Månadssammanställning: januari februari 2017

Transkript

1 Månadssammanställning: januari februari 2017 Skånes universitetssjukvård Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Kvalitet Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Prognostiserad budgetavvikelse helår 500 mkr, vilket är en försämring med 50 mkr från senaste prognos. Minskade kostnader för bemanningsföretag, och ökningstakten på använd personal minskar något. Förbättrad tillgänglighet till besök, operation/åtgärd och CT. Arbete planeras för att utveckla MR flöden. Ingen produktionsstatistik finns att kommentera i februaribokslutet. SUS kvalitetsarbete och standardiserade vårdförlopp motverkar en ojämlik vård, men mer arbete kvarstår. Resultat per område Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan feb Helår 2017 Helår Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Totalt resultat 93,5 4,5 88,9 18,8 481,2 500,0 Resultaträkning (mkr) Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Hälsoval 10,5 3,6 14,0 18,8 0,0 18,8 Vårdval Hudsjukvård 0,5 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ögonsjukvård 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Vårdval Grå starr 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ackr barntandvård 0,1 0,2 0,1 0,8 0,0 0,8

2 Ingångsläge Finansieringen täcker i stort kostnadsökningarna Underskottet på drygt 470 mkr 2016 ryms inte inom erhållen finansiering. Hälsovalets ackrediteringsvillkor ser ut att innebära ytterligare utmaningar för att nå en ekonomi i balans. Resultat Förvaltningens resultat för januari februari blev 93,5 mkr, varav 82,8 mkr inom anslagsfinansierad verksamhet, 0,2 mkr inom vårdvalen och 10,5 mkr inom hälsovalet. Förvaltningsresultat var 10,2 mkr sämre än resultatet motsvarande period Förvaltningens ackumulerade budgetavvikelse efter februari är 88,9 mkr, vilket innebär en avvikelse för februari månad enskilt på 49,8 mkr. Det är relativt små avvikelser mot budget på intäktssidan totalt sett. Inom raden försäljning av verksamhet, som i huvudsak består av försäljning av hälso och sjukvård inklusive hälsoval och vårdval, finns det dock avvikelser på de olika intäktsslagen. Intäkterna för asylvård har nästan halverats jämfört med 2016 och är ca 13 mkr lägre än budget för januari februari. Försäljning av vård till andra landsting och huvudmän har emellertid ökat och är ca 10 mkr över budget. Hälsovalsersättningen hittills i år baseras till stor del på uppbokningar och preliminära bedömningar, vilket gör utfallet svåranalyserat. Personalkostnaderna överskred budget med ca 48 mkr, främst orsakat av den ekonomiska obalans förvaltningen tog med sig från Kostnaderna för inhyrd personal överskrider också budget, men har minskat jämfört med Kostnaderna förväntas minska ytterligare framöver allteftersom arbetet med utfasning av bemanningsföretag får effekt. För köp av verksamhet noteras utfall i nivå med budget. Från och med 2017 har SUS övertagit kostnadsansvaret, som tidigare låg hos HSN, för köp av högspecialiserad vård hos andra landsting/huvudmän och SUS erhöll tillkommande finansiering om 36 mkr för detta uppdrag. I februari bokade HSN upp en kostnad mot SUS på 6 mkr, vilket motsvarar periodens finansiering. Vad den slutliga kostnaden blir och om denna ryms inom finansieringen är osäkert. SUS har inte fått någon specifikation från HSN hur finansieringen beräknats. Läkemedelskostnaderna ryms än så länge inom budget. En hög kostnadsutveckling inom onkologin från oktober 2016 och framåt, bl.a. avseende bröstcancerläkemedel, innebär dock ett befarat budgetöverskridande för hela 2017 på 25 mkr. Budgetöverskridandet inom raden material och tjänster avser främst sjukvårdsartiklar och tekniska hjälpmedel. Raden övriga omkostnader belastas bl.a. av ej beslutsattesterade fakturor, där kostnaden kan komma att överföras till en annan resultatrad när fakturorna har slutkonterats. Det är därför svårt att analysera avvikelsen på denna resultatrad i nuläget. Avskrivningar och finansiella kostnader avviker positivt mot budget i perioden, men flera större investeringsobjekt inom bild och funktionsmedicin och nya sjukhusområdet Malmö förväntas öka kostnaderna framöver. Bruttokostnadsutvecklingen totalt är 5,4 %, vilket är oförändrat jämfört med utvecklingen efter januari. SUS finansiering 2017 medger en kostnadsutveckling på enbart 0,1 % mellan 2016 och Kostnaderna mot övriga förvaltningar inom Region Skåne har ökat med 7,9 %. T.ex. har kostnaderna för lokalhyror ökat med ca 9 % mellan åren. Kostnaderna för servicemedarbetare/servicevärdar ingår i utfall 2017 medan de inte fanns med januari februari 2016, vilket också påverkar ökningstakten mellan åren. Prognos SUS prognosticerar ett resultat 2017 på 481,2 mkr, d.v.s. 500 mkr sämre än budget. Prognosen har försämrats med 50 mkr jämfört med januari, varav 18,8 mkr avser hälsovalet. Följande prognosförändringar har gjorts: Intäktsprognosen har förbättrats med 8,95 mkr till följd av tilläggsfinansiering från HSN avseende jämlik demensvård, uppdrag lungmedicin och uppdrag dyskalkyli Kostnadsprognosen för rekvisitionsläkemedel har försämrats med 25 mkr p.g.a. befarat överskridande inom onkologin Kostnadsprognosen för sjukvårdsmaterial har försämrats med 24,1 mkr. Kostnadsprognosen för omkostnaderna i övrigt har försämrats med 13 mkr, bl.a. för externt köp av lab/röntgentjänster Kostnadsprognosen för lokalhyror har förbättrats med 3,1 mkr p.g.a. lämnade lokaler i Malmö Nya arbetstidsmått inom Vårdförbundets avtalsområde ska införas i Region Skåne senast De nya arbetstidsmåtten beräknas kosta 70 mkr på helårsbasis för Region Skåne totalt och mkr för SUS. Denna tillkommande kostnad har inte beaktats i SUS prognos. Åtgärder för ekonomi i balans För att komma i ekonomisk balans arbetar SUS med åtgärder på två nivåer: Förvaltningsövergripande kostnadsreducerande åtgärder. Verksamhetsspecifika ekonomiska handlingsplaner. Vid Sjukvårdsnämnd SUS fattades beslut om ett antal åtgärder för att långsiktigt sänka kostnadsutvecklingen vid SUS. Realiseringen av dessa åtgärder kommer vara ett viktigt arbete för SUS ledning under Därutöver ska SUS verksamheter upprätta handlingsplaner som under innevarande år medger att det ekonomiska resultatet är i balans med budgeten. Upprättande av handlingsplaner görs och följs upp löpande under året. Utgångspunkten för bedömning av behovet av handlingsplan är den helårsprognos som verksamheten upprättar månadsvis. Är helårsprognosen större än verksamhetens budget skall handlingsplan för underskottet presenteras om inga andra beslut är tagna.

3 Medarbetare samt inhyrd personal Antal anställda utveckling per månad Inhyrd personal kostnad (mkr) Antal anställda omräknat till heltid per heltid och årets sjukfrånvaro AOH Använd= Anställda Omräkande till Heltider utifrån respektive anställning, exklusive frånvaro inklusive mertid. Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd A Avvikelse volymer # % # % # % Ledning / Administration 1 022,6 996,1 26,5 2,7% 1,34 1,41 0,07 4,6% Anställd 293,8 2,3% Läkare 1 806, ,8 18,2 1,0% 0,89 0,84 0,05 5,9% Sjuk 32,5 3,9% Medicinsk sekreterare 680,9 680,2 0,7 0,1% 2,50 2,67 0,18 6,6% TjLedigLö 9,2 5,6% Sjuksköterska 3 462, ,5 84,7 2,5% 1,89 1,84 0,04 2,4% TjLedigEjl 22,4 1,4% Tandvårdsarbete 36,5 39,5 3,0 7,6% 4,06 2,37 1,68 71,0% Komp 1,5 4,3% Undersköterska / Skötare 2 264, ,8 142,1 6,7% 2,89 2,82 0,06 2,2% Jkomp 1,6 0,8% Övrig personal 118,0 129,2 11,2 8,7% 2,05 1,30 0,76 58,4% Sem 4,0 0,6% Övrig Vård / Rehab / Social 682,9 655,7 27,3 4,2% 1,72 1,64 0,08 4,9% MerÖtid 4,0 2,7% ArbJourB 19,6 9,9% TimLön 27,2 11,0% Använd 285,2 2,9% Summa , ,9 285,2 2,8% 1,92 1,88 0,04 2,33% Kostnaden för bemanningsföretag var totalt sett 3,5 miljoner kr lägre januari februari 2017 än samma period Kostnaden minskade med 3,6 mkr för sjuksköterskor och med 250 tkr för läkare, medan kostnaden för övriga kategorier ökade med 400 tkr. Inhyrningen av läkare har dock ökat med ca 200 tkr inom hälsovalet. Division 1 har minskat inhyrningen av sjuksköterskor med ca 1,5 mkr, främst inom ortopedi och akutsjukvård och internmedicin. Division 3 har minskat sin inhyrning av sjuksköterskor med ca 1,2 mkr och division 4 med ca 900 tkr. Utfasning på SUS av inhyrd personal från bemanningsföretag omfattar i ett första steg sjuksköterskor dagtid inom sluten och öppenvård, sjukhus och primärvård. Antalet AOH använda januari 2017 var 285 fler än januari 2016, vilket motsvarar en ökning på 2,8 %. Sjukhusdelen av SUS ökade med 313 medan hälsovalet minskade med 28. De huvudgrupper som ökade mest var undersköterska/skötare med 6,7 %, övrig vård/rehab/social med 4,2 % och ledning/administration med 2,7 %. Inom gruppen övrig vård/rehab/social är det antalet arbetsterapeuter, audionomer, dietister och psykologer som ökar. Inom gruppen ledning/administration har administratör verksamhet ökat med 19,1, enhetschef hälso och sjukvård med 6,7, verksamhetschef hälso och sjukvård med 6,8. Övriga kategorier inom gruppen har netto minskat med 6,1. Antalet anställda var 204 fler i februari än samma månad året innan. Motsvarande jämförelse per januari var 306 fler anställda. Genomsnittlig sjukfrånvaro per anställd var 1,92 dagar, att jämföra med 1,88 dagar året innan. Det var främst korttidsfrånvaron (1 14 dagar) som ökade, från 0,63 dagar till 0,69 dagar. Det är främst division 2 och 5 som ökat sin korttidsfrånvaro. Sjukfrånvaron senaste året (rullande 12) på 20,9 dagar är i princip oförändrat jämfört med förgående mätning. SUS har startat rehabråd och planen är att starta upp 10 grupper per ort i Lund/Malmö. Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (rullande 12)

4 Tillgänglighet Andel till besök och operation/åtgärd inom 90 dagar Tillgängligheten till besök är 76,6 %, vilket är 3,5 % bättre än samma månad föregående år och 2,1 % bättre än i januari. Över tolv månader har antalet väntande till besök minskat från till patienter. Tillgängligheten till operation/åtgärd är 57,4 %, vilket är 3,9 % bättre än samma månad föregående år och i stort oförändrat jämfört med januari. Över tolv månader har antalet väntande till operation/åtgärd minskat från till patienter. Antalet väntande längre än 365 dagar har kraftigt ökat sista året. De sex verksamheter som hade flest väntande fick under januari februari till uppgift att gå igenom samtliga patienter, åtgärda och kommentera anledningen till att de väntat länge. Som en fortsättning planeras en utbildning under våren, där dessa sex verksamheter ska delta i en pilot. Det behöver säkerställas att chefer och medarbetare har både kunskap om och avsatt tid för att kontinuerligt hålla väntelistor aktuella. Ett skriftligt uppdrag behövs från verksamhetschef till medarbetare som ansvarar för kvalitetssäkring av väntande patienter och rapportering av väntetidsuppgifter till nationell och lokal uppföljning. Förslag till sådant uppdrag har tagits fram. Verksamheterna kommer att få information, stöd och utbildning utifrån framtagen regional manual för kvalitetssäkring av flödesmodellen. Andel väntande till magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och PET CT inom 30 dagar Tillgängligheten visar en fortsatt positiv utveckling. Tillgängligheten inom 30 dagar är är 69,7 %, att jämföra med 48,1 % samma månad föregående år och65,3 % i januari. Antalet väntande har under tolv månader minskat från till MR tillgängligheten är på 33,9 % och kräver ytterligare arbete. Positivt är att totalt antal väntande nu går i rätt riktning, Efter januari var antalet väntande och en månad senare ligger vi på VO bild och funktionsmedicin kommer att göra en flödesanalys kring MR med hjälp av Siemens under våren, och detta kommer ligga till grund för fortsatt effektiviseringsarbete. Andel genomförda återbesök inom måldatum PET CT tillgängligheten är under kontroll (94,4 %) trots att förvaltningen nu byter PET CT apparater enligt fastställd utvecklingsplan. Verksamheten arbetar med förskjuten arbetstid för att hålla uppe tillgängligheten under perioden då antalet apparater blir färre. Måttet för uppföljning av återbesök har ändrats i år från planerade till genomförda. I den utbildningsinsats som beskrivs under stycket "andel till besök och operation/åtgärd inom 90 dagar" ingår kvalitetssäkring av återbesök, som ett första steg i att kunna öka andelen genomförda inom måldatum. Produktion

5 Kvalitet Kvalitetstema jämlik vård Beskriv om och hur ni arbetar med att identifiera medicinskt omotiverade skillnader i verksamheten utifrån t.ex. kön, ålder och geografi. SUS omfattande kvalitetsarbete som bedrivs utifrån internationella och nationella standarder är avgörande för att skapa en jämlik vård oavsett bakgrund och förutsättningar hos patienten. SUS arbetar med standardiserade vårdförlopp alla ska oavsett kön, ålder, geografi mm få vård med samma höga kvalitet. SUS medverkar i ett 100 tal kvalitetsregister, i dessa finns stora datamängder som kan användas för att göra vården mer jämlik. SUS kliniska forskningsverksamhet ägnas ofta åt skillnader i befolkningens behov av sjukvård och specifika patientgruppers olika förutsättningar. När det gäller det kliniska arbetet har det i lägre grad ägnats åt omotiverade skillnader i vården. Professionell kunskap behöver kombineras med förbättringskunskap. För att åstadkomma en mer jämlik vård behövs genomförs ett stort antal aktiviteter för att utveckla värdegrundsfrågorna inom förvaltningen. En överväldigande del av SUS patienter upplever sig ha blivit respektfullt bemötta av medarbetarna. I NPE uppgav 94 % av svarande som varit inlagda på någon vårdavdelning på SUS våren 2016, att de bemötts med respekt oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För öppenvårdens svarande var motsvarande resultat 96 %. SUS har nu gjort en inventering av verksamheternas arbete med att identifiera omotiverade skillnader i den utförda vården. Visar stor variation från systematiskt arbete till verksamheter som inte alls arbetar med frågan. De verksamhetsmässiga analyser som förvaltningarna kan göra rör främst indikatorerna kön och ålder. Förvaltningarna ska inte registrera indikatorer som etnicitet, socioekonomisk status och sexuell läggning (PUL). Förvaltningarna är där beroende av koncernens epidemiologiska expertis. Att arbeta med analyser av behov utifrån identifierade skillnader är ett av områdena i SUS verksamhetsplan Vad skulle ge er större möjligheter att på ett systematiskt sätt identifiera och motverka ojämlik vård. 1.Stöd av epidemiolog/statistiker för att ta fram och analysera data. 2.Mer stöd/resurs till det omfattande arbetet med kvalitetsregister (registrering, ta ut data, analys, förbättring) Med för låg registreringsgrad blir resultaten inte valida o jämförelser osäkra. 3.Regionalt grepp kring förbättringsarbetet (enl strategin) Ledarutveckling/Medarbetarutveckling. Att inom förbättringsarbetet t ex i befintliga förbättringsledarutbildningar och andra program, lägga fokus på jämlik vård och hur jag som ledare och medarbetare kan arbeta så att förutsättningarna för att ge en jämlik vård ökar. 4.Fortsatt arbete med personcentrerad vård, värdegrund och etik. 5.Tillgodose barns och ungas rätt till god vård. (Finns mkt kompetens inom SUS, denna behöver spridas i förvaltningen) 6.Använda metoder för att inhämta de mest sjuka/utsatta patienternas synpunkter/erfarenheter. De kommer ofta inte till tals i nuvarande enkäter och undersökningar. 7.Patientinformation på nätet för de vanligast förekommande språken och också med automatisk översättningstjänst. 8.Bättre tillgång till tolk. 9.Operationskapacitet a) analys hur befintligt operationsutrymme fördelas samt b) ang hur kapaciteten behöver ökas. Båda i relation till kraven på jämlik vård. 10. Samma analys behöver göras ang vårdplatser. Tex snabbare möjlighet att erbjuda långväga patienter inläggning. Fler vårdplatser på barnklinik för bättre möjlighet att vårda barn på enhet anpassad för barn. 11.Ett regionövergripande samarbete med att Identifiera skillnader mellan förvaltningarna inom ramen för tillgänglighet vs behov. Idag ojämlik tillgänglighet utifrån geografi/bostadsort i Skåne. 12.Omotiverade skillnader ang HBTQ utbildning av medarbetare. 13.Fortsatt forskning inom området både centralt och lokalt.