Skånes universitetssjukvård Stab produktion och ekonomi

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Stab produktion och ekonomi Fredrik Wiberg Enhetschef Enhet budget, uppföljning och redovisning Datum Version Dnr 1 (15) SUS svar utredning personalförändringar Tillsammans med anvisningarna för uppgiften förseddes förvaltningarna med ett datauttag för perioden med ett nytt personalmått. SUS väljer att komplettera och fördjupa analysen med begreppet använd AOH och perioden janmars 2015 jämfört med jan-mars Detta är ett mått som följs upp löpande i månadsrapporteringen, och som därmed använts i förvaltningens löpande interna analyser. För begreppet använd AOH finns dessutom systemstöd och därmed markant större möjlighet att analysera data mer djupgående. Utgångsläge SUS genomförde under 2012 och 2013 stora ekonomiska åtstramningar och reducerade personal för att komma i ekonomisk balans. Mellan januari 2012 och januari 2014 hade SUS sjukhus minskat antalet anställda med 800 personer (justerat för organisatoriska förändringar). Antal anställda SUS sjukhus, korrigerat för organisatoriska förändringar Jämförelser mot januari 2014 blir därför en jämförelse mot ett historiskt mycket lågt och, skulle det visa sig, för lågt utgångsläge. De ekonomiska ramarna och förvaltningsledningens därav strikta fokus på ekonomi i balans under 2012 och 2013 innebar en situation som inte var hållbar ur ett patient- eller arbetsmiljöperspektiv. Antalet anställda på SUS är i januari 2016 fortfarande lägre än det var samma period 2011 eller Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (15) SUS medverkar löpande i jämförande analyser mellan landets universitetssjukhus och använder detta som en viktig input i arbetet med att öka produktiviteten. Den senaste jämförelsen mellan landets universitetssjukhus avseende perioden visade bl.a. att SUS anslag/intäkter ökade minst av alla universitetssjukhus SUS anslag/intäkter ökade under perioden med 2,0 % per år, genomsnittet för universitetssjukhus var 3,7 %. Differensen motsvarade ca 520 mkr, d.v.s. att om SUS anslag/intäkter hade ökat lika mycket som genomsnittet för övriga universitetssjukhus hade SUS anslag/intäkter 2014 varit drygt 500 mkr högre än vad de faktiskt var. Som en följd av det ökade SUS kostnader minst av alla, skillnaderna mot de övriga sjukhusen var stora. SUS totala kostnader ökade under perioden med 1,8 % per år, genomsnittet för de övriga sjukhusen var 4,5 %. Differensen motsvarade ca 800 mkr, d.v.s. om SUS kostnader hade ökat lika mycket som genomsnittet för övriga universitetssjukhus hade SUS kostnader 2014 varit ca 800 mkr högre än vad de faktiskt var. På motsvarande sätt ökade SUS personalkostnader minst av alla. SUS personalkostnader ökade under perioden med 1,9 % per år, genomsnitt för det övriga sjukhusen var 5,0 %. Differensen motsvarade ca 540 mkr, d.v.s. om SUS personalkostnader hade ökat lika mycket som genomsnittet för övriga universitetssjukhus hade SUS personalkostnader 2014 varit drygt 500 mkr högre än vad de faktiskt var. Kostnadsminskningarna ledde till minskade vårdvolymer minskade kostnaderna mer än vårdvolymerna, därefter tvärtom. Arbetsproduktiviteten var 2014 väsentligt högre vid SUS än vid de övriga universitetssjukhusen. Som exempel kan nämnas att SUS medarbetare under 2014 tillhandahöll 22,5 DRGpoäng per medarbetare uttryckt om heltid (HTE=heltidsekvivalent). Genomsnittet för de övriga sjukhusen var 19,0 DRG per HTE. Differensen var således 3,5 DRG/HTE vilket motsvarar ca HTE. Det betyder att för att SUS medarbetare skulle ha tillhandahållit lika många DRG-poäng per HTE som genomsnittet av de övriga sjukhusen hade SUS 2014 behövt ha ca fler anställda omräknade till heltider (ca fler personer) än vad som faktiskt var. Kvaliteten vid SUS var jämförbar med övriga universitetssjukhusen. De minskade vårdvolymerna och den höga arbetsproduktiviteten har lett till långa väntetider och brister i arbetsmiljön. Antal anställda Analysen nedan kommenterar följande personalutveckling för SUS: Antal anställda omräknat enligt sysselsättningsgrad Huvudgrupp Sum Syssgrad Sum Syssgrad Diff # Diff % Ledning / Administration 1 209, ,2-26,5-2,2% Läkare 2 035, ,8 258,9 12,7% Medicinsk sekreterare 899,7 856,1-43,6-4,8% Sjuksköterska 4 363, ,5 360,5 8,3% Tandvårdsarbete 34,7 51,0 16,3 47,1% Undersköterska / Skötare 2 419, ,0 352,1 14,5% Övrig personal 136,8 148,2 11,4 8,4% Övrig Vård / Rehab / Social 804,7 940,1 135,4 16,8% , , ,5 8,9%

3 3 (15) Använda anställda omräknat till heltid (AOH) Använda anställda omräknat till heltid och årets sjukfrånvaro Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse # % # % # % Ledning / Administration 973, ,1 46,2 4,5% 3,79 3,83 0,01 0,9% Anställd 493,4 3,9% Läkare 1 664, ,1 63,3 3,7% 2,43 2,67 0,08 9,2% Sjuk 72,2 8,2% Medicinsk sekreterare 723,2 689,0 34,2 5,0% 7,58 7,99 0,14 5,1% TjLedigLön 11,4 6,4% Sjuksköterska 3 425, ,9 38,0 1,1% 5,59 5,68 0,03 1,7% TjLedigEjlön 34,7 2,4% Tandvårdsarbete 40,3 40,3 0,0 0,0% 3,08 7,25 1,39 57,5% Komp 9,4 4,3% Undersköterska / 2 041, ,7 142,8 6,5% 8,22 8,33 0,04 1,4% Sem 75,5 11,7% Övrig personal 121,4 131,3 9,9 7,6% 3,60 5,05 0,48 28,6% MerÖtid 3,3 2,3% Övrig Vård / Rehab / 638,3 674,0 35,6 5,3% 5,15 5,06 0,03 1,7% ArbJourBerd 3,6 2,0% Summa 9 629, ,4 301,7 3,0% 5,52 5,67 0,15 2,65% TimLön 11,2 4,5% Använd 301,6 3,0% * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertidfrånvaro) ** Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom fg månad Personalutveckling sjukhusvård SUS förvaltning ökar totalt sett mellan åren med 301,7 använda AOH, eller 300,4 exklusive ALF och Regional FoUU. I analysen nedan exkluderas ALF och Reg FoUU från AOH-siffrorna eftersom forskningen har särskild finansiering. Ledning / Administration 32,7 Läkare 57,5 Medicinsk sekreterare -23,4 Sjuksköterska 49,5 Tandvårdsarbete 1,2 Undersköterska / Skötare 143,7 Övrig personal 9,8 Övrig Vård / Rehab / Social 29,4 Totalt 300,4

4 4 (15) Ledning/Administration (+32,7) Teamledare försvinner på VO Intensiv- och perioperativ vård (-25,3) och ersätts av Enhetschefer HoS (+16,5). Omorganisationer ökar också enhetschefer inom bl a VO kvinnosjukvårdens obstetrik med 2,5 och inom VO hjärt- och lungmedicin med 2,1. Enhetschef HoS läkare ökar med +5,4 och främst inom VO Intensiv- och perioperativ vård (+3,3) och inom VO onkologi, hematologi och strålningsfysik (+1,8). För båda grupperna av enhetschefer är det oftast befintlig personal som får ett chefsuppdrag, men kvarstår till del kliniskt i verksamheten. Ökningen inom administratör verksamhet (+19,1) innefattar bl a chefsstöd, receptionist och timanställda administratörer och ersätter huvudsakligen medicinska sekreterare. Receptionister ökar med 7,1 använda AOH. Dessa ersätter också medicinska sekreterare som är en bristkompetens. Ökning ligger inom VO onkologi, hematologi och strålningsfysik +4,9 och VO endokrin, hud, reproduktion och ögon +2,1 som samtidigt minskar antalet medicinska sekreterare med -3,5 respektive -13,6 använda AOH. Koordinator ökar med 6,6 använda AOH. Dessa ökningar sker inom VO onkologi, hematologi och strålningsfysik (+2,9), VO urologi (+1,9) och VO Intensiv- och perioperativ vård (+1,7). Detta är huvudsakligen koordinatorer för cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp. SUS forskningsverksamhet ökar samtidigt med 2,4 koordinatorer. Både standardiserade vårdförlopp och forskningsverksamheten är finansierade. Handläggare verksamhet minskar med -11,9 använda AOH huvudsakligen p.g.a. att personal omkodats till miljöcontroller, utvecklare eller annan personalgrupp inom ledning/administration. Delar av minskningen är relaterat till pensionsavgångar och personal som gått över till IT-MT inom Medicinsk Service. Enhetschef HoS 25,4 Administratör verks 19,1 Receptionist 7,1 Koordinator 6,6 Enhetschef HoS Läkare 5,4 Miljöcontroller 3,4 Chefssekreterare 2,8 Utvecklare 2,7 Handläggare ekonomi 2,2 Kommunikatör 2,0 Personalspecialist 1,9 Hälso och sjukvårdsstrat 1,4 Epidemiolog 1,0 Controller 1,0 Handläggare/IT 0,7 Administratör ekon 0,5 Chefsjuksköterska 0,4 Områdeschef adm 0,3 Systemutvecklare 0,3 Administratör arkiv 0,3 Personalstrateg 0,3 Enhetschef annan 0,2 Verksamhetschef adm 0,1 Handläggare/personal 0,1 Ekonom 0,0 Handläggare redovisning 0,0 Enhetschef tandv 0,0 Med sekr/administration 0,0 Enhetschef adm -0,1 Områdeschef HoS läkare -0,1 Systemförvaltare -0,2 Divisionschef -0,3 Administratör bemanning -0,3 Administratör pers -0,3 Chef läkare -0,5 Handläggare/infomation -0,6 Administratör IT -0,6 Områdeschef HoS -0,6 Förhandlare -0,8 Utredare -1,0 Informatör -1,1 Verksamhetscontroller -1,2 Enhetschef rehab -1,3 Handläggare säkerhet -1,4 Statistiker -2,1 Verksamhetschef HoS -2,7 Handläggare/verksamhet -11,9 Teamledare HoS -25,5 Totalt 32,7

5 5 (15) Läkare (+57,5) Biträdande överläkare 0,6 Distriktsläkare 1,4 Medicine stud/underläk -1,5 Sektionschef-överläkare -2,7 Specialistläkare 18,7 Specialistläkare ST 2,7 Underläkare AT 6,8 Underläkare ej leg 18,0 Underläkare leg 5,2 Underläkare leg ST 16,1 Underläkare spec komp -1,7 Överläkare -6,1 Totalt 57,5 Inom läkargruppen ökar främst underläkarna (+44,4). Av detta är 16,1 underläkare ST, 6,8 underläkare AT och 18,0 underläkare ej leg. Specialistläkarna ökar med 18,7. VO Akutsjukvård och internmed 6,8 VO infektionssjukdomar 3,4 VO ortopedi 1,1 VO Intensiv- o Periop. Vård -4,2 VO barnkirurgi o neonatalvård 2,9 VO barnmedicin 6,9 VO kvinnosjukvård 0,3 VO specialiserad kirurgi 1,0 VO endokri, hud, reprod, ögon 1,2 Divisionsgemensamt div 2 0,4 VO hjärt- och lungmedicin 5,8 VO thorax och kärl 2,6 VO neurologi o rehabmedicin 5,5 VO njurmed reuma o gastro 6,8 VO neurokirurgi 0,5 VO Kirurgi ochgastroenterologi -2,0 VO hematologi onkologi strålnf 0,2 VO bild och funktion 9,3 VO Urologi -2,8 Divisionsgemensamt div 4-0,1 Projekt o Fondbidrag -5,5 Förvaltingsgemensamma staber 14,9 57,5 Störst ökningar syns inom VO bild- och funktion (+9,3), VO barnmedicin (+6,9) VO akutsjukvård och internmedicin (+6,8), VO njurmed och gastro (+6,8) och VO hjärt- och lungmedicin (+5,8). Ökningen inom förvaltningsgemensamma staber är AT- och ST-läkare som för sin utbildningsdel bemannas förvaltningsövergripande. AT- och ST-läkare har särskild finansiering och ökar enligt förutsättningar i SUS uppdrag. Ökningen inom VO bild- och funktionsmedicin beror delvis på uppbemanning inför nya PET-CT och delvis på rekrytering för att klara ökande produktion. I jämförelse mellan och ökar antalet läkare med 258,9, varav 223 är icke specialistkompetenta läkare. Av denna ökning var ca 120 AToch ST-läkare och resten övriga underläkare. Ökningen inom AT- och ST-läkare ligger inom SUS uppdrag och finansiering. Hälsovalet står för 51 av ökningen över perioden. Medicinska sekreterare (-23,4) Medicinska sekreterare minskar med 23,4 använda AOH. Minskningen förklaras huvudsakligen genom minskningar inom VO endokrin, hud, reproduktion och ögon (-13,6) och VO akutsjukvård och internmedicin (-9,0).

6 6 (15) VO akutsjukvård och internmed -9,0 VO infektionssjukdomar -3,3 VO ortopedi -1,4 VO Intensiv- o Periop. Vård -1,9 VO barnkirurgi o neonatalvård -0,1 VO barnmedicin 2,6 VO kvinnosjukvård -2,0 VO specialiserad kirurgi 0,8 VO endokri, hud, reprod, ögon -13,6 VO hjärt- och lungmedicin -1,6 VO thorax och kärl 1,6 VO neurologi o rehabmedicin 1,8 VO njurmed reuma o gastro -1,3 VO neurokirurgi 0,6 VO kirurgi ochgastroenterologi -1,0 VO hematologi onkologi strålnf -3,5 VO bild och funktion 0,3 VO urologi 0,5 VO divisionsgemensamt div 4 0,4 Division 5 2,6 VO geriatrik 1,1 VO minnesverksamheten 0,7 VO smärtrehab 0,3 VE äldresjukvård 0,0 Projekt o Fondbidrag 0,0 Förvaltningsgemensamma staber 1,9 Totalt -23,4 Minskningen av använd AOH inom VO endokrin, hud, reproduktion och ögon beror främst på hög sjukfrånvaro inom gruppen hittills i år. Divisionen planerar särskilda insatser för att minska sjukfrånvaron inom grupper med höga frånvarotal. I jämförelse mellan och minskar antalet medicinska sekreterare med 43,6 huvudsakligen p.g.a. rekryteringssvårigheter. När medicinska sekreterare inte kunnat rekryteras har de ofta ersatts av administratörer som redovisas inom gruppen ledning/administration. Sjuksköterska (+49,5) Av ökningen inom gruppen sjuksköterska står slutenvården för 19,6 av ökningen använda AOH mot samma period Se stycket nedan Utökning inom slutenvården för diskussion om vad detta beror på. slutenvård 10 VO Akutsjukvård och internmed 0,4 11 VO infektionssjukdomar 8,0 13 VO ortopedi -13,1 20 VO barnkirurgi o neonatalvård -4,9 21 VO barnmedicin 5,3 23 VO kvinnosjukvård 10,2 24 VO specialiserad kirurgi -0,1 28 VO endokri, hud, reprod, ögon 0,0 30 VO hjärt- och lungmedicin 6,2 31 VO thorax och kärl 3,2 32 VO neurologi o rehabmedicin -13,4 33 VO njurmed reuma o gastro -1,2 34 VO neurokirurgi -0,2 41 VO Kirurgi ochgastroenterologi 20,6 42 VO hematologi onkologi strålnf -1,4 44 VO Urologi 0,4 51 VO Geriatrik -2,2 59 VE Äldresjukvård 2,0 19,6 Övrig sjukhusverksamhet står vad avser sjuksköterskor för en ökning på 31,5 använda AOH.

7 7 (15) VO akutsjukvård och internmed 4,6 VO infektionssjukdomar 0,2 VO ortopedi 3,9 VO Intensiv- o Periop. Vård 0,9 VO barnkirurgi o neonatalvård -0,5 VO barnmedicin 0,6 VO kvinnosjukvård 2,3 VO specialiserad kirurgi -1,6 VO endokri, hud, reprod, ögon -0,7 VO hjärt- och lungmedicin -0,1 VO thorax och kärl -0,4 VO neurologi o rehabmedicin 0,7 VO njurmed reuma o gastro 13,7 VO neurokirurgi 1,2 Divisionsgemensamt div 3-0,3 VO kirurgi och gastroenterologi 2,8 VO hematologi onkologi strålnf -0,5 VO bild och funktion 7,5 VO urologi 0,8 Divisionsgemensamt div 4-1,1 Division 5 5,3 VO geriatrik 1,3 VO minnesverksamheten 0,6 VO smärtrehab -0,9 Projekt o Fondbidrag -2,7 Förvaltningsgemensamma staber -6,1 Totalt 31,5 Ökningen på 13,7 inom VO njurmedicin, reumatologi och gastroenterologi förklaras huvudsakligen av övertag av dialysverksamhet enligt uppdrag Ökningen inom VO bild- och funktion är främst inom MR-verksamheten och en effekt av medveten uppbemanning och kösatsningar för att förbättra tillgängligheten. I jämförelse mellan och ökar antalet sjuksköterskor med 360. Cirka 160 av dessa var teamledare (som redovisades inom ledning/administration) som blivit omkodade till sjuksköterska. Hälsovalet står för 88 av ökningen av sjuksköterskor. Resten av ökningen förklaras främst av den uppbemanning som övergången till två helger av fem innebär. Fullt genomfört innebär detta en ökning med 127 sjuksköterskor. Tandvårdsarbete (+1,2) Ökningen inom tandvårdsarbete ligger främst inom VO specialiserad kirurgis käkkirurgiska verksamhet: Assistenttandläkare 1,2 Ortodontiassistent -0,2 Sjukhustandläkare 0,0 Tandläkare-ST 1,4 Tandläkare allm tandv -0,2 Tandsköt m spec funkt -2,9 Tandsköterska 1,8 Tandtekn med spec funkt 0,0 Övertandläkare 0,0 Totalt 1,2 I jämförelse mellan och ökar gruppen tandvårdsarbete med 16,3 pga av centraliseringen av käkkirurgisk verksamhet i Skåne till SUS. Undersköterska/Skötare (+143,7) Av ökningen inom gruppen undersköterska står slutenvården för 93,2 av ökningen använda AOH mot samma period 2015.

8 8 (15) Barnsköterska -2,3 Sjukvårdsbiträde 7,5 Skötare 0,4 Undersköt lab verks 0,0 Undersköt mott -0,2 Undersköt spec funkt 2,4 Undersköt vård-spec avd 86,0 xundersköt akutmed -0,6 Totalt 93,2 Fördelat per verksamhetsområde: VO akutsjukvård och internmed 19,8 VO infektionssjukdomar 3,9 VO ortopedi 1,6 VO barnkirurgi o neonatalvård 19,3 VO barnmedicin 0,2 VO kvinnosjukvård 11,9 VO specialiserad kirurgi -0,6 VO endokri, hud, reprod, ögon 0,1 VO hjärt- och lungmedicin 0,0 VO thorax och kärl 8,1 VO neurologi o rehabmedicin 10,9 VO njurmed reuma o gastro 1,4 VO neurokirurgi -2,8 VO kirurgi och gastroenterologi 11,6 VO hematologi onkologi strålnf 3,6 VO urologi 0,6 VO geriatrik 0,9 VE äldresjukvård 2,6 Totalt 93,2 Störst ökningar inom VO akutsjukvård och internmedicin (+19,8), VO barnkirurgi och neonatalvård (+19,3), VO kvinnosjukvård (+11,9), VO kirurgi och gastro (+11,6) och VO neurologi och rehab (+10,9). Ökningen inom VO akutsjukvård och internmedicin ligger övervägande på medicinsk akutvårdsavdelning (+16,3). Inom VO barnkirurgi och neonatalvård är det huvudsakligen neonatalvården som uppbemannats (+10,8). Se även stycket nedan om Utökning inom slutenvården. Övrig sjukhusverksamhet står för en ökning på 52,7 använda AOH. Barnsköterska 0,8 Fotvårdsspecialist 0,1 Röntgenbiträde -0,4 Sjukvårdsbiträde 11,2 Skötare 0,2 Skötare mottagning 0,5 Undersköt mott 11,5 Undersköt spec funkt -3,4 Undersköt vård-spec avd 32,9 xusk mottagn akutmed -0,6 Totalt 52,7 Inom denna grupp finns förutom undersköterskor även en viss ökning inom gruppen sjukvårdsbiträde.

9 9 (15) VO akutsjukvård och internmed 23,5 VO infektionssjukdomar -0,4 VO ortopedi 1,9 VO Intensiv- o Periop. Vård 5,2 VO barnkirurgi o neonatalvård 1,5 VO barnmedicin 2,4 VO kvinnosjukvård 1,2 VO specialiserad kirurgi 3,7 VO endokri, hud, reprod, ögon -0,7 VO hjärt- och lungmedicin 0,0 VO thorax och kärl 0,0 VO neurologi o rehabmedicin -0,1 VO njurmed reuma o gastro 1,8 VO neurokirurgi -0,3 VO kirurgi och gastroenterologi 2,9 VO hematologi onkologi strålnf 2,1 VO bild och funktion 7,2 VO urologi 1,2 Division 5 0,7 VO minnesverksamheten -1,1 VO smärtrehab -0,7 Projekt o Fondbidrag -0,7 Förvaltningsgemensamma staber 1,3 Totalt 52,7 Ökningen är störst inom VO akutsjukvård och intermedicin (+23,5) och VO bildoch funktion (+7,2). I jämförelse mellan och ökar gruppen undersköterskor med 352,1. Ökningen är till stor del en effekt av införandet av två helger av fem. Övrig personal (+9,8) Inom gruppen övrig personal ligger ökningarna övervägande på klinisk lärare (+7,0) och köksbiträden (+3,6). I jämförelse mellan och ökar gruppen övrig personal med 11,4.

10 10 (15) Övrig Vård/Rehab/Social (+29,4) Fysioterapeut 17,9 Sjukhusfysiker 6,8 Dietist 6,1 Psykolog.legitimerad 4,2 Arbetsterapeut 3,6 Sjukhuskemist 1,3 Assistent sjukvård 0,5 Badinstruktör 0,5 Perfusionist 0,4 Optiker 0,3 Receptarie 0,2 Yrkeshygieniker 0,1 Mikrobiolog 0,1 Instruktör 0,1 Chefsfarmaceut 0,1 xchefkurator 0,1 Genetisk vägledare 0,0 Chefpsykolog 0,0 Arbetsterapibiträde -0,1 Logoped -0,3 Sonograf -0,3 Psykolog PTP -0,3 Psykoterapeut -0,3 xutvecklingssamordnare -0,3 Biomedicinare -0,7 Kurator -0,9 Laboratoriebiträde -0,9 Sjukhusgenetiker -1,0 Sjukgymnast -1,3 Audionom -2,2 Apotekare -4,3 Totalt 29,4 Störst ökningar ligger inom fysioterapeuter (+17,9), sjukhusfysiker (+6,8) och dietist (+6,1). I jämförelse mellan och ökar gruppen övrig vård/rehab/social med 135,4. Den stora ökningen sker inom primärvården som ökar med 84 heltider främst inom fysioterapeuter och genom övertagande av BHVpsykologer. Utökning inom slutenvården Sett över perioden ökar sjuksköterskor med 360 sysselsättningsgrader och undersköterskor med 352 sysselsättningsgrader. Stora delar av detta härrör sig till slutenvården. Av ökningen i använda AOH mellan 2015 och 2016 står slutenvården för 132,8 av 301,7. Ledning / Administration 3,1 Läkare -0,2 Medicinsk sekreterare 1,6 Sjuksköterska 19,6 Undersköterska / Skötare 93,2 Övrig personal 4,0 Övrig Vård / Rehab / Social 11,5 Totalt 132,8

11 11 (15) Detta förklaras framför allt av återgång till ett schema med glesare helgtjänstgöring inom slutenvården. Fullt infört innebär det en ökning med 234 personer, varav 127 sjuksköterskor, 89 undersköterskor och 18 barnmorskor (kodas inom gruppen sjuksköterskor). Två helger av fem är en viktig orsak till personalökningen inom dessa grupper. Uppskattningsvis 40 % av total effekt ligger under En sekundär förklaring till ökningen inom slutenvården är uppbemanning för att skapa en förbättrad arbetsmiljö med grundbemanning motsvarande överenskomna bemanningsnormer. Exempel på ökad bemanning är inom förlossningssjukvården enligt beslut från regiondirektören. För vissa avdelningar beror personalutvecklingen också på en nödvändig ökning av nattbemanningen. Arbetet med förändrad kompetensmix syns också i att verksamheterna anställer många undersköterskor för att delvis kompensera för sjuksköterskebristen. Antalet undersköterskor är därmed den yrkeskategori som ökar mest för perioden. På flera vårdavdelningar innebär detta att arbetsuppgifter förskjutits från sjuksköterskor till undersköterskor vilket till stor del är en avsedd effekt av genomlysning av arbetsprocesser. En övergång till glesare helgbemanning innebär att antalet anställda och använda AOH ökar, samtidigt som vårdkapaciteten ökar bara måttligt. Detta eftersom en glesare helgbemanning inte ökar antalet disponibla vårdplatser. Flera verksamhetsområden rapporterar en ökad vårdtyngd på avdelningarna och en utglesning av helgtjänstgöringen i kombination med viss förtätning av bemanningen, framförallt på natten, har varit nödvändig för att förbättra patientsäkerheten för patienterna och arbetsmiljön för vårdpersonalen. Personalomsättningen har varit och är hög och främst unga orutinerade sjuksköterskor känner sig inte helt trygga i nuvarande arbetsmiljö vilket också påverkar schemaläggningen med krav på högre bemanningstal åtminstone under en övergångsperiod med många nyrekryterade sjuksköterskor. Beskrivningen för SUS som helhet vad gäller utvecklingen av antal AOH och dess orsaker är i princip giltig för samtliga divisioner. Dock finns stora variationer mellan olika verksamhetsområden inom divisionerna och även mellan olika vårdavdelningar inom samma verksamhetsområde. Den upplevda vårdtyngden spelar stor roll för personalomsättningen och då erfarna sjuksköterskor lämnar sina anställningar riskerar enheten att hamna i en negativ spiral med för stor andel orutinerade medarbetare i kombination med hård arbetsbelastning och mycket sjuka och vårdkrävande patienter. Några vårdavdelningar befinner sig i den här negativa situationen och försöker med flera olika och långsiktigt hållbara förändringar långsamt förflytta sig mot en bättre situation. Flera verksamheter planerar med den bättre bemanningen öppna upp stängda vårdplatser. Verksamheterna lyfter fram fler positiva effekter av att antalet AOH har ökat. Ökat antal sökande till tjänster Många verksamheter upplever det lättare att rekrytera vilket skapar en bättra stabilitet och ett lugn för de redan anställda. Det har också lett till att SUS varumärke har stärkts vilket också underlättar vid rekrytering.

12 12 (15) Personalomsättningen minskar Det är tydligt inom flera verksamhetsområden att personalomsättningen minskar till följd av att det blivit en stabilare bemanning Förbättrad arbetsmiljö nöjdare medarbetare, vissa verksamheter ser en stabilisering eller minskning av sjukfrånvaron Många verksamheter har aktivt arbetat med en ändrad kompetensmix. Flera verksamheter ser att detta på sikt ska öka antal öppna vårdplatser. Har också lett till ökat patientnära arbete. Servicevärdar lyfts fram som positivt för att förenkla rätt komptensmix. Verksamheterna lyfter också fram införandet av enhetsansvarig läkare som något mycket positivt. Personalutveckling vårdval SUS vårdval ökar totalt sett mellan åren med 13,4 använda AOH. Denna ökning är finansierad med intäkter via ackrediteringsvillkoren och SUS vårdval är i ekonomisk balans. Ledning / Administration 3,2 Läkare 4,1 Medicinsk sekreterare 1,2 Sjuksköterska -0,3 Tandvårdsarbete -1,2 Undersköterska / Skötare 3,4 Övrig personal 0,4 Övrig Vård / Rehab / Social 2,5 Totalt 13,4 Ökningen fördelas mellan ögon vårdval (+8,0) och hud vårdval (+9,1). Den ackrediterade barntandvården och vårdval katarakt minskar något, men i dessa siffror kan ligga viss eftersläpning av ombemaning. VO specialiserad kirurgi -1,0 VO ögon vårdval 8,0 VO hud vårdval 9,1 VO ögon katarakt vårdval -2,7 Totalt 13,4 Personalutveckling hälsoval SUS hälsoval ökar mellan åren med 7,5 använd AOH (exkl ALF och Regional FoUU). Framtagna ekonomiska handlingsplaner beskriver att personalen framöver ska minska för att nå en ekonomi i balans. Ledning / Administration 18,5 Läkare 2,4 Medicinsk sekreterare -10,5 Sjuksköterska -5,3 Undersköterska / Skötare -5,0 Övrig personal -1,0 Övrig Vård / Rehab / Social 8,5 Totalt 7,5

13 13 (15) Ökning ses främst inom ledning/administration (+18,5), medan medicinska sekreterare minskar (-10,5). Enhetschef HoS 14,4 Verksamhetschef HoS 2,5 Receptionist 2,3 Enhetschef HoS Läkare 1,2 Hälso och sjukvårdsstrat 0,7 Enhetschef adm 0,4 Administratör IT 0,3 Handläggare hälsa 0,2 Verksamhetscontroller 0,1 Teamledare HoS 0,0 Enhetschef annan 0,0 Divisionschef 0,0 Utredare 0,0 Handläggare/verksamhet -0,3 Administratör verks -0,6 Enhetschef rehab -0,9 Utvecklare -0,9 Chefssekreterare -0,9 Totalt 18,5 Ökningen inom ledning/administration inom hälsovalet består huvudsakligen av nya chefer på vårdcentralerna (enhetschef HoS +14,4, verksamhetschefer HoS +2,5, enhetschef HoS läkare +1,2). Detta är en medveten följd av en nödvändig omorganisation inom SUS hälsoval. Det skapar mindre och hanterbara kontrollspann antal medarbetare per chef och bättre förutsättningar för samarbete mellan hälsovalet och sjukhusvården. Varför har antalet chefer och administratörer ökat? Uttryckt som antal anställda sysselsättningsgrad har ledning och administration minskat på SUS med 26,5 eller 2,2 % mellan och Analysstörande är minskningen inom gruppen ledningsarbete (-167). I SUS nya organisationsstruktur försvann under rollen som teamledare. Den personal som tidigare haft befattningen teamledare har antingen blivit enhetschefer eller kodats om till sjuksköterska. Detta återfinns i statistiken som en minskning inom gruppen ledning/administration och en ökning inom sjuksköterskor med ca 160 anställda. Personalökningen under det senaste året har tre huvudsakliga förklaringar. Den största ökningen står för personal som helt eller delvis ersätter medicinska sekreterare med administrativa uppgifter (administratör verksamhet +18,9 AOH och receptionist+8,7 AOH). En mer enhetlig chefsstruktur med färre medarbetare per chef (främst inom hälsovalet och VO intensiv- och perioperativ vård) ökar antalet enhetschefer och sektionschefer (enhetschefer HoS +39,3, enhetschef HoS läkare +6,8, teamledare HoS -25,5). Detta är personal som kvarstår till del inom produktionen. Koordinatorerna ökar med 6,8, och detta är huvudsakligen koordinatorer för cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp eller för forskningsverksamheten.

14 14 (15) Produktion och tillgänglighet Det går inte att se ett rätlinjigt samband i statistiken mellan ökad personal och ökad produktion eller förbättrad tillgänglighet. Del av förklaringen till det är resonemanget kring effekt av två helger av fem ovan. En övergång till glesare helgbemanning innebär att personalen ökar, men att produktionskapaciteten bara ökar måttligt. Glesare helgbemanning innebär däremot andra fördelar som leder till att slutenvården blir en mer attraktiv arbetsplats. Andra förklaringar till ett bristande samband är bredvidgång och en förändrad ledningsstruktur. På vissa verksamheter är kopplingen tydligare. Inom VO bild- och funktion ser vi att ökad personal bidragit till en kraftigt ökande produktion och kortade väntetider inom främst MR, CT och PET-CT. SUS medverkar löpande i jämförande analyser mellan landets universitetssjukhus och använder detta som en viktig input i arbetet med att öka produktiviteten. Den senaste jämförelsen mellan landets universitetssjukhus genomförd av McKinsey för perioden visade bl.a. att under perioden ökade SUS personalkostnader minst av alla universitetssjukhus. SUS personalkostnader ökade under perioden med 1,9 % per år, genomsnitt för det övriga sjukhusen var 5,0 %. Differensen motsvarade ca 540 mkr, d.v.s. om SUS personalkostnader hade ökat lika mycket som genomsnittet för övriga universitetssjukhus hade SUS personalkostnader 2014 varit drygt 500 mkr högre än vad de faktiskt var. Arbetsproduktiviteten var 2014 väsentligt högre vid SUS än vid de övriga universitetssjukhusen. Som exempel kan nämnas att SUS medarbetare under 2014 tillhandahöll 22,5 DRG-poäng per medarbetare uttryckt om heltid (HTE=heltidsekvivalent). Genomsnittet för de övriga sjukhusen var 19,0 DRG per HTE. Differensen var således 3,5 DRG/HTE vilket motsvarar ca HTE. Det betyder att för att SUS medarbetare skulle ha tillhandahållit lika många DRGpoäng per HTE som genomsnittet av de övriga sjukhusen hade SUS 2014 behövt ha ca fler anställda omräknade till heltider (ca fler personer) än vad som faktiskt var. Kvaliteten vid SUS var jämförbar med de övriga universitetssjukhusen. De minskade vårdvolymerna och den höga arbetsproduktiviteten har lett till långa väntetider och brister i arbetsmiljön.

15 15 (15) Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal på SUS är koncentrerade till ett mindre antal verksamheter. Verksamhet (mkr) 2015 apr 15 apr 16 VO primärvården 46,7 12,2 11,2 VO akutsjukvård och internmed 39,1 7,0 12,3 VO kirurgi och gastroenterologi 8,9 1,7 4,2 VO ortopedi 7,5 0,6 3,4 VO neurologi o rehabmedicin 6,7 1,9 2,5 VO thorax och kärl 6,2 1,5 1,4 VO hjärt och lungmedicin 5,4 0,6 2,2 Övriga 15,1 3,5 5,0 Totaler 135,5 29,0 42,2 Av dessa kostnader svarar inhyrning av läkare för knappt hälften (17 mkr hittills i år), och används nästan uteslutande inom primärvården och VO akutsjukvård och internmedicin. Ingen av dessa verksamheter kan upprätthållas utan denna läkarresurs. Verksamheterna arbetar för att rekrytera mer permanenta lösningar för dessa hyrläkare och har de senaste månaderna något reducerats. Mellan åren har kostnaden för inhyrda läkare ökat med 1,1 mkr. Akutsjukvården ökar för perioden sina egna läkare, men ökningen ligger huvudsakligen inom underläkare ej leg (+7,6). För specialistkompetenta läkare finns fortfarande luckor som i nuläget behöver fyllas av bemanningsföretag. Inom primärvården ökar främst antalet underläkare leg ST, men distriktsläkare och specialistläkare minskar. Sammantaget innebär det en kompetensförlust som kompenseras för med bemanningsföretag. Distriktsläkare -2,8 Specialistläkare -3,1 Specialistläkare ST -2,4 Underläkare AT -1,1 Underläkare ej leg 1,5 Underläkare leg 2,7 Underläkare leg ST 7,7 Underläkare spec komp -0,1 Överläkare 0,0 Totalt 2,4 Årets ökningar i kostnader för inhyrd personal är övervägande för inhyrda sjuksköterskor till slutenvården (+9,4 mkr) och till akutmottagningarna (+3,4 mkr). Akutsjukvården har ökat sjuksköterskor med 4,2 använda AOH under året, men kostnaderna för inhyrd personal ökar samtidigt med 3,3 mkr. Ökningarna av inhyrda sjuksköterskor på övriga verksamheter syftar till att hålla vårdplatser öppna.