt skolarbete. Alla barn utmanas, uppmuntras och utvecklas i sitt lärande för att kunna nå sina mål. Ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen för alla elever är prioriterade. De fyra grundpelarna i vår pedagogiska plattform är: helhetsperspektiv, lärstilar, upplevelsebaserat lärande och kommunikation. Helhetsperspektiv: Vi anser att ett gott samarbete främjar elevens utveckling och ger varje enskilt barn de bästa förutsättningar. Lärstilar: Alla individer lär sig på olika sätt. Hos oss möter varje pedagog det enskilda barnet där den befinner sig och anpassar pedagogiken efter barnets förutsättningar att lära sig. Upplevelsebaserat lärande: Vi anser att man behöver båda abstrakta moment med kontreta upplevelser för att lära sig allra bäst. Vi är måna om att alla sinnen ska vara med i lärandeprocessen. Vi baserar lärandet på upplevelser och arbetar både inne och ute. Kommunikation: Utifrån varje enskilt barns förutsättningar försöker vi hitta vägar för att öka kommunikationsförmågan. Vi använder oss av olika metoder beroende på vad som passar det enskilda barnet. Lidingö särskolans värdegrundsord Delaktighet: Med kunnig och lyhörd personal strävar vi efter att ge varje individ förutsättningar att uttrycka sig, göra aktiva val och på så sätt medvetet kunna styra sin livssituation. Arbetsglädje: Varje dag vill vi att barnen/eleverna ska komma till skolan nyfikna och förväntansfulla för att lära och vara tillsammans med sina kamrater. Stimulerande uppgifter och utmaningar gör att alla får känna att JAG KAN. Trygghet: Med en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningsätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola. Respekt: Vi strävar efter att se och lyssna på alla, ta tillvara allas åsikter och olikheter samtidigt som vi förstärker vi-känslan för att gemensamt bli starkare och få en god självbild. Kunskap: Delaktighet, arbetsglädje, trygghet och respekt ligger till grund för att vara och en ska hitta sin lärstil och på så sätt kunna utveckla sina kunskaper. Syftet med planen är: att barn och vuxna ska känna trygghet när de befinner sig i skolan att arbetsmiljö ska präglas av tolerans och respekt för varandras olikheter och värderingar 2/15

3 att barn och vuxna känner sig delaktiga i det förebyggande arbetet mot diskriminering och kräkning, och att detta arbete är synligt i verksamheten. att det finns en tydlig struktur för hur förskolan organiserar arbetet för en trygg och positiv förskola. Mål med planen att alla i skolan ska vara välinformerade om planen och hur skolan ser på konsekvenserna av diskriminering och kränkande behandling. att varje barn/elev/förälder som känner sig kränkt ska få tillräckligt med stöd från skolans personal. att personal som är organiserad i arbetet mot trakasserier och kränkningar ska vara väl förtrogna med sin uppgift och utbildas kontinuerligt så att de blir säkra i sina roller. Direkt diskriminering: innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska rör sig omdiskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimeringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet elleruttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funkionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutral, men som i praktiken missgynnar ett barn eller elev som har samband med diskrimeringsgrunderna. Kränkning: innebär att ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala och text- och bildburna. Trakasserier: innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon avdiskrimeneringsgrunderna. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 16/17 Elevernas delaktighet Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i värdegrundsarbete genom ex samarbetsövningar och diskussioner för att skapa en förståelse för värdegrundsorden: delaktighet, arbetsglädje, trygghet, respekt, kunskap. Trygghetsgruppen delar ut en elevenkät varje termin. Alla klasser arbetar efter trivselregler för sin klass och för hela skolan. Eleverna, via elevrådet, utarbetar förslag på åtgärder som utförs under året för en bättre trivsel och trygghet. Vi talar om och hanterar konflikter direkt när något händer via seriesamtal och sociala berättelser. Seriesamtal, tydliggör konflikter och leder till förståelse för varandras handlade och ger stöd i att hitta lösningar och strategier Mentorer har informerat eleverna om planen och dess syfte. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar i utvalda årskurser deltar i enkät under läsåret som kommunen utformar. Föräldrar bjuds in till föräldraråd varje termin. Samtliga föräldrar blir informerade om diskriminerings- och kränkande behandlingsplanen på läsårets första föräldramöte. Plan finns att ta del av på skolans hemsida. Personalens delaktighet Personalens delaktighet deltar i utvärdering av diskriminering och kränkande behandlingsplanen i början av höstterimenen. Varje arbetslag förbättrar kontinuerligt rutiner som ökar trygghet och trivsel i alla miljöer genom samtal på arbetslags- och klassmöten. Samtliga klasser och fritids arbetar med diskrimineringsgrunderna i undervisningen kontinuerligt under hela läsåret. En representant från varje arbetslag ingår i skolans trygghetsgrupp. Trygghetsgruppens huvudsakliga uppgift är att göra diskrimineringsplanen levande under skol- och fritidstid och se till att elevenkäter delas ut två gånger per läsår. Förankring av planen Förankring av planen Vi, personal, elever och föräldrar, ska gemensamt komma fram till de åtgärder som sätts inför att skapa trygghet och studiero Planen bearbetas av personalen varje läsår och diskuteras kontinuerligt på arbetslagsmöten. 3/15

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats har varit delaktiga i utvärderingen i samband med arbetsplats- och arbetslagsmöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal i samband med arbetsplats- och arbeslagsmöten. Elever och föräldrar i samband med klassråd, elevråd och föräldramöte. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan har varit delaktig i utvärdering av planen under höstens arbetsplats- och arbetslagsmöten. Resultatet har diskuterats och analyserats och lett till främjande och förebyggande åtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Varje arbetslag, Trygghetsgruppen, elever och föräldrar via klassråd, elevråd och värdegrundsarbetet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har en hög personaltäthet. Det finns alltid någon tillsammans med eleverna. En tydlig struktur och rutiner är viktig för att våra elever ska ha en bra tillvaro i skolan. Varje klass arbetar fortlöpande med ett förbättringsarbete kring struktur för att främja trygghet och trivsel. Elevernas trygghet och trivsel undersöks genom trygghetsrundor och elevenkäter två gånger per läsår. En hög vuxennärvaro på rasterna,. Gula västar används vid raster, för att signalera vem som är rastvakt för att skapa trygghet för elev/barn. Alla klasser arbetar efter trivselregler för sin klass. Vi talar om och hanterar konflikter direkt när något händer via seriesamtal och sociala berättelser. Personalen arbetar har ett lågaffektivt förhållningsätt. Föreläsare har kommit till skolan och hela personalgruppen läser och samtalar om temat utifrån Bo Hejlskovs böcker. Alla klasser arbetar med diskrimineringsgrunderna kontinuerligt. Personal delger varandra reflektioner och tips på hur man kan arbeta med diskrimineringsgrunderna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas deltar i utvärderingen i samband med arbetsplatsmöten och arbetslagsmöten för att årets plan utvärderas Rektor och biträdande rektor 4/15

5 Främjande insatser Värdegrund Syftet med att skapa en grund för en stark gemenskap, trygghet och trivsel bygger på skolans värdegrund: respekt, delaktighet, trygghet, arbetsglädje, kunskap. Värdegrundsarbetet syftar till att befästa värdegrundsarbetet både för elever/barn och personal. Uppföljning av värdegrundsarbetet sker i elevenkäter, klass- och elevråd, arbetslagsmötet, arbetsplatsmöten och ledningsmöten. Vi startar läsåret med en gemensam värdegrundsdag. Ett arbete som sedan är ett kontinuerligt inslag i skol- och fritidsdagen. Detta år bjöd vi in Cirkus Tigerbrand som hade en workshops/föreställning om känslor och bemötande. Vecka 7 har skolan en gemensam vänskapsvecka varje läsår och senare under våren arbetar alla med en hjälpande hand som ska öka kunskapen om mänskliga rättigheter. Personalen arbetar aktivt med lågaffektivt bemötande genom läscirkel och kontinuerligt arbete på arbetslagsmöten och arbetsplatsmöten. Kontinuerligt arbete Hög personaltäthet Vi har som mål att bibehålla en fortsatt hög personaltäthet. Många vuxna bidrar till att motverkan kränkningar, trakasserier och är främjande för trivsel och trygghet. Uppföljning och utvärdering sker i ledningsgruppen och i samtal med personal om vilka behov som finn. Rektor har en ständig dialog med personalgruppen för att få en helhetsbild över nuläge och framtida behov. Rektor 5/15

6 Diskrimineringsgrunderna Samtliga skolformer arbetar med diskrimineringsgrunderna i undervisningen i syfte att skapa en ökad förståelse och insikt av diskirmingeringsgrundernas innebörd. Arbetet kopplas ihop med skolans övriga läsårsplanering. Uppfölning sker på arbetsplatsmöten, arbetslagsmöten och pedagogmöten. Diskrimingeringsgrunderna kommer att vävas in i befintlig undervisning. Trygghetsgruppen En representant från varje arbetslag ingår i skolans trygghetsgrupp. Trygghetsgruppens huvudsakliga uppgift är att göra diskrimineringsplanen levande under skol- och fritidstid och se till att elevenkäter delas ut två gånger per läsår. Ge information om vikten av att dokumenter avvikande beteende som kan uppfattas som en kränkning eller trakasseri. Uppföljning sker i samband med planerade träffar tre tillfällen varje termin, samt i samband med arbetsplatsmöten. Trygghetsgruppen gör en avstämning i hur arbetet gå i samband med arbetsplatsmöten och arbetslagsmöten. Trygghetsgrupp, skolledare, mentorer, fritidspersonal 6/15

7 Rutinpärm En rutinpärm ska finnas i varje klass och ska underlätta för personal att snabbt bli insatt i rutiner som kan ge trygghet för eleven/barnet i alla miljöer. En rutinpärm ska ge information om: Schema Samlingsrutiner Förslag på undervisningsmoment Idrott/omklädningsrum Matsalsrutiner Busskort Taxikontakter Rastaktivitet Telefonkontakter Dokumentering av grundläggande rutiner med syfte att bibehålla trygghet och trivsel. Innan höstlovet Delaktighet Alla elever ska vara delaktiga och kunna påverka. Uppföljning kontinuerligt i dagliga samtal, i samband med klassråd och elevenkäter. ska värna och skapa utrymme för inflytande och se till att möjlighet till påverkan finns som ett naturligt inslag. Ett mål som är tydligt i skolan systematiska kvalitetsarbete. 7/15

8 Tillgänglighet Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet. Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Uppföljning sker i samband med pedagogmöten och fritidsmöten. Vi kommer att arbeta med Spms material och föra en diskussion kring begreppet för att nå en förståelse av vad tillgänglighet innebär. Gemensamma rutiner vid känsliga situationer I känsliga situationer som exempelvis medicinintag ska eleven/barnet känna sig trygg i personalens hanterande och val av plats. Skriftlig medicindelegering ska finnas och ny personal ska snabbt bli insatt i de rutiner och riktlinjer som gäller. Rutiner ska diskuteras på klass- och arbetslagsmöten. Skapa trygga platser för känsliga situationer. Rutiner ska kontinuerligt diskuteras i klass och arbetslag. Innan höstlovet 8/15

9 Lågaffektivt bemötande arbetar utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt. Ett lågaffektivt bemötande skapar en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på eleven/barnet i syfte att minska beteende som skapar stress. Metoden handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd, systematisk kartläggning och handlingsplan med syfte att öka trygghet och självständighet. Uppfölning sker i samband arbetsplats-, arbetslags- och klassmöten. arbetar aktivt med lågaffektivt bemötande genom läscirkel och kontinuerligt arbete på arbetsplats-, arbetslags- och klassmöten. Trivselregler Trivselregler ska finnas och arbetas efter i varje klass. Uppföljning ser på klass- och arbetslagsmöten. Samtal om trivselreglerna ska ske regelbundet. All persnoal Rastverksamhet Motverka utanförskap och förebygga kränkande beteenden och trakasserier genom organiserad rastverksamhet med syfte att öka delaktighet, samhörighet, trygghet och trivsel. Uppföljning på klas- och arbetslagsmöten och gemensamma rastmöten. Organisera rastverksamheten med syfte att öka trygghet, trivsel och delaktighet. 9/15

10 Klassråd och elevråd Utveckla demokratiska värden och kunna påverka. Uppföljning sker i samband med klassråd 2ggr/månad och elevråd 1ggr/månad. Klasserna har strukturerade klassråd 2ggr/månad och en representant från varje klass träffas i elevrådet 1ggr/månad. Rektor, mentorer 10/15

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetoder Brukarundersökning: en kommungemensam enkät som går ut till vårdnadshavare. 8 av 35 vårdnadshavare svarade på senaste enkäten. Elevhälsoteamet har möte under ledning av rektor 1 ggr/månad. Trygghetsgruppen har möte 3-4 gånger/termin. Trygghetsrundor och elevenkäter 2ggr/läsår. Kontinuerligt arbete med diskrimineringsgrunderna som följer läsårsplaneringen. Avvikande beteenden som kan leda till kränkningar ska dokumenteras i skolans uppmärksamhetsdokument som finns på den gemensamma serven under mappen diskriminering och kränkande behandling. Dokumentet skickas till respektive rektor. Konstaterande kränkningar och trakasserier ska rapporteras till Utbildningsförvaltningen. Incidentrapporten finns online på Önätet. En lathund på hur man hittar rapporten finns på den gemensamma serven under mappen diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Trygghetsrundor, elevenkäter, klassråd, elevråd Enkäten tar reda på trygghet och trivsel i skolans olika miljöer. Föräldrarna tar del av diskrimineringsplanen i samband med föräldramöten och på hemsidan. Trygghet och trivsel diskuteras med elev och förälder på utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen tar del av resultat från Brukarundersökning, trygghetsrundor och elevenkäter och åtgärdar det som behöver förbättras för ökad trygghet och trivsel. är delaktig i utvärdering av diskriminering och kränkande behandlingsplanen under höstterminen. Resultat och analys Resultat och analys Elevundersökning ht:16, 32 elever deltog. Alla frågor har dock inte blivit besvarade på några av enkäterna. Trivs du i skolan? Trivs du i klassen? Trivs du i klassrummet? Trivs du i Cafét? Trivs du i matsalen? Trivs du på skolgården Brukar du vara ensam på rasterna? Trivs du i idrottshallen? Trivs du i omklädningsrumme? Trivs du i på fritids? Bra Mellan Dåligt Ja Ibland Nej 11/15

12 Förebyggande åtgärder Diskrimineringsgrunderna Områden som berörs av åtgärden Personal och elever ska få en ökad kunskap om diskriminering och kränkandebehandling. Personal och elever ska få ökad kunskap om diskrimineringsgrunderna. Bidra till ökad förståelse för vandras olikheter. Trivsel och trygghet följs upp genom elevenkäter och trygghetsrundor 2ggr/läsår. Åtgärd Strukturerat arbete med diskrimineringsgrunderna i klasserna och elevråd, fritids och gå som en röd tråd genom skolans blockplanering. Motivera åtgärd Involvera all personal och alla elever i arbetet med diskrimineringsplanen. ska ha insikt i innebörden av diskrimineringsgrunderna. Rektor, Trygghetsgruppen, mentorer, elevassistenter. 12/15

13 Rutiner för akuta situationer Policy i Lidingö förskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och Särvux har ett ansvar att förebygga och aktivt motverka diskriminering, trakasserier, och kränkande behandling. När skola och fritids får kännedom om att en elev/barn har blivit utsatt för kränkning eller diskriminering, utreder vi händelsen skyndsamt. Det är de vuxna som har ansvar för att ingen blir illa behandlad i skola och fritids. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Trygghetsgruppen ansvarar för utförandet av elevenkäter och återkoppling, samt vid behov diskutera åtgärder med berörd elev och personal. I samband med elevhälsomöten diskuteras, kartläggs och återkopplas olika ärenden. På arbetslagsmöten diskuteras händelser som personal uppmärksammat. Personal pratar dagligen om hur det varit på rasterna med eleverna. Personal som uppmärksammat en diskriminering, trakasseri eller kränkning går direkt till rektor och anmäler sin oro. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Annika Axelsson, rektor Pernilla Alm Hellberg, biträdande rektor Miriam Hielscher, skolpsykolog Magnus Spindler, fritidsansvarig , Mentorer: Yvonne Bexell Kerstin Nyman Kicki Perikangas Ewa Dahlqvist Barbro Gustavsson Berit Palmkron Jansson Lise-Lotte Lundberg Lena Moraeus Lagerqvist Sascha Hellman Karin Flood Elisabeth Winqvist Mona Carlsson Catharina Westerholm Marie-Louise Törnqvist Kristiina Lillthors Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Lärare uppmärksammas och informeras. Lärare informerar rektor. Lärare dokumenterar händelsen i skolans uppmärksamhetsdokument (finns i mappen kränkande behandling på den gemensamma serven) Rektor avgör åtgärd: samtal med berörda parter göra Trygghetsgruppen delaktig anmäla händelsen till huvudman (online blankett finns på Önätet) åtgärd vidtas och följs upp inom en vecka Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 13/15

14 Rektor utreder händelsen skyndsamt. Efter utredning beslutas vidare åtgärder skyndsamt. En åtgärd kan t.ex. vara samtal med samtliga inblandade. Vårdnadshavare informeras av rektor. Rutiner för uppföljning Uppföljning efter en vecka för att försäkra som om att händelsen är utagerad. Rutiner för dokumentation Mentor dokumenterar händelen i skolans uppmärksamhetsdokument. Rektor avgör om händelsen ska anmälas till huvudman eller annan åtgärd vidtas. Vid anmälan till huvudman används en online blankett som finns på Önätet. Kopia av anmälan sparas av rektor. Ansvarsförhållande Ansvarförhållanden Rektor: att se till att planen följs upp, utvärderas och revideras (september varje år) föra en dialog med trygghetsgruppen att genomföra samtal med de inblandade om behov finns att utforma, genomföra, utvärdera och följa upp trivselenkäten kontinuerlig återkoppling av arbetet med diskrimineringsgrunderna på arbetsplatsmöten : att arbeta främjande, förebyggande och göra observationer att identifiera de inblandade i eventuella kränkningar, trakasserier och diskriminering anmäla diskriminering, trakasserier och kränkningar till rektor att stärka och utveckla elevernas sociala färdigheter att vid varje IUP-samtal prata om trygghet och trivsel arbeta kontinuerligt utifrån främjande insatser i diskrimineringsplanen kontinuerligt arbete med diskrimineringsgrunderna med elever under skol- och fritidstid Eleven: att känna till och följa skolans trivselregeler att söka hjälp hos vuxen vid egna och andras problem i skolan att tala med vårdnadshavare eller annan vuxen som man har förtroende för känna till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemmet: att känna till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling att kontakta lärare om misstanke finn att eleven känner sig kränkt, trakassera eller diskriminerad 14/15

15 15/15