PROJEKTMATERIAL. Kvalité i klubben med IT. SISU Idrottsutbildarna Halland

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL SISU Idrottsutbildarna Halland s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning Slutrapport... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering: Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; Utvärdering av projektet:

3 SLUTRAPPORT Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska. När projektet är genomfört ska 4 idrottsföreningar i Halland, från norr till söder, använda IT som en naturlig kunskapskälla i sin studiecirkelverksamhet. SISU Halland ska i samarbete med föreningar och andra utbildningsorganisationer! utveckla föreningen med hjälp av IT-stödd studiecirkelverksamhet! utveckla benchmarking inom föreningarna i ett elektroniskt nätverk, d v s samla och utbyta goda idéer i en kunskapsbank! ge föreningarna möjlighet att utveckla kompetensen hos föreningsledare med hjälp av Internet! låta ungdomar vara en resurs i projektet - att lära andra äldre och att lära av varandra, When the project is ending the effect will be that 4 sportsclubs in Halland (A province in the west coast of Sweden), from the north to the south, will be able to handle the information technique as a natural source of information in their study circle. SISU Halland in collaboration with the sportsclubs and other education company s, wants to do this sorts of things in the project. - With the help of the IT, develop the study circle in the sportclubs. - Develop benchmarking in the sportsclubs with help of an electronic network. - We will give the opportunity to the members of the sportsclubs to get more competence with the help of Internet. - Let the youths be a resource in the project. Let them learn from the older members and learn from each other. A. Projektansvariga Projektledare: Daniel Ljungberg Box Halmstad (Fax) dl@hallandsidrotten.n.se Informationsansvarig:Daniel Ljungberg Utvärderingsansvarig:Daniel Ljungberg 3

4 B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Idrotten är en del av samhället. Nya sätt att leva präglar vår verksamhet. På föreningskanslier runt om i Halland ändras rutiner och kommunikationer. Nya ekonomiska rutiner, forskningsrön, nya hjälpmedel m.m. är för idrottsföreningen synliga tecken på förändringsvindar. IT är en del av vår naturliga verksamhet idag. IT-området kommer inom snar framtid vara en integrerad del i SISU idrottsutbildarnas utbildningsverksamhet. Vi vill använda en av SISU:s mest framgångsrika demokratimaterial för att integrera IT i vår folkrörelseverksamhet idrott, nämligen studiecirkeln Kvalité i klubben. SISU Idrottsutbildarna i Halland ville erbjuda studiecirklar för deltagare som vill ha ett alternativ till det mer traditionella sättet att mötas. Att bidra till Möten med andra människor är kanske både idrottens och folkbildningens viktigaste uppgift. Idrottsrörelsen ger förutsättningar för människor att träffas, umgås och utvecklas tillsammans. Det är därför viktigt att vi tar till oss ny teknik och drar nytta av de fördelar den kan ge oss. Vi tittar på möjligheterna för att underlätta för den ideella ledaren i hans föreningsarbete. IT tekniken kan hjälpa honom/henne när det gäller: Utbildning Administration Kommunikation. För idrottens del handlar det om att utnyttja modern informationsteknologi för att få mer tid till idrott. Enligt en nyligen genomförd undersökning av SISU Idrottsutbildarna med namnet Att få vara delaktig eller ej 1, så gillar ungdomar tveklöst att deltaga i studiecirkel. Ökat självförtroende vågar tro på sina egna idéer, vågar prova olika saker etc. är vad ungdomar anser att de fått ut av studiecirkeln. Flera menar att de fått större förståelse för föreningen som helhet. SISU Idrottsutbildarna har som en av få studieförbund barn och ungdomar som i sina studiecirkeldeltagare. Medelåldern för studiedeltagaren hos SISU Idrottsutbildarna är 23 år. Ungdomar gillar att mötas. Att göra detta via nätet är helt naturligt för dem. Då är det självklart för oss att vi måste hitta metoderna för detta. 2. Syfte: SISU Halland ska i samarbete med föreningar och andra utbildningsorganisationer utveckla föreningen med hjälp av IT-stödd studiecirkelverksamhet utveckla benchmarking inom föreningarna i ett elektroniskt nätverk, d v s samla och utbyta goda idéer i en kunskapsbank ge föreningarna möjlighet att utveckla kompetensen hos föreningsledare med hjälp av Internet låta ungdomar vara en resurs i projektet - att lära andra (äldre) och att lära av varandra 4

5 Vi valde ut att specifikt jobba med 5 stycken idrottsföreningar i Halland. Dessa föreningar jobbade gemensamt jobba fram arbetssätt hur IT-tekniken bäst kan nyttjas och tillämpas i idrottsföreningar. Ändring av syfte under projektidens gång En av de utvalda föreningarna fick frånsäga sig projektdeltagandet pga. snabbt uppkomna organisationsförändringar som omöjliggjorde deltagande. Projektet jobbade vidare med fyra handplockade föreningar. Under projektets gång har även andra grupper inom idrotten hört av sig för att man intresserat sig för arbetsmetoden och för att man vill testa av arbetsmetoden. Några exempel på arbetsgrupper där SISU Idrottsutbildarna, Halland gått in med IKT hjälpmedel.. SISU Idrottsutbildarna Hallands utbildningskonsulenter Hallands Fotbollsförbunds ungdomsforum Hallands Fotbollsförbund distriktslag Arbetsgruppen Sätt Sverige i Rörelse Nätverket Idrottskonsulenter väst Svenska Fotbollsförbundet Vänortsutbyte mellan föreningar i Varberg, Haderslev Danmark och Sande fjord-norge 3. Aktörer: En arbetsgrupp bildades med projektledare, Daniel Ljungberg, utbildningschefen Olle Kristensson och två förtroendevalda i SISU Hallands styrelse, Göte Arvidsson och Jonas Åberg. Arbetsgruppen samarbetade främst i idé- samt planeringsstadiet av projektet. Genomförandet av projektet leddes av främst projektledaren Daniel Ljungberg. Projektledaren samarbetade även med en IT arbetsgrupp på SISU Idrottsutbildarna rikskontor, Leif Andmarken och Kalle Overgaard. Projektet samarbetade även med två aktörer utanför den egna organisationen. Almers Gymnasium i Varberg och dess IT ansvarige, Mats Andersson. Han deltog i projektet genom att arrangera en utbildning Hemsidesutbildning för idrottsförningar. Mats Andersson har tidigare engagerats i SISU Halland och har en gedigen erfarenhet av föreningsarbete genom sitt djupa engagemang i bl.a. Varbergs Hockey. Att Mats har stora kunskaper i att bygga hemsida gjorde honom till ett utmärkt val av kursinstruktör när vi ville utbilda medlemmar i att bygga föreningens hemsida. Detta samarbete fungerade bra och etablerade under projektiden, så att den även kommer att fungera efter projekttidens slut. Den andra utomstående organisationen som projektet samarbetade med var SMELINK 2. SMELINK erbjuder gratis IT-utbildning för små och medelstora företag. SMELINK utbildar IT navigatörer, som i sin tur utbildar små- och medelstora företag i IT medvetenhet. Daniel Ljungberg tog kontakt med Smelinks 5

6 lokal kontor i Halmstad under våren 2000 för att undersöka möjligheten om även idrottsföreningar kunde nyttja Smelinks tjänster. Detta tyckte Smelink var intressant att genomföra, så under sommaren 2000 höll de i två utbildningstillfällen för idrottsföreningarna med temat Vad IT kan göra för att underlätta deras administration- och kommunikationsarbete, samt att hur man effektivt kan söka information på Internet. 4. Den egna organisatoriska miljön : SISU Idrottsutbildarna i Halland har en personalstyrka med ett stort pedagogiskt kunnande främst när det gäller pedagogiska instrument som använts vid föreningsbesök. Exempelvis metaplanmodellen, overhead, olika utvecklingsprocesser (Exempelvis SATSA) m.m. Det är det traditionella studiematerialet i bok- eller häftesform som är det som mest använda pedagogiska verktyget i den enskilda studiecirkeln. Datorer har av utbildningskonsulenter främst använts för att underlätta det administrativa arbetet i studieförbundet. Internet har använts av den enskilde medarbetaren för att söka information samt att kommunicera via EPost. Den organisation och kunskap som SISU Idrottsutbildarna i Halland har skaffat sig under projektåret anses som värdefull. I slutet av projektiden fattade SISU Hallands styrelse beslut om fortsatt projektanställning av Daniel Ljungberg. I hans framtida arbetsuppgifter kommer fokus att riktas mot att utveckla det IKT stödda lärandet inom organisationen. Genom projektet har SISU Halland för första gången kunnat genomföra utbildningar inom data och IKT i egen regi. I samarbetet med SMELINK har en grundläggande utbildning i att nyttja Internet genomförts för idrottsanställd personal i Halland. En kurs som av deltagarna var mycket uppskattad. Utbildningarna genomfördes vid två tillfällen med god uppslutning. SISU Idrottsutbildarna har även genomfört en Hemsidesutbildning i samarbete med Almers Gymnasium och deras datalärare. Kursen genomfördes med två fysiska träffar. Mellan de två fysiska utbildningstillfällena kompletterades dessa med distansstudier via First Class. Båda dessa utbildningar kommer vi att fortsätta att jobba med. Den 21 november 200 genomförde Daniel Ljungberg ett seminarie på SISU Region Syds Pedagog dagar, med temat Hur kan vi inom idrotten använda det IKT stödda lärandet. Åhörare var utbildningskonsulenter i Halland, Småland, Skåne och Blekinge. Intresset och nyfikenheten får anses som stort hos dessa åhörare. Det som kom fram var att i jobbet som utbildningskonsulent så behövde man mer kunskap i ämnet för att kunna gå ut och prata om varan 3. Efter avslutat projekt. Eftersom vi fått uppskov med denna projektredovisning så kan vi redovisa vilka konklusioner projektet har fått under våren Pedagogisk/teknisk utvecklingsgrupp Daniel Ljungberg fick erbjudande att ingå i Pedagogisk/teknisk utvecklingsgrupp (PTU). En tjänst på 33% från till Gruppens arbete syftade till att utveckla lärares och cirkelledares möjligheter att 6

7 använda som pedagogiskt verktyg samt ge underlag för pedagogiskt/tekniska beslut om på kortare och längre sikt. Detta skedde genom att 1. Pröva utvecklingsbehov och -möjligheter i FirstClass, t ex genom utvecklingsverktygets användning 2. Pröva vägar att underlätta användningen av webbsidor kopplade till konferensmiljön på så att det ger ettpedagogiskt mervärde 3. Pröva vägar och förutsättningar att arbeta specifikt med ljud och bild på motsvarande sätt I uppdraget för PTU fick Daniel jobba med Henrik Carlsson, Viskadalens FHSK. Vi arbetade med att inventera vad webben har för alternativ eller komplement att erbjuda till s First Class. Daniel Ljungberg utredde två frågor: Streckkodsläsare och FC webbklient Pedagogiska Programvaror Kan ny teknik skapa förutsättningar för distansutbildning Streckodsläsare och FC webbklient Bakgrund Daniel kom under hösten 2000 i kontakt med en Pilot projekt Genvägen i Halmstad. Som jobbar med att utveckla nyttan med streckkoder. Daniel såg möjligheten med att nyttja studiematerialens streckkoder genom att koppla dem till en digital konferens. Daniel väckte tankarna hos PTU arbetsgruppen om hur folkbildningen skulle kunna använda idén inom folkbildningen och då framförallt genom att länka studiematerial till digitala klassrum på folkbildningsnätet och därigenom ge studiematerialet ett pedagogiskt mervärde. Arbetsgruppen fann idén som intressant och gav Daniel i uppdrag att testa arbetssätet på Idrottens bokklubb och ett begränsat antal av dess medlemmar. Frågor som vi vill ha besvarade * Gör vi det digitala klassrummet mer tillgängligt? * Hittar målgruppen in det digitala konferensrummet Skapar det förutsättningar för att fler skall kunna gå en distansutbildning? * Får vi en ny målgrupp som lockas till distansutbildning via folkbildningsnätet om de får tillgång till en digitalt kopplad konferens samt streckkodsläsare? * Hur är förutsättningarna för att använda arbetssättet för folkbildningen i framtiden? * Vad tycker användarna om tekniken, Vad tycker användarna om tekniken, svår/enkel? * Kan arbetssättet vara en hjälp för att underlätta det livslånga lärandet * Känner användaren om det blir ett mervärde i inköpet av studiematerial genom tillgången till det digitala konferensen? Arbetssätt i pilotstudien Kursdeltagaren (studiematerials inköparen) får hemsänt boken Flow och idrott samt en streckkodläsare till sin dator, Streckkoden på boken Flow och idrott fungerar som en länk och leder direkt in i en digital konferens. Ingången till konferensen är skapad på en hemsida special designad för Flow och idrott 7

8 ( Varje deltagare får ett hemsänt välkomstbrev med användarnamn och lösenord som används för att logga in i konferensen. I konferensen kommer kursdeltagaren att få ta del av information, föra en dialog med de övriga konferensdeltagarna och möta experter i ämnet mental träning. Kursdeltagaren kommer att vara en av ca. 40 personer runt om i landet som är intresserade av att utvecklas och lära mer om mental träning inom idrotten. För att komma in på den digitala konferensen så läser kursdeltagaren enkelt av streckkoden med sin streckkodsläsare, ungefär som kassörskan gör i snabbköpet. Den digitala konferensen är en unik plattform och är bara att vara tillgänglig för de som deltar distanscirkeln. Samverkanspartners för att genomföra undersökningen Idrottens BokKlubb tillsammans med SISU Idrottsutbildarna. Folkbildningsrådet genom PTU-projektet. Air Clic och SDR Gruppen genom projekt genvagen. Antal deltagare i undersökningen Medlemmar i idrottens bokklubb från samt ett antal handplockade idrottsledare runt om i landet erbjöds att medverka i undersökningen. 34 personer anmälde sig genom att betala in 150kr på postgiro. Konferensledare/Expertmedverkan Daniel Ljungberg fungerade som koordinator och ansvarade för allt praktiskt kring distansutbildningen. Leif Andmarken lärare på Stensunds folkhögskola. Resursperson inom Elitidrottscentrum, Öst. Coach för utvecklingslaget i Strängnäs Golfklubb. Anställd projektledare på SISU Idrottsutbildarna Riks där han jobbat med att finna möjligheter för distansutbildning inom idrotten, ansvarade för kursupplägg och genomförande. Kalle Sundkvist engagerades som expert i ämnet. Pilot projekt Genvägen drivs i Halmstad Pilot projekt Genvägen drivs i Halmstad. Anledningen till att Halmstad blev testort är att det demografiskt motsvarar ett mini Sverige så när som på att skilsmässor är mindre frekventa jämfört med övriga riket. Hur fungerar streckkoden Streckkoden fungerar som en länk till en exakt URL och leder användaren direkt till fler erbjudanden, information eller köp direkt på Internet. Användaren läser enkelt av streckkoden med en streckkodsläsare. Vad används streckkoderna till Syftet för projekt genvagen har varit att studera hur kunder och annonsörer med hjälp av en streckkod kan öka värdet och innehållet i tryckt media samt hur konsumenterna uppfattar detta mervärde. Pedagogiska programvaror I vårt arbete i PTU gruppen var uppdraget att se över vad webben har att erbjuda i klass eller i jämförande med First Class. Under detta arbete kom vi i kontakt med sk. pedagogiska programvaror. Dessa kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i inlärningssituationen och integreras i en virtuell lärmiljö PTU-gruppen ansåg att en inventering av vad som idag finns att erbjuda på marknaden skulle vara intressant och givande. Detta för att sedan kunna göra rekom- 8

9 mendationer till lärare och cirkelledare vilka program som kan vara intressanta att komplettera First Class och Office paketet med i arbetet med distansutbildning via folkbildningsnätet. I dag finns mycket bra hjälpmedel för att göra Mindmaps på datorn. Fördelen med datorprogram gentemot att rita med papper och penna är framförallt möjligheten att redigera i Mindmappen och på ett enkelt sätt presentera den för arbets- skolkamrater, lärare etc. genom eller inlägg i konferens. Läs mer om utredningen om pedagogiska programvaror på Lokaladministratörs utbildning Region Syd SISU region syd beslutade efter seminariet hösten 2000 att genomföra en egen utbildning om det IKT stödda lärandet och FirstClass. Den 8 mars 2001 genomförde Daniel Ljungberg den första av två utbildningsdagar för tjugo utbildningskonsulenter. Första träffen innehöll grundkunskaper i det IKT stödda lärandet, samt grunder i att nyttja First Class och folkbildningsnätet samt den då alldeles nyupplagda hemsidan Pedagogiska Resurssidan på folkbildningsnätet Den andra träffen för denna grupp genomfördes den 30 maj då Daniel Ljungberg fick hjälp av Leif Andmarken för att utbilda konsulenterna till lokaladministratörer samt konferensansvariga. En utbildningskonsulent i varje distrikt fick behörigheten Lok. Admin, övriga fick behörigheten konferensansvariga. Svenska Friidrottsförbundet Genom en informationsdag som SISU Riks genomförde den 2 April 2001 med Leif Andmarken och Daniel Ljungberg som ansvariga fick Daniel Ljungberg en förfrågan han ville genomföra informationsdag om folkbildningsnätet och FirstClass för den ledargrupp som ska arbeta med kommande OS-satsning mot Athen Daniel Ljungberg genomförde utbildningen den 16 maj. Friidrottsförbundet kommer att revidera hela sin utbildningsplan och införa distansstudier som komplement till ett flertal av deras befintliga utbildningar. Diskussioner förs om Daniel Ljungberg ska involveras i detta arbete att hjälpa förbundet med utveckling av det IKT stödda lärandet inom friidrotten. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: Projekt riktades till idrottsföreningar i Halland. Följande kriterier ansågs ansökande föreningar kunna uppfylla: Att föreningen sedan tidigare haft studieverksamhet Att förenigen har ungdomsverksamhet Att föreningen har motivation för att utveckla föreningen med hjälp av IT. Att föreningen har en klubblokal Att föreningen har en anställd kanslist och att den personen är involverad i beslutet att deltaga i projektet. Att föreningen har tillgång till en dator, Kursen vändes till denna målgrupp då det är viktigt för oss att finna utbildningsmetoder som gör att den ideelle ungdomsledaren känner flexibilitet och variationsmöjligheter i sin ledarskapsutbildning. Vi tror att det är viktigt för SISU Idrottsutbildarna att kunna erbjuda vår målgrupp, ledare, tränare, förtroendevalda och 9

10 aktiva ett komplement till den traditionella studie- och kursformen. För att kunna bibehålla den utbildningsnivå på våra ledare inom idrottsrörelsen som vi hela tiden eftersträvar, ser vi stora möjligheter med att nyttja det IKT stödda lärandet. Våra idrottsledare har idag sällan idrotten som det enda fritidsintresset. Det kan både vare två och tre fritidsintressen som konkurerar om tiden. Att sedan arbete och familj givetvis tar sin tid, det vet vi alla. Det som då är en överhängande risk är att fortbildningen blir lidande. Istället för att exempelvis åka iväg på kurs i två helger om året, så prioriteras familj och/eller arbete. Att kunna förlägga hela eller delar av de utbildningar som vi inom idrotten har att erbjuda våra föreningsmedlemmar är en stor utmaning. Men något som vi ser som realistiskt. SISU Idrottsutbildarna är det studieförbund i Sverige som har den yngsta genomsnittåldern på cirkeldeltagen (23 år), det är då viktigt och självklart för oss att finna studiemetoder som är attraktiva och tilltalande och som ungdomarna är förtrogna att arbeta med. Marknadsföring av projektet? Informationen om projektet gick dels ut genom SISU Hallands hemsida 4. Ett utskick gjordes till alla föreningar med 200 cirkelsammankomster eller fler. Information gick även ut via Hallandsidrottens egna tidning Idrott i Halland. På s.k. frukostbufféer för anställd personal i idrottsföreningar i Kungsbacka, Varberg, Halmstad och Laholm informerade Daniel Ljungberg om projektet och möjligheten att ansöka om medverkan. Rekrytering av deltagare till projektet I huvudsak verkar urvals- och antagningsförfarandet fungerat bra i förhållande till projektets mål. En missräkning var dock att en av föreningarna sent fick lämna återbud till deltagande. Detta dock av olyckliga omständigheter och därav förklarliga skäl. Anmärkningsvärt är dock att relativt få (8 st) föreningar av de 200 som fick ett direktutskick med erbjudande om deltagande visade sig vara intresserade. 6. Utbildningens uppläggning: Projektledaren Daniel Ljungberg besökte de föreningar som ingick i projektet och träffade då de personer som ingick i förenings projekt-/arbetsgrupp. Daniel informerade om projektet och satte sig själv in i föreningens verksamhet och vilken utbildningsbehov föreningen hade. Den 24 februari bjöds föreningarnas arbetsgrupper in till en fysisk träff på SISU Hallands distriktskontor. På detta möte gick framförallt plattformen First Class igenom. Denna grupp samanfördes sedan i en gemensam konferens på folkbildningsnätet via First Class. Föreningarnas arbetsgrupper gick därefter hem för att i sin hemförening inventera vilka grupper som var intresserade och i behov av, att med studiecirkeln som arbetsform jobba på nätet med First Class som plattform. När denna inventering var gjord återkom de till Daniel Ljungberg med sin inventering av utbildningsbehovet. Inom idrottsrörelsen så har vi en stor kapacitet i den ideelle idrottsledaren som inom vår verksamhet även fungerar som studiecirkelledare. När vi inom projektets idé identifierat vad den deltagande klubben bäst kunde dra nytta av det IKT - stödda lärandet, försågs föreningen med ändamålsenligt studiematerial. Material som används även i den traditionella utbildningsformen. 10

11 Dessa utbildningar genomförde de olika föreningarna. IFK Fjärås Utbildning: Framgångsrik ungdomssektion, Kvalité i klubben Målgrupp: Föreningens ungdomssektion samt dess ungdomsledare. Föreningen har en stor ungdomsverksamhet med många engagerade ledare. Under året gjordes en satsning att göra kansliet mer öppet för att medlemmar skulle kunna vistas mer i lokalerna och umgås i en trivsam miljö. Som ett led i IT projektet gjordes det möjligt för klubbens ledare att använda föreningens dator för att söka information och kunskap på Internet. Ungdomssektionens möten med ungdomsledarna en gång i månaden hade som en stadig tendens förmågan att dra ut på tiden och avslutas väldigt sent på kvällen. En ambition med studiesatsnigen Framgångsrik ungdomssektion var då att finna nya former för ungdomsarbetet i föreningen genom att använda First Class och folkbildningsnätet. Som studiecirkelledare fungerade ungdomssektionens ordförande. Vinbergs IF Utbildning: Jag en lagidrottare Målgrupp: P14 laget i fotboll Vinbergs IF Pojkfotbollslag som är 14 år gamla valdes ut för att testa av hur det fungerar att i ungdomslag på föreningssidan jobba med det IKT-stödda lärandet. Det beslutades att valda delar av den teoriutbildningen de får för att utvecklas som människor och fotbollsspelare skulle förläggas till folkbildningsnätet. Som studiecirkelledare fungerade lagets tränare som genom sitt jobb är datakunnig. Varbergs Hockeyklubb Utbildning: Framgångsrik ungdomssektion, Kvalité i klubben Varbergs Hockeyklubb är en förening med stark organisation och stor ungdomsverksamhet med många engagerade ledare. Föreningen ville i samband med IT projektet satsa på sina ledare. Verksamheten bedrivs ca. 3 mil från centralorten Varberg där ishallen ligger. Mycket tid läggs därför både av spelare, ledare och föräldrar på transporter till och från träningar och matcher. För att se om organisationen ytterligare kunde stärkas genom att använda IT tekniken och studiecirkeln Framgångsrik ungdomssektion tog sig föreningen sats mot nya utmaningar, Utvärdering Utan att ha vetat det innan så är det inte helt lätt att driva distansstudier i en lokal förening. Att i fotbollslaget, som träffas 2-4 ggr i veckan på träningar och matcher nyttja folkbildningsnätet där emellan upplevdes som något krystat. Det som vi har upptäckt är viktigt är att vi i utbildningsinventeringen är lite av problemsökare. För att gå in med verktyget folkbildningsnätet och First Class så måste gruppen av någon anledning ha svårt att träffas kontinuerligt. Problemställningar för idrotten kan vara: Långa avstånd. 11

12 Långa intervaller mellan de fysiska träffarna. Användare som ofta befinner sig utomlands pga. träningar, matcher eller tävlingar. Arbetsgrupper (ex. styrelser) som har långa möten och lång dagordning kan lyfta ut ett antal frågor och diskutera dem över nätet. Vi kan alltså konstatera att det är inte alltid som det IKT stödda arbetssättet är framgångsrikt i en lokal förening. Där det finns bäst förutsättningar för att arbetsgrupper skall finna ett mervärde med First Class och folkbildningsnätet är i styrelser och kommittéer. Däremot har vi väldigt goda erfarenheter av att använda arbetssättet på distriktsoch riksnivå. Dessa försöksstudier fanns inte med i den ursprungliga projektbeskrivningen utan drevs vid sidan om det ordinarie projektet därför att vi såg tidigt att detta är studier som har stora förutsättningar för att bli lyckade. Exempel på mycket lyckade försöksstudier där grupper jobbat med First Class och folkbildningsnätet. Hallands Fotbollförbund Ungdomsråd Ungdomar utspridda runt om i distriktet som jobbar med utvecklingsfrågor inom barn- och ungdomsfotbollen. De planerade bl.a. en beachfotboll turnering över nätet. Hallands distriktslag pojkar födda 1985 I ett distriktslag ingår spelare från hela Halland. Delar av den teoretiska spelarutbildningen har genomförts på folkbildningsnätet med positiva erfarenheter. Svenska Fotbollförbundet Barn och ungdomskommittén har med medlemmar från hela Sverige genom fört en en distanscirkel. Damprojektilen är den största satsning som har gjorts på svensk dam- och flickfotboll. Det finns en projektledare från varje distrikt. Sedan våren 2001 har alla tillgång till en digital konferens på folkbildningsnätet där erfarenhets utbyte och information på ett effektivt sätt kan utbytas för att föra projektet framåt. Vänortsutbyte mellan föreningar i Varberg, Haderslev Danmark och Sandefjord- Norge Ett projekt där de olika ländernas kommuner väljer ut en förening som får ingå i vänortsbytet. En gemensam träff om året genomförs, numera jobbar man även tillsammans över nätet med hjälp av folkbildningsnätet och First Class. 7. Utbildningens organisation: Alla föreningar som genomförde studiecirkeln på nätet hade kontinuerligt fysiska träffar. Eftersom möten, träningar etc. alltid hålls på fasta tidpunkter i föreningarna så beslutades att cirkeldeltagaren får arbeta i sin egen takt. Ofta så hade man upplagt 12

13 vissa deadlines för inkommande svar, där perioden kunde variera från en vecka upp till en månad innan frågan eller uppgiften skulle besvaras Att jobba på detta sätt är en bra möjlighet för de ledare som på sin fritid arbetar ideellt inom föreningslivet att planera sin fritid och att samtidigt kunna fortbilda sig. Vi tror att med teknikens hjälp och rätt pedagogiska arbetsmetoder lättare kan få ideella ledare att utbilda sig på distans (i de kurser som kan bedrivas under de pedagogiska formerna). De är då ej bundna vid vissa specifika utbildningstider. Med den individuella studietakten oberoende av tid och rum tror vi många idrottsledare i framtiden väljer den typen av utbildningsform. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Inom SISU organisationen i allmänhet och SISU Halland i synnerhet var erfarenheten av distansutbildning och det IKT stödda lärandet väldigt små eller helt obefintliga. Som projektledare har jag sett det som en ofrivillig självklarhet att supporta projektdeltagare hemifrån under ledig tid. De grupper som har varit igång med det IKT - stödda lärandet har i huvudsak varit aktiva kvällstid och har det då blivit något fel, av exempelvis teknisk karaktär. Så har de haft möjligheten att höra av sig till mig som projektledare för datastödd handledning. Att använda de redan engagerade ledarna i idrottsföreningarna som traditionella studiecirkelledare har vi sedan tidigare sett många fördelar med. Att även använda den organisationen i studiecirkeln över nätet fungerar, men det är viktigt att de får utbildning och känner trygghet i att använda tekniken. 9. IT-stöd i projektet: Det IT stöd som användes i projektet var folkbildningsnätet med Programvaran First Class. Ingen av de utbildningskonsulenter som arbetar på SISU Halland hade tidigare någon erfarenhet av arbete i First Class. Teknikstödet har varit oförändrat sedan projektet beviljades. Vi upplever det som att det under projektets gång har varit mer problem för cirkelledaren på nätet än vad en traditionell cirkelledare upplever. Problemen som dyker upp för cirkelledaren på nätet är både av teknisk och pedagogisk karaktär. Många av dessa problem skulle förhindras om en skräddarsydd utbildning till nya cirkelledare på distans genomfördes. De problem som uppstått för cirkeldeltagaren är framförallt. Installationsproblem av First Class. Främst har problemet varit när ovana användaren ska ladda hem programmet First Class. Detta problem har till stora delar undanröjts genom att en CDrom skiva har cirkulerat i gruppen så att var och en kan installera från den. Serverinställningar är även något som varit problematiskt. Vid användandet av First Class har följande funktioner saknats: Möjlighet till muntlig direktsamtal i två- eller flerpartssamtal. En rapport till den personliga inkorgen (ej i FC) via över statusen i konferensen. 13

14 Möjlighet till s.k. weebboard. Av främst ungdomar har arbetsmiljön (layout) i FC upplevts som tråkig och trist. Man har också velat haft möjlighet att anpassa och välja sitt personliga skrivbord. Möjlighet för lok. Admin. att kunna individanpassa skrivbordet mer med färger, bakgrundsbilder och egna knappar och ikoner. Detta är något som mycket kraftigt har påpekats från användarhåll att man önskar kunna lösa inom det snaraste. Fokuseringen på att kursdeltagarna skulle installera och ladda hem First Class från Internet var för stor i början av projektet. Det rådde viss osäkerhet i denna process vilket ledde till att ett par deltagare kom efter när de ej kom till skott med att ladda hem programmet och började jobba. När Projektledaren brände ner programmet på CD rom och delade ut så var det däremot lättare att installera. Förmodligen var detta moment att installera från CD rom tryggare eftersom det är vanligare att jobba på detta sätt. Nya grupper som under projektets gång har sats igång med arbetssättet med det IKT stödda lärandet har uppmanats att söka upp sin konferens på och logga in sig via sin vanliga browser. Igångsättningsfasen har vid detta arbetsätt blivit mycket kortare och smidigare. Allteftersom arbetet har rullat igång har deltagarna installerat First Class genom att ha en CD rom skiva med programvaran. Den har cirkulerat runt i gruppen tills alla har fått programmet installerat. 10. Samarbete/samverkan Samarbetet med Smenavigatörerna ( där de hade utbildning i grunderna att använda Internet för idrottsföreningarna var mycket positiv och kommer att fortsätta under Likaså samarbetet med Almers Gymnasium och deras datalärare, som höll i kursen Att bygga hemsida på Internet är vi mycket nöjda med. Samarbetet där kommer även att utvecklas under Inom SISU Idrottsutbildarna i Halland precis som på SISU riksplanet så har projektet möts med stor nyfikenhet. Detta visas även då projektledaren även blev erbjuden att jobba för SISU riks med deras utvecklingsprojekt för IKT stött lärande. SISU Halland har för alla utbildningskonsulenter i region syd haft en föreläsning för hur vi inom idrotten kan använda det IKT stödda lärandet. Under 2001 kommer som en följd av detta SISU Halland att arrangera en utbildning för SISU konsulenterna i region syd med inriktning på användandet av IKT stött lärande inom idrotten 11. Kursekonomi: KK-stiftelsen tilldelade SISU Idrottsutbildarna i Halland projektmedel på sammanlagt kr. Projektet kostnader på totalt kr. Utvecklingskostnaderna har varit kr- och driftskostnaderna har varit kr Det är inte möjligt för oss att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Frågeställningen passar ej in på vårt drivna projekt 14

15 Projektet har för oss kunnat hållas inom de tidigare preliminärt planerade ekonomiska ramarna. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Kursmaterialet har utvecklat föreningsorganisationen och cirkeldeltagaren. Kursmaterialet som vi använt är den samma som använts i traditionella studiecirklar inom organisationen. De vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln har varit: Det är bra att kunna gå in och jobba när man har tid och lust Lätt att komma ikonakt med varandra. Lätt att komma i kontakt med varandra Bra att kunna förbereda fysiska träffar Större flexibilitet för att kunna delta i utbildningar genom SISU Idrottsutbildarna. Att det varit nytt har känts stimulerande, spännande, roligt och intressant. De vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln har varit: Krångligt med installation av FC. Krångligt med inställningar till FC så att man kan kopplas upp. 13. Projektets nyhetsvärde; Idrotten är en del av samhället. Det är viktigt att vi som Sveriges största folkrörelse håller jämna steg med övriga samhället. IT är idag ett modeord. Men IT är egentligen ingenting annat, och ingenting konstigare, än teknik för att underlätta administration, information och framförallt utbildning. För idrottens del handlar det om att utnyttja modern informationsteknologi för att få mer tid för idrott. Erfarenheterna från projekt kvalité i klubben visar att det är viktigt att när vi går in med det IKT stödda lärandet inom idrotten och då i studiecirkelform är det viktigt att utgå från ett problemscenario. Inom idrotten så träfas många grupper med kontinuerligt vid träningar, matcher, tävlingar, möten etc. etc. Att då även träffas över nätet kan då kännas något konstgjort eller krystat vilket gör att det inte känns helt bekvämt eller naturligt att genomföra studiecirkeln över nätet. Men det finns en mängd grupper som har stor nytta av det IKT stödda lärandet eftersom de av någon anledning har problem att kunna träffas fysiskt. Utifrån våra erfarenheter; anser vi de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara är: 15

16 Inom organisationen så måste vi sträva efter att höja den allmänna kompetensen om användandet datorer och det IKT. - stödda lärandet hos anställd personal inom organisationen. Detta för att på ett bra sätt kunna marknadsföra och sälja folkbildningsnätet för våra medlemmar. SISU Idrottsutbildarna måste tydligt markera i sina strategiska målplaneringar att distansutbildning är ett av de alternativa studieformer som man har att erbjuda idrottsrörelsen. Vidare önskar vi att SISU Idrottsutbildarna riks tillsätter en permanent arbetsgrupp som jobbar med de framtida IKT stödda frågorna för att hela tiden utveckla och anpassa studieformen så att den bäst lämpar idrottens specifika krav och önskemål. Detta är även viktigt för att undanröja eventuell konkurrens från kommersiell e-learning. 14. Utvärdering av projektet: En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: SISU Idrottsutbildarna Daniel Ljungberg Box Halmstad Tel Mobil Fax dl@hallandsidrotten.n.se Fotnot 1 Hellström, Läs mer