Månadssammandrag: januari - oktober 2016 Skånevård Sund

Transkript

1 Sammanfattning Kvalitet: Resultaten når inte uppsatta mål och det förekommer variation mellan verksamheter Tillgänglighet: Förbättrad tillgänglighet både till mottagning och till op/åtgärd Medarbetare: Ökat antal anställda läkare, högre inhyrningskostnader, sjukfrånvaro över RS snitt Produktion: Alla div ökar inom öv och psykiatri har oförändrad sv medan somatik minskar. Fler unika individer har fått vård Ekonomi: Prognos förbättring med 31 mkr. Resultatförbättring med 129 mkr jmf 2015 Andel väntande till besök och operation/åtgärd inom 60 dagar Vård i rimlig tid - Väntande till besök och operation/åtgärd Sund har ökat tillgängligheten i oktober 58,2%, jämfört med september 52% när det gäller operation. Ortopeden uppger att inflödet av operationspatienter är större än kapaciteten när det gäller Tbg. Viss samordning av ledplastiker från Tbg till privat vårdgivare pågår. Ett tiotal patienter som väntar för gallorperation har samordnats från Landskrona till privat vårdgivare. Kapaciteten inom operation H-borg är fortfarande ansträngd och flertalet patienter har väntat längre än 90 dagar. Dock tycks en liten förbättring vara på gång då fler op-salar har öppnats upp. Andel väntande op/åtg inom 60 dagar för område inom kösatsning Vård i rimlig tid - Väntande op/åtg för område inom kösatsning Ögonmottagningen i Tbg har nu hyrläkare vilket ger en förväntad väntetid till nybesök på max 3 månader. Kardiologen i Tbg har gjort satsning inom återbesök samt en underläkarmottagning för hjärtinfarkts patienter som kräver återbesök. Gastro och endoskopienheterna i Tbg har hyrläkare inne. Ortopedmottagningen i Hbg har en utveckling i positiv inriktning. Kvalitetssäkring av väntelistor har lett till förbättrade väntetider tex inom neurologi H-borg (sept 64% okt 78,3%). Flera verksamheter tex Hud Ä- holm, reumatologen H-borg har under hösten läkarbrist och insatser i form av X-mottagningar eller hyrläkare kommer att ske. Andel väntande magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) inom 30 dagar Tillgängligheten till MR och CT undersökningar är fortfarande låg på grund av sjuksköterskebrist, framför allt i Helsingborg. Förvaltningen tittar på om införandet av SVF inom cancer medför undanträngning av undersökning av andra diagnoser. Kvalitet Antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser inom somatisk vård 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Generella åtgärder för att minska antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter - införande av daglig styrning. lera avdelningar arbetar dagligen med ett tydligt teamarbete och har multidisciplinära ronder då individuell vårdplan görs för varje patient, pulsmöten. Inom VO Ortopedi bedriver man ett långsiktigt arbete med att skapa "professionella" vårdplanerare. På detta vis har man skyndat på vårdplaneringsprocessen betydligt och minskat antalet makulerade vårdplaneringar. I Trelleborg arbetar man med att öppna en vårdavdelning från scratch. Vid akutmottagningen vårdas vissa patienter polikliniskt och erbjuds återbesök dagen efter. Överbeläggningar Utlokaliserade

2 100% Kvalitet: Genomsnittlig andel patienter över 65 år som riskbedöms (målnivå 80%) jan-sep och åtgärder som görs för att minska skador 80% 60% 40% 20% Inför årsuppföljningen av Trycksår och Fall har KPH ombetts att redogöra för vilka åtgärder man planerar för att förbättra andelen bedömningar på de enheter som inte lyckats så bra. Resultaten varierar mellan verksamhetsområdena. När det gäller Undernäring så har vi inte haft samma fokus och uppföljning som för de övriga indikatorerna. Sunds nätverk för undernäring har inte varit drivande på det vis som önskats, och därför har ett samarbete inletts med EC vid Dietistmottagningen. 0% Fall Trycksår Undernäring Resultat Målnivå Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Kval brev/tel -8,2% Vårdtillfällen Vårddagar Medelvårdtid -4,8% -5,4% -3,7% -0,2% 2,2% 2,0% 3,1% 4,2% -10% -5% 0% 5% 10% Antalet öppenvårdsbesök ökar med ca varav läkarbesök I princip samtliga VO ökar sin öppenvårdproduktion vilket är en tydlig förbättring jmf med utfallet under våren. Störst ökning har VO Hud och VO Pediatrik. Slutenvården visar en minskning av antalet vårdtillfällen (-1 600). Antalet vårddagar minskar marginellt och därmed ökar medelvårdtiden med 0,2 dagar. Antalet unika individer som fått vård inom den somatiska vården ökar totalt sett. Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Besök läkare Besök övriga Antal Listade -2,4% -1,4% -0,8% 0,0% 0,4% 1,4% Antalet besök minskar med ca Detta förklaras av KoHmottagningen i Hbg som startade under 15 och som ökar sin produktion med ca besök samt verksamhetsövergången av Flyktinghälsan till SUS under 15 vilket betyder ca besök i minskning. Dessutom gjordes en korrigering av felaktigt registrerade BESA-besök i sep 15 som påverkar jämförelsen. Antalet unika individer som fått vård inom primärvården ökar. Antalet listade individer är något färre (-13) i oktober 16 jmf 15. Hela denna minskning skedde under I år har vi ökat med 373 sedan årsskiftet. -5,0% -4,0% -3,0% -2,0% -1,0% 0,0% 1,0% 2,0% * Enbart läkares kvalificerade brev- och telefonkontakter Psykiatri inkl. vårdval LARO (läkemedelsassisterad rehab vid opiatberoende) - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Kval brev/tel Besök läkare Besök övriga Vårdtillfällen Vårddagar Medelvårdtid Öppenvård Slutenvård 1,0% 1,4% 2,1% 2,7% 2,6% 4,6% 5,9% 5,2% 8,6% 10,9% -5% -3% -1% 1% 3% 5% 7% 9% 11% 13% Totalt antal besök ökar jmf med föregående år ( besök), både avseende läkare och annan vårdgivare. Totalt sett ökar antalet unika individer som fått vård. Fr o m november 2015 har verksamheten i sydost kommit med i produktionsdata och denna produktion uppgår till ca besök. BUP ökar sin produktion med ca besök och Rättspsyk med ca 900. Produktionen inom den slutna vården ökar marginellt avseende utskrivningar (134) och antalet unika individer som fått slutenvård ökar något. Antalet periodiserade vårddagar jmf med samma period i fjol ökar (3 700 vd). Antalet vårddagar ökar inom BUP och Rättspsykiatrin medan det minskar något inom Vuxenpsykiatrin.

3 Antal anställda Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna Inhyrd personal från bemanningsföretag (mkr) Använda anställda omräknat till heltid och årets sjukfrånvaro AOH Använd= Anställda Omräkande till Heltider utifrån respektive anställning, exklusive frånvaro inklusive mertid. Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse volymer # % # % # % Administration 594,4 625,9 31,5 5,3% 8,61 9,78 1,17 13,6% Anställd 195,7 2,5% Läkare 788,0 813,7 25,7 3,3% 9,65 11,31 1,65 17,1% Sjuk -45,7 10,5% sekreterare 492,1 486,8-5,2-1,1% 18,62 21,12 2,50 13,4% TjLedigLön 0,7-0,8% Sjuksköterska 1 824, ,5-12,0-0,7% 14,28 15,21 0,93 6,5% TjLedigEjlön -20,1 2,8% Tandvårdsarbete 2,8 3,0 0,2 5,5% 1,25 1,70 0,45 35,8% Komp -11,6 10,8% Skötare 1 497, ,5 45,8 3,1% 19,73 22,18 2,45 12,4% Sem -18,1 2,1% Övrig personal 33,0 44,4 11,4 34,5% 13,70 21,20 7,50 54,7% MerÖtid 4,9 4,4% Social 640,8 668,8 28,0 4,4% 15,22 15,14-0,08-0,5% ArbJourBerd 1,3 1,6% TimLön 18,3 7,7% Använd 125,4 2,1% Summa 5 873, ,7 125,4 2,1% 14,88 16,34 1,46 9,80% * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid-frånvaro) ** Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom fg månad Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (tolv månader) Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare under en tolvmånaders period Antalet anställda i Förvaltn totalt sett har ökat med är övertag av psyk sydost. De AID-grupper som ökat mest är läkare och övr vård. Antal läkare har ökat m 53 varav 35 finns i div Spec Närsjuk och 12 i div Psyk (VUP Lund o VUP K-stad, -2 i VUP Hbg) o 1 i div PV. Gruppen övr vård har ökat m 55 varav psykologer inkl PTP har ökat m 26, kuratorer 17. Gruppen Ledn var totalt sett 28 fler Ökn har skett i div Spec Närsj m 19 är ssk m ledn ansv som omkodats till teamled o 9 nya enh chef, i div Psyk har gruppen minskat m 5. Förv ökning av antalet adm verksamh med 16 stycken och 5 receptionster finns i div Spec Närsj som samtidigt minskat m 6 med sekr. Antalet ssk i Förv är 18 färre än jämfr m sept 2015 beroende på att de omkodats t teaml. Andelen spec utbild ssk har minskat från 52% till 47%. Under perioden jan-okt 2016 var kostn för inhyrning i Förv 22% högre än samma period Kostn var drygt 16% högre i div PV, 37% högre i div Psyk och 15% högre i div Spec Närsj. Kostn för inhyrning av läkare var under jan-okt % högre än samma period Kostn för inhyrning av ssk har under jan-okt 2016 ökat med 22% i Förv jämfört med samma period 2015 (21% i div Spec Närsj o 43% i div Psyk, -97% i div PV). Kostn för inhyrning av övr personal har minskat med 37%. Den totala kostn för inhyrning var 13% lägre än i okt 2016 jmfr m sept Antalet anv AOH, inhyrd personal exkl, har totalt sett ökat m 2,1%. Ökn anv AOH i huvudgrupp Led/adm är 5,3%. Ökn av anv AOH i usk-gruppen var betydligt större (3,1%) än minskn av anv AOH ssk (-0,7%) till det ska läggas inhyrningen av ssk. Mer-o övertidsarbetet var totalt sett i Förv 4,4% större än samma period Det ökade främst i gruppen usk/skötare (3%) och ssk (6%). Timanställda har totalt sett ökat med 8%, den största ökn hade gruppen med sekr (50%). Sjukfr i Förv är fortsatt hög o högst i div Psyk men även i div Spec Närsj o div PV är den hög. Andelen sjuka AOH i relation till antal anställda AOH har ökat m 0,4%- enhet jämfört m samma period Antal genomsnittliga sjukdagar per medarbetare är nästan 10% högre i år jämfr m samma period 2015 i Förv. I Förv led var den 43% högre vilket bl a beror på att AT-läkarnas sjukfrånvaro ökade med 105% o Ledn/adm m 46%. Sjukfrånvaron är hög i framförallt grupperna usk och med sek men även ssk har hög sjukfrånvaro. I grupperna läkare, med sekr, usk/skötare o ledn/adm ökade antalet genomsnittliga sjukdagar per medarbetare m mellan 12-17%. I gruppen ssk ökade den m 7% och i gruppen övr vård minskade den m 0,5%. Sjukfrånvaron i förvalt är fortsatt 5% högre än genomsnittet för sjukvårdsproducenter i RS vilket beror på att sjukfrånvaron i div Psyk är högre än i somatiken.

4 Kvalitet: Sommarförmåner 2016 Förvaltningen tillämpar huvudsakligen RS regler. Nytt för i år är att chefer o administratörer som åtar sig extra arbetspass som ssk bibehåller sin lön och erhåller därutöver 130 kronor/tim + tillägg för ob + RS ersättning för flytt av semester. Se bilaga Kvalitet: Sommarsituation - totalt antal flyttade semesterveckor Yrkeskategori förändring Ledningsarbete Medicinsk sekreterare Läkare Sjuksköterska Barnmorska Usk/Skötare m.fl Övriga Kvalitet: Semestertimmar/anställda timmar jun-aug Yrkeskategori Ledningsarbete 30% 29% 29% Medicinsk sekreterare 26% 26% 26% Läkare 25% 25% 24% Sjuksköterska 23% 24% 24% Barnmorska 25% 26% 22% Usk/Skötare m.fl 23% 22% 22% Övriga 26% 26% 26% Totalt 24% 24% 24% Kvalitet: Sommarsituation-kostnad för extrapass (tkr) Yrkeskategori Avvik Ledningsarbete % Medicinsk sekreterare % Läkare % Sjuksköterska % Barnmorska % Usk/Skötare m.fl % Övrig % Totalt % Kommentar till förändring av andel semestertimmar/anställda timmar, antal flyttade semesterveckor och antal extrapass Antalet medarb som flyttade semester ökade från 177 år 2015 till , varav 80% är ssk. Pga av bemanningsläget sommaren 2016 flyttade 10 barnmorskor sin semester jämfört m Däremot tog de färre extra pass än 2015 o mindre semester. Div Psyk stod för 42% av det totala antalet flyttade veckor. Ersättning för extra pass har ökat m 37%, ssk står för 75% av den totala kostnaden. Kostnaden för chefer som går in o arbetar som ssk har ökat m 107%. 40% av denna ersättning utbetalades i div Psyk o 4% i div PV. Totalt sett i förv var semesteruttaget det samma som 2015.

5 Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - okt Helår 2016 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 5 773, ,7 138, , ,4 126,3 1,9% Fsg av hälso- och sjukvård 57,6 65,2-7,6 82,1 71,9-10,2-12,4% Övriga intäkter 402,1 398,3 3,8 498,1 483,3-14,8-3,0% S:a Verksamhetsintäkter 6 233, ,2 135, , ,6 101,3 1,4% Personalkostnader , ,1-125, , ,2-144,2 3,1% Omkostnader , ,9-57, , ,6-67,2 2,6% S:a Verksamhetskostnader , ,9-182, , ,8-211,3 2,9% Avskrivningar -69,1-67,4-1,7-84,5-83,9 0,6-0,7% Finansnetto -6,6-7,1 0,4-8,9-8,9 0,0 0,0% Totalt resultat -30,2 18,8-49,0 10,4-99,0-109,4 3,6% Resultat (mkr) motpart 1-4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval -7,3 17,2-24,5 10,4-11,7-22,1 Vårdval Hudsjukvård 1,9-0,8 2,7 1,5 4,0 2,5 Vårdval Ögonsjukvård -9,0-1,2-7,8-1,5-10,0-8,5 Vårdval Grå starr -1,8 1,2-3,0 1,5-2,5-4,0 Vårdval LARO 3,8-0,3 4,1 0,0 5,1 5,1 Psykiatri (exkl LARO) , ,8 48, , ,2 22,3 Resultatutveckling (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utf 15 Utf 15 exkl ombu Bud 16 Utf 16 Resultat Utifrån resultatet 2015, finns som ingångsvärde en stor obalans även Om vi exkluderar ombudgeteringen som gjordes hösten 2015 så är ingångsläget ett underskott på ca -210 mkr. Utfallet efter oktober blev bättre än förväntat utifrån den prognos som tidigare lämnats. Intäkterna avviker mot budget med 135 mkr främst kopplat till höga asylintäkter, tillgänglighetssatsning, nationella cancersatsningen samt Prio-satsningen (Psykiatri). För kostnadssidan avviker främst personalkostnaderna och kostnaderna för inhyrd personal. Kostnaderna för den egna personalen ökar med 202 mkr, jmf -15, en ökning med 5,3 % (löneökning 4,5 % och sociala avg 7,3 %). Justeringar av semesterskuld (med anledning av årsrevision) och höjd arbetsgivaravgift har gjorts med ca 14 mkr. Utöver detta så har personalkostnaderna ökat med 23,5 mkr kopplat till övertaget av Psykiatrin i Sydost. Kostnaderna för externt inhyrd personal avviker med -71 mkr mot budget och ökar med 30 mkr jmf Summan av övriga kostnader har 13 mkr lägre kostnad än budgeterat. Den största minskningen står den externt köpta vården för (Psykiatrin) som minskat med 10 mkr. Resultatutveckling Underskottet på -30mkr är betydligt lägre än 2015 då vi hade -159 mkr (exkl ombudgeteringen på 200 mkr). Resultatförbättringen på 129 mkr kan främst tillskrivas intäktsökningar. Främst är detta kopplat till tillgänglighetspaketet (38 mkr) och ökade intäkter kopplat till asylpatienter (38 mkr, ökning med 77 %). Andra intäktsökningar som bidrar är vårdvalsintäkten med 18 mkr samt hyreskompensation nya RPC med 13 mkr (intäktsförstärkningen fördelad på 12 månader medan hyreskostnaden började först i juni). Detta har inneburit att obalansen har minskat jämfört med 2015 och avvikelsen mot budgeterat resultat är mindre. Kostnadsutvecklingen har sedan i våras legat runt 4,7 %. I sammanhanget måste hänsyn tas till övetagandet av Psykiatri sydost vilket korrigerat ger en ökning med 4,0 % vilket är i nivå med 2016 års uppräkning. Även vissa delar av de ökade intäkterna, enl ovan, har bidragit till en ökad kostnadsutveckling. Prognos Resultatet i årsprognosen beräknas i detta läge, med hänsyn tagen till ovanstående och genomförandet av de handlingsplaner som är framtagna, till ett underskott på -99 mkr vilket ger en budgetavvikelse på -109 mkr. Detta är en förbättring sedan föregående prognos med 31 mkr. Justeringen är gjord på intäktssidan med 14 mkr då vi räknar med högre intäkter än vad vi tidigare uppskattat främst kopplat till vårdval och asyl. På kostnadssidan har räknar vi med 17 mkr lägre kostnader kopplat till egen samt inhyrd personal. Detta innebär att vi räknar med ett resultat som ska bli betydligt bättre än ingångsvärdet, främst beroende på ökade intäkter. Vad gäller tillgänglighetspaketet har vi i intäktsprognosen räknat med de ersättningar som är beslutade och effektuerade. Här kan ytterligare intäkter bli möjliga. Åtgärder för ekonomi i balans Handlingsplaner, för att minska det ekonomiska underskottet, finns framtagna som omfattar alla tre divisionerna. Förvaltningen beräknade att dessa skulle kunna ge en effekt med cirka 95 Mkr, Mycket av handlingsplanerna tar sin utgångspunkt i vardagsrationaliseringar och förvaltningen har till viss del förverkligat dem i andra fall inte. Tyvärr har effekterna av besparingarna ätits upp av kostnadsökningar som inte var beräknade. Exempel som gett effekt är att balans i vårdval Laro inom Psykiatrin har uppnåtts men samtidigt har hyrpersonalen inom divisionen ökat och därför uteblir nettoeffekten. På samma sätt har utvecklingen varit inom den somatiska divisionen, ökade kostnader för sjukvårdsmaterial och inhyrning av personal har tagit bort nettoeffekten även här. Trots dessa kostnadsökningar har alltså totala kostnadsutvecklingen kunnat hållas på en nivå som varit i nivå med årets uppräkning (exkl verksamhetsövertaget av psykiatrin i sydost). Detta i kombination med ökade intäkter har lett till att förvaltningen har förbättrat periodresultatet med 129 Mkr jämfört med 2015.