Månadssammanställning

Transkript

1 Månadssammanställning 16 Skånes universitetssjukhus Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Månadstema Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Hög produktion av mer komplexa patienter ger samtidigt ökade intäkter och kostnader. Prognosen oförändrad. Fortsatt sjunkande långtidssjukfrånvaro för de flesta yrkeskategorier. Sjukfrånvaro för läkare ökar något. Tillgänglighet fortsatt bättre än föregående år till både besök (+1,4 %) och operation (+1,8 %). Antal besök inom öppenvård ökar med 2,0 %, och slutenvården ökar 1,5 % mixpoäng trots färre vårdplatser. n/a Resultat per område Ekonomi (mkr) motpart 1-3 Jan-nov Helår 2018 Utfall Budget Diff Prognos Budget Diff Totalt resultat 567,7 82,3 650,1 681,2 18,8 700,0 Resultat mkr (motpart 1-4) Utfall Budget Diff Prognos Budget Diff Hälsoval 20,5 25,4 46,0 16,2 18,8 35,0 Vårdval hudsjukvård 6,0 0,3 6,3 10,9 0,0 10,9 Vårdval ögonsjukvård 1,8 0,2 1,6 0,9 0,0 0,9 Vårdval grå starr 1,0 0,0 1,0 1,7 0,0 1,7 Vårdval ackrediterad barntandvård 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Resultaträkning (mkr) Sida 1 av 6

2 Periodresultatet januari-november är 568 mkr, vilket är 61 mkr sämre än samma period 2017 och 650 mkr sämre än budget. Förändring mot föregående år per område: Sjukhusverksamhet - 72,3 mkr Hälsoval +14,6 mkr Vårdval -3,4 mkr Totalt -61,2 mkr Intäkterna fortsätter öka, och är 124,6 mkr bättre än budgeterat, främst beroende på en högre försäljning av hälso och sjukvård till andra landsting och huvudmän samt högre bidrag från HSN. Den största ökningen av såld vård är mot Stockholms läns landsting och landstinget Östergötland, främst från verksamhetsområdena barnkirurgi och neonatalvård och thorax och kärl. I november korrigerades regional finansiering för vissa dyra läkemedel vilket för SUS innebar 9,2 mkr ökad ersättning från HSN. Överskridandet på kostnadssidan mot budget på 775 mkr beror i huvudsak på förvaltningens ekonomiska obalans från tidigare år. SUS gick in i 2018 med ett underskott på 629 mkr. Till det kan föras ett effektiviseringskrav 2018 på 1 % eller 90 mkr. Vidare tillkommer en justering i januari 2018 av personalkostnader tillhörande 2017 om 29 mkr. Tillsammans ger detta i grunden ett effektiviseringsbehov på ca 750 mkr i år. Den tillkommande finansieringen i 2018 års regionbidrag täcker inte fullt ut de beräknade kostnadsökningarna Bl.a. förväntas läkemedelskostnaderna och kostnaderna mot serviceförvaltningarna öka mer än vad SUS får finansiering för. Beslut fattas också nationellt och regionalt med förväntan om att SUS ska förändra behandlingsrutiner utan att vi får finansiering för det. Det kan till exempel handla om vårdprogram, nationella riktlinjer och nationellt ordnat införande. SUS kostnadsbudget 2018 har ett utrymme för kostnadsutveckling på 0,8 %, d.v.s. kostnaderna behöver sänkas med 113 mkr jämfört med utfallet 2017 för att nå ekonomi i balans. Bruttokostnadsutvecklingen sjönk markant under våren, men har ökat något under de senaste månaderna och är nu 5,1 %. En bidragande orsak till utvecklingen är ökad extern vård, som också genererar intäkter. Intäktsutvecklingen har successivt förbättrats de senaste månaderna, från 4,2 % efter maj till 4,8 % efter november, vilket överstiger årets budgeterade utveckling på 3,6 %. Prognos SUS prognostiserar ett resultat 2018 på 681,2 mkr (-700 mkr jmf/budget), d.v.s. ingen förändring totalt sett jämfört med föregående månad. Däremot har såväl intäkts- som kostnadsprognosen höjts med 15,7 mkr t.f.a. utfallsutvecklingen. På intäktssidan är det främst läkemedeksersättning från HSN (20 mkr) som förbättrats. På kostnadssidan har prognosen för omkostnader försämrats med 12,7 mkr, läkemedelsprognosen försämrats med 5 mkr och prognos för hyrläkare förbättrats med 2 mkr. Åtgärder för ekonomi i balans SUS verksamheter arbetar löpande med verksamhetsspecifika handlingsplaner. De verksamheter som inte har en ekonomi i balans måste ta fram handlingsplaner för att komma i balans. Handlingsplanerna uppdateras varje månad och bedömd effekt av handlingsplanerna rapporteras. Kvalitet och realism i handlingsplanerna diskuteras som en del i den löpande uppföljningen. Sammantaget finns det i nuläget verksamhetsspecifika handlingsplaner på SUS på 126 mkr, varav 114 mkr beräknas ge effekt Därutöver arbetar Sjukvårdsnämnd SUS löpande med ytterligare förvaltningsövergripande handlingsplaner för att minska kostnadsutvecklingen. Sida 2 av 6

3 Medarbetare samt inhyrd personal Uppföljning anställningsvolym (siffran vid linjen anger differens av utfall mot budget) Antalet anställda AOH är för november månad preliminärt då de medarbetare som omfattas av poängavtal saknas. I oktober månad är SUS 810 fler anställda AOH än vad budget medger. Vid jämförelse av perioden januari-oktober 2018 med samma period 2017 är SUS 177,2 fler anställda AOH och 164 fler använda AOH (korrígerat). Korrigering pga dubbelräkning av engrupp anställda. Ökningen av anställda AOH främst inom undersköterskor (+67), läkare (+67), sjuksköterska (+62), övrig vård/rehab/social (+20,5). Övrig personal minskar något, och främst gruppen ledning/administration minskar. Använda AOH (exkl forskning) ökar för sjukhusvården (+177,) centralt finansierat AT/ST (+21) och närvård (+6), medan förvaltningsgemensamma avdelningar har minskat med 17. De verksamhetsområde som ökat mest använda AOH jämfört med föregående år är VO akutsjukvård och internmed +39,9 och VO hjärt- och lungmedicin + 33,0. VO akut och intermedicin har minskat inhyrning från bemanningsföretag. De har också haft fler vårdplatser öppna under 2018 och fått ett utökat uppdrag för OMA-platser. Ökningen för VO akut och internmedicin består till största del av ökning huvudgrupp sjuksköterska +29 använda AOH. VO hjärt- och lungmedicin ökar använda AOH inom sjuksköterska 12,3 och undersköterska 10,8. De har tagit över en vårdavdelning från Thorax sedan sommaren 2018 då den varit svår att bemanna. I samband med överlämnandet har VO thorax och kärl minskat använda AOH med 10,7. Inhyrd personal från bemanningsföretag kostnad (mkr) SUS behov av att hyra in läkare minskar, och kostnaderna har minskat med 9,8 mkr jämfört med föregående år. Minskningen återfinns främst inom primärvården och VO Akut o internmedicin. Visst ökat behov inom VO Njurmedicin o reumatologi samt VO Neuro o rehab. Behovet av sjuksköterskor från bemanningsföretag har samtidigt ökat jämfört med föregående år med 7,9 mkr. Ökningar främst inom primärvård, VO Barnkirurgi, VO Njurmedicin o reumatologi, VO IPV och VO Ortopedi. SUS beställningar av medicinska sekreterare under 2018 har minskat. Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (rullande 12) Den rullande sjukfrånvaron för oktober är 19,9 snitt sjukfrånvarodagar per medarbetare, vilket kan jämföras med januari då motsvarande värde var 20,4. För jan-okt är snitt sjukfrånvarodagar 16,28, att jämföra med 16,87 föregående år, dvs en minskning med 0,59 snitt sjukfrånvarodagar. Korttidsfrånvaron ökar något, och det är långtidssjukfrånvaron över 59 dagar som minskar. Sjukfrånvaron minskar för ledning/administration, medicinska sekreterare, sjuksköterskor, tandvårdsgruppen och övrig personal. Sjukfrånvaron ökar främst inom läkargruppen, och ökar marginellt för undersköterskor. Sida 3 av 6

4 Kompetensmix inom slutenvård somatik (andel usk och övrig personal av summa ssk usk och övrig personal) I förhållande till målnivån 40/60 ligger SUS på 50,1 % i oktober månad och når därmed inte upp till målnivån på 60 %. Arbetet med kompetensmix ägs och leds av respektive verksamhetsområde då lösningarna ska finnas nära patienten. Inom SUS pågår ett aktivt arbete inom alla verksamhetsområden med att finna lösningar till nya gränsöverskridande arbetsfördelningar och arbetssätt. Måttet 40/60 följs på SUS endast upp på förvaltningsnivå då vissa enheter kan ha behov av 50 % sjuksköterska medan andra har behov av lägre andel sjuksköterska. Analys på enhetsnivå visar att ett stort antal enheter når upp till målnivån. Bemanningssvårigheter inom gruppen sjuksköterska påverkar vissa enheter. Fördelningen mellan yrkeskategorier skiljer sig även åt mellan dag, kväll och natt och här är behovet än mer varierande beroende på verksamhetsområde. Tillgänglighet Andel/antal till besök inom 90 dagar Tillgängligheten till besök inom 90 dagar är 80,4 % i oktober, vilket är 1,4 % bättre jämfört med samma månad förra året och 1,9 % bättre än i november i år. Under hösten har flera verksamheter på SUS ökat antalet mottagningspass, då utrymme funnits med anledning av minskad tillgång till operationutrymme. Särskilt stöd har getts till verksamheter för att kvalitetssäkra listan över patienter som väntar längre än ett år. Antalet väntande längre än ett år har under senaste året minskat med 74 %, från 661 i november 2017 till 170 i november Dock finns långväntare kvar inom specifika områden på grund av kapacitetsbrist i förhållande till behovet. Inom dessa områden går det inte heller att samordna patienten till snabbare vård hos annan vårdgivare: Kirurgi: bäckenbottencentrum och nedre GE. Handlingsplan finns och följs. Generellt planeras fler mottagningspass in. Sjuksköterskor har utbildats i att utföra analt ultraljud och självständigt utföra detta inom visssa patientgrupper. Under året har väntetiden minskat från två år till ett år. Ögonsjukvård: kornea är ett långvarigt problemområde. Produktionplanering görs och utbildning av kornealäkare pågår. En erfaren specialist har slutat vilket kommer att påverka tillgängligheten ytterligare. Andel till operation/åtgärd inom 90 dagar Tillgängligheten till operation eller åtgärd var 62,1 % i november, vilket är 1,8 % bättre än för ett år sedan, och 4,1 % bättre än i oktober i år. SUS arbetar kontinuerligt med att hålla vårdplatser och operationssalar öppna. Både inom regionen och i Södra sjukvårdsregionen pågår arbete för att se över och optimera kapacitet och kompetens. Regionala operationsteamet har varit behjälpliga med resurser för att operera patienter i dagkirurgi på sjukhus med lediga operationssalar och även stöttat upp med kompetenser som saknas i olika operationslag. Kösatsningar har gjorts inom specifika områden inom VO kirurgi och gastroenterologi, VO urologi, VO ortopedi och VO thorax och kärl i samverkan med VO IPV. Sida 4 av 6

5 Andel väntande till magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och PET-CT inom 30 dagar Akutpatienter på SUS får röntgen inom 24tim. Om patienten är inneliggande, och vårdplats kan bli frigjord, hanteras det som akutremiss och patienten tas om hand snarast möjligt. Ej akuta undersökningar på inneliggande patienter görs annars inom 48tim. Nedan statistik beskriver polikliniska patienter. MR Remissinflödet ökar. Bristen på röntgensjuksköterskor har varit påtaglig under en längre period, särskilt de med MR-kompetens. Verksamheten har lyckats rekrytera nyutexaminerade röntgensjuksköterskor, men det är en långsiktig process att bygga upp erforderlig kompetens. Regiongemensam MR-bokning är sjösatt och får viss effekt på regionala flöden. Datortomografi 67 % får tid inom 30 kalenderdagar. VO Bild o funktion fortsätter arbetet med att utveckla processen. PET-CT Fortsatt god tillgänglighet till undersökning. Utmaningen just nu är tid till svar, och verksamheten arbetar med att sprida kompetensen. SUS ger fortfarande stöd till den uppstartade PET-CT verksamheten i Kristianstad. Andel genomförda återbesök inom måldatum Andelen genomförda återbesök till läkare som startat med bevakning i PASiS är 28 % i november. Rapportering av både bevakade och direktbokade återbesök till läkare kommer att starta 1 januari Testapplikation som tagits fram som stöd, visar att måluppfyllelse för SUS i november är 70 % inom måldatum, när både bevakade och direktbokade återbesök ingår i underlaget. Kontinuerligt arbete pågår för att hålla bevakningar till återbesök aktuella. Att gå igenom gamla bevakningar i PASiS tar tid då det ofta handlar om stora volymer. Beslut kan behöva fattas av läkare om patienten ska ringas upp, kallas till besök eller avslutas. Sida 5 av 6

6 Produktion Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal öppenvårdsbesök ökar mellan åren med 2%. Hela ökningen Unika individer 1,2% återfinns inom gruppen övriga vårdgivare, och läkarbesök är oförändrat för SUS totalt. Ökningar av besök återfinns inom vårdval Antal besök 2,0% ögon +50%, reumatologi +35%, hjärt och lungmedicin 18%, Mixpoäng 1,3% kvinnosjukvård 11%, barnkirurgi +20% och barnmedicin 9%. (Öppenvårdsbesök justerat för för förändrad registrering på Malmö Kval brev/tel 2,1% akutmottagning, men ej korrigerat för mixpoäng eller unika individer.) Unika individer Vårdtillfällen Mixpoäng Vårddagar Medelvårdtid 2,5% 2,8% 0,4% 0,6% 1,5% 4% 3% 2% 1% 0% 1% 2% 3% Slutenvården ökar totalt med +1,5% mixpoäng, trots 32 färre disponibla akutsomatiska vårdplatser än föregående år. Sommaren har inneburit en högre slutenvårdsproduktion än 2017, men i september som enskild månad är slutenvården åter något lägre än föregående år för att åter öka något i oktober. För hela perioden är antal vårdtillfällen relativt oförändrat mot föregående år, medan antal vårddagar är fortsatt lägre pga färre vårdplatser. Detta återspeglas också i kortare medelvårdtid. Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Perioden jan okt visar oförändrat minskade besöksvolymer ( 1,1%) Antal besök 1,1% jämfört med 2017 vilket delvis kan relateras till minskat Mixpoäng 0,9% listningsunderlag. Lagen om samverkan vid utskrivning innebär utökat uppdrag vilket tar resurser i anspråk och delvis förklarar lägre volymer. Besök läkare 0,6% Vissa problem med ssk bemanningen innebär dessutom att Besök övriga 1,4% telefontillgängligheten prioriteras på bekostnad av mottagningstider. Kval brev/tel 0,3% Volymminskningen i övrigt förklaras dels av Mödrahälsovården som tappat drygt 2% i marknadsandel till 45,8 % liksom av Unika individer 0,2% Barnhälsovården som även de tappat ca 2% i marknadsandel det Antal Listade 1,7% senaste året till 67,5%. Antalet hembesök av läkare ökar och ligger fortsatt på en relativt hög nivå 2% 2% 1% 1% 0% 1% (+5,8%) medan hembesök av övrig vårdpersonal minskat ( 7,7%), ffa inom hälsovalet men även inom BHV (0 åringar). Totalt sett en ökning av antal hembesök med 0,7% där läkarhembesöken utgör drygt 62% av alla hembesök. Sida 6 av 6