Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Transkript

1 Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Vårt uppdrag Socialnämnden i Jönköpings kommun har fått i uppdrag att se hur Funktionshinderomsorgen fungerar och är organiserad. Meningen med uppdraget är att se varför kostnaderna ökar för omsorgen av personer med funktionsnedsättning. Vi ska också komma med förslag till kommunfullmäktige om hur vi bättre ska använda resurserna inom funktionshinderomsorgen. Vi ska redovisa utredningen för kommunfullmäktige senast i juni år De siffror som vi skriver om i rapporten är från år 2012, om vi inte säger något annat. Sammanfattning och möjliga åtgärder Rapporten Genomlysning av Funktionshinderomsorgen 2013 är en stor rapport där vi har tagit med alla delar av verksamheten. Det här är en sammanfattning av rapporten. Här berättar vi om de åtgärder Jönköpings kommun kan göra för att minska kostnaderna för omsorgen av personer med funktionsnedsättning. Många personer i Jönköping får stöd och hjälp av kommunen Jönköpings kommun har en bra funktionshinderomsorg. De siffror som vi har visar att både antalet personer som får insatser och kostnaden för varje invånare är högre än vad den är i andra kommuner. Siffror visar också att kostnaderna för att ge en insats är något lägre i Jönköpings kommun än i de kommuner vi jämför med.

2 Det skulle betyda att de som utför insatserna är snabba och billiga i sitt arbete. Funktionshinderomsorgen i Jönköping följer Socialtjänstlagen, SoL, mer än vad andra kommuner gör. Vi har valt att följa SoL istället för LSS eftersom insatserna inom LSS är begränsade till 10 insatsområden. SoL ger oss möjlighet att bättre anpassa insatserna till de behov som brukaren har. Kostnaderna för LSS har minskat i Jönköpings kommun sedan år I andra jämförbara kommuner har kostnaden för LSS ökat under samma tidsperiod. Ändrade regler för personlig assistans I Jönköpings kommun har en större andel av befolkningen personlig assistans än i resten av Sverige. Eftersom statens kostnader för personlig assistans har ökat så mycket, har vi på flera vis försökt begränsa kostnadsutvecklingen. Därför har vi till exempel ändrat reglerna för hur vi bedömer behovet av assistens. Försäkringskassan ser att det är skillnader runt om i landet på hur man bedömer rätten till insatser. Så ska det inte vara. För Jönköpings kommun betyder de ändrade reglerna att vi kommer att få minskade kostnader. Det finns många möjligheter och utmaningar i framtiden för oss som arbetar med funktionshinderomsorgen. Vi vill till exempel

3 att den enskilde brukaren ska vara mer delaktig i val av omsorg. I den här rapporten berättar vi om vad vi kan göra för att minska kostnaderna för funktionshinderomsorgen. Du kan läsa om förslagen under rubrikerna Effektiviseringar, Strukturförändringar och Besparingar. Effektiviseringar Att effektivisera är att arbeta snabbare och billigare så att det går åt mindre pengar än tidigare. De här effektiviseringarna har vi gjort år 2012 eller så ska de ske år 2013: Område personlig assistans Vi har två baslokaler färre än vad vi har haft tidigare. Då sparar vi 220 tusen kronor per år. Ingen överrapporteringstid om det inte finns i beslutet. Då sparar vi 450 tusen kronor per år. Minskning av schemalagd tid i baslokal. Då sparar vi 430 tusen kronor per år. Område psykiskt funktionshindrade Resursfördelning till boende. Då sparar vi 1,1 miljoner kronor. Minskat köp av extern korttidsplats. Då sparar vi 0,5 miljon kronor. Start av serviceboende med 10 platser den 1 mars år 2013 med befintlig personal. Då sparar vi 3 miljoner kronor per år. En koordinator ska arbeta med placeringar och göra planer för hur de personer som kan ha en lägre omvårdnadsnivå ska kunna bo själv eller i annat boende. Koordinatorn ska arbeta halvtid med detta. På de fyra träffpunkterna ska vi minska personalen

4 från tre till två heltidsarbetade personer. Fler brukare kommer att arbeta i verksamheten. Då sparar vi 1,6 miljoner kronor. Minskad budget för boenden, korttidsverksamhet, boendestöd och administration. Då sparar vi 2 miljoner kronor. Från årsskiftet har vi fått fyra integrerade enheter istället för fem. Då blir vi mer flexibla och får bättre möjligheter för samordning. Vi ska ha mer fokus på frågor om bemanning. Område intellektuellt funktionshindrade Vi stänger en gruppbostad. Då sparar vi 1,8 miljoner kronor Minskning av pengar till boende. Då sparar vi 1,4 miljoner kronor Vi ska följa de nya reglerna för ledsagning. Då sparar vi 2,5 miljoner kronor. Hemtagning från extern utförare. Med hemtagning menar vi att barn eller ungdomar som är placerade i tillexempel familjehem, flyttar hem till sina ordinarie hem. Då sparar vi 1 miljon kronor. De här effektiviseringarna har vi gjort för att klara de årliga krav på bättre effektivitet som kommunfullmäktige har beslutat om. Strukturella förändringar Funktionshinderomsorg och utjämningssystem LSS När vi har planerat funktionshinderomsorgen har vi inte tänkt på utjämningssystemet inom LSS eftersom kostnaderna för funktionshinderomsorgen redovisas under socialnämndens verksamhet. Men de ekonomiska effekterna av utjämningssystemet inom LSS redovisas under kommunstyrelsens ansvar. Socialförvaltningen och stadskontoret måste därför samarbeta om vi ska kunna göra en bättre planering

5 för funktionshindersomsorgen. Först då kan vi ha med utjämningssystemet i vår planering. Vi måste först och främst se till de behov som medborgarna har och de krav som står i lagarna. Statistik visar att kommuner som redovisar liknande kostnader som vi gör i Jönköping ofta får pengar i form av bidrag från staten. Bidragen är högre än kostnaderna för omsorgen. Vi borde ha möjlighet att få mellan 25 och 75 miljoner i bidrag med utjämningssystemet. De ekonomiska effekterna av bidragen kan vi få först år En anpassning av våra kostnader I avsnitt redovisar vi kostnadsutvecklingen för personer med funktionsnedsättning. Där kan vi se att kostnaden i Jönköpings kommun är kronor för varje invånare jämfört med kronor för varje invånare för jämförbara kommuner. Det betyder att Jönköpings kommun betalar 40 miljoner kronor mer för varje år. Ett mål för vår funktionshinderomsorg skulle kunna vara att vi inte ska ha högre kostnader än vad de andra kommunerna har. Konkurrensupphandlingar Vi skulle kunna ändra våra upphandlingar så att vi upphandlar efter lägsta pris eller med en blandning av lägsta pris och kvalitet. Linköping kommun upphandlar gruppbostäder på det viset.

6 De har betydligt lägre kostnader än vad vi har i Jönköpings kommun. Om vi ändrar våra upphandlingar kan vi få ekonomiska effekter av ändringarna tidigast i slutet av år 2014 eller år Upphandling enligt LOU eller LOV avseende personlig assistans Jönköpings kommun hade år 2012 ungefär 200 miljoner kronor i personalkostnader för personlig assistans. Det är reglerna i Socialförsäkringsbalken, SFB, som vi följer för personlig assistens. Vid slutet av år 2012 var det 130 personer som hade valt Jönköpings kommun som utförare. För år 2012 har vi haft ökade kostnader för personlig assistens på 25 kronor för varje timme. Det blir ungefär 17 miljoner kronor för år Om vi jämför med andra liknande kommuner, det vi kallar för referenskommuner, har vi inte haft stora ökningar av kostnaderna. Därför tror vi att vi har en effektiv verksamhet. Det blir svårt att göra verksamheten än mer effektiv. De bidrag kommunen får från staten för att utföra personlig assistans är lägre än vad de faktiska kostnaderna är för oss. Därför tycker vi inte att det finns några bra skäl till att kommunen ska vara utförare. Besparingar Dagersättning, Habiliteringsersättning Nu betalar vi ut ungefär 3,2 miljoner kronor i dagersättning. Ersättningen är frivillig för kommunen och vi kan därför sluta att betala ut ersättningen.

7 Hyressubventioner Personer som bor i särskilt boende enligt LSS kan få hyressubvention om hyran är mer än ett visst belopp. Det betyder att personen då betalar lägre hyra. De personer som har samma hyra men som har ett särskilt boende enligt ett beslut i SoL, kan däremot inte få hyressubvention. För år 2012 betalade Jönköpings kommun 2,4 miljoner kronor i hyressubventioner. Dialogen och ekonomi Tanken med arbetet i dialogen är att se vilka behov och utmaningar vi kommer att ha inom socialtjänsten i framtiden. Vi arbetar med att planera för fem, sex år fram i tiden. Det här är några av de frågor som vi arbetar med inom dialogen: Hur ska vi utveckla av vår verksamhet? Hur påverkar utjämningssystemet mellan kommunerna oss och vår verksamhet? Hur ska vi ge de särskilt vård- och omsorgskrävande brukarna de möjligheter som de har rätt till med de resurser som vi har på socialförvaltningen. Hur vi ska arbeta med yngre personer med demens? Hur kan fler målgrupper få nytta av och tillgång till vår rehabiliteringsverksamhet? Hur kan vi använda tekniska hjälpmedel i verksamheten? Kan den kommunala hälso- och sjukvården samarbeta bättre? Kan vi arbeta på ett sätt där vi fokuserar mer på rehabilitering och habilitering?

8 Ska vi ha ett team med personer från olika yrken, det vill säga ett tvärprofessionellt team, på myndighetsnivå? Kan vi stärka kopplingen mellan beslut och ekonomiska resurser? Går det att ha en gemensam bemanning inom socialtjänsten? Om socialtjänstens olika delar arbetar mer med samsyn och samarbete har vi möjlighet att utveckla vår myndighetsutövning inom funktionshinderomsorgen. Meningen är varje person ska bli mer delaktig i omsorgen och att vi kan utveckla vår verksamhet. Därför har förvaltningen börjat med vad vi kallar brobryggarmöten. Ett tvärprofessionellt team med sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast som arbetar tillsammans med handläggare kan bättre hjälpa till att se vilka behov brukaren har. Varje person måste få större möjlighet att vara delaktig och vara med och bestämma. Ett sätt är att införa rambeslut inom Funktionshinderorganisationen, så som vi gjort inom äldreomsorgens myndighetsutövning. Men då måste vi ändra vårt sätt att tänka. Det gäller både när vi beslutar och utför själva verkställigheten av besluten. Kanske ska vi också styra verksamheten ekonomiskt genom att knyta en särskild summa pengar till varje beslut. Vi tror att kan minska våra kostnader med 5 procent inom fem år om vi arbetar med frågorna i dialogen så som vi beskriver ovan.

9 Det betyder att vi skulle minska kostnaderna med 125 miljoner kronor. Så här skulle vi kunna minska kostnaderna de närmsta åren: 25 miljoner kronor år miljoner kronor år miljoner kronor år miljoner kronor år miljoner kronor år 2017 Om vi ska kunna minska kostnaderna så som vi har beskrivit måste alla verksamheter inom socialförvaltningen arbeta sammanhållet mot samma mål. Därför kan verksamheterna inom äldreomsorgen behöva en ny struktur. Vi måste ha tydliga mål för hur vi ska hushålla med pengarna både inom socialnämnden och i äldrenämnden.