Månadssammanställning: januari maj 2017

Transkript

1 Månadssammanställning: januari maj Skånes universitetssjukhus Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Kvalitet Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Prognostiserad budgetavvikelse försämras med 20 mkr till 520 mkr. Avvikelse mot anställningstak minskar marginellt i maj, och tolkas som tecken på en inbromsning av personalökningarna. Ökad produktion inom ögonsjukvården har lett till att väntetiden till operation av gråstarr nu är fyra veckor. Ökad tyngd inom öppenvården, medan produktionen inom slutenvården är fortsatt lägre än föregående år. Kostnader för bemanningsföretag minskar, men läkarbrist inom primärvården löses till del genom inhyrning. Resultat per område Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan maj Helår 2017 Helår Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Totalt resultat 349,4 117,8 231,5 18,8 501,2 520,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Hälsoval 37,2 13,0 24,2 18,8 0,0 18,8 Vårdval Hudsjukvård 0,0 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ögonsjukvård 2,0 0,7 1,3 0,0 0,0 0,0 Vårdval Grå starr 0,4 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ackr barntandvård 0,4 0,4 0,0 0,8 0,0 0,8 Resultaträkning (mkr) Sida 1 av 7

2 Ingångsläge Årets finansiering täcker i stort kostnadsökningarna Underskottet på drygt 470 mkr 2016 ryms inte inom erhållen finansiering. SUS finansiering medger en kostnadsutveckling på enbart 0,1 % mellan 2016 och Hälsovalets ackrediteringsvillkor ser ut att innebära ytterligare utmaningar för att nå en ekonomi i balans. Resultat Förvaltningens resultat för januari maj blev 349,4 mkr, vilket var 53,7 mkr sämre än samma period 2016 och 231,5 mkr sämre än det budgeterade resultatet. Budgetavvikelsen var 206,5 mkr inom anslagsfinansierad verksamhet, 0,8 mkr inom vårdvalen och 24,2 mkr inom hälsovalet. Intäktssidan totalt avviker positivt mot budget med ca 46 mkr. Inom raden försäljning av verksamhet, som i huvudsak består av försäljning av hälso och sjukvård inklusive hälsoval och vårdval, finns det dock avvikelser mellan de olika intäktsslagen. Intäkterna för asylvård har minskat med 21 mkr jämfört med 2016 och är ca 23 mkr ( 41 %) lägre än budget. Försäljning av vård till andra landsting och huvudmän har emellertid ökat och är ca 24 mkr över budget. Hälsovalsintäkterna består av både fasta och rörliga/uppbokade ersättningar. De totala hälsovalsintäkterna ligger hittills i år något över budget och har ökat med ca 24 mkr jämfört med Inom raden försäljning av varor och tjänster består merintäkten bl.a. av högre ersättning för AT/ST läkare samt ökade intäkter för läkemedelsprövningar. Inom raden övriga intäkter och bidrag överstiger såväl regioninterna bidrag som bidrag från externa finansiärer budget. Personalkostnaderna överskred budget med ca 163 mkr, främst orsakat av den ekonomiska obalans förvaltningen tog med sig från Vidare har fler anställda 2017 jämfört med 2016 samt ökade kostnader för bl.a. övertid, timanställda samt avgångsvederlag ytterligare bidragit till överskridandet. Kostnaderna för inhyrd personal totalt sett överskrider budget, men har minskat jämfört med i fjor. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor är lägre än 2016 och arbetet med utfasning av bemanningsföretag fått effekt medan kostnaderna för hyrläkare inom hälsovalet ökat. För köp av verksamhet noteras utfall i nivå med budget. Från och med 2017 har SUS övertagit kostnadsansvaret, som tidigare låg hos HSN, för köp av högspecialiserad vård hos andra landsting/huvudmän och SUS erhöll tillkommande finansiering om 36 mkr för detta uppdrag. I maj bokade HSN upp en kostnad mot SUS på 15 mkr, vilket motsvarar periodens finansiering. Vad den slutliga kostnaden blir och om denna ryms inom finansieringen är fortfarande mycket oklart. Läkemedelskostnaderna underskred periodbudgeten med 26 mkr, varav 16 mkr beror på ej uppbokade läkemedelsrabatter avseende Budgetöverskridandet inom raden material och tjänster avser främst ökade kostnader för sjukvårdsartiklar och tekniska hjälpmedel. Raden övriga omkostnader belastas bl.a. av ej beslutsattesterade fakturor, där kostnaden kan komma att överföras till en annan resultatrad när fakturorna har slutkonterats. Avskrivningar och finansiella kostnader avviker positivt mot budget i perioden, men flera större investeringsobjekt inom bild och funktionsmedicin och nya sjukhusområdet Malmö förväntas öka kostnaderna framöver. Bruttokostnadsutvecklingen totalt är 5,5 %, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med utvecklingen efter april. Prognosen för 2017 medger en kostnadsutveckling på 4,7 % på helårsbasis, vilket förutsätter ytterligare effekter under resten av året av framtagna handlingsplaner samt av det beslutade anställningstaket. Prognos Åtgärder för ekonomi i balans SUS prognosticerar ett resultat 2017 på 501,2 mkr, d.v.s. 520 mkr sämre än SUS verksamhetsområden har under våren arbetat fram verksamhetsspecifika budget. Prognosen har försämrats med netto 20 mkr jämfört med föregående handlingsplaner med målsättningen att finna besparingar motsvarande 240 mkr. uppföljning, intäktsprognosen har förbättrats med 38 mkr och Detta är detaljerade och periodiserade ekonomiska handlingsplaner som genomförs kostnadsprognosen har försämrats med 58 mkr. Den nya prognosen är en följd av på enhetsnivå på sjukhuset eller på respektive vårdcentral. Materialet sammanställs utvecklingen hittills i år, bedömd effekt av framtagna handlingsplaner samt och kvalitetssäkras månatligen. bedömd effekt av beslutat anställningstak. Specifikation av förändringarna: Prognos för försäljning av vård till andra landsting har höjts med 21 mkr Prognos för erhållna bidrag har höjts med 12 mkr Prognos vårdvalsintäkter har höjts med 6 mkr Prognos intäkter för utskrivningsbara patienter har sänkts med 2 mkr Prognos patientintäkter har sänkts med 1 mkr Prognos diverse övriga intäkter har höjts med 2 mkr Prognos personalkostnader har försämrats med 30 mkr Prognos för köp från bemanningsföretag har försämrats med 17 mkr Prognos för IT kostnader har försämrats med 7 mkr Prognos för köp av sjukvårdsmaterial samt diverse övriga omkostnader har försämrats med 4 mkr Nya arbetstidsmått inom Vårdförbundets avtalsområde ska införas i Region Skåne senast De nya arbetstidsmåtten beräknas kosta 70 mkr på helårsbasis för Region Skånetotalt och mkr för SUS. Denna tillkommande kostnad har bara delvis beaktats i SUS prognos. Utöver detta arbetar förvaltningen med förvaltningsgemensamma handlingsplaner enligt beslut i SUS nämnd Dessa är långsiktigt kostnadsreducerande åtgärder som bedöms inte ha någon negativ inverkan på den vård som bedrivs. Ursprungligt beslut har utvecklats, och omfattar i nuläget 43 projekt och delprojekt inom 20 områden. Flertalet av dessa projekt har redan initierats, medan andra fortfarande befinner sig på planerings och utvärderingsstadiet. Ekonomisk effekt av dessa handlingsplaner är potentiellt omfattande, men beräknas för 2017 sänka SUS kostnadsnivå med 50 mkr. Sida 2 av 7

3 Medarbetare samt inhyrd personal Antal anställda utveckling per månad Inhyrd personal från bemanningsföretag kostnad (mkr) Antal anställda omräknat till heltid per heltid och årets sjukfrånvaro AOH Använd= Anställda Omräkande till Heltider utifrån respektive anställning, exklusive frånvaro inklusive mertid. Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse volymer (jmf förg. år) # % # % # % Ledning / Administration 1 055, ,8 14,6 1,4% 5,23 5,04 0,19 3,8% Anställd 252,0 2,0% Läkare 1 859, ,9 43,1 2,4% 3,52 3,52 0,00 0,1% Sjuk 9,1 1,1% Medicinsk sekreterare 692,5 698,9 6,5 0,9% 10,09 10,50 0,40 3,9% TjLedigLön 17,7 9,4% Sjuksköterska 3 552, ,3 48,3 1,4% 7,06 7,48 0,42 5,6% TjLedigEjlön 42,9 2,9% Tandvårdsarbete 39,8 41,7 1,9 4,5% 10,85 9,38 1,47 15,7% Komp 0,6 1,7% Undersköterska / Skötare 2 314, ,9 97,8 4,4% 10,91 10,86 0,05 0,4% Jkomp 5,7 3,1% Övrig personal 120,7 134,4 13,7 10,2% 7,04 6,28 0,75 12,0% Sem 33,5 5,8% Övrig Vård / Rehab / Social 707,0 690,5 16,5 2,4% 6,88 6,53 0,35 5,3% MerÖtid 11,9 8,0% ArbJourBerd 2,0 1,1% TimLön 34,5 13,7% Använd 198,2 2,0% Summa , ,3 198,2 2,0% 7,34 7,43 0,09 1,22% AOH använda AOH använda för SUS har ökat med 2 % (korrigerat för felaktig AOH tjänstledighet för en medarbetare jan 2016) för perioden jan april 2017 jämfört med samma period Det innebär en ökning med 198,2 AOH använda. Den huvudgrupp som ökat mest är undersköterska, därefter kommer övrig vård/rehab/social och läkare. Inom huvudgruppen undersköterska är det undersköterska vårdspecialavd som har ökat mest (125,7 AOH använda). Inom huvudgruppen övrig vård/rehab/social är det apotekare, arbetsterapeut, audionom, dietist och psykolog som har ökat. Övrig personal är den huvudgrupp som har minskat mest och därefter medicinska sekreterare. Den division som har ökat sin andel AOH använda till största del är division 2 (137,8) medan division 1 har minskat sina AOH använda med 17,2. Ökningen inom division 2 består främst av undersköterskor (46,2), sjuksköterskor (42,1) och läkare (22,5). Division 1 minskar inom ortopedi ( 12,3) och intensiv och perioperativ vård ( 11,9), detta på grund av svårigheter att rekrytera. Primärvården har minskat AOH använda med 25,9. Det är främst huvudgrupperna sjuksköterska ( 9,4) och övrig vård/rehab/social ( 12,3) som minskat. Eftersom AOH påverkas av olika heltidsmått och det nya avtalet med vårdförbundet kommer att ge större differens är det intressant att titta på använda timmar. I använda timmar har SUS ökat med 1,48 % vid en jämförelse av jan april 2017 med samma period För huvudgruppen sjuksköterska som enligt AOH använd ökat 1,4 % för perioden jan april 2017 jämfört med 2016 så är motsvarande ökning i använda timmar 1 %. Andelen timlön har ökat med ca 13 % och mer/övertid har ökat med ca 8 % vid en jämförelse mellan 2017 och Sida 3 av 7

4 Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (rullande 12) Såväl snitt sjukfrånvarodagar/medarbetare som snitt 1 14 dagar/medarbetare sjunker för SUS. Jan april 2016 var snitt sjukfrånvarodagar/medarbetare 7,43 dagar, motsvarande siffra 2017 är 7,34 dagar. Snitt 1 14 dagar/medarbetare var 2,52 dagar/medarbetare 2016 och 2,49 dagar/medarbetare Den rullande sjukfrånvaron har minskat från 20,9 i mars till 20,8 i april. De huvudgrupper som minskar sin sjukfrånvaro är sjuksköterska och medicinska sekreterare. Undersköterska är den huvudgrupp som har högst sjukfrånvarodagar/medarbetare, 10, 91 dagar och medicinska sekreterare som ligger på 10,09 dagar. Läkare är den huvudgrupp som har lägs sjukfrånvaro lägst med sina 3,52 dagar och därefter ledning och administration med 5,23 dagar. Under våren har SUS genomfört föreläsningar för chefer och skyddsombud där huvudfrågan har varit hälsosam schemaläggning, ett viktigt område för att öka frisknärvaron. SUS fortsätter sitt arbete med implementering av rehabråd samt framtagande av informationsmaterial som ska kunna användas på APT för att tydliggöra rehabprocessen. SUS kommer även att starta ett arbete med att tydliggöra kostnader kring rehabilitering som kan användas som ett stöd till chefer i rehabiliteringsprocessen. Kompetensmix inom slutenvård somatik (andel undersköterskor och övrig personal av summa sjuksköterskor, undersköterskor och övrig personal) Se kommentarer under kvalitet nedan. Uppföljning av beviljad anställningsvolym (siffran vid linjen anger differens av utfall mot fastställd beviljad anställningsvolym) I siffrorna för AOH anställda i april kan man tydligt se en inbromsning jämfört med perioden januari mars När beslutet om anställningstak fattades kunde SUS redan se siffror på att AOH anställda ökade med ca 100 från januari februari Ökningen fortsatte sedan till mars med ca 50 AOH anställda. I siffrorna för april har AOH anställda minskat med 1 jämfört med mars månad. Även om det innebär att SUS ligger ca 150 AOH anställda över anställningstaket är det en signal på att något har hänt. SUS arbetar med att analysera var man ökar och om det är rätt ställen som ökat och var man i så fall ska kunna minska. Rutinen för rekryteringsprövning har skärpts. Vi arbetar även med analysen av hur det nya avtalet med vårdförbundet Sida 4 av 7

5 Tillgänglighet Andel till besök och operation/åtgärd inom 90 dagar Antalet väntande till besök längre än 365 dagar har minskat från 492 i april till 457 i maj. Motsvarande uppgift för operation eller åtgärd är i princip oförändrad från 404 i april till 409 i maj. Under månaden har operationer med prioritet 4 7 flyttats fram med anledning av kapacitetsbrist för personal som resulterar i mindre tillgång till operationssalar och vårdplatser. Tillgängligheten till besök var 80,5 % i maj, vilket är 1,7 % bättre än samma månad förra året och 0,5 % sämre jämfört med april i år. Antalet väntande patienter har under senaste 12 månaderna minskat med 5 % från till ( 940). Snabbast växande köer till besök finns inom dessa områden: handkirurgi, hjärtsjukvård, hudsjukvård, ortopedi och smärtmottagning. Tillgängligheten till operation/ åtgärd är 60,6 % i maj, vilket är 0,9 % bättre än för ett år sedan, och 0,3 % sämre än i april i år, vilket kan förklaras av lägre produktion med anledning av påsken. Antalet väntande patienter har under sista året minskat från till ( 713), vilket motsvarar en minskning med 12 %. Ökad produktion inom ögonsjukvården har lett till att väntetiden till operation av gråstarr i nuläget är fyra veckor. Snabbast växande köer till operation: ablation, handkirurgi övriga op, hjärtsjukvård övriga op, sköldkörtel op och kirurgi övriga op. Tillgängligheten till operationssalar och vårdplatser är en fortsatt begränsande faktor. Andel väntande till magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och PET CT inom 30 dagar Tillgängligheten till MR är 36,1 % inom 30 dagar, vilket är en förbättring mot i april med 4,4 % men markant sämre än för ett år sedan. Antalet väntande minskar något jämfört med föregående månad och är per maj månad patienter. Tillgängligheten till CT är 55 % inom 30 dagar, också det en förbättring mot föregående månad men markant sämre än för ett år sedan. Antalet väntande minskar något jämfört med föregående månad och är per maj månad patienter. PET/CT tillgängligheten är 62,7 % inom 30 dagar, och försämringen är tillfällig och beror på ombyggnation och byte av utrustning. I år har SUS inte kunnat genomföra kösatsningar på samma sätt som tidigare år, delvis på grund av brist på röntgensjuksköterskor samt läkare inom vissa Andel genomförda återbesök inom måldatum I slutet av maj fanns totalt planerade återbesök till läkare, varav fortfarande väntade inom medicinskt måldatum. Antalet patienter som väntande efter måldatum var Detta innebär en minskning under senaste 12 månadersperioden med patienter. Andel genomförda återbesök inom måldatum är 29,3 % i maj jämfört med 29,2 % i april. Under året kommer fokus att vara på kvalitetssäkring av statistiken för återbesök. Sida 5 av 7

6 Produktion Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Det totala antalet besök inom somatiken är i samma nivå som 2017 Unika individer 0,5% medan mixpoängen per besök har ökat med 1,3 %. Mixpoängen per läkarbesök har ökat med 1,3 %. Störst absolut ökning av antal Antal besök 0,0% läkarbesök har skett inom VO njurmedicin och reumatologi, medan Mixpoäng 1,3% vårdval ögon katarakt har haft den största procentuella ökningen. Kval brev/tel Unika individer Vårdtillfällen Mixpoäng 5,6% 5,4% 3,8% 0,9% Antalet avslutade sjukhusvårdtillfällen minskade med 5,4 % medan det totala antalet mixpoängen enbart minskade med 3,8 %. Mixpoängen per vårdtillfälle har därmed ökat med 1,7 %. Periodens medelvårdtid har ökat för de flesta specialiteterna och totalt med 4,7 %. Vårddagar Medelvårdtid 2,0% 4,7% Inom somatiken ökade antalet unika individer inom öppenvården men minskade inom slutenvården. Totalt en ökning med (0,6 %) unika individer. 8% 6% 4% 2% 0% 2% 4% 6% Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Problemen med bristande överföring av vårdkontaktsinformation till Antal besök 10,4% PASIS och RSVD via Filur servern kvarstår och siffrorna är därmed svåra att kommentera. Minskningen med 10,7 % kan till ca 4 % förklaras med BVC och ändrat barnhälsovårdsprogram. Antal listade per maj Mixpoäng 8,9% 2017 uppgår till Nivån totalt sett är relativt stabil. Jämfört med föregående månad har antal listade minskat med 345 listade Besök läkare och jämfört med maj förra året har vi 465 färre listade. Enheter i Lund 5,8% listar på medan konkurrensen i Malmö har ökat vilket innebär visst listningstapp. Även enheter i Omkretsen har tappat listade. Besök övriga 12,8% Unika individer 3,8% Antal Listade 0,1% * Enbart läkares kvalificerade brev- och telefonkontakter Kvalitet 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Kvalitetstema fördjupad personaluppföljning En strategi och handlingsplan för kompetensmixplanering är beslutad. Arbetet med kompetensmixplanering ska växlas upp och få spridning till samtliga arbetsplatser. Kompetensmixarbetet är prioriterat för SUS. Samtliga divisioner arbetar med frågan men exakt hur många enheter som arbetar aktivt med detta är svårt att sätta en siffra på. Det som går att säga är att det förs en tydlig dialog kring kompetensmix och medvetenheten i organisationen är stor. Det finns många goda exempel att lyfta fram från SUS avseende kompetensmixarbetet. Ett exempel är arbetsterapeut alternativt fysioterapeut som tagit över arbetsuppgiften SVPL från sjuksköterska. De flesta enheter lyfter fram att man har identifierat arbetsuppgifter som kunnat förflyttas från sjuksköterska till undersköterska, och man arbetar framgångsrikt med farmaceut och receptarie att avlasta sjuksköterska, fysiker som dosplanerar istället för sjuksköterska, medicinsk sekreterare som deltar på rond och som dokumenterar direkt åt sjuksköterska och frigör tid till patientnära arbete, arbetsterapeuter som har tagit över vårdplanering från sjuksköterska och undersköterska som assisterar vid interventioner. Detta är ett litet urval med goda exempel på hur enheter och VO arbetar med kompetensmixarbetet. Kompetensmixplaneringsarbetet är en del av SUS kompetensförsörjningsplan. I bilaga 7 i kompetensförsörjningsplanen redovisas aktiviteter från samtliga divisioner avseende kompetensmixarbetet. SUS har förbättrat målet 40/60 med 1,3 procentenheter april 2017 jämfört med april Hade servicevärdar samt exempelvis arbetsterapeuter, fysioterapeuter, farmaceuter och receptarie räknats in i måttet 40/60 hade förvaltningen legat närmre målet. SUS har kommunicerat att måttet 40/60 endast följs upp på förvaltningsnivå då vissa enheter kan ha behov av 50 % ssk medan andra har behov av lägre andel ssk. Även bemanningssvårigheter inom gruppen ssk påverkar vissa enheter. Exempelvis har division 1 en bemanning som överensstämmer med målet 40/60 men det beror till stor del på att de har rekryteringssvårigheter inom VO ortopedi och VO infektionssjukvård. SUS planerar ett antal aktiviteter för att komma vidare i kompetensmixarbetet. Bland annat har man haft workshop med de fackliga organisationerna och i september kommer man att ha workshop med förvaltningsledning och representanter från akademin. Det finns även som förslag att använda en hemvist eller plattform där goda exempel i kompetensmixarbetet kan lyftas fram och på så sätt få bättre spridning i vår stora organisation. Det planeras även workshop/möte med områdeschefer för att fortsätta dialogen och dela framgångsrecept kring kompetensmixarbete. Sida 6 av 7

7 Inhyrning från bemanningsföretag ska minskas. Hanteringen av bemanningsföretag har centraliserats på SUS. Handlingsplan finns för att fasa ut användningen av bemanningsföretag till förmån för utbyggnad av SUS interna bemanningsorganisation. Resursteamet utökar sin bemanning med både sjuksköterskor och medicinska sekreterare för att skapa möjlighet till interna lösningar vid bemanningsbrist. Arbetet med att även kunna erbjuda läkare för uthyrning fortsätter under Kostnaderna för bemanningsföretag har minskat januari maj 2017 jämfört med samma period 2016 med ca 4,5 mkr. Det är fortsatt sjuksköterskor som står för minskningen av kostnader samtidigt som läkare och övrig verksamhetsanknutna ökar. Kostnaden för inhyrning av sjuksköterskor har minskat med 8,5 mkr ( 32 %). Kostnaden för inhyrning av läkare har däremot ökat med 3,6 mkr. Ökningen återfinns i sin helhet inom primärvården och där inom enstaka vårdcentaler som har problem med läkarbemanning. Idag används dagtid sjuksköterskor från externa bemanningsföretag enbart inom operation, anestesi och på akutmottagningen. En utmaning för SUS är att de andra förvaltningarna fortsatt tar in sjuksköterskor från bemanningsföretag dagtid vilket gör att vi inte i den omfattning som vi tänkt kan anställa dessa i vårt resursteam alternativt få in fler som tar nattpass. Målet är att genom nya anställningsformer erbjuda flexibla lösningar för att kunna möta önskemål om att lättare kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredsställande sätt. En viktig faktor är att behålla medarbetare med hög kompetens och möjliggöra för dessa att utvecklas. Region Skåne ska stimulera de medarbetare som önskar att utveckla sin kompetens och att byta mellan olika arbetsplatser. Genom att arbeta i Resursteamet erbjuds medarbetarna daglig kompetensutveckling eftersom man arbetar inom Skånes universitetssjukvårds samtliga specialiteter. SUS område bemanning kommer under 2017 utvärdera interims chef för att eventuellt utöka antalet medarbetare inom denna grupp. Andra utvecklingsområden inom resursteamet är att ta fram koncept för långtidsuthyrning av medarbetare samt hantering av timanställda medarbetare. Sida 7 av 7