Kostnader för sommarbemanning 2016 PERSONALNÄMNDEN

Transkript

1 24 november 16 Ansvarig: Ronny Wain, Anton Petersson, Bo Ljungberg Kostnader för sommarbemanning 2016 PERSONALNÄMNDEN

2 1. Inledning, bakgrund och avgränsning Antal anställda Antal anställda Total personalkostnad Sjukfrånvaro Övertid och fyllnadstid Semesteruttag och semesterskuld Semesteruttag Semesterskuld Särskilda åtgärder - sommar Ersättning för senareläggning av semester Extrapass Inhyrning från bemanningsföretag Sammanfattning Bilaga 1, Senareläggning av semester, kostnader per förvaltning och yrkesgrupp 2015 respektive 2016, kronor Bilaga 2, Extrapass med sommarersättning, kostnader per förvaltning och yrkesgrupp 2015 respektive 2016, kronor

3 1. Inledning, bakgrund och avgränsning För att upprätthålla en tillgänglig och patientsäker verksamhet, med rimlig arbetsmiljö, under sommarperioden behöver ett flertal lösningar användas för att lösa bemanningssituationen. Personalnämnden har gett HR-direktören i uppdrag att årligen ta fram en rapport över kostnaderna för att få en samlad bild av bemanningskostnaderna under sommarperioden. Den första rapporten gjordes över sommarperioden 2015 och föreliggande rapport är följaktligen den andra som sammanställts. Rapporten fokuserar på de olika lösningar som används för att säkra bemanningen under sommarperioden. Lösningar som använts är exempelvis att medarbetarna på frivillig basis erbjuds särskilda förmåner vid förskjuten semester eller vid extra arbetspass. I rapporten ges en sammanställning över bemanningsrelaterade insatser och kostnader för sommaren 2016, i relation till kostnaderna för föregående års sommarperioder åren 2015 och Sammanställningen omfattar även uppgifter om sjukfrånvaro och övertid per förvaltning samt hur Region Skånes semesterskuld till medarbetarna förändrats. Analysen avgränsas verksamhetsmässigt till att i huvudsak omfatta Region Skånes hälso- och sjukvårdsverksamhet inom förvaltningarna Skånevård Kryh (Kryh), Skånevård Sund (Sund), Skånes universitetssjukvård (SUS), Hälsostaden, Medicinsk Service samt Habilitering och hjälpmedel. 1 Med sommaren/sommarperioden avses i rapporten månaderna juni, juli och augusti. Kostnaderna i denna rapport avser kostnader exklusive arbetsgivaravgifter. Ett observandum är att uppgifter som lämnats i föregående års rapport avseende kostnader för sommarperioden 2015 inte är jämförbara med de uppgifter som i denna rapport lämnas för åren 2014 och Orsaken till detta är att efterregistrering i personalsystemet görs som påverkar historiken. 1 Habilitering & hjälpmedel övergick från att vara en division inom Skånevård Kryh till att vara en egen förvaltning. 2

4 2. Antal anställda 2.1 Antal anställda Region Skåne hade totalt i genomsnitt för månaderna juni till och med augusti år månadsanställda medarbetare, år 2015 var antalet Snittantalet medarbetare ökade mellan åren således med 977 eller 2,8 procent. Tabell 1. Månadsanställda i genomsnitt juni, juli och augusti år 2014, 2015 respektive 2016, per förvaltning Snitt anställda Snitt anställda Snitt anställda Totalt Region Skåne Skånes universitetssjukhus Sund Skånevård Kryh Medicinsk service Habilitering & Hjälpmedel Hälsostaden i Ängelholm S:a hälso- o sjukvårdsförvaltningar Differens Inom sjukvårdsförvaltningarna ökade antalet medarbetare med 714 medarbetare (2,4 procent). Ökningen inom sjukvårdsförvaltningarna avser ett flertal personalgrupper. Störst ökning återfinns vad gäller Undersköterskor/skötare m.fl. (+263), Icke specialistkompetenta läkare (+148) samt Sjuksköterskor (+101). Dessa tre personalgrupper svarar tillsammans för 71 procent av ökningen. Tabell 2. Månadsanställda inom sjukvårdsförvaltningarna per personalgrupp, genomsnitt juni, juli och augusti år största grupperna. AID Personal Grupp diff 16 % diff snittanställda snittansttällda snittanställda mot 15 Tot. Sjv. Fv ,39% Usk/Skötare m.fl ,94% Icke spec.komp ,93% Läkare Sjuksköterska ,18% Administratörsarbete ,20% Spec.komp. Läkare ,17% Ledningsarbete ,38% Biomedic. Analyt ,94% Handläggararbete ,81% Medicinsk sekreterare ,55% Övriga grupper ,75% 2 Då antalet medarbetare, i och med vikariat som påbörjas och avslutas, är kraftigt fluktuerande från dag till dag är ett medelvärde över lika tidsperioder mer rättvisande än ett absolutvärde ett givet datum vid jämförelse av anställningsvolym över tid. Snittvärdena är avrundade till hela tal. 3

5 3. Total personalkostnad Den totala personalkostnaden under sommarperioden för sjukvårdsförvaltningarna ökade med 5,1 procent jämfört med Ökningen i antalet snittanställda (+ 2,4 procent) och totalt utfall av löneöversynen för 2016 (+ 2,35 procent) förklarar 4,75 procent av kostnadsökningen. Utöver konstaterade faktorer bakom kostnadsökningen ger avtalsrörelsen direkta effekter på ingångslönerna på de grupper som omfattas av avtal med stipulerade lägstalöner och indirekta effekter på övriga grupper. Tabell 3. Personalkostnad, juni - augusti per sjukvårdsförvaltning, kronor. Förvaltning Summa Personalkostnader 2016 Summa Personalkostnader 2015 Summa Personalkostnader 2014 Diff % 2016 mot 2015 Totalt ,10% 16 Skånes universitetssjukhus ,49% 14 Sund ,03% 12 Skånevård Kryh ,45% 15 Medicinsk service ,70% 38 Hälsostaden i Ängelholm ,39% 76 Habilitering & Hjälpmedel Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i Region Skåne har, liksom i riket i övrigt, fortsatt att öka. Sjukfrånvaron ökar i såväl antal fall som i längd och, enligt nationell statistik, är det främst andelen sjukskrivna i psykiska diagnoser (stress/depression) som ökar. 4 För sommarperioden och sjukvårdsförvaltningarna har sjukfrånvaron ökat från 4,6 till 4,8 procent, mätt i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid och i jämförelse med sommarperioden Ökningen är i linje med den allmänna utvecklingen av sjukfrånvaron. Utvecklingen inom Region Skånes olika verksamheter är likartad, dock kan en minskning av sjukfrånvaron under sommarperioden 2016 noteras inom SUS och Hälsostaden jämfört med Med personalkostnader avses i denna rapport de prelimära kostnader som kan härledas ur personalsystemet, d.vs. inte faktiska bokförda kostnader. Skillnaden är att vissa manuella transaktioner som genomförs direkt i ekonomisystemet inte är med, dessa har dock liten omfattning. Redovisas exklusive sociala avgifter. 4 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016, Försäkringskassan. 4

6 Tabell 4. Sjukfrånvaroprocent, juni - augusti , per förvaltning. Förvaltning Sjukfrånvaroprocent Sjukfrånvaroprocent Sjukfrånvaroprocent Sjf. Fv tot 4,8% 4,6% 4,3% 16 Skånes 4,7% 4,8% 4,4% universitetssjukhus 14 Sund 5,0% 4,6% 4,1% 12 Skånevård Kryh 4,9% 4,6% 4,3% 15 Medicinsk service 4,3% 4,0% 3,5% 76 Habilitering & Hjälpmedel 38 Hälsostaden i Ängelholm 4,5% 0,0% - 3,8% 4,5% 4,3% 5. Övertid och fyllnadstid Den totala mängden övertid (enkel och kvalificerad) samt fyllnadstid mätt i timmar och i relation till ordinarie arbetstid har ökat med en tiondels procentenhet, från 1,1 till 1,2 procent sommarperioden 2016 jämfört med Skillnaderna i utveckling är små mellan de större sjukvårdsförvaltningarna. Tabell 5. Fyllnadstid/övertid i relation till ordinarie arbetade timmar, juni - augusti , per förvaltning. Förvaltning Ötid proc 2016 Ötid proc 2015 Ötid proc 2014 Sjf. Fv Tot 1,2% 1,1% 1,2% 16 Skånes universitetssjukhus 1,0% 1,0% 1,0% 14 Sund 1,5% 1,4% 1,4% 12 Skånevård Kryh 1,6% 1,3% 1,3% 15 Medicinsk service 0,4% 0,3% 0,4% 76 Habilitering & Hjälpmedel 0,1% 0,0% - 38 Hälsostaden i Ängelholm 0,6% 0,5% 0,7% Ökningen vad gäller fyllnadstid/övertid har samband med utnyttjandet av extrapass (se vidare under avsnitt 7.2). 6. Semesteruttag och semesterskuld 6.1 Semesteruttag Semesteruttaget i relation till ordinarie arbetad tid har minskat med 0,3 procentenheter jämfört med sommarperioden

7 Tabell 6. Semester/sammanlagd arbetstid i timmar per sjukvårdsförvaltning, sommaren Förvaltning sem % 2016 sem % 2015 sem % 2014 Sjf. Fv Totalt 23,8% 24,1% 24,1% 16 Skånes universitetssjukhus 23,9% 24,2% 24,0% 14 Sund 23,3% 23,6% 23,7% 12 Skånevård Kryh 23,7% 24,5% 24,8% 15 Medicinsk service 24,6% 24,6% 25,0% 76 Habilitering & Hjälpmedel 27,1% 100,0% - 38 Hälsostaden i Ängelholm 22,6% 23,6% 22,9% Semesteruttaget för olika personalgrupper inom sjukvårdsförvaltningarna visar att läkargruppernas semesteruttag minskat mest i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid jämfört med Tabell 7. Semesteruttag per personalgrupp inom sjukvårdsförvaltningarna, sommaren , procent av ordinarie arbetstid. AID PersonalGrupp sem % 2016 sem % 2015 sem % 2014 Samtliga 23,8% 24,1% 24,1% Sjuksköterska 23,1% 23,4% 22,5% Usk/Skötare m.fl 21,5% 21,5% 22,1% Spec.komp. Läkare 27,5% 28,6% 28,6% Medicinsk sekreterare 25,7% 26,1% 26,4% Ledningsarbete 29,3% 29,3% 29,9% Icke spec.komp. Läkare 19,8% 20,2% 20,1% Handläggararbete 29,3% 29,4% 29,6% Biomedic. Analyt. 25,0% 24,6% 24,6% Administratörsarbete 22,7% 22,7% 22,9% Övriga 24,3% 24,5% 24,8% 6.2 Semesterskuld Förändringen av Region Skånes totala semesterskuld, d.v.s. den skuld Region Skåne har till medarbetarna avseende intjänad semester som ännu inte tagits ut, har ökat med 1,9 procent, från 913 till 930 miljoner kronor. Ökningen av semesterskulden är mindre än effekt av ökning i anställningsvolym och kostnadseffekt av 2016 års löneöversyn. Ökningen av sjukvårdsförvaltningarnas semesterskuld uppgår till 1,6 procent vilket även detta understiger ökning i anställningsvolym och kostnadseffekt av 2016 års löneöversyn. 7. Särskilda åtgärder - sommar Under sommarperioden tillämpas särskilda åtgärder för att underlätta bemanningssituationen. Åtgärderna avser ersättning för mindre uttag av semester under sommarperioden samt ersättningar för extrapass utöver avtal. Förvaltningsledningarna avgör respektive förvaltnings 6

8 beslutsordning och tillämpning, d.v.s. vilka yrkesgrupper och verksamheter som ska omfattas. Åtgärderna är ett frivilligt åtagande för berörd medarbetare och avsikten är att åtgärderna ska användas restriktivt och strikt efter verksamhetens behov. 7.1 Ersättning för senareläggning av semester Enligt fastställda principer ges medarbetare, som efter överenskommelse tar ut maximalt 15 betalda semesterdagar under perioden, kronor i engångsbelopp (5 000 kr år 2014). Vid uttag av maximalt tio betalda semesterdagar under perioden utgår kronor i engångsbelopp. Detta gäller under förutsättning att ingen annan ledighet utgår som exempelvis jourkompensation eller föräldraledighet. Såväl antalet senarelagda semesterveckor som antalet individer som erhållit ersättningar har ökat sommaren 2016 jämfört med Ökningen i antalet individer motsvarar 3,8 procent (16 individer) medan ökningen i senarelagda semesterveckor uppgår till 7,8 procent (47 veckor). Även den totala kostnaden har ökat med knappt 0,4 mkr. Skillnader finns mellan sjukvårdsförvaltningarna. Medan såväl antalet individer som senarelagda semesterveckor minskat på SUS, finns ökning på såväl Kryh som Sund. Sund är den förvaltning där tillämpningen av senarelagd semester ökat mest påtagligt 2016 jämfört med Tabell 8. Senareläggning av semester per förvaltning sommaren Förvaltning Ersättning (kr) Antal individer som fått ersättning Antal flyttade semesterveckor Skånevård Kryh Skånevård Sund SUS Övriga Totalt Antalet senarelagda semesterveckor i genomsnitt per individ har ökat marginellt från 1,41 vecka till 1,47 vecka. 7

9 Tabell 9. Senareläggning av semester, antal individer med x antal senarelagda semesterveckor, Antal veckor S:a veckor Vid närmare analys av de förvaltningar som står för den absoluta majoriteten av volymen senarelagda semesterveckor kan konstateras att förvaltningen Sund är den förvaltning med störst ökning av antalet senarelagda semesterveckor. Ökningen inom Sund avser främst sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor/skötare. 5 Tabell 10. Senareläggning av semester, kostnader per personalgrupp och sommaren 2015 och Förvaltningarna Kryh, Sund SUS. Hälsostaden och Medicinsk service Diff 16/15 Administratörsarbete Arbetsterapeut Barnmorska Biomedic. Analyt Fysioterapeut Handläggararbete Icke spec.komp. Läkare Ledningsarbete Medicinsk sekreterare Sjukh.tekn/lab.pers Sjuksköterska Skol o barmomsor.arb Spec.komp. Läkare Usk/Skötare m.fl Extrapass Medarbetarna som arbetar extra arbetspass under sommarperioden år 2015 och 2016 erhöll 130 kronor (2014: 100 kr) per timme utöver ersättning enligt avtal. Antalet ersättningar för extrapass med särskild ersättning har ökat kraftigt mellan år 2015 och år År 2015 var den totala kostnaden för samtliga sjukvårdsförvaltningar 13,6 mkr, år 2016 uppgick kostnaden till 17,1 mkr, kostnadsökningen på 3,5 mkr motsvarar en ökning med 5 I bilaga 1 redovisas tabell över kostnader för senarelagda semesterveckor per yrkesgrupp och förvaltning 8

10 25,8 procent. På förvaltningar Kryh och Sund ökar kostnaderna mest men även på SUS är kostnadsökningen markant. Tabell 11. Extrapass med särskild sommarersättning per personalgrupp sommaren 2015 och Förvaltningarna Kryh, Sund, SUS och Medicinsk service, kronor, avrundat till jämna tusental. Personalgrupp /15 Administratörsarbete ,0% Barnmorska ,8% Biomedic. Analyt ,2% Fysioterapeuter 0 0 0,0% Handläggararbete ,6% Hantverksarb ,9% Ledningsarbete ,0% Medicinsk sekreterare ,4% Sjukh.tekn/lab.pers ,0% Sjuksköterska ,8% Skol o barmomsor.arb ,7% Usk/Skötare m.fl ,8% Totalsumma ,8% Tre personalgrupper, sjuksköterskor, barnmorskor samt undersköterskor/skötare, står för 92 procent av totalkostnaden för extrapass I bilaga 1 redovisas tabell över kostnader för senarelagda semesterveckor per yrkesgrupp och förvaltning 8. Inhyrning från bemanningsföretag Den totala kostnaden för inhyrning av personal från bemanningsföretag har ökat kraftigt. Orsaken är den nationella brist som råder när det gäller specialistkompetenta läkare, framför allt inom allmänmedicin och psykiatri, samt grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. För perioden januari augusti 2016 uppgick kostnaden för inhyrning till 268 miljoner kronor, en ökning med 49 miljoner kronor (+ 22 procent), jämfört med motsvarande delår Isolerat för sommarmånaderna har dock kostnadsökningen varit mindre jämfört med 2015, 11 procent (+ 10,7 mkr). Ställt i relation till den totala personalkostnaden, utgör kostnaden för inhyrning från bemanningsföretag under sommarperioden 2016, för läkare drygt 10,7 respektive för sjuksköterskor cirka 4,6 procent. 6 I bilaga 2 redovisas tabell över kostnader för extrapass per yrkesgrupp och förvaltning. 9

11 Tabell 12. Kostnader för inhyrning av läkare, sjuksköterskor, övrig personal, sommarmånaderna , kronor, avrundat till hela tusental. Förvaltning Utfall Utfall Utfall Förändring 15/16 Förändring 15/16, procent 12 Skånevård Kryh ,0% 14 Skånevård Sund ,1% 15 Medicinsk service ,5% 16 Skånes ,2% Universitetssjukhus 38 Hälsostaden ,0% 76 Habilitering och hjälpmedel Totalt Störst kostnadsökning i procent relativt sommarmånaderna 2015 återfinns vad gäller inhyrning av övrig personal (+ 37,7 procent) samt läkare (+ 13,2 procent) medan ökningen vad gäller inhyrning av sjuksköterskor är mindre (+ 4,2 procent). Tabell 13. Kostnader för inhyrning av sjuksköterskor, sommarmånaderna , kronor avrundat till hela tusental. Förvaltning Utfall Utfall Utfall Förändring 15/16 Förändring 15/16, procent 12 Skånevård Kryh ,9% 14 Skånevård Sund ,4% 16 Skånes ,2% Universitetssjukhus Totalt ,2% I SUS har inhyrningen av sjuksköterskor minskat jämfört medan såväl Kryh som Sund har kraftigt ökade kostnader för inhyrning. Tabell 14. Kostnader för inhyrning av läkare, sommarmånaderna , kronor avrundat till hela tusental Förvaltning Utfall Utfall Utfall Förändring Förändring /16 15/16, procent 12 Skånevård Kryh ,6% 14 Skånevård Sund ,7% 15 Medicinsk service ,4% 16 Skånes ,2% Universitetssjukhus 38 Hälsostaden ,5% 76 Habilitering och hjälpmedel Totalt ,2% 10

12 Även vad gäller inhyrning av läkare ses olika utveckling på förvaltningsnivå, SUS och Hälsostaden minskade kostnaderna medan övriga sjukvårdsförvaltningar har ökade kostnader jämfört med Tabell 15. Kostnader för inhyrning av övrig personal, sommarmånaderna , kronor. Förvaltning Utfall Utfall Utfall Förändring 15/16 Förändring 15/16, procent 12 Skånevård Kryh ,1% 14 Skånevård Sund ,8% 15 Medicinsk service Skånes ,0% Universitetssjukhus 38 Hälsostaden Habilitering och hjälpmedel Totalt % Kostnader för inhyrning av annan personal än läkare och sjuksköterskor uppgår till relativt låga kostnader. Inhyrningen avser främst medicinska sekreterare. Kostnadsökningen mellan 2015 och 2016 är helt kopplad till att SUS har under sommarperioden ökat sin inhyrning av medicinska sekreterare. 9. Sammanfattning Sammanställningen av kostnader för sommarbemanningen visar i korthet, och på en generaliserad nivå, följande (jämförelser mellan sommarperioden 2015 och 2016 om inte annat anges): Volymen anställda i genomsnitt inom sjukvårdsförvaltningarna under perioden juni augusti ökade med 714 anställda 2016 jämfört med Den ökade volymen anställda har gett ett större underlag för att hantera bemanningen under sommaren. Personalkostnaden, exklusive arbetsgivaravgifter, har ökat med 126 miljoner kronor (5,1 procent), jämfört med sommaren En ökning som främst kan förklaras av ett ökat antal anställda samt löneöversyn Sjukfrånvaron sommaren 2016 var 0,2 procentenheter högre än sommaren Ökningen följer utvecklingstrenden för sjukfrånvaro generellt. Den totala mängden övertid (enkel och kvalificerad) samt fyllnadstid mätt i timmar och i relation till ordinarie arbetstid har ökat med en tiondels procentenhet, från 1,1 till 1,2 procent sommarperioden 2016 jämfört med Medarbetarnas semesteruttag i timmar har minskat marginellt, - 0,3 procentenheter. 11

13 Antalet medarbetare (individer) som erhållit ersättning för senarelagd semester har ökat något, liksom antalet senarelagda semesterveckor. Utnyttjandet av extrapass för att lösa bemanningen har kraftigt. Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag har ökat i jämförelse med sommarperioden 2015, dock var kostnadsökningen för sjuksköterskeinhyrning markant lägre under sommaren än den generella kostnadsutveckling 2015/16. Sammantaget kan konstateras att sommarbemanningen, jämfört med 2015, lösts med en större volym anställda, ett ökat utnyttjande av extrapass och inhyrd personal från bemanningsföretag. Instrumentet senareläggning av semesterveckor har använts marginellt mer än föregående år. Vad gäller inhyrning från bemanningsföretag kan konstateras att kostnadsökningen under sommarperioden varit lägre än den generella kostnadsutvecklingen 2015/2016, främst avseende sjuksköterskor. Möjliga orsaker till detta kan vara ökningen av nyttjandet av extrapass och/eller ett mer restriktivt nyttjande av bemanningsföretag, det senare i enlighet med antagen regional strategi. 12

14 Bilaga 1, Senareläggning av semester, kostnader per förvaltning och yrkesgrupp 2015 respektive 2016, kronor. Totalt Kryh Sund Medicinsk service Skånes universitetssjukvård Hälsostaden Diff 16/ Diff 16/ Diff 16/ Diff 16/ Diff 16/ Diff 16/15 Administratörsarbete Arbetsterapeut Barnmorska Biomedic. Analyt Fysioterapeut Handläggararbete Icke spec.komp. Läkare Ledningsarbete Medicinsk sekreterare Sjukh.tekn/lab.pers Sjuksköterska Skol o barmomsor.arb Spec.komp. Läkare Usk/Skötare m.fl

15 Bilaga 2, Extrapass med sommarersättning, kostnader per förvaltning och yrkesgrupp 2015 respektive 2016, kronor. Extrapass 2015 och 2016 per personalgrupp; med Frikod SS15 och STIM Kryh Sund Medicinsk service SUS Hälsostaden Ängelholm Totalt Personalgrupp / / / / / /15 Administratörsarbete ,1% ,4% ,5% ,0% Barnmorska ,0% ,2% ,7% ,8% Biomedic. Analyt ,0% ,2% Fysioterapeuter Handläggararbete ,3% ,3% ,3% ,6% Hantverksarb ,9% ,9% Ledningsarbete ,5% ,1% ,9% ,0% Medicinsk sekreterare ,8% ,2% ,8% ,4% Sjukh.tekn/lab.pers ,9% ,4% ,0% Sjuksköterska ,3% ,8% ,1% ,5% ,8% Skol o barmomsor.arb ,7% ,7% Usk/Skötare m.fl ,2% ,8% ,4% ,6% ,8% Totalsumma ,8% ,5% ,8% ,5% ,9% ,8% Personalgrupper med ersättningar < 10 tkr redovisas ej 14

16 15