Nynäsparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nynäsparkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Bitr. förskolechef Andreas Stjernström Likabehandlingsansvariga: Linda Brant, Malin Löv. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Barnen har ej varit delaktiga i kartläggningen, de har blivit kartlagda. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har informerats på utvecklingssamtal om att likabehandlingsplanen finns och vad den innehåller. Den finns även uppsatt på väggen i hallen samt på hemsidan. Personalens delaktighet Samtliga pedagoger har deltagit i utvärderingen av de främjande insatserna. Samtliga pedagoger har beslutat vilket problemområde som behövde kartläggas samt varit delaktiga i att ta fram kartläggningsmetod, genomfört kartläggningen och tagit fram förebyggande åtgärder. Förankring av planen Likabehandlingsplanen kommer att diskuteras och återkomma som en stående punkt på Verksamhetsplanering. De främjande insatserna diskuteras i arbetslagen och sammanställs i en uppföljning. Information om likabehandlingsplanen till vårdnadshavare finns som en stående punkt vid inskolning och sedan återkoppling vid utvecklingssamtal. Tolk ska användas vid behov. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats genom att vi genomfört övningar och diskussioner utifrån attityder och värderingar med inriktning mot pedagoger i förskolan. Under verksamhetsplaneringar har vi alla pedagoger diskuterat insatserna i samtliga diskrimineringsgrunder. Vi pedagoger har tittat på målen och om de främjande insatserna har uppfyllts. Det förebyggande arbetet har utvärderats genom att vi observerat pedagogers attityder och värderingar. Vårdnadshavare har varit delaktiga genom att vi informerat om likabehandlingsplanen vid inskolning och utvecklingssamtal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger i arbetslagen har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vid diskussionerna inom de främjande likabehandlingsmålen framkom att vi arbetar kontinuerligt med många av insatserna. - Religion och annan trosuppfattning: Vi pedagoger skulle kunna ta reda på mer om olika religiösa traditioner för att få mer förståelse/kunskap om dessa. Mångkulturell almanacka köps in till alla avdelningar. Vi ställer nyfikna frågor till barnen om deras högtider när det är aktuellt. Vi samtalar ofta med barnen vid maten om att respektera varandras olika val gällande ex kostval. - Sexuell läggning: Vi har läst böcker om olika familjekonstellationer på förskolan och haft diskussioner med barnen om frågor uppstått. De äldsta barnen har tillgång till QR koder där bok som berör detta är tillgänglig. - Kön: Vi har tittat över att det finns böcker och sånger som utmanar de traditionella könsrollerna och samtalat kontinuerligt med barnen att alla får vara/leka som de vill, detta fortsätter vi med. - Könsidentitet och könsuttryck: Vi pedagoger är tillåtande och uppmuntrande till olika lekar/rollekar utan begränsningar utifrån kön. De äldsta barnen har tillgång till QR koder där bok som berör detta är tillgänglig. - Etnisk tillhörighet: Vi kan bli bättre på att uppmärksamma andra kulturer och deras högtider. - Funktionsnedsättning: Vi har anpassat verksamheten efter varje enskilt barns behov. Vi använder oss av Elevhälsoteam (EHT) för att lyfta barn med behov och samarbetar med bland annat talpedagog, specialpedagog, Barnhälsovården, Bryggan. - Ålder: Vi diskuterade omkring att vi ibland delar in barnen efter mognad men också att det inte är diskriminering att dela in dem efter ålder. - Kränkande behandling: Vi pratade om hur viktigt det är att vi genast ingriper och kontinuerligt samtalar med barnen när vi ser kränkande situationer. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi pedagoger tittar på målen och om de främjande insatserna har uppfyllts. Förebyggande arbetet kommer att utvärderas genom observationer av barnens attityder och värderingar kopplat till genus. Vårdnadshavare kommer att delta genom att vi informerar om likabehandlingsplanen vid inskolning samt utvecklingssamtal. för att årets plan utvärderas Bitr. förskolechef Andreas Stjernström, Malin och Linda. 3/10

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön. Kön "Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjlighet att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" (Lpfö98/10 s.5) Arbetet följs upp på Planeringsdag under hösten Barn: Böcker som utmanar de traditionella könsrollerna ska regelbundet läsas och samtalas om för/med barnen i förskolan. Vi för samtal i vardagen med barnen om att alla barn, oavsett kön, får vara och leka som de vill. 2. Pedagoger: Vi gör pedagogiska dokumentationer/reflektioner för att se förhållningssätt i verksamheten. Kartläggning har gjorts utifrån barns attityder och värderingar kopplat till kön. Arbetslagen reflekterar utifrån dokumentationer på planeringstiden. Övningar på verksamhetsplanering. 1. Samtliga pedagoger, likabehandlingsansvariga ansvarar för diskussioner och övningar 2. Samtliga pedagoger Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning "Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen" (Lpfö98/10 s.5) 1. Barn: Vi lyssnar på frågor och funderingar som barnen har. 2. Pedagoger: Vi köper in en mångkulturell almanacka för 2018 samt visar intresse/nyfikenhet för olika religiösa traditioner. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under sept-dec Interkulturella nätverksansvarig köper in mångkulturell almanacka 2. Samtliga pedagoger men Likabehandlingsansvariga ansvarar för diskussionerna på Verksamhetsplanering. 4/10

5 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet." (Lpfö98/10 s.8) 1. Barn: Böcker/tvillingböcker och leksaker som innehåller olika etniciteter finns/läses och samtalas om på förskolan. 2. Pedagoger: Vi för kontinuerligt samtal med barnen om likheter/olikheter. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under sept-dec Samtliga pedagoger 2. Samtliga pedagoger men Likabehandlingsansvariga ansvarar för diskussionerna på Verksamhetsplanering. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Sexuell läggning "Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer..."(lpfö98/10 s.5) 1. Barn: Vi pedagoger ska regelbundet läsa böcker med olika familjekonstellationer. Böcker finns tillgängligt på förskolan. 2. Pedagoger: Vi pedagoger påminner barnen om att i leken ska alla få vara den de vill samt är aktivt närvarande i leken. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under sept-dec Samtliga pedagoger 2.Samtliga pedagoger men Likabehandlingsansvariga ansvarar för diskussioner och övningar. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning "Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan" (Lpfö98/10 s.5) 1. Barn: Vi utgår från varje barns förmågor och förutsättningar samt uppmärksammar och stödjer barn med behov av extra stöd. 2. Pedagoger: Vi anpassar vår verksamhet samt samtalar med andra instanser såsom specialpedagog, elevstöd, Barnhälsovården och Habiliteringen. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under sept-dec Samtliga pedagoger 2. Biträdande chef, Samtliga pedagoger och Likabehandlingsansvariga ansvarar för diskussioner. 5/10

6 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Könsidentitet eller könsuttryck "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den"...(lpfö98/10 s.9) 1. Barn: Vi ska vara tillåtande utifrån barnens identitet. 2. Pedagoger: Vi uppmuntrar till rollekar och låter alla vara den de vill. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under sept-dec Samtliga pedagoger 2. Samtliga Pedagoger men Likabehandlingsansvariga ansvarar för diskussioner på Verksamhetsplanering. Främja likabehandling oavsett ålder. Ålder "Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande" (Lpfö98/10 s.9)...oavsett ålder. 1. Barn: Barnen ska oavsett ålder ges möjlighet att prova nya aktiviteter utifrån förmåga och intresse. 2. Pedagoger: Vi lyfter barnen utan att använda ålder som argument (Du som är så stor/liten/3år). Istället använder vi Du kan, du är bra, visar tummen upp. Vi delar in barnen i grupper efter mognad och inte alltid efter ålder. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under sept-dec Samtliga pedagoger 2. Samtliga pedagoger men Likabehandlingsansvariga ansvarar för diskussioner på Verksamhetsplanering. 6/10

7 Främja arbete mot Kränkande behandling Kränkande behandling "Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar" (Lpfö98/10 s.5) 1. Barn: Vi ingriper genast när vi hör/ser barn som handlar kränkande mot varandra. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra samt berömmer dem när de gör det. 2. Pedagoger: Vi ska kontinuerligt föra samtal med barnen om hur man är en bra kompis och allas lika värde. Vi personal föregår med gott exempel. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under sept.-dec Samtliga pedagoger 2. Samtliga pedagoger men Likabehandlingsansvariga 7/10

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har under en planeringsdag suttit i grupper och diskuterat attityder och värderingar och vilket problemområde vi behöver kartlägga utifrån det. Vi enades om att kartlägga attityder och värderingar utifrån diskrimineringsgrunden kön (genus) i barngrupperna. Vi har sett att barn uttrycker sig som bara killar kan vara spiderman, tjejer är inte starka, bara killarna ska gå ut, pojkar kan inte ha rosa. osv. I arbetslagen diskuterade vi sedan hur vi skulle genomföra kartläggningen och i vilka situationer. Varje arbetslag (4 stycken) arbetade fram ett förslag utifrån avdelningens förutsättning och behov. I gemensam diskussion med alla pedagoger beslutades att vi skulle genomföra en kartläggning per avdelning utifrån barnens spridda åldrar och inriktning på avdelningen. Avdelning 1: Frågeställning; Är hemvrån en tillåtande miljö (utifrån attityder och värderingar) för alla barn oavsett kön. Filmat en leksituation i hemvrån. Avdelning 2: Kartläggning av barnens attityder och värderingar kopplat till genus i fem situationer under deras lek i hemvrån. Avdelning 3: Frågeställning; Vilka attityder och värderingar kan vi se i barnens lek i mindre konstellationer? Observation utifrån frågeställningen. Avdelning 4: Kartläggning av reaktionerna när barnen fått legouppdrag riktat till andra könet. Områden som berörs i kartläggningen Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrar har ej deltagit i kartläggningen men kommer att informeras i föräldraforum. Barnen har blivit kartlagda. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har varit med och beslutat vilket problemområde som skulle kartläggas utifrån attityder och värderingar. Alla pedagoger på alla avdelningar har varit involverade i att ta fram kartläggningsmetod och genomfört kartläggningen. Resultat och analys Resultat Avdelning 1: Tydliga könsstereotypiska roller i hemvrån. Mamma lagar mat, syster passar barnen, en pojke sitter vid bordet och väntar på maten. Mamman ropar på pappan att han ska laga telefonen så pappa går och gör det. Avdelning 2: Tydliga könsstereotypiska roller i hemvrån. Pojke alltid tilldelad papparoll men i annan gruppkonstellation väljer han att vara bebis. Flickor tilldelas mamma och storasystrar. Avdelning 3: I leken är barnen omedvetna om olika könsroller. Alla barn leker vid spisen och alla barn drar runt på dockvagnarna, men färger är viktigt på leksaker och modell på bilar, pojke blir tilldelad racerbil av flicka som säger jag ska ha den rosa. Pojkar som leker tillsammans är mer aktiva och fysiska medan pojke och flicka som leker väljer att sitta och pärla eller leka rollekar. Flickor och pojkar leker inte med några speciella leksaker utan alla leker med allt. Avdelning 4: Flera av pojkarna skrattade och sköt iväg legouppdraget. Någon sa tråkigt, en annan sa jag vill ha flygplanet och en tredje sa får jag byta mot polislegot. För flickorna spelade det ingen roll vilket lego de byggde med, de började villigt att bygga direkt. Det är snarare så att flickorna frågar efter flygplanslegot eller någon av billegouppdragen. Analys Det vi kan se utifrån resultaten är att det förekommer tydliga könsstereotypiska roller i leken, som att flickor ska vara mamma, pojke ska vara pappa, flickor har rosa osv. Vi ser pojkar som blir tilldelade roller utifrån sitt kön samtidigt som de väljer andra roller i andra barnkonstellationer. Vi ser att pojkar blivit tilldelade leksaker utifrån sitt kön du ska ha racerbilen, du är pojke och flickor som inte tillåter pojkar att ha rosa bilar. Vi kan utifrån resultaten se att vi aktivt behöver arbeta med barnens attityder och värderingar kopplat till diskrimineringsgrunden kön på alla avdelningar. 8/10

9 Förebyggande åtgärder Attityder och värderingar bland barnen Områden som berörs av åtgärden Kön Mål Barnen väljer lek och lekmaterial utifrån eget intresse och inte utifrån kön, eller andras förväntningar beroende på kön. Uppföljning Planeringsdag hösten Åtgärd Kontinuerliga värdegrundsövningar bland pedagogerna. Normbrytande filmer och böcker till barnen. Aktiva och närvarande pedagoger som vid tillfällen medvetet går in och vägleder i leken. Informera vårdnadshavare om vår förebyggande åtgärd. Motivera åtgärd I kartläggningarna framgår det att vi behöver arbeta mer riktat med attityder och värderingar på alla avdelningar för att förebygga könsstereotypiska roller. Samtliga pedagoger men Likabehandlingsansvariga ansvarar för disskussionsunderlag och material 9/10

10 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef med direktansvar: Biträdande förskolechef Andreas Stjernström , mail: andreas.stjernstrom@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Linda Brandt och Malin Löv. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Andreas Stjernström ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret 10/10