Projektmaterial PRESENTERAR SIG SJÄLVA. Ädelfors folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial VEM ÄR JAG? - ELEVER UR HJÄRNSKADEKURSEN PRESENTERAR SIG SJÄLVA Ädelfors folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Ädelfors folkhögskola Vetlanda kommun Vem är jag? - elever ur hjärnskadekursen presenterar sig själva ITiS-projekt Ht 2002 Ann-Mari Johansson Peter Lindh Lena Nilsson Gunnel Rosell Persson Åsa Svensson handledare: Margareta Larsson

3 Sammanfattning På Ädelfors Folkhögskolas allmänna linje ingår en kurs för hjärnskadade. Kursen riktar sig till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. En hjärnskada kan medföra en mängd olika svårigheter, allt från motoriska och sensoriska bortfall till kognitiva och emotionella nedsättningar. Syftet med detta ITiS-projekt var att synliggöra en hjärnskadad elevs vardag så som den ser ut i dag. Vi ville få eleven att reflektera över sin egen situation, få dem att genomföra en presentation av sig själva inför andra och att förstå vikten av att kunna göra detta. Vi vet att personer som har behov av assistans kommer i kontakt med många människor och mycket ofta myndighetspersoner. Vi ville pröva ett redskap för elever att strukturera och komma ihåg punkter i en presentation, nämligen PowerPoint. Arbetslagets mål var att lära sig PowerPoint och att pröva detta program med våra elever. Eleverna har arbetat i grupp, men mest individuellt. De bestämde genom brainstorming vad presentationen skulle innehålla. Eleverna hade också olika individuella mål för att öka sina datorkunskaper. Vid slutet av höstterminen hade det gemensamma målet att presentera sig själv genomförts, medan de individuella målen uppnåddes delvis. Vi har under projektets gång märkt att arbetslaget har ett stort behov av ytterligare datakunskap och att både elever och personal behöver mycket tid att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete.

4 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 1 Bakgrund 1 Mål 2 Metod och genomförande 3 Introduktion av projektet 4 Det gemensamma arbetet 4 Det individuella arbetet 5 Resultat 5 Diskussion 6 Litteratur 8 Bilaga

5 Inledning Ädelfors Folkhögskola i Holsbybrunn drivs av arbetarrörelsen i södra Sverige. På skolan finns olika linjer bl a allmän linje, fritidsledarlinje, journalistlinje och assistentlinje. I den allmänna linjen ingår en kurs för hjärnskadade. Kursen riktar sig till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. På skolan går ca 170 långkurselever, ca 30 elever har någon form av funktionshinder, varav fyra går på hjärnskadekursen. Skolan har internatboende i olika former, där de flesta elever bor. Eleverna på hjärnskadekursen bor i ett eget hus, där de delar kök och sällskapsrum. I huset finns även ett sinnenas rum. Skolan har 100 personer anställda, åtta arbetar på hjärnskadekursen. Arbetslaget består av arbetsterapeut och handledare, som jobbar dagtid, kvällstid och helger. Knutna till gruppen är också lärare, fritidsledare, sjukgymnast och kurator. En hjärnskada kan medföra en mängd olika svårigheter, allt från motoriska och sensoriska bortfall till kognitiva och emotionella nedsättningar. Det innebär att den hjärnskadade kan ha svårt att planera och ta initiativ, sortera sinnesintryck, kontrollera känslor, ha dålig uthållighet, nedsatt minne, tal- och språksvårigheter och vara impulsiv. Varje hjärnskada är specifik och har därmed specifika krav på hjälpmedel och träningsmetoder. Målet med själva kursen för hjärnskadade är att eleven ska återta kontrollen över sitt liv. Eleven ska klara sin vardag i så stor utsträckning som möjligt; göra egna val, fatta beslut utifrån egna intressen och behov. Hon ska själv kunna presentera sig inför nya människor, så som myndighetspersoner m fl, hon ska föra fram sina argument och kunna redovisa dessa på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Detta betyder till exempel att den som har nedsatt minnesförmåga behöver få nya minnen, att den som har svårt att koncentrera sig behöver hitta en bra miljö som passar denne. Den som har talsvårigheter ska hitta vägar att uttrycka sig så att andra förstår. Vid kursens början får eleven sätta upp egna mål och delmål. Utifrån målen planerar arbetslaget elevens schema. Schemat består av samhällskunskap, kunna använda datorn som arbets- och kommunikationsredskap, fritidsaktiviteter, upplevelser, livskunskap, boendekunskap, kunskap om individen samt fysisk träning. Schemat anpassas efter den enskilda individen. Syftet med detta ITiS-projekt är att synliggöra elevens vardag så som den ser ut i dag, efter att de har fått en skada. Starrin (2000) skriver om empowerment, dvs att få bestämma själv, ta makten över sitt liv och få egen kraft. Vi tycker att detta ord tydliggör sättet vi vill arbeta på. Vi ser ofta hur lite våra elever är delaktiga i beslut rörande sig själva. Vi vet att människor som drabbats av en skada inte har varit kapabla att bestämma vad som varit bra för dem under en viss period av livet. Bedömningar har gjorts av experter, myndigheter samt välvilliga anhöriga. Därför vill vi försöka ge personen tillbaka känslan av att vara herre över sitt liv. Bakgrund Vi har haft Bronfenbrenners ekologiska modell som bas när vi har funderat på vårt arbete. Den ekologiska modellen går ut på att synliggöra individen i dennes livs perspektiv och får individen att se sig själv i ett sammanhang (Ogden, 1991). 1

6 Bronfenbrenner beskriver miljön som en serie sammanhängande strukturer, där den ekologiska modellen bygger på olika nivåer. Mikronivån: individen i dess omedelbara närmiljö. Komponenter i mikronivån kan vara familj, skola, kamratgrupp, arbetsplats och grannskap. Mesonivån: relationerna mellan olika närmiljöer. Det kan vara olika grupper som samverkar med personen t ex föreningar, hjärnskadeteamet mm. Exonivån: beslut som påverkar personen utan att man har eget inflytande t ex försäkringskassan. Makronivån: hit hör t ex politiska beslut och lagstiftningen som ger ramar och förutsättningar för faktorer på underliggande nivåer. Hit hör också allmänna värderingar i kulturen (Andersson, 1986). Vi tycker att Bronfenbrenners modell ger en tydlig bild av miljön och dess komponenter (se bilaga). I vårt projektarbete har vi valt att låta eleverna arbeta med mikronivån, för att få insikt om sin närmiljö. I arbetet med att hitta strategier har laget använt de erfarenheter vi har efter att ha mött hjärnskadade under många år. Till projektet har vi funnit litteratur som stöder våra erfarenheter och kunskaper. Clare och Wilson (1997) skriver om kompensatoriska tekniker för personer med minnessvårigheter, vilket vi har använt vid utarbetandet av metoderna. Till två av eleverna utarbetas numrerade listor där de själva kan läsa sig till vilken ordning momenten ska genomföras. I studiematerialet IT som verktyg för elever med funktionshinder eller i behov av särskilt stöd pekar författaren på behovet av att integrera datorn i skolarbetet och dess stora pedagogiska möjligheter. Hon ser också att skolorna inte har någon långsiktig plan för inköp och användande. Stora datasalar, datakunskapen som en löst påhängd del i skolans kunskapsutbud, speciella datalärare, speciella datalektioner; ja, så kan det se ut fortfarande på våra skolor. Datorn förblir då mer ett självändamål än ett redskap för lärande (Björnsson, sid. 17). Denna bild passar bra in även på vår skola. I projektarbetet ser vi möjligheter till förändring av denna bild. Genom att använda datorn i vardagens arbete i skolan kan vi hjälpa eleverna att få redskap för att bli medbestämmande i frågor som rör dem själva. Programmet PowerPoint har funnits länge i arbetslagets diskussioner, ett förhållandevis strukturerat program, med färdiga mallar. Vi har sett att intresset för datorn och dess möjligheter har ökat. Ett exempel är att hålla kontakt med vänner och bekanta via e-post. Detta tar också ITiS-materialet IT för barn med DAMP, ADD, ADHD och närliggande funktionshinder upp. Vi vill också använda den digitala bilden i en naturlig process i skolan. Elever med behov av särskilt stöd kan nu på ett helt nytt sätt använda den egna bilden från verkligheten i skolarbetet. Vi har tagit hjälp av ITiS-materialet Digitala bilder i undervisningen grundläggande datorteknik för kreativa pedagoger, för att lära oss mer om denna teknik. Mål Målet är att synliggöra elevens vardag så som den ser ut i dag, efter att de har fått en skada. Vi vill få eleven att reflektera över sin egen situation. Att få dem att inse vikten av att kunna presentera sig själv inför andra och att inte bli förbisedd i sådana situationer. Vi vill att de ska söka svaren på frågor som: Vem är jag? Vilka personer finns runt mig? Hur presenterar jag mig för andra? Hur gör jag för att lättast komma ihåg? Vad kan jag använda som stöd för minnet? Syftet är också att vi kan fortsätta bygga på detta system så att eleven kan se sig i ett livsperspektiv. Vid projektets slut har alla eleverna gjort en presentation av sig själva inför gruppen. Eleverna ska då ha skapat ett presentationsmaterial på valfritt sätt med hjälp av 2

7 PowerPoint. Arbetslaget kommer senare att lägga detta material på en cd-skiva som eleverna får med sig. Utöver det gemensamma målet har arbetslaget dessutom olika individuella mål för eleverna. När projektet är slut har: elev 1?? lärt sig att logga in?? lärt sig att hitta till PowerPoint?? lärt sig att hitta och öppna rätt fil?? skrivit fakta om sig själv efter en gemensam planering?? lärt sig att lägga in digitala bilder i sin presentation elev 2 elev 3?? lärt sig att hitta användarnamn och lösenord i sin filofax?? lärt sig att logga in?? lärt sig att hitta till PowerPoint?? lärt sig att hitta och öppna rätt fil?? skrivit fakta om sig själv efter en gemensam planering?? lärt sig att lägga in digitala bilder i sin presentation?? lärt sig att ta ansvar för att zoomtextprogrammet är på?? lärt sig att öppna PowerPoint med hjälp av genväg på skrivbordet?? lärt sig att peka och klicka?? skrivit fakta om sig själv efter en gemensam planering?? lärt sig att lägga in digitala bilder i sin presentation Arbetslagets eget mål är att pröva ett redskap, programmet PowerPoint, som är enkelt att arbeta med, både för eleven och för de som arbetar med eleven. Redskapet ska hjälpa eleven att strukturera och komma ihåg. Vid projektets slut har alla i arbetslaget lärt sig så mycket om PowerPoint att vi kan använda det med våra elever samt även prövat detta program med eleverna. Metod och genomförande Vi har i metoden tagit delar av PBL, som introducerades för oss under ett av seminarierna av Bo Jerdemyr. Eleverna bestämmer tillsammans med varandra och arbetslaget genom brainstorming vad presentationen ska innehålla. Eleverna gör en muntlig framställning inför varandra och utformar presentationen med hjälp av datorprogrammet PowerPoint. För att uppnå de individuella målen har olika metoder utarbetats: Elev 1 är helt nybörjare vid datorn. Hon har före projektet arbetat individuellt med datorkunskap och har gått igenom bl a inloggning, öppna, spara som, spara och grundläggande ordbehandling i Word. Hon har fått en lathund med de olika stegen nedskrivna för att dels ha som stöd för minnet, dels våga ta initiativ vid datorn när hon är osäker. Elev 1 3

8 frågar hellre någon av personalen istället för att tänka efter och pröva själv. Elev 2 har mycket grava minnessvårigheter. För honom har en lista utarbetats där varje steg i processen är numrerad. Elev 3 blandar ihop klicka och trycka på entertangenten. Han flyttar pekaren och vill sedan trycka enter. Denna elev ska arbeta med hjälp av personal för att komma in i rätt arbetssätt. Eleverna har tillgång till varsin dator i eller i anslutning till klassrummet. En elev använder joystick i stället för mus därför att finmotoriken är påverkad. En annan elev har pga nedsatt synförmåga ett förstoringsprogram. Han har också ett anpassat tangentbord med stora tangenter och joystick istället för mus eftersom han har starkt nedsatt motorisk funktion. Gruppen har en digitalkamera att förfoga över. För eleverna har onsdagar och torsdagar vikts åt projektet. Eleverna har arbetat mellan 40 och 44 klocktimmar. Antalet timmar varierar eftersom den individuella fysiska träningen i gym och bassäng ingår i skoldagen. Introduktion av projektet Introduktionen sker den 3 oktober Efter funderingar kring hur introduktionen skulle ske beslutade vi att, via statistiska centralbyråns hemsida, tar reda på hur många i Sverige som har samma namn (både tilltalsnamn och efternamn) som elever och personal. En individs namn är ju en del av henne som person och sågs som ett naturligt och roligt sätt att inleda arbetet. Siffrorna skrivs ner på olika lappar. Tyvärr går det inte, pga sekretesskäl, ta reda på kombinationen tilltalsnamn och efternamn. Introduktionen av projektet börjar med att alla deltagare, så väl elever som personal, får sin lapp. Gruppen får i uppgift att tillsammans fundera över vad siffrorna betyder. Ingen av de närvarade deltagarna har samma tal. Många idéer kastas fram, diskussioner flyter kors och tvärs över bordet. Problemet löstes ganska snabbt när det avslöjas att två av den icke närvarande personalen (med samma förnamn) har exakt samma tal. Vi pratar också om hur många som har samma efternamn som gruppdeltagarna, vem i gruppen har det vanligaste efternamnet, vem har det ovanligaste och så vidare. En av personalen får också göra en presentation av sig själv genom att ta med olika saker som är viktiga för henne och som visar olika intressen och fritidsaktiviteter. Gruppen diskuterar länge hur en presentation kan genomföras, hur olika presentationer är beroende av vem/vilka den sker inför och vilket mål man vill uppnå med den, vad man väljer och inte väljer att tala om. Vi väljer att inte visa en PowerPoint-presentation för att inte påverka eleverna för tidigt i deras tankegång om hur presentationen skulle genomföras. Eleverna får naturligtvis veta att de ska använda datorn och programmet PowerPoint. Tanken är att inspirera eleverna att kanske komplettera PowerPointpresentationen med ting, musik, videofilm mm för att göra den mer individuell och fantasifull. Det gemensamma arbetet Med hjälp av brainstorming får eleverna bestämma vilka punkter som år viktiga att ha med vid en presentation av sig själv. Först får de tänka själva en stund, för att sedan gå igenom vilka punkter de kommit på, vilka som är gemensamma och bestämma vilka de faktiskt ska ha med. Punkter som ska vara med i presentationen blev: namn, ålder, civilstånd, familj, hemort, intressen, favoriter (mat, musik, tv-program), före olyckan, 4

9 nuläge, efterlysning (en beskrivning av sig själva i ord) och framtiden (både planer och drömmar). Det individuella arbetet Steg 1 i arbetet blir för två av eleverna att för hand skriva ner fakta efter punkterna. Den tredje eleven kan pga motoriska svårigheter inte skriva för hand. Han skriver texten med hjälp av sin dator i ordbehandlingsprogrammet Word. Eleverna får inte direkt börja skriva i PowerPoint. Steg 2 blir att strukturera faktatexten i sidor, som sedan ska bli ett antal bilder i PowerPoint. Nu får eleverna också fundera på hur de ska illustrera texten. Finns det redan tagna foton eller behöver de ta nya foton med hjälp av digitalkameran, finns det bilder i Clipart som passar? I detta skede får eleverna en introduktion av PowerPoint. Eleverna behöver få en bild av hur programmet är uppbyggt för att kunna strukturera faktatexterna. Med hjälp av en ProScreen visas hur sidorna kan se ut, hur foton och Clipart-bilder läggs in, att man kan göra animeringar av olika slag och att det finns olika bakgrunder. I steg 3 går eleverna över till att arbeta i själva PowerPoint. Faktatexten skrivs in, foton infogas, rubriker formuleras. Eleverna får rätta stavning och grammatik. De får också korta ner texterna eftersom programmet är uppbyggt på att man använder punktlistor och stödord får bättre plats än hela meningar (textstorleken är förinställd på 28 punkter). Ingen av eleverna fotograferade själva, utan valde att använda de foton personalen tagit i samband med olika aktiviteter under terminen. När eleverna börjar bli färdiga med sitt arbete, får de välja hur presentationen ska genomföras. Det finns tre alternativ: med hjälp av ProScreen visa en animerad presentation, visa OH-bilder eller skriva ut papperskopior. Steg 4: presentationen genomförs den 17 december Vid presentationen deltog alla tre elever, tre personer ur arbetslaget samt även arbetslagets handledare i ITiS-projektet. Presentationen videofilmas för att eleverna ska kunna reflektera över och göra en utvärdering av sin presentation. Videofilmen används också som hjälpmedel för de elever med minnessvårigheter. Det är också viktigt för de ur arbetslaget som inte kan vara med under själva presentation att kunna se den. Resultat Vid arbetets början missförstod alla eleverna vad en brainstorming är. De gav sig genast i kast med att skriva en redovisning om sig själva, istället för att fundera på vilka punkter som var viktiga att ha med vid en presentation. Eleverna formulerade själva innehållet i sin presentation med hjälp av de överenskomna punkterna. Alla elever valde att använda OH-bilder. Elev 1 lärde sig att logga in och hitta till PowerPoint. Hon hade fortfarande svårt att hitta rätt fil. Elev 2 lärde sig inte att hitta användarnamn och lösenord i sin filofax och hade svårt att logga in utan hjälp, men han hittade till PowerPoint och öppnade rätt fil. Elev 3 brydde sig inte så mycket om att ta ansvar för att zoomtextprogrammet var på och hade fortfarande svårt att peka och klicka, men öppnade PowerPoint med hjälp av genvägen på skrivbordet. Alla elever skrev sina egna presentationer med hjälp av den gemensamma planeringen. Ingen av eleverna lärde sig att själva infoga bilder. Vid elevarbetets slut den 17 december genomförde eleverna sina 5

10 presentationer av sig själva inför gruppen. Med hjälp av sina OH-bilder höll sig eleverna till ämnet och kom ihåg alla punkter. Utvärdering av elevernas arbete har skett genom observation. Vi vet att en observation är subjektiv, men en skriftlig utvärdering är svår att genomföra med dessa elever pga deras minnessvårigheter. Arbetslagets mål att lära sig PowerPoint och att pröva detta program med eleverna, anser vi vara uppfyllt. Alla medlemmar i laget kan nu hjälpa eleverna med de grundläggande momenten t ex öppna filer, lägga in ny sida, infoga bilder och objekt, skriva text och skriva ut OH-bilder. Diskussion När man tänker på IT, tänker man på att skaffa information. I vårt arbete har vi vänt på detta, eleverna ska ge information. Vi vet att personer som har behov av assistans kommer i kontakt med många människor och mycket ofta med myndighetspersoner. Det är inte ovanligt att andra människor för deras talan och därför har vi sett att det är viktigt att hjälpa dessa elever att få ett redskap, så att man själv kan framföra sina åsikter. Vi har i vårt ITiS-arbete arbetat med individen och har som mål att utveckla detta arbete. Redskapet vi har provat är datorn och programmet PowerPoint. Vi vill att våra elever ska kunna använda detta redskap i många olika sammanhang eftersom det är till stort stöd för att kunna samla fakta och att överblicka information. Med hjälp av PowerPointtekniken fick presentationerna en god struktur. Vid datorn kan man strukturera arbetet och använda flera sinnen, text, bild, rörelser och ljud. Datorn kompenserar eleverna när de har svårt att skriva för hand, när de har motoriska störningar. Resultatet blir snyggt, lättläst och det blir enklare att rätta fel. Arbete vid datorn kräver mycket koncentration och det är arbetsamt att försöka komma ihåg alla moment. Vi har under projektets gång märkt behovet av ytterligare datakunskap, att arbetslaget behöver mer tid att lära sig redskapen bättre. Kunskaperna om PowerPoint var mycket skiftande när vi började projektet. Några hade aldrig använt det, någon hade använt det lite grann och någon använt det i mer omfattande arbete. Under arbetets gång drabbades gruppen också av mycket datorkrångel. Två av eleverna råkade ut för problemet att filerna växte sig så stora att deras användarkonton blev överfulla. Förstoringsprogrammet för elev 3 fungerade oftast inte, skrivare skrev inte ut, datorerna stannade och måste startas om. Foton skulle scannas in, men skolans alla scannerapparater var försvunna. En fil råkade slängas i papperskorgen och måste räddas från någonstans i nätverket av teknikpersonalen. Här märktes också mycket tydligt hur snabbt eleverna blir trötta. Vi upplever också att det är svårt att sitta bredvid en elev vid datorn. Man måste i tanken ligga ett steg före hela tiden och då krävs stor datakunskap. Vi har bara påbörjat erövringen av dessa kunskaper, men ser stora möjligheter i arbetet med eleverna. Vi tror att detta kommer att fortsätta som en naturlig del i hjärnskadekursen. PBL har inte använts fullt ut. Detta beror på att arbetslaget ännu inte har tillräckliga kunskaper om metoden och att elevgruppen är så liten, den har endast tre deltagare (mot PBL-basgruppernas 5-7 deltagare). PBL bygger på elevens egna aktivitet och förmåga att ta ansvar för lärandet. Eleverna i hjärnskadekursen har svårt att ta initiativ och ansvar, deras förmåga att samarbeta är också begränsad. 6

11 När vi tittar tillbaka i våra loggböcker ser vi många gemensamma noteringar och funderingar. Det vi alla i laget har reagerat över är behovet av tid. Vi måste ge eleven tid. Tid att tänka efter, tid att genomföra, tid att reflektera över vad man gjort och hur det gick. För elever med hjärnskada krävs alltid mycket mer tid än vad man tror, det går inte att skynda på eleven eller ta genvägar. Det är lätt som personal eller anhörig att ta över, man tror att personen inte kan, men oftast är det tid som behövs. Det kan ta lång tid för eleven att bara komma igång med arbetet vid datorn. Hon ska hitta lösenordet och användarnamnet i filofaxen, logga in, hitta programmet och öppna rätt fil, detta kan ta halva lektionen. Men varje moment man kan utföra utan hjälp av någon annan person är ett steg i rätt riktning. Personalens uppgift består mycket ofta i att hitta strategier och stötta eleven att träna dem. En hjärnskada är ju inte statisk och det måste alla berörda vara medvetna om, för det är lätt att bli hemmablind och att jobba på i gamla hjulspår (Brusén, 2000). I arbetet med personer med förvärvade hjärnskador är det hela tiden viktigt att se alla situationer som träningssituationer. Det som vi själva utför på rutin, är inte rutin för den hjärnskadade och alla moment blir till någon form av träning. Träning tar tid. Vi noterar också att arbetslaget behöver mycket tid. Tid att planera och förbereda, tid att inhämta kunskap. Vi som arbetar med människor är själva det viktigaste redskapet och därför måste man hela tiden tänka på att hålla detta redskap vässat (Danielsson, Liljeroth, 1996). Att vässa redskap tar tid. 7

12 Litteratur Andersson, B-E. (1986) Utvecklingsekologi. Lund, Studentlitteratur. Björnsson, M. (1999) IT som verktyg för elever med funktionshinder eller i behov av särskilt stöd. ITiS studiematerial. Brusén, P. (2000). Avslutning: Handikappolitik i förändring. I Brusén, P. och Hyden, L-C. (Red. Ett liv som andra sid ). Lund, Studentlitteratur. Clare, L., Wilson, B.A. (1997) Coping with memory problems. A practical guide for people with memory impairments, their relatives, friends and carers. Bury St Edmunds: Thames Valley Test Company. Danielsson, L. och Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande. Stockholm, Liber AB. Johansson, C. Digitala bilder i undervisningen grundläggande datorteknik för kreativa pedagoger. Handisoft (2001). ITiS studiematerial. Ogden, T. (1991). Specialpedagogik. Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund, Studenlitteratur. SIH/IT för barn med DAMP, ADD, ADHD och närliggande funktionshinder. (2001) ITiS studiematerial. Starrin, B. (2000). Empowerment och funktionshinder. I Brusén P. och Hyden, L-C. (Red. Ett liv som andra sid.71-94). Lund, Studentlitteratur. 8

13 Bilaga 1(1) Bronfenbrenners modell av den ekologiska strukturen i miljön (Andersson, 1986).