Månadssammanställning: November 2017

Transkript

1 Månadssammanställning: November Skånes universitetssjukvård Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Kvalitet Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Förbättrade intäkter och marginellt sänkt kostnadsutveckling innebär en oförändrad prognos på 675 mkr. Personalökningen visar en vikande trend från +2,0 % använda AOH jan sept till +1,8% jan okt jämfört med föregående år. Tillgängligheten stärks till besök, operation/åtgärd och återbesök. Köerna till MR, CT och PET CT minskar. Oktober har inneburit markant högre produktion inom såväl primärvård som sjukhusets öppenvård och slutenvård. Malmö hänvisar de flesta månader 1 2 % av patienterna. Lund har hänvisat under 3 % utanför SUS under 5 månader. Resultat per område Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan nov Helår 2017 Helår Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Totalt resultat 506,6 77,2 583,7 18,8 656,2 675,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Hälsoval 34,9 26,0 60,9 18,8 31,2 50,0 Vårdval Hudsjukvård 1,1 0,3 0,7 0,0 0,7 0,7 Vårdval Ögonsjukvård 1,6 0,2 1,9 0,0 2,8 2,8 Vårdval Grå starr 1,8 0,0 1,8 0,0 2,3 2,3 Vårdval Ackr barntandvård 0,7 0,7 0,0 0,8 0,0 0,8 Resultaträkning (mkr) Periodresultatet januari november var 506,6 mkr, vilket var 583,7 mkr sämre än budget och 167,1 mkr sämre än samma period Budgetavvikelsen var 519,8 mkr inom den anslagsfinansierade sjukhusverksamheten, 60,9 mkr inom hälsovalet, och 3 mkr inom de övriga vårdvalen. Avvikelsen mot budget har försämrats under november månad med 48 mkr. Resultatet november månad enskilt var dock 4 mkr bättre än samma månad Intäktssidan totalt för perioden januari november avviker positivt mot budget med ca 63 mkr. Inom raden försäljning av verksamhet, som i huvudsak består av försäljning av hälso och sjukvård inklusive hälsoval och vårdval, finns det avvikelser mellan de olika intäktsslagen. Exempelvis har intäkterna för asylvård minskat jämfört med 2016 och är ca 36 mkr ( 35 %) lägre än budget. Försäljning av vård till andra landsting och huvudmän har däremot ökat och är ca 35 mkr över budget. Ökade ersättningar för läkemedelsprövningar samt AT /ST utbildning är huvudorsaker till merintäkten inom raden försäljning av varor och tjänster. Den positiva avvikelsen inom raden övriga intäkter och bidrag består i huvudsak av högre bidrag än förväntat samt att HSN s särskilda ersättning för dyra läkemedel överstiger budget. Personalkostnaderna överskred budget med ca 342 mkr, främst orsakat av den ekonomiska obalans förvaltningen tog med sig från Vidare har fler anställda 2017 jämfört med 2016 samt ökade kostnader för bl.a. övertid, stimulansersättningar och timanställda ytterligare bidragit till överskridandet. Kostnaderna för inhyrd personal totalt sett överskrider budget, men har minskat jämfört med i fjor. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor är lägre än 2016 medan kostnaderna för hyrläkare är oförändrat. Läkemedelskostnaderna överskred periodbudgeten med 6 mkr (när ändrade konteringsprinciper mellan åren beaktas). Läkemedelsrabatter på 17 mkr som avser 2016 har bidragit till att minska kostnadsutvecklingen för läkemedel. Budgetöverskridandet inom raden material och tjänster avser främst ökade kostnader för lab /röntgentjänster, sjukvårdsartiklar och tekniska hjälpmedel (insulinpumpar). Även överskridandet inom raden övriga omkostnader kan delvis förklaras av förvaltningens ingående obalans från Vidare belastas denna resultatrad av ej beslutsattesterade fakturor, där kostnaden kommer att överföras till en annan resultatrad när fakturorna har slutkonterats. Avskrivningar och finansiella kostnader avviker positivt mot budget i perioden, men flera större investeringsobjekt inom bild och funktionsmedicin och nya sjukhusområdet Malmö förväntas öka kostnaderna framöver. Bruttokostnadsutvecklingen totalt är 5,5 % under perioden januari november, vilket är oförändrat jämfört med den ackumulerade utvecklingen efter oktober. Intäktsutvecklingen totalt är 4,3 %, vilket är en förbättring med 0,2 procentenheter jämfört med oktober.

2 Prognos Åtgärder för ekonomi i balans Prognosen för 2017 är 675 mkr jämfört med budget, d.v.s. ingen förändring totalt Förvaltningens ekonomiska ingångsläge för 2017 var mycket utmanande. sett jämfört med förra månaden. Dock har vissa justeringar gjorts mellan de olika Sammantaget gick SUS in i 2017 med ett underskott på 474 mkr. Till det fördes resultatraderna i resultaträkningen. Den prognosticerade avvikelsen är 618,4 mkr ett effektiviseringskrav på 1 % eller 86 mkr. Tillsammans ger detta i grunden ett inom den anslagsfinansierade verksamheten, 50 mkr inom hälsovalet och 6,6 effektiviseringsbehov på 560 mkr. Ökade sociala avgifter hanteras inom mkr inom vårdvalen. Hälsovalsprognosen har försämrats med 10 mkr jämfört med överfinansieringen av LPIK och demografi. Fortsatt kraftigt ökade kostnader mot föregående månad och prognosen för anslagsfinansierad verksamhet har serviceförvaltningarna (120 mkr) och behov av att finansiera ökade kostnader förbättrats motsvarande. för rekvisitionsläkemedel (26 mkr) försämrar utgångsläget ytterligare. För att hantera detta ekonomiska ingångsläge arbetar förvaltningen med åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans. Åtgärderna kan kategoriseras som antingen verksamhetsspecifika handlingsplaner eller förvaltningsövergripande handlingsplaner. Tillsammans förväntas dessa sänka SUS kostnader med 249 mkr, varav 223 mkr under innevarande år. Medarbetare samt inhyrd personal Antal anställda utveckling per månad Inhyrd personal från bemanningsföretag kostnad (mkr) Hanteringen av bemanningsföretag har centraliserats på SUS. Handlingsplan finns för att fasa ut användningen av bemanningsföretag till förmån för utbyggnad av SUS interna bemanningsorganisation. Kostnaderna för externa bemanningsföretag har minskat sedan utfasningen startade. Trots bemanningsutmaningar inför framförallt sommaren valde SUS att stå fast vid sitt beslut att enbart använda externa bemanningsföretag nattetid. Undantaget operation och anestesi samt akutmottagningarna i Malmö och Lund. Förhoppningen är att rekryteringen av främst sjuksköterskor från externa bemanningsföretag ska öka när SUS visar att beslutet står fast. Externa bemanningsföretag har svårigheter att leverera det som SUS beställer avseende natten och det innebär svårigheter att få ihop bemanning nattetid och påverkar kostnad för övertid, fyllnad samt användning av stimulansåtgärder under sommarperioden. Kostnaden för bemanningsföretag har minskat med ca 20 mkr för perioden jan nov 2017, jämfört med samma period föregående år. Inhyrningen av sjuksköterskor har minskat med ca 17 mkr. De verksamhetsområden som minskat sin kostnad mest är VO akutsjukvård och internmedicin, VO ortopedi, VO hjärt och lungmedicin, VO neurologi och rehabmedicin och VO kirurgi och gastroenterologi. Exempelvis har hjärt och lungmedicin minskat sin kostnad från 6,7 till 1,9 mkr. VO intensiv och perioperativ vård har ökat sin kostnad för inhyrning av sjuksköterskor med 2,2 mkr och VO kvinnosjukvård har ökat sin kostnad med 1,4 mkr. Kostnaden för inhyrning av läkare har minskat med 800 tkr jämfört med samma period Flera verksamhetsområden har minskat sin kostnad mellan åren, och störst minskning har VO akutsjukvård och intermedicin med 2,7 mkr. Primärvårdens totala kostnad för jan nov 2017 är 37,3 mkr, vilket kan jämföras med SUS totala kostnad för inhyrning av läkare som under motsvarande period var 52 mkr. Vid en jämförelse av jan nov 2017 med samma period 2016 har primärvården en ökad kostnad med 2,3 mkr. Kostnaden för inhyrning av övrig verksamhetsanknuten personal och inhyrd övrig personal har minskat med 2,2 mkr. Trots minskad kostnad för bemanningsföretag har den totala kostnaden för personal ökat för SUS. En följd bland annat av att antalet anställda har ökat, samt högre lönekostnad.

3 Antal anställda omräknat till heltid per heltid och årets sjukfrånvaro AOH Använd= Anställda Omräkande till Heltider utifrån respektive anställning, exklusive frånvaro inklusive mertid. Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse volymer (jmf förg. år) # % # % # % Ledning / Administration 992,4 980,7 11,6 1,2% 12,27 11,64 0,63 5,4% Anställd 259,8 2,0% Läkare 1 737, ,4 34,9 2,1% 7,98 8,57 0,59 6,9% Sjuk 4,5 0,6% Medicinsk sekreterare 655,2 659,3 4,1 0,6% 22,15 23,66 1,51 6,4% TjLedigLön 23,3 14,0% Sjuksköterska 3 354, ,2 46,9 1,4% 16,02 17,02 0,99 5,8% TjLedigEjlön 62,0 4,3% Tandvårdsarbete 36,0 37,9 1,9 5,0% 25,80 23,18 2,62 11,3% Komp 0,1 0,2% Undersköterska / Skötare 2 252, ,6 91,8 4,2% 25,24 25,19 0,05 0,2% Jkomp 3,0 1,8% Övrig personal 111,3 127,5 16,2 12,7% 15,90 14,35 1,55 10,8% Sem 47,3 3,4% Övrig Vård / Rehab / Social 666,3 655,5 10,7 1,6% 16,13 14,87 1,26 8,5% MerÖtid 20,5 14,6% ArbJourBerd 0,6 0,3% TimLön 32,7 13,3% Använd 173,7 1,8% Summa 9 804, ,1 173,7 1,8% 16,84 17,18 0,34 1,99% Använd AOH har under perioden jan okt 2017 ökat med 1,8 %, motsvarande 173,7 använda AOH (korrigerat för felaktig tjänstledighet jan 16). Störst ökning har skett inom huvudgrupp undersköterska (4,2 %) och därefter läkare (2,1 %). Sjuksköterska har en ökning om 1,4 %, motsvarande 46,9 använda AOH. Använd AOH för medicinsk sekreterare har minskat med 0,6 % och övrig personal har minskat med 12,7 %, motsvarande 16,2 använda AOH. Andelen mer och övertid har ökat med 14,6 %, vilket motsvarar 20,5 använda AOH. Under samma period har andelen timlön ökat med 13,3 %. Ökningen av timlön och övertid förklaras bl.a. av svårigheter att bemanna under sommaren, utfasning av bemanningsföretag och nytt avtal med vårdförbundet som inneburit färre använda timmar och att befintlig personal arbetat övertid, alternativt att enheten har tagit in medarbetare på timmar. Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (rullande 12) Den rullande sjukfrånvaron efter oktober är 20,6 genomsnittsdagar per anställd. Antalet sjukdagar för perioden jan okt 2017 jämfört med samma period 2016 har minskat med 0,34 dagar, motsvarande 1,99 %. De huvudgrupper som minskat är läkare ( 6,9 %), medicinsk sekreterare ( 6,4 %) och sjuksköterska ( 5,8 %). De huvudgrupper som ökat sin frånvaro är ledning/administration (5,4 %), tandvårdsarbete (11,3 %), undersköterska (0,2 %), övrig personal (10,8 %) och övrig vård/rehab/social (8,5 %). Såväl övrig personal som tandvårdsarbete är små huvudgrupper inom SUS och siffrorna för sjukfrånvaro kan fluktuera kraftigt vid enstaka långtidssjukskrivningar Undersköterska och medicinsk sekreterare är de huvudgrupper med högst antal snittsjukfrånvarodagar per anställd för SUS (bortsett från tandvårdsarbete som är mycket liten huvudgrupp). Undersköterska har snittsjukfrånvaro på 25,24 dagar/medarbetare, vilket kan jämföras med sjuksköterska som har 16,02 snittsjukfrånvarodagar/medarbetare. Korttidssjukfrånvaron har ökat medan långtidssjukfrånvaron har minskat. SUS fortsätter arbetet med rehabråd, ett koncept som uppskattas av cheferna och som bidragit till en större medvetenhet kring rehabilitering och dess process. Flera verksamhetsområden gör varje månad uppföljning ner på individnivå tillsammans med enhetschefer, vilket gett i effekt att medarbetare som är sjukskrivna har en tydlig rehabplan. Kompetensmix inom slutenvård somatik (andel undersköterskor och övrig personal av summa sjuksköterskor, undersköterskor och övrig personal) Målvärdet 40/60 för kompetensmixplanering har under januari oktober 2017 ökat jämfört med föregående år. I oktober var värdet 50,4 % som kan jämföras med samma månad 2016 då värdet var 49,5 %. Medelvärdet för perioden januari oktober 2017 var 50,8 %, att jämföra med medelvärdet samma månader 2016 på 49,8 %. Det har för SUS del skett en förbättring i förhållande till målvärdet, dock en långsam sådan. SUS har kommunicerat att måttet 40/60 endast följs upp på förvaltningsnivå då vissa enheter kan ha behov av 50 % sjuksköterska medan andra har behov av lägre andel sjuksköterska. Även bemanningssvårigheter inom gruppen sjuksköterska påverkar vissa enheter. Fördelningen mellan yrkeskategorier skiljer sig även åt mellan dag, kväll och natt och här är behovet än mer olika beroende på vilket verksamhetsområde man arbetar inom. SUS planerar ett antal aktiviteter för att komma vidare i kompetensmixarbetet, bland annat har man genomfört workshop med de fackliga organisationerna tillsammans med nyckelpersoner inom förvaltningen. Under hösten kommer förvaltningsledningen att bjuda in representanter från akademin till ett dialogmöte. Det finns även som förslag att använda en hemvist eller plattform där goda exempel i kompetensmixarbetet kan lyftas fram och på så sätt få bättre spridning inom SUS. Det planeras workshop/möte med områdeschefer för att fortsätta dialogen och dela

4 Uppföljning av beviljad anställningsvolym (siffran vid linjen anger differens av utfall mot fastställd beviljad anställningsvolym) I oktober månad hade SUS ett utfall på beviljad anställningsvolym på 357 över den fastställda anställningsvolymen. Ett genomsnitt för perioden jan okt visar att SUS haft ett utfall på ca 71 AOH anställda över den fastställda anställningsvolymen per AVVAKTAR NY BILD månad. Vid jämförelse över tid har SUS bemanning varit högre i oktober än under våren. Samtliga huvudgrupper är representerade i den ökning som skett. En förklaring till ökningen är utfasning av bemanningsföretag avseende sjuksköterskor där såväl sjuksköterskor som undersköterskor har anställts för att minska beroendet av bemanningsföretag. Exempelvis har VO akutsjukvård och internmedicin den största ökningen av AOH anställda, men är samtidigt ett av de verksamhetsområden som minskat sin inhyrning mest. Preliminära siffror för november visar ett utfall på 338 AOH anställda över beviljad anställningsvolym. Även om siffrorna är preliminära ger de en tydlig indikation på att SUS fortsätter ligga över beviljad anställningsvolym trots nya rutiner gällande rekryteringsprövning. Tillgänglighet Andel till besök och operation/åtgärd inom 90 dagar Andel väntande till magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och PET CT inom 30 dagar Antalet väntande till besök längre än 365 dagar har ökat från 484 i oktober till 503 i november. Motsvarande uppgift för operation eller åtgärd har minskat från 312 i oktober till 290 i november. Tillgängligheten till besök var 79 % i november, vilket är 1,9 % bättre mot samma månad förra året och 1,8 % bättre jämfört med föregående månad. Antalet väntande patienter har under senaste 12 månaderna ökat från till i november i år (+791). Snabbast växande köer till besök jämfört med för ett år sedan finns inom dessa områden: handkirurgi, hudsjukvård, kvinnosjukvård och ortopedi och ÖNH sjukvård förstabesök har genomförts under november vilket är 97 färre än i oktober. Utbildning i kvalitetssäkring av väntande patienter till förstabesök har genomförts under hösten. Det är ännu för tidigt att se effekterna av utbildningen, implementering av regionalt framtaget Uppdrag för kvalitetssäkring och väntetidsrapportering samt Schema för kvalitetssäkring och ansvar. Uppföljningsmöten har planerats med verksamheterna in under våren Tillgängligheten till operation eller åtgärd är 60,3 % i november, vilket är 3,1 % bättre än för ett år sedan, och 3,9 % bättre än i oktober i år. Operationer med prioritet 4 7 flyttats fram med anledning av kapacitetsbrist för personal som resulterar i mindre tillgång till operationssalar och vårdplatser planerade operationer eller åtgärder, enligt utvalet som redovisas till nationella väntetidsdatabasen, har genomförts under november vilket är 130 fler än i oktober. Antalet väntande patienter har under sista året minskat från till ( 149), vilket motsvarar en minskning med 2,3 %. Samordning av patienter, sker redan på remisstadiet (där så är möjligt) vilket leder till en minskning av antalet operationsanmälan i operationsplaneringssystemet. Beslutade arbetsuppgiftsomflyttningar inom gynekologi och kirurgi nedre GE ger också minskat inflöde till operation på SUS. Snabbast växande köer till operation jämfört med ett år sedan: ablation, borttag av livmoder, sköldkörteloperation och övriga opertioner inom urologi och plastikkirurgi. Tillgängligheten till operationssalar och vårdplatser är en fortsatt begränsande faktor. Dock har antalet dagkirurgiska operationer kunnat ökas. SUS produktionstyrningsstrategi har kommunicerats till verksamhetschefer och sektionschefer. De har också fått information om förbättringsmöjligheter när det gäller följsamhet till regelverk, korrekt hantering av operationsanmälan och kvalitetssäkring som i allra högsta grad påverkar antalet väntande patienter som är aktuella för operation eller åtgärd. Utbildning i kvalitetssäkring av väntande patienter till operation är slutförd. Genomgång av väntande i operationsplaneringssystemet börjar ge resultat. Uppföljningsmöten har planerats in under våren. Antal väntande till MR minskar jämfört med föregående månad, och jämfört med föregående år. Andelen väntande inom 30 dagar är 33,8 % att jämföra med föregående månad då den var 35,3 %. I november fortsätter antal väntande till CT minska jämfört med föregående månad, från till Totalt sett står är antal väntande till CT fortfarande markant fler än samma period föregående år. Andelen väntande inom 30 dagar är 42,5 % att jämföra med föregående månad då den var 42,0 %. Antal väntande till PET CT minskar jämfört med föregående månad, och andelen väntande inom 30 dagar är åter 100 %. Andel genomförda återbesök inom måldatum I slutet av november fanns totalt planerade återbesök till läkare, varav fortfarande väntade inom medicinskt måldatum (76%). Det är på samma nivå som för ett år sedan. Antalet patienter som väntande efter måldatum var i november. Under senaste 12 månadersperioden har denna uppgift ökat med med 816 patienter (4,1 %). Under året kommer fokus att vara på kvalitetssäkring av återbesök. Andel genomförda återbesök inom måldatum är 26,6 % i november jämfört med 24 % i oktober.

5 Produktion Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Det totala antalet besök inom somatiken 2017 har ökat med 1,5 % Unika individer 1,2% jämfört med samma period föregående år. Mixpoängen per besök har ökat med 0,4 %, medans mixpoängen per läkarbesök ökat med 1,7 %. Antal besök 1,5% Störst ökning av antal läkarbesök har skett inom VO njurmedicin och Mixpoäng reumatologi, och VO ögon katarakt vårdval har haft den störst 1,9% procentuella ökningen. Kval brev/tel 2,7% Antalet avslutade sjukhusvårdtillfällen minskade med 5,2 % medan Unika individer 5,1% mixpoängen enbart minskade med 3,8 %. Mixpoängen per vårdtillfälle har därmed ökat med 1,5 %. Vårdtillfällen 5,2% Periodens medelvårdtid har ökat för de flesta specialiteterna och totalt med 3,7 %. Mixpoäng 3,8% Inom somatiken ökade antalet unika individer inom öppenvården men Vårddagar 2,5% minskade inom slutenvården. Den totala ökningen av unika individer inom somatiken blev (1,1 %). Medelvårdtid 3,7% 6% 4% 2% 0% 2% 4% 6% Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Minskningen på 6,9% i antal besök kan i huvudsak (till 65%) förklaras Antal besök 6,9% av Hälsovalsdelen pga vakanshållna tjänster för övrig vårdpersonal samt läkarbrist. Barnhälsovården med ändrat barnhälsovårdsprogram Mixpoäng 5,9% förklarar de lägre volymerna i övrigt. Antal listade är totalt sett relativt stabilt. Jämfört med föregående månad har antal listade minskat med Besök läkare 3,8% 130 och jämfört med november förra året har vi 750 färre listade. Enheter i Lund listar på medan konkurrensen i Malmö har ökat vilket Besök övriga 8,6% innebär ett större listningstapp. Även enheter i Omkretsen har tappat listade. Kval. brev telefonkontakt 2,4% Unika individer Antal Listade 2,0% 0,2% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2% 4% Kvalitet Kvalitetstema förlossningsvård och kvinnors hälsa Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning, målnivå hänvisning < 5% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel patienter i förlossning som hänvisas till annan förlossningsklinik utan medicinska skäl Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Lund 2016 Malmö hänvisar de flesta månader 1 2 % av kvinnor som kontaktar förlossningsavdelningen, under en månad i somras 3 %. Denna låga siffra är stabil sedan många år; i år har förlossningstalen gått ner något vilket kan hjälpa till. Detta ser vi även i Lund som i princip har samma förlossningstal som 2016 men hänvisningarna har minskat jmf med 2015 och För att kunna utnyttja SUS resurser maximalt vill vi se de två förlossningsenheterna som en. Lund har hänvisat utanför SUS under 3 % under 5 månader, annars 3,8 6,5 %. Under de två i Skåne mest svårbemannade månaderna hänvisades 6,7 respektive 10 % utanför SUS. För att ytterligare öka tillgängligheten i Lund görs ett arbete för att flytta induktioner från förlossningsavdelningen till BB avdelningen. Då vi har förhållandevis få BB platser även i Lund i relation till verksamhetens art (vård av extremt komplicerade graviditeter och hotande extrem prematurbörd från södra sjukvårdsregionen och ibland resten av Sverige, styrs av neonatalplatsbristen) med långa vårdtider har vi hittills endast uppnått 1 2 induktioner per dygn på BB. Trots att de flesta induktioner görs på förlossningsavdelningen måste påpekas att man i Lund förlöser lika många kvinnor per förlossningsrum som i Malmö. Varje månad föder fler kvinnor som är boende inom Malmös upptagningsområde i Lund än vad som hänvisas därifrån. Det kan vara så mkt som 15,7% av förlossningarna i Lund. En av anledningarna till att kvinnor som egentligen borde söka sig till sin närmaste förlossningsavdelning Malmö inte gör det är att det inte finns något Familje BB. Vi väntar sedan mer än tre år på att man ska hitta lokaler för ett sådant och sedan nästan 2 år på att Reproduktionsmedicinskt centrum ska kunna flytta ut ur KK huset i Malmö. Projektering för att sedan inrätta Familje BB i RMCs nuvarande lokaler är gjord. När vi väl kan tillgodose en adekvat BB vård i Malmö kommer trycket på Lunds förlossningsenhet att minska. Att bygga ut i Lund för att kompensera att vi inte kan bygga ut i Malmö tillräckligt snabbt är ingen bra lösning. Vi inväntar nu det regionala beslutet om att neonatalverksamheten och obstetriken i Lund ska flytta till påbyggda två våningar på BUS huset. Några stora ombyggnationer dessförinnan i ett gammalt slitet KK hus på Klinikgatan med minskad verksamhet under tiden är inte en rimlig väg att gå. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel patienter i förlossning som hänvisas till annan förlossningsklinik utan medicinska skäl Malmö jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Malmö 2016

6 Efter förlossningen ska kvinnan och hennes partner erbjudas eftervård och stöd utifrån behov. Anpassade vårdplatser ska finnas i anslutning till förlossningsavdelning för dem som har behov att stanna kvar och andra vårdformer såsom öppen eftervård behöver utvecklas. Lund har 24 BB platser i KK huset, där 8 är vikta för kvinnor med komplicerad graviditet och hotande förtidsbörd. Lund är remissinstans för södra sjukvårdsregionen och vårdtiderna kan bli långa. Vi bedömer att det skulle behövas 2 4 vårdplatser till för att ha utrymme för fler induktioner och kunna ha ett ännu snabbare utflöde från förlossningsavdelningen. Familje BB i Lund har 21 vårdplatser och en beläggningsgrad på ca 65 %. Det finns en rutin för att man kan åka som nyförlöst (efter tidigast 6 timmar) från Malmö för vistelse på Familje BB i Lund, men denna möjlighet utnyttjas av få. Det är vanligare med tidig hemgång i Malmö och återbesöksverksamheten är mer utbyggd i Malmö. Amningsmottagning finns endast i Malmö vilket vi upplever som en brist. I handlingsplanen för förbättrad förlossningsvård 2018 ingår att se över möjligheten till återbesöksmottagning med amningsmottagning även i Lund. Det finns ett politiskt beslut på regional nivå med kostnadsberäkningar för inrättande av ett nytt Familje BB i Malmö. Tyvärr har inte lokal identifierats som möjliggör utflytt av Reproduktionsmedicinskt centrum ur KK huset Malmö för att Familje BB ska kunna installeras. Planen är att i väntan bygga ut uppföljningen av de mammor som åkt hem tidigt med telefonsamtal, möjligheter till fler återbesök samt eventuellt även hembesök. Detta innebär att en del av den finansiering som annars inte tillkommer förrän när Familje BB kan byggas måste tillskjutas för att BB hemma kan implementeras. Återbesöksverksamheten i Malmö är ansträngd nu delvis p.g.a. riktlinjer om utökad sk Bilicheck kontroller på barnen. En något utökad bemanning på BB och därmed färre patienter/barnmorska skulle öka kvaliteten på vården; på BB vistas numera endast gravida samt förlösta med kejsarsnitt eller efter svår förlossning. Det är inte ovanligt med interkurrenta sjukdomar och språksvårigheter (39 % av gravida i Malmö är utlandsfödda). Förbättringsarbete, Ännu bättre förlossningsvård ska bedrivas i samverkan för en jämlik och högkvalitativ förlossningsvård i hela Skåne Eftersom det rör sig om ett långsiktigt arbete är det svårt att visa specifika signifikanta resultat det finns ingen quick fix för att kunna höja kvaliteten ytterligare i den översta marginalen i en verksamhet med mycket goda resultat och stor säkerhet. Nyckeln är att kunna ha en stabil bemanningsgrad som är något högre än nu för att fortlöpande kunna bedriva förbättringsarbete. Enstaka tidsbegränsade projekt ger sällan en förändring på lång sikt. Hittills har man i Region Skåne inte fått använda de statliga medlen för att öka bemanningen men socialminister Annika Strandhäll är tydlig med att så måste få ske. Vi bifogar med denna redovisning en ekonomisk redovisning där det framgår vilka olika förbättringsprojekt som pågår. Det projekt som startades redan 2015, perinealskyddsprojektet, har resulterat i en nedgång i antalet större förlossningsbristningar. Inför 2018 utvidgas detta projekt. Bifogas även ett utkast till handlingsplan för förbättringsarbete 2018 och framåt. Denna är ännu inte fullständig och färdigformulerad men det framgår vilka delar vi arbetar/ämnar arbeta med. Bifogas också den regionala handlingsplanen med kommentarer i pratbubblorna vad vi hittills har åstadkommit/har för resultat. VO Kvinnosjukvård har på SUS Lund kvantitativt en verksamhet som motiverar två primärjourslinjer. Nationellt finns ingen enhet med motsvarande verksamhet som hanteras med en primärjourslinje nattetid. Dessutom bedrivs på SUS Lund både högspecialiserad obstetrisk vård, där handläggning av t.ex. extremt prematura förlossningar kräver både omedelbara och kvalificerade ställningstaganden. Tillgång till en specialistläkare i huset dygnet runt bedöms därför vara av avgörande betydelse för patientsäkerhet och vårdkvalitet i förlossningsvården. För att åstadkomma fullgod patientsäkerhet med jämlik kvalitet med vad vi kan erbjuda patienterna i Malmö vill vi inrätta en andra primärjourslinje i Lund, där den ena bemannas av specialistläkare. Denna satsning som i sig är den viktigaste delen för att tillgodose högsta patientsäkerhet kan inte i sin helhet finansieras inom ramen för den statliga satsningen på förlossningsvården.