Månadssammanställning

Transkript

1 Månadssammanställning 16 Skånes universitetssjukvård Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Kvalitet Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Lägre takt på intäktsökning efter sommaren och fortsatt höga kostnader innebär att ny prognos är 675 mkr mot budget. Ökningen av använda AOH har avstannat mellan augusti och september och visar mellan månaderna en marginell minskning. Bättre tillgänglighet till besök, operation, MR och CT, men växande köer till nybesök jämfört med Fortsatt trend med ökning inom öppenvård, minskning inom slutenvård och högre vårdtyngd för SUS patienter. Sommaren innebar höga kostnader för stimulansersättningar, men mindre flytt av semester för personalen. Resultat per område Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan okt Helår 2017 Helår Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Totalt resultat 419,7 116,5 536,2 18,8 656,2 675,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Bud.avvik Hälsoval 28,7 31,8 60,5 18,8 21,2 40,0 Vårdval Hudsjukvård 0,7 0,7 1,4 0,0 1,8 1,8 Vårdval Ögonsjukvård 3,1 0,5 3,6 0,0 3,9 3,9 Vårdval Grå starr 1,6 0,1 1,7 0,0 1,7 1,7 Vårdval Ackr barntandvård 0,7 0,6 0,1 0,8 0,0 0,8 Resultaträkning (mkr) Sida 1

2 Periodresultatet januari oktober var 419,7 mkr, vilket var 536,2 mkr sämre än budget och 171,3 mkr sämre än samma period Budgetavvikelsen var 469,1 mkr inom den anslagsfinansierade sjukhusverksamheten, 60,5 mkr inom hälsovalet, och 6,6 mkr inom de övriga vårdvalen. Såväl resultat som avvikelse mot budget har försämrats under oktober månad. Oktober månads budgetavvikelse enskilt var 62 mkr och resultatet var 13 mkr sämre än samma månad Intäktssidan totalt för perioden januari oktober avviker positivt mot budget med ca 38 mkr. Inom raden försäljning av verksamhet, som i huvudsak består av försäljning av hälso och sjukvård inklusive hälsoval och vårdval, finns det avvikelser mellan de olika intäktsslagen. Exempelvis har intäkterna för asylvård minskat jämfört med 2016 och är ca 38 mkr ( 41 %) lägre än budget. Försäljning av vård till andra landsting och huvudmän har däremot ökat och är ca 29 mkr över budget. Ökningen har dock mattats av under hösten, varför helårsprognosen behöver försämras med 13 mkr. Även intäkterna för utskrivningsbara patienter har minskat de senaste månaderna innebärande en prognosförsämring med 2 mkr. Ökade ersättningar för läkemedelsprövningar samt AT /ST utbildning är huvudorsaker till merintäkten inom raden försäljning av varor och tjänster. Den positiva avvikelsen inom raden övriga intäkter och bidrag består i huvudsak av högre bidrag än förväntat samt att HSN s särskilda ersättning för dyra läkemedel överstiger budget. Personalkostnaderna överskred budget med ca 315 mkr, främst orsakat av den ekonomiska obalans förvaltningen tog med sig från Vidare har fler anställda 2017 jämfört med 2016 samt ökade kostnader för bl.a. övertid, stimulansersättningar och timanställda ytterligare bidragit till överskridandet. Kostnaderna för inhyrd personal totalt sett överskrider budget, men har minskat jämfört med i fjor. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor är lägre än 2016 medan kostnaderna för hyrläkare är oförändrat. För köp av verksamhet noteras utfall i nivå med budget. Från och med 2017 har SUS övertagit kostnadsansvaret för köp av högspecialiserad vård hos andra landsting/huvudmän (tidigare hos HSN), och SUS erhöll tillkommande finansiering om 36 mkr för detta uppdrag. I oktober bokade HSN upp en kostnad mot SUS på 30 mkr, vilket motsvarar periodens finansiering. Läkemedelskostnaderna underskred periodbudgeten med 2 mkr (när ändrade konteringsprinciper mellan åren beaktas). Läkemedelsrabatter på 17 mkr som avser 2016 förklarar den positiva avvikelsen mot budget. Budgetöverskridandet inom raden material och tjänster avser främst ökade kostnader för labtjänster, sjukvårdsartiklar och tekniska hjälpmedel (insulinpumpar). Även överskridandet inom raden övriga omkostnader kan delvis förklaras av förvaltningens ingående obalans från Vidare belastas denna resultatrad av ej beslutsattesterade fakturor, där kostnaden kommer att överföras till en annan resultatrad när fakturorna har slutkonterats. Avskrivningar och finansiella kostnader avviker positivt mot budget i perioden, men flera större investeringsobjekt inom bild och funktionsmedicin och nya sjukhusområdet Malmö förväntas öka kostnaderna framöver. Bruttokostnadsutvecklingen totalt är 5,5 % under perioden januari oktober, vilket är oförändrat jämfört med den ackumulerade utvecklingen efter september. Prognosen för 2017 medger en kostnadsutveckling på 5,2 % på helårsbasis, vilket förutsätter ytterligare effekter under resten av året av framtagna handlingsplaner samt av det beslutade anställningstaket. Prognos Prognosen för 2017 är 675 mkr jämfört med budget, d.v.s. en försämring med 35 miljoner kronor jämfört med förra månaden. Prognosen baseras på utvecklingen hittills i år, förväntade effekter av framtagna handlingsplaner samt bedömd effekt av beslutat anställningstak. Den prognosticerade avvikelsen är 626,9 mkr inom den anslagsfinansierade verksamheten, 40 mkr inom hälsovalet och 8,1 mkr inom vårdvalen. Specifikation av prognosförsämringen: Prognosen för försäljning av verksamhet har försämrats med 15 mkr p.g.a. att försäljningen av extern vård till andra landsting och intäkter från kommuner för utskrivningsbara patienter har mattats av under hösten. Omkostnadsprognosen har försämrats med 20 mkr bl.a. har en fortsatt hög ökningstakt för sjukvårdsartiklar, labtjänster, verksamhetstekniska tjänster mm nödvändiggjort försämringen. Åtgärder för ekonomi i balans Förvaltningens ekonomiska ingångsläge för 2017 var mycket utmanande. Sammantaget gick SUS in i 2017 med ett underskott på 474 mkr. Till det fördes ett effektiviseringskrav på 1 % eller 86 mkr. Tillsammans ger detta i grunden ett effektiviseringsbehov på 560 mkr. Ökade sociala avgifter hanteras inom överfinansieringen av LPIK och demografi. Fortsatt kraftigt ökade kostnader mot serviceförvaltningarna (120 mkr) och behov av att finansiera ökade kostnader för rekvisitionsläkemedel (26 mkr) försämrar utgångsläget ytterligare. För att hantera detta ekonomiska ingångsläge arbetar förvaltningen med åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans. Åtgärderna kan kategoriseras som antingen verksamhetsspecifika handlingsplaner eller förvaltningsövergripande handlingsplaner. Tillsammans förväntas dessa sänka SUS kostnader med 249 mkr, varav 223 mkr under innevarande år. Sida 2

3 Medarbetare samt inhyrd personal Antal anställda utveckling per månad Inhyrd personal från bemanningsföretag kostnad (mkr) Hanteringen av bemanningsföretag har centraliserats på SUS. Handlingsplan finns för att fasa ut användningen av bemanningsföretag till förmån för utbyggnad av SUS interna bemanningsorganisation. Kostnaderna för externa bemanningsföretag har minskat sedan utfasningen startade. Trots bemanningsutmaningar inför framförallt sommaren valde SUS att stå fast vid sitt beslut att enbart använda externa bemanningsföretag nattetid, undantaget operation och anestesi samt akutmottagningarna i Malmö och Lund. Förhoppningen är att rekryteringen av främst sjuksköterskor från externa bemanningsföretag ska öka när SUS visar att beslutet står fast. Externa bemanningsföretag har svårigheter att leverera det SUS beställer avseende natt bemanning och det innebär svårigheter att få ihop bemanning nattetid och påverkar SUS kostnader för övertid, fyllnad samt användning av stimulansåtgärder under sommarperioden. Kostnaden för bemanningsföretag har minskat med ca 20 mkr för perioden jan okt 2017, jämfört med samma period föregående år. Inhyrningen av sjuksköterskor har minskat med 18 mkr mellan åren. De verksamhetsområden som minskat sin kostnad mest är VO akutsjukvård och internmed, VO ortopedi, VO hjärt och lungmedicin, VO neurologi och rehabmedicin och VO kirurgi och gastroenterologi. Exempelvis har hjärt och lungmedicin minskat sin kostnad från 6,2 till 1,8 mkr. VO intensiv och perioperativ vård har ökat sin kostnad för inhyrning av sjuksköterskor med ca 1,8 mkr och VO kvinnosjukvård har ökat sin kostnad med ca 1,3 mkr. Kostnaden för inhyrning av läkare har minskat med ca 1 mkr för perioden jan okt 2017 jämfört med samma period Flera verksamhetsområden har minskat sin kostnad mellan åren, och störst minskning har VO akutsjukvård och intermedicin med ca 3 mkr. Primärvårdens totala kostnad för jan okt 2017 är 33,8 mkr, vilket kan jämföras med SUS totala kostnad för inhyrning av läkare som under motsvarande period var 46,7 mkr. Vid en jämförelse av jan okt 2017 med samma period 2016 har primärvården en ökad kostnad med ca 2 mkr. Kostnaden för inhyrning av övriga verksamhetsanknuten personal är oförändrad mellan 2017 och 2016 medan inhyrd övrig personal har minskat med ca 1 mkr. Trots minskad kostnad för bemanningsföretag har den totala kostnaden för personal ökat för SUS vid jämförelse med oktober En följd bland annat av att antalet anställda har ökat, samt högre lönekostnad. Antal anställda omräknat till heltid per heltid och årets sjukfrånvaro AOH Använd= Anställda Omräkande till Heltider utifrån respektive anställning, exklusive frånvaro inklusive mertid. Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse volymer (jmf förg. år) # % # % # % Ledning / Administration 983,8 971,8 12,0 1,2% 11,02 10,42 0,60 5,8% Anställd 252,5 1,9% Läkare 1 736, ,8 54,6 3,2% 7,16 7,62 0,46 6,0% Sjuk 0,9 0,1% Medicinsk sekreterare 647,7 653,9 6,2 0,9% 20,04 21,09 1,06 5,0% TjLedigLön 24,0 15,6% Sjuksköterska 3 329, ,7 51,8 1,6% 14,32 15,19 0,87 5,7% TjLedigEjlön 55,2 3,8% Tandvårdsarbete 35,5 37,9 2,3 6,1% 23,41 19,51 3,90 20,0% Komp 0,4 1,0% Undersköterska / Skötare 2 239, ,9 88,5 4,4% 22,56 22,51 0,05 0,2% Jkomp 2,8 1,6% Övrig personal 110,4 127,4 17,0 13,4% 14,92 12,72 2,21 17,3% Sem 32,1 2,2% Övrig Vård / Rehab / Social 657,5 647,2 10,3 1,6% 14,39 13,33 1,06 8,0% MerÖtid 20,6 14,6% ArbJourBerd 0,7 0,4% TimLön 33,5 13,7% Använd 198,3 2,1% Summa ,0% 15,08 15,34 0,25 1,64% Använd AOH har under perioden jan sept 2017 ökat med 2 %, motsvarande 191,6 använda AOH (korrigerat för felaktig tjänstledighet jan 16). Störst ökning har skett inom huvudgrupp undersköterska (4,4 %) och därefter läkare (3,2 %). Sjuksköterska har en ökning om 1,6 %, motsvarande 51,8 använda AOH. Använd AOH för medicinsk sekreterare har minskat med 0,9 % och övrig personal har minskat med 13,4 %, motsvarande 17 använda AOH. Andelen mer och övertid har ökat med 14,6 %, vilket motsvarar 20,6 använda AOH. Under samma period har andelen timlön ökat med 13,7 %. Några förklaringar till varför timlön samt övertid ökat är svårigheter att bemanna under sommaren, utfasning av bemanningsföretag och nytt avtal med vårdförbundet som inneburit färre använda timmar och att befintlig personal arbetat övertid alternativt att enheten har tagit in medarbetare på timmar. Sida 3

4 Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (rullande 12) Den rullande sjukfrånvaron för SUS ligger efter september månad kvar på 20,7 genomsnittsdagar per anställd. Antalet sjukdagar för perioden jan sept 2017 jämfört med samma period 2016 har minskat med 0,25 dagar, motsvarande 1,64 %. De huvudgrupper som minskat är läkare ( 6 %), medicinsk sekreterare ( 5 %) och sjuksköterska ( 5,7 %). De huvudgrupper som ökat sin frånvaro är ledning/administration (5,8 %), tandvårdsarbete (20 %), undersköterska (0,2 %), övrig personal (17,3 %) och övrig vård/rehab/social (1,6 %). Såväl övrig personal som tandvårdsarbete är små grupper inom SUS och siffrorna för sjukfrånvaro kan därför fluktuera kraftigt vid enstaka långtidssjukskrivningar. Undersköterska och medicinsk sekreterare är de grupper med högst antal sjukfrånvarodagar per anställd (exkl tandvårdsarbete som är mycket liten grupp). Undersköterska har snittsjukfrånvaro på 22,56 dagar/medarbetare, vilket kan jämföras med sjuksköterska som har 14,32 snittsjukfrånvarodagar/medarbetare. Korttidssjukfrånvaron har ökat medan långtidssjukfrånvaron har minskat. SUS fortsätter sitt arbete med rehabråd, ett koncept som är uppskattat av cheferna och som bidragit till en större medvetenhet kring rehabilitering och dess process. Flera verksamhetsområden gör varje månad uppföljning ner på individnivå tillsammans med enhetschefer, och detta har gett effekt i att medarbetare som är sjukskrivna har en tydlig rehabplan. Kompetensmix inom slutenvård somatik (andel undersköterskor och övrig personal av summa sjuksköterskor, undersköterskor och övrig personal) För vissa verksamheter styrs kompetenskraven av socialstyrelsens regelverk vilket begränsar möjligheten att ersätta arbetsuppgifter med annan yrkeskategori, exempelvis inom operation och intensivvård. På de enheter där servicevärdar har införts visar utvärderingen att en uppgiftsväxling skett mellan undersköterska och servicevärd. Servicevärdar avlastar flera yrkesgrupper genom att ta ansvar för städning av rum, förråd, posthantering samt köksuppgifter. Det finns verksamhetsområden som har testat att ha farmaceut/receptarie vilket har visat att det avlastar sjuksköterska med läkemedelshantering. På vissa vårdcentraler och verksamhetsområden har en uppgiftsväxling skett där fysioterapeut/sjukgymnast gör en första bedömning av patienter med symptom från rörelseapparaten, samt tagit över återbesök efter operation. Detta avlastar såväl sjuksköterska som läkare. Inom ett flertal verksamhetsområden har receptionister ersatt medicinska sekreterare och ansvarar för inkommande samtal, beställer transporter och koordinerar på enheten. Flera enheter har anställt arbetsterapeuter alternativt fysioterapeut/sjukgymnast för att ta över ansvaret för SVPL processen. Medicinska sekreterare tar ansvar för VIP telefon för att sjuksköterska ska få mer tid för patient och inte bli avbruten i samma omfattning. Seniora sjuksköterskor fungerar som introduktionssjuksköterskor för att förbättra introduktionen för nya medarbetare, vilket bidrar till en mer optimal resursanvändning. Undersköterskor tar aktiv del i riskbedömningar och upprättandet av vårdplaner gällande fall trycksår och undernäringsrisk och ansvaret för vårdplanering fördelas mellan flera olika professioner istället för enbart på sjuksköterska. Andelen undersköterskor och övrig personal har totalt sett ökat något jämfört med föregående år. I september var värdet 50,2 % som kan jämföras med samma månad 2016 då värdet var 49,2 %. Medelvärdet för perioden januari september 2017 var 50,8 %, vilket kan jämföras med samma period föregående år då värdet var 49,8 %. Det har för SUS del skett en förbättring i förhållande till målvärdet, dock en långsam sådan. SUS har kommunicerat att måttet 40/60 endast följs upp på förvaltningsnivå då vissa enheter kan ha behov av 50 % sjuksköterska medan andra har behov av lägre andel sjuksköterska. Även bemanningssvårigheter inom gruppen sjuksköterska påverkar vissa enheter. Fördelningen mellan yrkeskategorier skiljer sig även åt mellan dag, kväll och natt och här är behovet än mer olika beroende på inom vilket verksamhetsområde man arbetar. SUS planerar ett antal aktiviteter för att komma vidare i kompetensmixarbetet, bl. a. har workshop med fackliga organisationer tillsammans med nyckelpersoner inom förvaltningen genomförts. Under hösten kommer förvaltningsledningen att bjuda in representanter från akademin till ett dialogmöte. Det finns även som förslag att använda en hemvist eller plattform där goda exempel i kompetensmixarbetet kan lyftas fram och på så sätt få bättre spridning inom SUS. Det planeras workshop/möte med områdeschefer för att fortsätta dialogen och dela framgångsrecept kring kompetensmixarbete. Sida 4

5 Uppföljning av beviljad anställningsvolym (siffran vid linjen anger differens av utfall mot fastställd beviljad anställningsvolym) I september månad hade SUS ett utfall på beviljad anställningsvolym på 352 över den fastställda anställningsvolymen. En avvikelse som kan komma att justeras något när korrigering av semestervikarier görs. Ett genomsnitt för perioden jan sept visar att SUS haft ett utfall på ca 39 AOH anställda över den fastställda anställningsvolymen per månad. Vid jämförelse över tid har SUS bemanning varit högre i september än under våren. Samtliga huvudgrupper är representerade i den ökning som skett vid jämförelse av jan och sept En förklaring till ökningen är utfasning av bemanningsföretag avseende sjuksköterskor där såväl sjuksköterskor som undersköterskor har anställts för att minska beroendet av bemanningsföretag. Exempelvis har VO akutsjukvård och internmedicin den största ökningen av AOH anställda, men är samtidigt ett av de verksamhetsområden som minskat sin inhyrning mest. Verksamhetsområdet har minskat såväl inhyrning av sjuksköterska som läkare, motsvarande ca 7 mkr. Preliminära siffror för oktober visar ett utfall på 388 AOH anställda över beviljad anställningsvolym. Även om siffrorna är preliminära ger de en tydlig indikation på att SUS fortsatr ligger över beviljad anställningsvolym trots nya rutiner gällande rekryteringsprövning. Tillgänglighet Andel till besök och operation/åtgärd inom 90 dagar Antalet väntande till besök längre än 365 dagar är oförändrat, från 485 i augusti till 484 i oktober. Motsvarande uppgift för operation eller åtgärd har minskat från 363 i september till 312 i oktober. Genomgång av väntande i operationsplaneringssystemet börjar ge resultat. Tillgängligheten till besök var 77,2 % i oktober, vilket är 2,2 % bättre mot samma månad förra året och 6,8 % bättre jämfört med föregående månad. Antalet väntande patienter har under senaste 12 månaderna ökat från till i oktober i år (+545). Snabbast växande köer till besök finns inom dessa områden: handkirurgi, hjärtsjukvård, hudsjukvård, kvinnosjukvård och ortopedi förstabesök har genomförts under oktober vilket är fler än i september. Under hösten har väntetider inom logopedin blivit längre för barn med språkstörning. Remissinflödet har ökat med 30 % sedan 2015, vilket bland annat beror på flyktingvågen vi hade 2015/16. Dessa barn finns nu på förskolorna och remitteras till logopedmottagningen och har en helt annan vårdtyngd än tidigare ( flerspråkiga 2 3 språk, tilläggsdiagnoser ex ADHD, aspergers, autism osv). 400 remisser skulle behöva samordnas men det finns begränsad kapacitet i Region Skåne. En annan svårighet är att denna patientgrupp inte vill åka till Trelleborg, Helsingborg eller Kristianstad utan väljer att stå kvar i SUS kö. Skulle andra logopedmottagningar med kapacitet att ta emot patienter kunna komma till SUS och göra utredningarna? Tillgängligheten till operation/ åtgärd är 56,4 % i oktober, vilket är 1,8 % bättre än för ett år sedan, och 6,7 % bättre än i september i år. Operationer med prioritet 4 7 flyttats fram med anledning av kapacitetsbrist för personal som resulterar i mindre tillgång till operationssalar och vårdplatser operationer eller åtgärder har genomförts under oktober vilket är 123 fler än i september. Antalet väntande patienter har under sista året minskat från till ( 843), vilket motsvarar en minskning med 12 %. Ökad produktion inom ögonsjukvården har lett till att väntelistor har halverats och väntetiden till operation av gråstarr är nu fyra veckor. QlikView som underlag för väntetidsrapportering till operation har anpassats enligt nationella regelverket så att angelägenhetsgrad transplantation exkluderas i rapporteringen från september och framåt. Detta har lett till ett 60 tal färre väntande till ögonoperationer rapporteras på SUS. Samordning av patienter, sker redan på remisstadiet (där så är möjligt) vilket också leder till en minskning av antalet operationsanmälan i operationsplaneringssystemet. Beslutade arbetsuppgiftsomflyttningar inom gynekologi och kirurgi nedre GE ger också minskat inflöde till operation på SUS. Snabbast växande köer till operation: ablation, sköldkörteloperation och övriga opertioner inom handkirurgi, hjärtsjukvård och urologi. Tillgängligheten till operationssalar och vårdplatser är en fortsatt begränsande faktor. Som exempel kan nämnas att operationskapaciteten inom urologin har halverats med anledning av detta. Sida 5

6 Andel väntande till magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och PET CT inom 30 dagar Antal väntande till MR minskar jämfört med föregående månad, och jämfört med föregående år står 4,4 % färre i kö. Andelen väntande inom 30 dagar är 35,3 %att jämföra med föregående månad då den var 32,2 %. Under sommaren har remisserna till CT ökat kraftigt, men i oktober minskar antal väntande till CT något jämfört med föregående månad. Totalt sett står är antal väntande till CT markant fler än samma period föregående år. Andelen väntande inom 30 dagar är 42,0 %att jämföra med föregående månad då den var 40,9 %. Antal väntande till PET CT minskar jämfört med föregående månad, och är åter på låg nivå. Andelen väntande inom 30 dagar är 92,4 %att jämföra med föregående månad då den var 97,3 %. Skillnaden beror på en handfull patienter med längre väntetid än 30 dagar. Verksamheten har genomfört flödesanalyser kring verksamheten tillsammans med respektive maskinleverantör (Siemens, Philips, GE). Inom MR jämförs SUS med andra centra i världen. Materialet håller nu på att presenteras bland medarbetare, och de kommer involveras i att arbeta fram handlingsplaner för ett förbättrat flöde inom MR, CT och PET CT. Andel genomförda återbesök inom måldatum Produktion I slutet av oktober fanns totalt planerade återbesök till läkare, varav fortfarande väntade inom medicinskt måldatum (75,1 %). Det är på samma nivå som för ett år sedan. Antalet patienter som väntande efter måldatum var i oktober. Under senaste 12 månadersperioden har denna uppgift ökat med med 245 patienter (1,2 %). Under året kommer fokus att vara på kvalitetssäkring av återbesök. Andel genomförda återbesök inom måldatum är 24 % i oktober jämfört med 26 % i september. Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Det totala antalet besök inom somatiken 2017 har ökat med 0,9 %. Unika individer 0,7% Mixpoängen per besök har ökat med 0,5 %. Mixpoängen per läkarbesök har ökat med 1,9 %. Störst ökat antal läkarbesök har varit Antal besök 0,9% inom VO njurmedicin och reumatologi, medan VO ögon katarakt Mixpoäng vårdval har haft den största procentuella ökningen. Antalet avslutade 1,4% sjukhusvårdtillfällen minskade med 5,5 % medan mixpoängen enbart Kval brev/tel 2,4% minskade med 3,7 %. Mixpoängen per vårdtillfälle har därmed ökat Unika individer 5,3% med 1,9 %. Inom somatiken ökade antalet unika individer inom öppenvården men Vårdtillfällen 5,5% minskade inom slutenvården. Den totala ökningen inom somatiken blev (0,56 %) unika individer. Mixpoäng 3,7% Periodens medelvårdtid har ökat för de flesta specialiteterna och Vårddagar 2,6% totalt med 4,1 %. Medelvårdtid 4,1% 6% 4% 2% 0% 2% 4% 6% Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Minskningen på 7,3% i antal besök kan i huvudsak (till 64%) förklaras Antal besök 7,9% av Hälsovalsdelen pga vakanshållna tjänster för övrig vårdpersoanl samt läkarbrist. Barnhälsovården med ändrat barnhälsovårdsprogram Mixpoäng 6,8% förklarar de lägre volymerna i övrigt. Antal listade är totalt sett relativt stabilt. Jämfört med föregående månad har antal listade ökat med Besök läkare 4,5% 583 och jämfört med oktober förra året har vi 555 färre listade. Enheter i Lund listar på medan konkurrensen i Malmö har ökat vilket Besök övriga 9,7% innebär ett större listningstapp. Även enheter i omkretsen har tappat listade. Kval. brev telefonkontakt 2,1% Unika individer 2,5% Antal Listade 0,1% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2% 4% Sida 6

7 Kvalitet Kvalitetstema medarbetare Uppsummering och erfarenheter av sommarbemanningssitua onen Sommaren var ansträngd när det gäller tillgängliga vårdplatser. Eftersom SUS (precis som övriga sjukhus i regionen) hade svårt att rekrytera tillräckligt med framför allt sjuksköterskor uppnåddes inte det antal vårdplatser som enligt planen skulle behövt vara öppna. SUS vidhöll beslutet att enbart använda externa bemanningsföretag nattetid med undantag för anestesi, operationsverksamheten och akutmottagningarna. Antalet övernattare på akutmottagningarna var många, och till skillnad från tidigare år drabbades även Malmö akutmottagning. 6 8 extra vårdplatser öppnades upp varje dag enligt SUS nödfallsplan som togs fram inför sommaren. Dessa platser bemannades framför allt med hjälp av befintlig personal som arbetade övertid och genom omfördelning av personal. Resursteamet riktades under sommaren till ortopeden för att maximera antalet vårdplatser. Det har varit en tuff sommar för flera enheter och det har inneburit övertid och extra arbetspass för att klara bemanningen. Enheter inom SUS har lyft fram att medarbetarna är trötta efter hård arbetsbelastning och högt tryck från patienter under sommaren och att det kan komma att påverka arbetsmiljön en bit in på hösten. Kvalitettema medarbetare Sommarstimulanser för extrapass Vid jämförelse av sommaren 2016 (zxpass och zxtim) med sommaren 2017 (zsommar) har SUS en ökad kostnad på 7 mkr. Kostnaden för extrapass har ökat från 130 kr till 160 kr mellan åren. Utöver det har akutmottagningarna haft en ökad kostnad då ersättningen 2017 var 200 kr/timme. SUS arbetar med uppföljning av kostnad för sommarersättning för åren I uppföljningen görs specifikt analys av 130 och 160 kr för att vara jämförbart mellan åren och analysen baseras på enhet samt huvudgrupp. Kvalitet medarbetare Relativa förekomster av Semester, Timtid samt Över/fyllnadstid diff Semester i relation till anställd tid 2017 mot 2016 (procentenheter) diff Timtid i relation till anställd tid 2017 mot 2016 (procentenheter) diff Fyllnads och övertid i relation till anställd tid 2017 mot 2016 (procentenheter) Huvudgrupp Ledning / Administration 0,8% -0,5% 0,2% Läkare 0,6% 0,3% 0,0% Medicinsk sekreterare -0,7% 0,4% 0,4% Sjuksköterska -0,1% 0,3% 0,4% Tandvårdsarbete 1,9% -0,5% 0,2% Undersköterska / Skötare -0,1% 0,8% 0,3% Övrig personal -0,4% -2,3% 0,0% Övrig Vård / Rehab / Social -0,5% -0,1% -0,2% Det är små skillnader mellan 2016 och 2017 avseende diff semester, diff timtid och diff fyllnads och övertid. Sjuksköterskor har minskat semsterflytt och deras semesteruttag har ökat med 0,1 %. Ledning och administration har minskat semesterflytt men även minskat sitt semesteruttag. Andelen timtid och fyllnads och övertid har ökat för flera av huvudgrupperna, exempelvis medicinska sekreterare, sjuksköterska och undersköterska. En ökning av timtid och fyllnads och övertid för sjuksköterskor beror till viss del på utfasning av bemanningsföretag och att SUS tog beslutet att fortsätta plan för utfasning av bemanningsföretag sjuksköterska, trots svårigheter att bemanna sommaren. Bemanningssvårigheter främst nattetid då bemanningsföretag inte kunnat leverera har påverkat användning av timtid och fyllnads och övertid. Sida 7