Förekomst och behandling av infektioner på äldreboenden i Västerbotten
|
|
- Helen Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förekomst och behandling av infektioner på äldreboenden i Västerbotten Anna Carlqvist Handledare Stephan Stenmark Smittskyddsenheten Västerbotten Anna Carlqvist Ht 2013 Examensarbete, 30 hp Läkarprogrammet, 330 hp
2 Förekomst och behandling av infektioner på äldreboenden i Västerbotten ANNA CARLQVIST 1 Handledare: STEPHAN STENMARK 2 1 Student på läkarprogrammet, T10, Umeå Universitet 2 Strama (strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) Västerbotten och Smittskyddsenheten Västerbottens läns landsting Korrespondens: A Carlqvist. Mail: anna.carlqvist@outlook.com Abstract Background: The proportion of people receiving antibiotic treatment increases with age. High antibiotic use is a risk factor for development of resistance, which in turn makes healthcareassociated infections (HAI) more complicated. Few studies on the occurrence of infections and their treatment in Swedish nursing homes have been published. The aim of this study was to present incidence, treatment, risk factors and prevention of infections in nursing homes in Västerbotten. Methods: 45 nursing homes in Västerbotten (maximum elderly residents) participated in the study during 4-6 weeks September to November Data were collected by nurses at the nursing homes and reported by phone every week. Cases were recorded if they had been evaluated for infections one week back. For residents with signs of infection age, sex, diagnosis, symptoms, antibiotic treatment, risk factors for infection and preventive measures were noted. The main outcome of the study was incidence of infection. Results: The overall incidence rate per week was 2.4 % and 1.8 % of the residents were treated with antibiotics. Of all the infection episodes 77 % were treated with antibiotics, with almost the same distribution between men and women. The most common diagnosis was urinary tract infection (41 %), followed by skin and soft- tissue infections (29 %) and respiratory tract infections (22 %). The prevention measures of infections were relatively low. The proportion of women with UTIs treated with local oestrogen was only 28 %. 32 % of those with respiratory infections had received pneumococcal vaccination and in 38 % it was unknown if vaccinated. Conclusions: This study identified a relatively low incidence of infections and antibiotic treatment in nursing homes in Västerbotten. There were some indications that more preventive actions can be taken to prevent infections. Additional information is needed on infections and their treatment, risk factors and prevention in nursing homes. Introduktion Andelen människor som erhåller antibiotikabehandling ökar med stigande ålder (1). Hög antibiotikaanvändning är en betydande riskfaktor för utveckling av resistens och ökande antibiotikaresistens är ett hot mot folkhälsan. Då det inte finns några nya antibiotikaklasser på gång inom de närmsta 10 åren måste de nuvarande läkemedelen användas klokare (2). Även om de skandinaviska länderna har relativt låg resistens är tidiga åtgärder nödvändiga då det är svårt att reversera resistens då den väl har uppkommit (3). VRI (vårdrelaterade infektioner) är ett folkhälsoproblem som får ökad komplexitet när det orsakas av resistenta bakterier (4). Det finns en association mellan förekomst av antibiotikaresistens och förhöjd mortalitet på äldreboenden (5). Den Europeiska befolkningen inklusive den svenska blir allt äldre (6, 7). Med stigande ålder ses en högre incidens och allvarligare infektioner än hos yngre (8). Äldre personer är speciellt benägna att få infektioner på grund av epidemiologiska faktorer, förändrat immunförsvar, malnutrition samt ett antal åldersrelaterade fysiologiska och anatomiska förändringar (9). Att bedöma behandlingsindikation vid infektioner hos äldre är en svår klinisk utmaning, framför allt om de till följd av 1
3 nedsatt kognitiv förmåga har svårt att beskriva sina besvär. Infektioner hos äldre kan dessutom skilja sig vad gäller kliniska tecken, labtester och mikrobiell epidemiologi (9). Det finns inga nationella riktlinjer för behandling av infektioner för brukare på äldreboenden. Detta gör det svårare för behandlande läkare, då både för lite och för mycket antibiotika kan vara till skada. Antibiotika kan leda till negativa effekter då åldersrelaterade förändringar i metabolism och polyfarmaci kan leda till signifikanta läkemedelsinteraktioner. Antimikrobiell behandling kan även ha bieffekter (t ex C. difficile) och vara problematiskt att administrera då patienterna ofta har sväljningsproblem (9, 10). Vid misstanke om UVI hos äldre har det inte kunnat påvisas ett samband mellan förekomst av bakterier i urin och nytillkomna eller ökande symtom som rastlöshet, trötthet, konfusion, aggressivitet, dysuri, trängningar och feber. Fynd av E. coli i urin ger ingen klinisk användbar information som underlag för beslut om antibiotika (11). Antibiotikaförskrivningen är hög vid misstänkt UVI hos dementa utan att uppfylla diagnoskriterierna (10). Underbehandling av urinvägsinfektioner kan också vara negativt för hälsan (12). Vid NHAP (Nursing Home Acquired Pneumonia) har det visats att de flesta fall är orsakade av okänd etiologi eller virala patogener, vilket innebär att infektionen inte ska behandlas som en nosokomial som tidigare föreslagits. Empirisk behandling av bredspektrum-antibiotika vid NHAP ska reserveras för patienter med allvarlig pneumoni eller hög risk för infektion med multiresistenta bakterier (13). Om feber finns indikerar det ofta en allvarligare infektion, oftare orsakad av bakterier. Men feber kan även vara frånvarande hos % av äldre patienter som har en allvarig infektion. Enda tecknen på infektion kan då vara ospecifika, som oförklarad ändring i fysisk aktivitet, försämring av mentalt status, viktnedgång, svaghet, trötthet, fall och generell smärta (14). Under 2010 gjorde ECDC (European Centre of Disease Prevention and Control) en punktprevalensmätning, HALT-1 (Healthcare-associated infections and antibicrobial use in long-term care facilities) där brukare på 722 särskilda boenden från 25 europeiska länder deltog. Medelprevalensen av antibiotikaanvändning var 4,9 % (95 % CI 4,8 5,1) och medelprevalensen av brukare med VRI var 2,6 % (96 % CI 2,43 2,67)(15). I Sverige deltog 9 särskilda boenden med 508 patienter och prevalensen av antibiotikaanvändning var 3,35 % (16). Andra studier som gjorts i Europa har visat högre prevalens av infektioner på särskilda boenden. I en punktprevalensstudie i Frankrike med äldre var förekomsten av infektioner 11,23 % (17). I en liknande studie i Italien i Emilia-Romagna Region var prevalensen 10,8 % (18). Att prevalensen låg lägre i HALT-mätningen kan bero på underskatting av infektioner på grund av olika studiemetoder (15). I en studie från 2008 som inkluderade brukare i 58 svenska äldreboenden rapporterades 889 infektioner under 3 månader. 84 % av de som hade infektion behandlades med antibiotika (19). I en annan svensk studie från 2012 undersöktes prevalens av multiresistenta bakterier (MRSA, VRE och ESBL) på äldreboenden. Bärarskap av resistenta bakterier var ovanligt och bara ESBLproducerande Enterobacteriaceae identifierades. Användningen av antibiotika var högre på avdelningar där ESBL-positiva boenden upptäcktes och det fanns misstanke om smittspridning mellan de boende (20). Denna studie är en del av Strama Västerbottens pågående kvalitetsarbete som syftar till att få en tydligare bild av omfattningen av infektioner på äldreboenden, handläggning och förekomst av riskfaktorer samt förebyggande åtgärder. Material och metod Detta är en prospektiv deskriptiv kohortstudie som belyser incidens och behandling av infektioner bland brukare på äldreboenden i Västerbotten. Studiepopulation Studien genomfördes under 4-6 veckor i september till november 2013 i sju 2
4 kommuner i Västerbottens län på 45 äldreboenden (5-76 brukare per boende), som mest brukare i samma vecka. Rekrytering av särskilda boenden skedde genom kontakt med MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) i samtliga 15 kommuner i Västerbottens län. Av dessa har sju kommuner (Bjurholm, Lycksele, Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå, Storuman och Vännäs) valt att delta i projektet. Ytterligare en kommun visade intresse men valde vid start att inte delta på grund av hög arbetsbelastning. Alla äldreboenden som visat intresse att delta i studien är inkluderade. Då varje kommun har olika organisation av sina särskilda boenden är äldreboenden, demensboenden, korttidsboenden samt serviceboenden inkluderade. Datainsamlingen skedde huvudsakligen i 6 veckor (vecka ), samt ytterligare en vecka för uppföljning hos de boende som hade infektionshändelser sista insamlingsveckan. Skellefteå deltog vecka , det vill säga enbart fyra veckor. Under datainsamlingen var det en epidemiologiskt stabil situation i länet utan pågående epidemier av luftvägs-eller magsjukdomar. Två boenden med enbart 1-2 veckors datainsamling exkluderades. Två fall av misstänkt infektion där genesen visade sig vara av annan orsak togs bort. Fall där urinsticka tagits enbart i screeningsyfte räknades ej med. Antibiotikaprofylax utan aktuell problematik registrerades inte. I grundplaneringen ingick att jämföra handläggning av infektioner mellan äldreboenden som sköts av distriktsläkare respektive geriatriker. Då det enbart är i Umeå det finns boenden som sköts av geriatriker och inga boenden i Umeå valt att delta fick denna frågeställning utgå. Frågeformulär Via MAS i respektive kommun har kontaktuppgifter till ansvariga sjuksköterskor på äldreboendena erhållits. Insamlandet av data enligt protokollet skedde via telefonkontakt en gång per vecka med ansvariga sjuksköterskor på respektive boende. I protokollet registrerades antalet brukare och de antal fall som handlagts för infektioner en vecka tillbaka på varje boende. För brukare med tecken på infektion registrerades kön, ålder, infektionsdiagnos, symtom, riskfaktorer och förebyggande åtgärder för infektion, duration, diagnostik samt val av behandling. En vecka senare rapporterades utfall, om brukaren mår bättre, oförändrat eller sämre. Statistiska analyser Data har samanställts och analyserats i Excel. Med incidens menas det antal som insjuknar under en definierad tidsperiod, i detta fall per vecka. I beräkningen har hänsyn tagits till att det totala antalet brukare har varierat något per vecka. Information om förskrivning av antibiotika till jämförande åldersgrupper i länet har hämtats ur Socialstyrelsens databas (21). Siffror från 2012 har använts då de är de senaste som finns att tillgå. För att få jämförbara data till förskrivning i befolkningen för ett helt år är resultatet i denna studie beräknat till antal kurer per vecka och sedan multiplicerat med 52. Resultaten i denna undersökning jämförs med data från det europeiska projektet HALT-1 som är initierat av ECDC En ny datainsamling i det projektet (HALT-2) skedde våren Etik Insamlingen av data skedde i samråd med ansvarig läkare och sjuksköterska på varje äldreboende och utan registrering av namn eller personnummer. Endast kön och ålder registreras. Analyserna av data skedde på gruppnivå. Resultat Det maximala antalet brukare för en och samma vecka var Totalt under registeringsveckorna rapporterades 3
5 Antal Antal Ålder [år] Tabell 1: Andel brukare av de med infektioner som fått antibiotika indelat efter diagnos och kön Diagnos Män % (n) Kvinnor % (n) Totalt % (n) UVI 100 % (14) 88 % (44) 91 % (58) Luftvägsinfektioner Hud- och mjukdelsinfektioner 69 % (9) 81 % (17) 76 % (26) 67 % (12) 75 % (21) 72 % (33) Totalt 77 % (36) 78 % (87) 78 % (123) Figur 1: Åldersfördelning bland brukare med infektioner 29% 9% 22% 40% UVI Figur 2: Fördelning av infektionsdiagnoser Luftvägsinfektioner Hud- och mjukdelsinfektioner Övriga infektioner 158 infektioner. Medelincidensen per vecka var 2,4 %. Av de som hade infektioner var 30 % (n=47) män och 70 % (n=111) kvinnor. Medianåldern bland brukare med infektioner var 86 år, både för män och kvinnor. Medelåldern var 85 år. För åldersfördelning se Figur 1. Den vanligaste infektionen var UVI (41 %), följt av hud- och mjukdelsinfektioner (29 %) och luftvägsinfektioner (22 %). Övriga infektioner var 9 %. Se Figur 2. Fördelningen av infektioner mellan olika diagnoser uppdelat på kön kan ses i Figur 3. Behandling I medel ordinerades 1,8 % av brukarna systemisk antibiotika eller antimykotika per vecka. I följande text innefattar antibiotika även systemiska antimykotika. Av brukare med infektioner behandlades 78 % med antibiotika. Brukare med infektion som ordinerats antibiotika uppdelat på diagnos och kön kan ses i Tabell 1. Det totala antalet antibiotikakurer som registrerades under studien var 143. UVI var vanligaste indikationen för antibiotika (44 %), därefter hud- och mjukdelsinfektioner (28 %) och luftvägsinfektioner (20 %). Mest förskrivna antibiotika vid UVI var pivmecillinam (29 %) och furadantin (25 %). 21 % ordinerades ciprofloxacin, av dessa hade 62 % feber. Trimetroprim gavs i 16 %. Se Figur 4. PcV var det mest frekvent givna antibiotikumet vid luftvägsinfektioner (43 %). Doxycyklin 21 %, ciprofloxacin 7 % och amoxicillin 7 %. Se Figur 5. Vid hud- och mjukdelsinfektioner var flukloxacillin vanligast (57 %), följt av PcV (17 %), flukonazol (10 %) och klindamycin (8 %). Se Figur UVI Luftväginfektioner Hud- och mjukdelsinfektioner Övriga infektioner Män Kvinnor Totalt Figur 3: Diagnosfördelning bland brukare med infektioner uppdelat på kön 4
6 3% 3% 2% 16% 21% 2% 28% 25% Pivmecillinam Furadantin Ciprofloxacin Trimetoprim Cefadroxil Ceftibuten Övriga Vet ej Figur 4: Fördelning av antibiotikakurer vid UVI 3% 7% 4% 4% 7% 11% 21% 43% Figur 5: Fördelning av antibiotikakurer vid luftvägsinfektioner 8% 10% 17% 5% 3% 57% PcV Doxycyklin Vet ej Ciprofloxacin Cefadroxil Amoxicillin Ceftriaxon PcG Flukloxacillin PcV Flukonazol Klindamycin Iv-beh Ciprofloxacin Figur 6: Fördelning av antibiotikakurer vid hud- och mjukdelsinfektioner Antalet kurer som ordinerats under den registrerade tiden motsvarar per brukare och år. Enbart exspektans tillämpades i 10 % av infektionerna, både exspektans och antibiotika 18 %. Totalt tillämpades exspektans på 28 % av fallen. Med exspektans menas här att aktivt ha väntat alternativt provat symtomlindrande åtgärder först innan man valt att sätta in antibiotika. Vid luftvägsinfektioner behandlades 24 % med enbart exspektans och inga fall behandlades med både exspektans och antibiotika. Vid UVI tillämpades i 9 % enbart exspektans och 17 % med både exspektans och antibiotika. För hud- och mjukdelsinfektioner behandlandes 17 % enbart med exspektans och 11 % både med exspektans och med antibiotika. Riskfaktorer Se Tabell 2. Av de med UVI hade 66 % haft tidigare UVI, 28 % inkontinens, 13 % hade KAD, 23 % var rullstolsbundna och 25 % delvis uppegående. 19 % hade övriga faktorer som till exempel nyligen varit inneliggande på sjukhus eller haft tillfällig KAD. Av de med luftvägsinfektioner var 32 % rullstolsbundna och ytterligare 12 % var delvis uppegående. 24 % var/hade varit rökare eller hade en KOL- eller astmadiagnos. 18 % hade övriga riskfaktorer, till exempel tidigare pneumonier eller respiratorisk insufficiens. Tabell 2: Riskfaktorer bland brukare med infektioner Riskfaktorer % (n) UVI Sängliggande/rullstolsbunden 23 % (15) Delvis uppegående 25 % (16) Inkontinens 28 % (18) Tidigare UVI 66 % (42) KAD 13 % (8) Övrigt 19 % (12) Luftvägsinfektioner Sängliggande/rullstolsbunden 32 % (11) Delvis uppegående 12 % (4) Rökare/KOL/astma 24 % (8) Övrigt 18 % (6) Hud- och mjukdelsinfektion Sängliggande/rullstolsbunden 39 % (18) Delvis uppegående 9 % (4) Eksem 11 % (5) Hjärtsvikt 41 % (19) Ödem 24 % (11) Amputerad 11 % (5) Övrigt 52 % (24) 5
7 För hud- och mjukdelsinfektioner hade 41 % hjärtsvikt, 39 % rullstolsbundna, ytterligare 9 % delvis uppegående, 24 % ödem, 11 % amputerade och 9 % eksem. 52 % hade övriga riskfaktorer innefattande förlamning efter stroke, gipsning, tidigare sår, protes, suprapubiskateter, arteriell artärinsufficiens, långvarig kortisonanvändning, diabetes och tidigare varit inneliggande på sjukhus. 8 % av brukare med infektion blev inlagda på sjukhus på grund av sin infektion. Tabell 3: Diagnostik av brukare med infektioner Diagnostik UVI % (n) Urinsticka 72 % (46) Positiv nitrit av tagna stickor 80 % (37) Urinodling 50 % (32) Feber 17 % (11) Luftvägsinfektion Övre luftvägsinfektion 29 % (10) Nedre luftvägsinfektion 62 % (21) Ej bedömt om övre eller nedre 9 % (3) Feber 50 % (17) Hud-och mjukdelsinfektion Odling 26 % (12) Förebyggande åtgärder 28 % av kvinnorna med UVI hade lokal östrogenbehandling. 16 % av båda könen rapporterades ha övriga förebyggande åtgärder som att dricka mer, avlasta blåsan, mjukgörande kräm, toapassning och antibiotika före KAD-byte. Av brukare med luftvägsinfektion var 32 % pneumokockvaccinerade, 38 % okänd vaccinationsstatus och 29 % ej vaccinerade mot pneumokocker. För hud- och mjukdelsinfektioner hade 11 % mjukgörande kräm i förebyggande syfte och 7 % stödstrumpa. 22 % hade någon typ av förebyggande åtgärd i form av omläggningar enligt föreskrift, näringsdrycker/proteinberikning eller vila i högläge. Diagnostik och symtom För att diagnostisera UVI togs i 72 % av fallen en urinsticka, av dessa visade 80 % positiv nitrit. I 50 % utfördes urinodling. 17 % hade feber. Bland luftvägsinfektionerna bedömdes 29 % vara övre luftvägsinfektioner, 62 % nedre och oklart i 9 %. I 50 % rapporterades förekomst av feber. Av hud- och mjukdelsinfektionerna gjordes en odling i 26 % av fallen. Vid UVI hade 39 % sveda/värk, 38 % trängningar, 22 % förvirring/oro, 22 % hade ökad trötthet, 8 % blod i urin. För luftvägsinfektioner hade 68 % hosta, 47 % nedsatt allmäntillstånd, 44 % rosslig andning och 26 % dyspné. Symtomen vid hud- och mjukdelsinfektioner var 76 % rodnad, öppet sår 57 % och värk 24 %. Se Tabell 3 och Tabell 4. Tabell 4: Symtom vid olika infektioner Symtom UVI % (n) Sveda/värk 39 % (25) Täta trängningar 38 % (24) Förvirring 22 % (14) Ökad trötthet 22 % (14) Blod i urin 8 % (5) Luftvägsinfektioner Hosta 68 % (23) Nedsatt allmäntillstånd 47 % (26) Rosslig andning 44 % (15) Dyspné 26 % (9) Hud- och mjukdelsinfektion Rodnad 76 % (35) Öppet sår 57 % (26) Värk 24 % (11) Utfall Av det totala antalet handlagda infektioner mådde 72 % bättre vid uppföljningen en vecka senare, 17 % oförändrat, 7 % sämre och 4 % avlidna. Av de som fick antibiotika blev 71 % bättre, 18 % oförändrat, 6 % sämre och 5 % avled. Av de som inte fick antibiotika blev 70 % bättre, 18 % oförändrat, 6 % sämre och 6 % avled. 6
8 Diskussion För att få större kunskap om infektioner på äldreboenden i Västerbotten gjordes en prospektiv mätning som visade på en infektionsincidens på 2,4 % per vecka. I en Europeisk punkprevalensstudie från 2010, HALT-1, som gjordes i 25 länder var infektionsprevalensen 2,6 % (15). I andra punktprevalensstudier på äldreboenden i Frankrike och Italien har det påvisats en högre förekomst av infektioner, där prevalensen var 11,23% respektive 10,8 % (17, 18). Att det var betydligt lägre incidens respektive prevalens i denna studie och HALT-1 kan bland annat bero på andra kriterier för diagnoser, att insamling skett av personal på boenden samt att det i olika länder kan vara stor skillnad på hur äldrevården är organiserad (15). I denna studie i Västerbotten hölls telefonkontakt med ansvariga sjuksköterskor en gång per vecka vilket sannolikt resulterar i en jämnare kvalitet av datainsamling jämfört med om personalen själva skulle ha fyllt i protokollen. Mätt i andel var det flest kvinnor (70 %) som drabbades av infektioner. Vid en mätning som Skellefteå kommun gjorde 1 november 2013 var könsfördelningen av sina samtliga 921 brukare 30 % män och 70 % kvinnor. Vid en annan svensk infektionsstudie som innefattade brukare var 71 % kvinnor (19). Om man utgår från dessa siffror innebär det att det är lika stor risk att drabbas av infektioner för kvinnor som för män på äldreboenden i Västerbotten. Det är intressant då man inom slutenvården i Västerbottens läns landsting uppmärksammat att män har större risk att drabbas av VRI (22). En förklaring till könsskillnader vid infektioner mellan äldreboenden och slutenvården kan vara att medelåldern är högre på äldreboenden och så kvinnor lever längre och hinner de få fler infektioner. Andelen som ordinerades antibiotika per vecka var i denna studie 1,8 %. Det är lägre än tidigare punktprevalensstudier där medelprevalens för antibiotikaanvändning varit 4,9 % i HALT-1, och 6 % i Italien (15, 18). Av de 508 brukarna på 9 svenska boenden i HALT-1 var antibiotikaprevalensen 3,35 % (16). Antibiotikaprofylax utan aktuell problematik registrerades inte i denna Västerbotten-studie vilket kan ha bidragit till en något lägre summa men förklarar inte den stora skillnaden. Det kan vara en återspegling av en restriktiv antibiotikapolicy som distriktsläkarna i Västerbotten har (1). Det ordinerades motsvarande kurer antibiotika per brukare per år. Då ålderfördelning eller könsfördelning bland friska brukare inte är känt är det inte möjligt att jämföra siffrorna rakt av med Socialstyrelsens databas är en betydligt högre siffra än för befolkningen totalt i Västerbotten där åldergruppen ordinerats 599 recept per invånare. Något mer rättvisande blir det förmodligen om man jämför med gruppen 85+ där antalet var 914 recept per invånare (21). Detta tolkas som om brukare på äldreboenden har fler riskfaktorer och i högre grad drabbas av infektioner. I en svensk studie där man undersökt antibiotikaförskrivning på äldreboenden behandlades 84 % av infektionsepisoderna med antibiotika medan 77 % av brukare med infektion i denna aktuella studie behandlades med antibiotika. (19). Ungefär lika många kvinnor som män med infektion fick antibiotika. Detta talar för en jämn syn av behandlingsinsats beroende på kön. I en fjärdedel av luftvägsinfektionerna tillämpades exspektans med gott resultat vilket talar för en hög grad av självläkning. Detta stämmer bra överens med att många bronkiter och NHAP på äldreboenden är virala (13). Beträffande antibiotikabehandling av UVI är det ur ett Strama-perspektiv positivt att pivmecillinam och furadantin var de mest frekvent givna antibiotika. Ett observandum är dock att furadantin inte har någon effekt vid ett GFR under 40 ml/min, vilket är relativt vanligt hos äldre. I 62 % av fallen där ciprofloxacin gavs var i samband meden febril UVI vilket innebär att det följer aktuella rekommendationer. I övriga 38 % är det inte möjligt att avgöra om det var korrekt indikation. Det fjärde mest givna antibiotikat var trimetoprim. I många fall kan det vara ofördelaktigt att ge till äldre då det kan ge kreatininstegring och det är vanligt med E. coli resistens mot trimetoprim hos äldre. 7
9 Att det dominerande medlet vid luftvägsinfektioner var pcv är bra. Den stora förskrivningen av doxycyklin kan diskuteras, detta medel har mycket liten plats vid luftvägsinfektioner hos äldre. Ciprofloxacin ingår ej i rekommendationerna för behandling av luftvägsinfektioner. Behandlingen vid hud- och mjukdelsinfektioner var ur ett Stramaperspektiv bra där majoriteten av ordinationerna var flukloxacillin följt av pcv. Då de friska brukarnas riskfaktorer ej efterfrågades var det inte möjligt att räkna ut relativ risk. De riskfaktorer som efterfrågades är empiriskt kända. Den största riskfaktorn för UVI var tidigare genomgången infektion. 72 % (n=36) av alla kvinnor med UVI hade ingen lokal östrogenbehandling. 13 av 14 av de som behandlades med östrogen hade tidigare haft UVI. Det visar på man redan satt in åtgärder för en del av de med tidigare UVI. Sannolikt finns det många fler kvinnor som skulle ha nytta av lokalt östrogen som primärprofylax. En svårighet med lokalt östrogen kan vara administration hos dementa då det kan upplevas kränkande om de inte förstår orsaken. Endast 32 % (n=11) av de med luftvägsinfektioner var vaccinerade mot pneumokocker. I 38 % visste personalen inte eller kunde inte lätt ta fram om brukarna var vaccinerade. Osäkerhet kring vaccination är en möjlig orsak till att pneumokockvaccinationen inte sker. Det skulle behövas ett heltäckande register för vaccinationer. Hud-och mjukdelsinfektioner var en heterogen grupp med flera underdiagnoser. Generellt tycks det fördelaktigt att undvika ödem och torr hud. I 72 % av fallen med UVI tog man en urinsticka. Det kan tyckas vara en hög andel då det visats att positiva stickor för leukocyter och nitrit inte är specifika indikatorer för UVI och därför har ett tveksamt värde vid diagnostik (23). Både negativa leukocyter och nitrit gör det dock osannolikt med diagnosen (24, 25). Odling utfördes i 50 % vilket också är en hög andel då det ger lite eller ingen användbar information för att bedöma diffusa symtom hos brukare på äldreboende (11). Indikation för odling föreligger i första hand vid behandlingssvikt. Uppföljningen av behandlingsutfall efter en vecka innehåller för lite data för att kunna dra några slutsatser. Det finns många svagheter i denna studie. Det saknades uppgifter om kön, ålder och riskfaktorer på friska brukare. Det är personalen på boendena som har avgjort diagnos, men det visar ändå på hur de ser på antibiotikaindikation och handläggning av infektioner. Tyvärr har inga resultat från HALT-2 som genomfördes våren 2013 utkommit. Trots svagheter i denna studie är det den största som gjorts på detta område i Västerbotten. Nästan hälften av Västerbottens kommuner är representerade vilket gör att det blir en bra spridning i länet. Det är ett relativt stort antal brukare och insamling har skett under 4-6 veckor. Den kan ses som en pilotstudie och som diskussionsunderlag för sjukvårdspersonal i Västerbotten. Den indikerar en låg infektionsförekomst och antibiotikaanvändning samt att fler förebyggande åtgärder sannolikt kan sättas in för att förebygga ytterligare infektioner. En större studie behövs för ytterligare kartläggning av förekomst av infektioner, antibiotikaordinationer, riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Tack till Sjuksköterskor på de deltagande särskilda boendena. 8
10 Referenser 1. SWEDRES/SWARM 2012; Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedish Veterinary Antimicrobial Resistance Monitoring. 2. Levy SB, Marshall B. Antibacterial resistance worldwide: causes, challenges and responses. Nat Med. 10. United States2004. p. S Seppala H, Klaukka T, Vuopio-Varkila J, Muotiala A, Helenius H, Lager K, et al. The effect of changes in the consumption of macrolide antibiotics on erythromycin resistance in group A streptococci in Finland. Finnish Study Group for Antimicrobial Resistance. N Engl J Med Aug 14;337(7): PubMed PMID: Epub 1997/08/14. eng. 4. Eilers R, Veldman-Ariesen MJ, Haenen A, van Benthem BH. Prevalence and determinants associated with healthcare-associated infections in long-term care facilities (HALT) in the Netherlands, May to June Euro Surveill. 2012;17(34). PubMed PMID: Epub 2012/09/04. eng. 5. Suetens C, Niclaes L, Jans B, Verhaegen J, Schuermans A, Van Eldere J, et al. Methicillinresistant Staphylococcus aureus colonization is associated with higher mortality in nursing home residents with impaired cognitive status. J Am Geriatr Soc. 54. United States2006. p Christensen K, Doblhammer G, Rau R, Vaupel JW. Ageing populations: the challenges ahead. Lancet England2009. p Hemström Ö. Medellivslängden ökar stadigt. Statistik från SCB. 2012; Yoshikawa TT. Epidemiology and unique aspects of aging and infectious diseases. Clin Infect Dis. 30. United States2000. p Gavazzi G, Krause KH. Ageing and infection. Lancet Infect Dis. 2. United States2002. p D'Agata E, Loeb MB, Mitchell SL. Challenges in assessing nursing home residents with advanced dementia for suspected urinary tract infections. J Am Geriatr Soc Jan;61(1):62-6. PubMed PMID: Pubmed Central PMCID: PMC Epub 2013/01/15. eng. 11. Sundvall PD, Ulleryd P, Gunnarsson RK. Urine culture doubtful in determining etiology of diffuse symptoms among elderly individuals: a cross-sectional study of 32 nursing homes. BMC Fam Pract. 12. England2011. p Rhoads J, Clayman A, Nelson S. The relationship of urinary tract infections and falls in a nursing home. Director Winter;15(1):22-6. PubMed PMID: Epub 2007/01/01. eng. 13. Ma HM, Wah JL, Woo J. Should nursing home-acquired pneumonia be treated as nosocomial pneumonia? J Am Med Dir Assoc Oct;13(8): PubMed PMID: Epub 2012/08/15. eng. 14. Norman DC, Yoshikawa TT. Fever in the elderly. Infect Dis Clin North Am Mar;10(1):93-9. PubMed PMID: Epub 1996/03/01. eng. 15. ECDC. Planeringsdokument för HALT-2: (European centre of disease prevention and control); 2012 [ ]. Available from: Latour K, Catry B, Broex E, Vankerckhoven V, Muller A, Stroobants R, et al. Indications for antimicrobial prescribing in European nursing homes: results from a point prevalence survey. Pharmacoepidemiol Drug Saf Sep;21(9): PubMed PMID: Epub 2012/01/25. eng. 17. Chami K, Gavazzi G, Carrat F, de Wazieres B, Lejeune B, Piette F, et al. Burden of infections among 44,869 elderly in nursing homes: a cross-sectional cluster nationwide survey. J Hosp Infect. 79. England: 2011 The Healthcare Infection Society. Published by Elsevier Ltd; p
11 18. Moro ML, Mongardi M, Marchi M, Taroni F. Prevalence of long-term care acquired infections in nursing and residential homes in the Emilia-Romagna Region. Infection Jun;35(4): PubMed PMID: Epub 2007/07/25. eng. 19. Pettersson E, Vernby A, Molstad S, Lundborg CS. Infections and antibiotic prescribing in Swedish nursing homes: a cross-sectional study. Scand J Infect Dis. 40. Sweden2008. p Andersson H, Lindholm C, Iversen A, Giske CG, Ortqvist A, Kalin M, et al. Prevalence of antibiotic-resistant bacteria in residents of nursing homes in a Swedish municipality: healthcare staff knowledge of and adherence to principles of basic infection prevention. Scand J Infect Dis Sep;44(9): PubMed PMID: Epub 2012/06/12. eng. 21. Socialstyrelsens statistikdatabas [ ]. Available from: Översikt av VRI-mätning, Västerbottens läns landsting Arinzon Z, Peisakh A, Shuval I, Shabat S, Berner YN. Detection of urinary tract infection (UTI) in long-term care setting: Is the multireagent strip an adequate diagnostic tool? Arch Gerontol Geriatr. 48. Netherlands2009. p Sundvall PD, Gunnarsson RK. Evaluation of dipstick analysis among elderly residents to detect bacteriuria: a cross-sectional study in 32 nursing homes. BMC Geriatr. 9. England2009. p Juthani-Mehta M, Tinetti M, Perrelli E, Towle V, Quagliarello V. Role of dipstick testing in the evaluation of urinary tract infection in nursing home residents. Infect Control Hosp Epidemiol. 28. United States2007. p Förkortningar ECDC: European Centre for Disease Prevention and Control ESBL: Bakterier med Extended Spectrum Beta-Lactamase GFR: Glomerular Filtration Rate HALT: Healthcare-associated infections and antibicrobial use in long-term care facilities MAS: Medicinskt ansvarig sjuksköterska MRSA: Meticillinresistent Staphylococcus aureus NHAP: Nursing Home Acquired Pneumonia Strama: Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens VRI: Vårdrelaterade infektioner VRE: Vancomycinresistenta enterokocker 10
Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten
Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen
Läs merDagordning Stramamöte 140205
Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat
Läs merUtbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober
Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Läs merHur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun?
Hur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun? Ylva Eklund, ST-läkare, Tierps vårdcentral Handledare: Malin André, allmänläkare, docent Innehåll 1. Sammanfattning
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merNedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merzccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
Läs merSvenska HALT. Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska. Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog. Avdelning för epidemiologi och utvärdering
Svenska HALT Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog Avdelning för epidemiologi och utvärdering Folkhälsomyndigheten Statlig myndighet Lyder under Socialdepartementet
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Regionala Strama Västra Götaland Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Har Agda en urinvägsinfektion? Agda 85 år har
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptiona/1000 inhabitants and year Antibiotikaförsäljning
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merBilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare. Urinvägsinfektioner
Bilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare Urinvägsinfektioner Mål: Svara på följande frågor: Vad är en urinvägsinfektion? Är det farligt
Läs merKommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merOm Strama, resistens och antibiotikaförskrivning
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Läs merL. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.
2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merÄldre och infektioner. -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet
Äldre och infektioner -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet Utveckling i slutenvård 1996-2006 Index 1996=100 Källa: SKL 2007 Källa: SKL 2007 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merVårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende En rapport från Svenska HALT 2014 Förord Syftet med rapporten är att ge en bild av hur det ser ut i de särskilda boendena avseende
Läs merPROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.
PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAgenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte
Agenda möte 190604 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 2019-02-19 3. Aktuellt från Nationella Strama inkl. kommande nationella möten 4. Antibiotika- och katetersmarta
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merClostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar i Sverige och Europa Thomas Åkerlund Barbro Mäkitalo 20150416 Clostridium difficile syfte med presentationen Övervakning och
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merAntibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama
Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Varför är det så viktigt? Bästa behandling till patienten
Läs merFolkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015
Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015 Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merDagordning Stramamöte
Dagordning Stramamöte 180509 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 3. Aktuellt från Nationella Strama 4. Visning av förslag på rondkort till ssk 5. Aktuella resistensdata
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning
Läs merHöstmöte Vad händer på Stramafronten?
2018-09-12 1 Strama Stockholm Höstmöte 2018 Vad händer på Stramafronten? Anna-Lena Fastén, allmänläkare, Strama Stockholm 2018-09-12 2 Strama Stockholm Digitala vårdgivare 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04
Läs merHandläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.
Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merAntibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools
Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015
Läs merPatientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning
Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor
Läs merBehandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama Rekommenderad läsning! Folkhälsomyndigheten: Svedres-Svarm 2017 Antibiotikaval vid behandling av nedre UVI hos kvinnor
Läs merResistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Läs merSlutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Läs merDemens palliativa aspekter
Demens palliativa aspekter Peter Strang Överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum i Stockholm (
Läs merStrama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE
Strama - antibiotikafrågor och resistens Stramas huvudbudskap Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare
Läs merAntimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama
Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? 20161122 Gunnar Jacobsson Regionala Strama Program för rationell antibiotikaanvändning Alla Strategier och Program för rationell antibiotikaanvändning
Läs merKommentarer till resistensläget jan-maj 2012
Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.
Läs merStrama Jönköping Kvartalsrapport
Kvartalsrapport Kvartal 3 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län (RJL) Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och akutsjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län - Linjen indikerar det nationella patientsäkehetsmålet Recept / 1 invånare
Läs merInformation från Strama
Information från Strama Strama Öppenvård Gunilla Stridh Ekman, apotekare, ordförande & teamledare, gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se Ove Andersson, informationsläkare, ove.andersson@regionuppsala.se
Läs merPatientenkät. Tre delar. Patientdata. Antibiotikabehandlingsdata. Tecken och symptom på infektion
Patientenkät Patientenkät Endast för patienter som har tecken och symptom på en infektion och/eller står på antibiotika på dagen för mätningen och uppfyller kriterierna för att delta i mätningen Tre delar
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer
Läs merregiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA
Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2011 Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012 Bilder 2-13 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,
Läs merHur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008
STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2018 1 Bilder 3-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Olika infallsvinklar men samma kärna: Klok antibiotikaanvändning Vilka är vi? Vilka är
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merInnehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 2 28 Innehåll Multiresistenta bakterier (MRB)...1 Hur vanligt är det med MRB?...1 Hur förhindrar man spridning av MRB?...2 a)
Läs mer