Verksamhetsberättelse. Medicinsk service. Tertial 2 (januari-augusti) 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Medicinsk service Tertial 2 (januari-augusti) 2016

2 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar, Skånes universitetssjukvård, Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste all sjukvårdsverksamhet samordnas. Samordningen kan omfatta allt från nivåstrukturering till daglig samordning av patienter med anledning av bristande tillgänglighet. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitét med tydligt patientfokus. Tillgänglighetspaketet för 2016, Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet, gäller för samtliga förvaltningar. Region Skåne är genom avtal skyldiga att vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Uppdrag beslutade i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut som inte är tidsbegränsade ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. Medicinsk service Tillhandahåller verksamhet inom IT, medicinsk teknik (MT) och laboratoriemedicin för Region Skåne samt erbjuder service och tjänster till privata vårdgivare med avtal. Verksamhet finns vid alla sjukhusorter med huvudsäte i Lund. Förvaltningen ansvarar för regionens IT-system, såväl specifika system för hälso-och sjukvården som generella system för olika typer av administration samt nätdrift och telefoni. Området laboratoriemedicin innebär ansvar för produktion och expertfunktion avseende laboratorieanalyser, framställning av blodkomponenter ur helblod och benmärg, obduktioner och Region Skånes biobank. Här ingår även av södra sjukvårdsregionens solidariskt finansierad verksamhet t ex genetisk mottagning, arbets- och miljömedicin samt regionalt biobankscentrum. Inom Medicinsk service bedrivs omfattande avancerad forskning och utveckling i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitet är den volymmässigt största samarbetspartnern, men forskning bedrivs även i samarbete med Lunds Tekniska fakultet (LTH). 2

3 Viktiga händelser Medborgarperspektivet Nya laboratorieanalyser och tjänster fortsätter att införas, i flera fall tillsammans med automation eller som snabbtester vilket ökar vårdgivare tillgång till diagnostiskt underlag för patientens behandling. Inom Klinisk patologi införs rutiner för att skapa specifika flöden för de prover som ingår i cancervårdens standardiserade vårdförlopp (SVF). För att öka tillgängligheten för patienterna till sjukhusens och andra vårdinrättningars receptioner och mottagningar har en möjlighet till självincheckning tagits fram. Ett pilotprojekt på Centralsjukhuset i Kristianstad har varit framgångsrikt med stort intresse från både patienter och verksamheter. Självincheckning kan nu ordnas även för andra verksamheter inom Region Skåne. Införande av självincheckning kommer att skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det. Verksamhetsperspektivet Förberedelserna för en framtida vårdinformationsmiljö fortsätter. Utredningen av ett framtida vårdinformationssystem följer på Regionstyrelsens beslut den 8 oktober 2015 och handlar om att konsolidera dagens journalsystem och dra nytta av mer funktionalitet och möjligheten att ersätta flera av dagens vårdsystem. Arbetet fortgår för närvarande i arbetsgrupper som sammanför olika delar av hälso- och sjukvårdsverksamheten inom Region Skåne. Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlats i Lund samtidigt som koncepten med mikrobiologiska snabbtester på akutsjukhusen införs. För att kunna hantera, analysera och besvara det stora antal dagligen inkommande prover utan fördröjning och med bibehållen låg avvikelsefrekvens, sker kontinuerligt en processutveckling och införande av modern analysinstrumentering. Inför detta krävs ombyggnationer och anpassning av lokaler. Under året fortsätter omfattande ombyggnation och renovering i Lund. En IT-lösning för förenklad inloggning, Single Sign On (SSO), finns numera tillgänglig för Region Skånes medarbetare. Single Sign On innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system kommer att ingå. Denna singelinloggning är införd för användare med inloggningar per dag inom Primärvården och är kopplat till större system samtidigt som fler system läggs till kontinuerligt. Medarbetarperspektivet Efter juli 2016 har de anställda ökat med 64 st. (3,8 %) och använda AOH (anställda omräknat till heltidstjänster) med 46,8 st. (3,9 %). Detta förklaras av verksamhet som flyttats från andra förvaltningar som t.ex. support för IT-stöden Orbit, Obstetrix och läkemedel samt av ny verksamhet som t.ex. CSD (Centrum för sällsynta diagnoser). Ökningen består i övrigt av rekrytering till vakanta tjänster. Medicinsk service arbetar sedan bildandet av förvaltningen 2013 med särskilda rutiner för beslut om rekrytering av personal. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Förvaltningen har sedan maj 2016 sökt dispens för anställningar inom både IT/MT och Labmedicin vilka beviljats till 3

4 sammanlagt 125,75 st. Jämfört med juni har förvaltningen i juli 8 färre anställda vilket dock förklaras av fluktuationer i sommarbemanningen. Sjukfrånvaron beräknad som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare har ökat med 1,0 dagar jämfört med juli 2015 vilket motsvarar 8,9 %. Sjukfrånvaron uttryckt som andel av anställd tid är efter juli 5,4 % jämfört med 5,0 % Ökningen i sjukfrånvaro syns inom både Labmedicin och IT/MT. Ekonomiperspektivet 2016 arbetar förvaltningen med ett effektiviseringsprogram omfattande 25 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs. Produktionen i form av analyser inom Labmedicin och datorer är högre än i fjol och högre än budgeterat vilket driver både kostnads- och intäktsutvecklingen. Bruttokostnaderna har ökat med 4,8 % jämfört med i fjol. Bruttokostnadsutvecklingen inom Medicinsk service förklaras av fortsatt ökande produktion inom både Labmedicin och IT/MT samt av kostnader för det nationella IT-samarbetet Inera, utgång ur avtal med tidigare PC-leverantör och kostnader för övertagen personal inom supportorganisationer för regionala IT-stöd samt för nya verksamheter som t.ex. CSD (Centrum för sällsynta diagnoser). För närvarande råder osäkerhet kring årets kostnader för bl.a. Handlingsplan för ökad IT-säkerhet och Skånetrafikens integration i Region Skånes IT-miljö. Den positiva budgetavvikelsen efter åtta månader förklaras framför allt av låg förbrukning av IT- Utvecklingsmedel under årets första del. Denna positiva avvikelse för IT-Utvecklingsmedel kommer att uppvägas av högre förbrukning under resterande del av Verksamhetsförändringar En fortsatt ökad produktion ställer krav på medarbetare, lokaler och kontinuerlig utveckling av de laboratoriemedicinska processerna. Under året har omfattande ombyggnation och renovering skett i Lund som är centralorten för Labmedicin i Skåne. Klinisk mikrobiologi är nu helt samlad i Lund, vilket gör att Skåne har ett av de största kliniskt mikrobiologiska laboratorier i Sverige. Centrum för molekylär diagnostik är etablerat, och utför klinisk diagnostik baserad på den s.k. nya generationens DNA-sekvenseringstekniknik. Centrum för sällsynta diagnoser (CSD-syd) etablerades också under 2015 och utvecklar nu sin verksamhet. Övergripande områden Jämlik hälso- och sjukvård Labmedicin och enhetliga analyser och rutiner Alltsedan laboratorieverksamhetens samlades i Labmedicin har starkt fokus legat på enhetliga analyser och rutiner i hela regionen. Detta är nu genomfört och all utveckling sker utifrån ett skåneperspektiv. 4

5 e-hälsoarbete Region Skåne bedriver ett målmedvetet e-hälsoarbete och har lanserat e-tjänster som Journal och Tidbok för Skånes invånare. Tidbok för både öppenvård och specialistvård lanserades under 2015 men visst utvecklingsarbete kvarstår för att full funktionalitet ska uppnås i tjänsten. Under 2015 lanserades psykiatrisk dokumentation i Journalen och under 2015 anslöt sig i princip samtliga landsting till Journalen och ett enhetligt nationellt regelverk efterfrågas. Det är Region Skånes ambition att ensa det regionala regelverket och förenkla för både medborgarna och förvaltningen av tjänsten. Säker hälso- och sjukvård Framtidens vårdinformationsmiljö Förberedelserna för en framtida vårdinformationsmiljö (FVI) fortsätter. Utredningen av ett framtida vårdinformationssystem följer på Regionstyrelsens beslut den 8 oktober 2015 och handlar om att konsolidera dagens journalsystem och dra nytta av mer funktionalitet och möjligheten att ersätta flera av dagens vårdsystem. Arbetet fortgår för närvarande i arbetsgrupper som sammanför olika delar av hälso- och sjukvårdsverksamheten inom Region Skåne. IT-stöd för patientnära analys införs inom Labmedicin IT-stödet Aqure införs successivt inom regionen. Aqure förmedlar analysresultat från patientnära analys direkt till journalsystemen, säkerställer att endast utbildad personal utför analyserna och ger stöd för övervakning och kvalitetssäkring vid patientnära analys. Dock krävs att de patientnära analysinstrumenten är möjliga att koppla upp till Aqure vilket anges som krav vid nya upphandlingar. Patientsäkerhetsråd inom Medicinsk service Patientsäkerhetsrådet, som leds av chefläkaren, har bildats och i detta ingår representanter för både IT/MT och Labmedicin. Rådet tar fram rutiner för att öka patientsäkerhet samt rutiner för uppföljning av avvikelser som relateras till patientsäkerhet. Handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT Region Skåne drabbades under våren 2015 av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal incidenter inom IT-verksamheten. En handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT togs fram och ett flertal åtgärder genomförs nu. Denna handlingsplan syftar till att ta fram och genomföra åtgärder för ökad driftssäkerhet. Planen inkluderar bland annat kontinuitetsplanering, utbyggnad av nätverk, system för ökad övervakning och mätning samt att ta bort hårdvara och applikationer som innebär en ökad risk och ger stora felkällor om de används i Region Skånes ITverksamhet. Styr- och förvaltningsmodellens införande Tillsammans med förvaltningarna inför Medicinsk service den beslutade styr- och förvaltningsmodellen för IT och MT-system. Samtliga styrning ansvarsområden (SAO) är uppstartade med ett flertal systemförvaltningsgrupper. Införandet av styr- och förvaltningsmodellen tydliggör ansvarsfördelningen mellan olika roller och inför 2017 bereds budgetunderlaget inom ramarna för modellens olika fora. 5

6 Single Sign On En IT-lösning för förenklad inloggning, Single Sign On (SSO), finns numera tillgänglig för Region Skånes medarbetare. Single Sign On innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system kommer att ingå. Denna singelinloggning är införd för användare med inloggningar per dag inom Primärvården och är kopplat till större system samtidigt som fler system läggs till kontinuerligt. Kvalitetsregister Införande av direktrapportering till kvalitetsregister pågår. Det innebär minskad dubbelregistrering och ger en ökad rapporteringsfrekvens då denna sker automatiskt. För närvarande är fem register klara. e-ped För ökad säkerhet inför vi nu ett kunskapsstöd vid läkemedelsordination till barn vilket är en nationell tjänst som benämns eped (Erfarenhets & Evidensbaserad Databas för Barnläkemedel). Med detta kunskapsstöd minskas risken av felaktig läkemedelsordination till barn. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Självincheckning För att öka tillgängligheten för patienterna till sjukhusens och andra vårdinrättningars receptioner och mottagningar har en möjlighet till självincheckning tagits fram. Ett pilotprojekt på Centralsjukhuset i Kristianstad har varit framgångsrikt med stort intresse från både patienter och verksamheter. Självincheckning kan nu ordnas även för andra verksamheter inom Region Skåne. Införande av självincheckning kommer att skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det. Labmedicin kritiska svarstider Inflödet av prover till Labmedicin Klinisk patologi har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen är 7 % hittills i år och trenden talar för en fortsatt ökning. 6

7 Region Skåne inför under den nationella cancersatsningen med standardiserade vårdförlopp (SVF). För Klinisk patologi innebär det fr a krav på ökad tillgänglighet och kortare svarstider, vilket uppnås för de flesta SVF. Det kraftigt ökande inflödet av prover gör dock att nuvarande kapacitet i verksamheten inte räcker till för att förbättra svarstiderna för övriga prover. Prioriterade områden Psykisk ohälsa Mobiltelefonen hjälper unga med sin psykiska hälsa En mobil hälsolösning har tagits fram för Barn- och ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, används i vården av ungdomar inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med Blå-appen är att den ska hjälpa ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter inläggning, med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen undersöker patientens välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen där patienten själv kan följa hur deras hälsa utvecklas över tid. 7

8 Produktion Labmedicin Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med Produktionen har ökat med 2,6 % räknad som antal analyser och med 2,9 % uttryckt som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat 1,0 %. Produktionen inom Medicinsk service redovisas ytterligare under rubriken nyckeltal nedan. Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Verksamheterna har kontinuerligt arbetat med resultatet från medarbetarundersökningen Handlingsplaner har upprättats och behandlats på arbetsplatsträffar och i skyddskommitté. Ny medarbetarundersökning ska genomföras under hösten Lönekartläggningsarbetet och handlingsplan för jämställda löner har tagits fram i dialog med samtliga fackförbund. Handlingsplan är samverkad. När det gäller helgtjänstgöring arbetar sedan tidigare Medicinsk service i normalfallet enlighet med tjänstgöring max två av fem helger. Under 2015 genomfördes fyra chefsforum och hittills under 2016 har tre genomförts. Nya chefer deltar i utbildningen Basutbildning för nya chefer i Region Skåne. Handlingsplaner med aktiviteter utifrån resultatet från medarbetarundersökningen genomförs för att utveckla verksamheten ledarskapet. Individuella utvecklingsplaner tas fram för chefer utifrån verksamhetens behov och mål. Hälsofrämjande arbete Sjukfrånvaron beräknad som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare har ökat med 1,0 dagar jämfört med juli 2015 vilket motsvarar 8,9 %. Sjukfrånvaron uttryckt som andel av anställd tid är efter juli 5,4 % jämfört med 5,0 % Ökningen i sjukfrånvaro syns inom både Labmedicin och IT/MT. 8

9 Åtgärder som vidtas är att en inventering på individnivå görs av HR-strateger och enhetschefer för varje enskild medarbetares sjukskrivning. Utifrån resultatet av inventeringen planeras och genomförs riktade insatser vid behov. I övrigt genomförs utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Resultatet av förvaltningens årliga uppföljning av SAM visar bland annat att möjligheten för skyddsombud och medarbetare att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar mycket bra. Det gör även rutiner och hantering av tillbud, olycksfall och arbetsskador på de arbetsplatser som svarat. Däremot behöver förvaltningen arbeta vidare med att göra Region Skånes arbetsmiljömål mer kända, kartlägga behovet av att den som har arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga resurser och befogenheter för uppdraget och förtydliga och utveckla arbetet med årlig riskbedömning. Sjukfrånvaron redovisas mer i detalj i tabell nedan. Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner har tagits fram på respektive verksamhetsområde. Dessa har sammanställts till en gemensam kompetensförsörjningsplan på förvaltningsnivå som utmynnat i en handlingsplan med aktiviteter. Arbete för en kompetensmixplanering sker kontinuerligt bland annat beroende av pågående generationsväxling, samlokalisering och effektivisering. Inom division Labmedicin innebär det bl.a. att vissa arbetsuppgifter som tidigare utförts av Biomedicinska analytiker tagits över av andra yrkesgrupper. För att underlätta för tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer tas en individuell handlingsplan fram i samband med medarbetarsamtal. Förvaltningen uppfyller utbildningsuppdraget avseende platser för biomedicinska analytikerstuderande enligt regionalt ramavtal. Utmaningar är att trots omorganisationer, ombyggnationer och nyinstallationer av större analysinstrument skapa god studerandemiljö. Antal platser fördelas över laboratorierna i hela regionen. Gemensamma introduktionstillfällen har bidragit till större förberedelse och förståelse för verksamheternas utmaningar och samtidigt till att studenterna i utvärdering beskriver att omhändertagande och bemötande är gott. Organisation avseende huvudhandledare, fördelning av platser och dialog med lärosätena finns. Utbildning för handledare är ett kontinuerligt behov och årlig inventering genomförs. Användning av bemanningsföretag Användandet av inhyrd personal genom bemanningsföretag har ökat från 2014 till 2015 och därefter fortsatt öka under Dessa tjänster används inom Klinisk Patologi och består av specialistläkare som används för att korta svarstiderna till de olika cancerprocesserna inom hälsooch sjukvården. Denna kostnad ökade med cirka 1 mkr från 2014 till 2015 och uppgick då till 2,2 mkr. Hittills i år är utfallet 4,2 mkr. 9

10 Antalet anställda och arbetad tid Efter juli 2016 har de anställda ökat med 64 st. (3,8 %) och använda AOH (anställda omräknat till heltidstjänster) med 46,8 st. (3,9 %). Detta förklaras av verksamhet som flyttats från andra förvaltningar som t.ex. support för IT-stöden Orbit, Obstetrix och läkemedel samt av ny verksamhet som t.ex. CSD (Centrum för sällsynta diagnoser). Ökningen består i övrigt av rekrytering till vakanta tjänster. Medicinsk service arbetar sedan bildandet av förvaltningen 2013 med särskilda rutiner för beslut om rekrytering av personal. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Förvaltningen har sedan maj 2016 sökt dispens för anställningar inom både IT/MT och Labmedicin vilka beviljats till sammanlagt 125,75 st. Jämfört med juni har förvaltningen i juli 8 färre anställda vilket dock förklaras av fluktuationer i sommarbemanningen. Antal anställda Använda AOH Antal sjukdagar Huvudgrupp AID Delta Procent Delta Procent Delta Procent Biomedic. Analyt ,9% 514,4 516,4 2,0 0,4% 12,4 12,9 0,5 3,7% Sjukh.tekn/lab.pers ,3% 133,3 144,5 11,2 8,4% 6,2 9,3 3,1 49,2% Handläggararbete ,5% 127,4 138,5 11,1 8,7% 6,4 7,8 1,4 21,2% Spec.komp. Läkare ,6% 73 74,8 1,8 2,5% 10,5 9,3-1,2-11,7% Ingenjörer m.fl ,1% 74,7 78,1 3,4 4,6% 9,0 9,5 0,5 5,9% Ledningsarbete ,8% 78 79,1 1,1 1,4% 3,0 4,7 1,8 58,5% Administratörsarbete ,6% 43,2 44,6 1,4 3,2% 17,4 21,7 4,4 25,1% Usk/Skötare m.fl ,0% 22,7 30,2 7,5 33,0% 12,8 22,9 10,1 79,4% Tekniker ,3% 29,4 34,4 5,0 17,0% 18,5 17,5-0,9-5,1% Icke spec.komp. Läkare ,8% 35,4 36,9 1,5 4,2% 8,4 4,6-3,9-45,9% Medicinsk sekreterare ,2% 34,3 33,8-0,5-1,5% 18,3 14,9-3,4-18,7% Sjuksköterska ,5% 0 13,6 13,6-21,2 21,9 0,6 2,9% Hantverksarb ,7% 5 4,7-0,3-6,0% 11,0 7,5-3,5-31,7% Fysioterapeut ,0% 1,3 1,2-0,1-7,7% 0,0 9,5 9,5 - Soc. Kurativt.arb ,8-12,2-93,8% 0,0 3,0 3,0 - Psykolog ,0% 0,1 0,4 0,3 300,0% 0,0 4,7 4,7 - Summa ,8% 1 185, ,0 46,8 3,9% 10,7 11,7 1,0 8,9% Miljöarbete Avfallshantering Medicinsk service har en riktlinje för avfallsförebyggande arbete. Riktlinjen beskriver att hanteringen av avfall i Region Skåne följer avfallstrappan eller avfallshierarkin, som är en prioriteringsordning beslutad inom EU. (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall). Förvaltningsspecifikt mål är att kartlägga vid hur många upphandlingar och inköp vi ställer miljökrav. Uppföljningen visar att sådana krav ställs. Tjänsteresor Antalet tjänsteresor till Stockholm har minskat med cirka 40 % jämfört med motsvarande period Körning med privat bil minskade från 2014 till 2015 men har under 2016 varit oförändrad. 10

11 Finansiering och ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ingångsläge Medicinsk service som samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin har i uppdrag att vara intäktsfinansierad. Detta innebär att förvaltningens kunder, där de tre sjukvårdsförvaltningarna Kryh, Sund och SUS utgör de största kunderna, finansierar verksamheten som Medicinsk service erbjuder. De större förändringarna under senare år består av volymökningar för samtliga verksamheter inom Medicinsk service samt av nya tjänster inom framför allt IT-området. Förvaltningen är intäktsfinansierad med kompletterande anslag och arbetar under 2016 med ett effektiviseringsprogram som omfattar åtgärder för 25 mkr. Resultat Resultaträkning Medicinsk service Ekonomi (mkr) motpart 1-3 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 1 780, ,6 29, , ,8 942,8 35,6% Övriga intäkter 84,4 70,8 13,7 106,1 144,2 38,0 35,9% S:a Verksamhetsintäkter 1 865, ,4 42, , ,9 980,8 35,6% Personalkostnader -599,3-588,7-10,6-919,8-942,4-22,6 2,5% Omkostnader , ,4 41, , ,1-956,0 55,3% S:a Verksamhetskostnader , ,1 30, , ,5-978,6 36,9% Avskrivningar -67,1-65,1-2,0-97,6-99,9-2,3 2,3% Finansnetto -4,3-4,4 0,1-6,5-6,5 0,0-0,7% Totalt resultat 88,5 16,8 71,6 0,0 0,0 0,0 - Resultaträkning Labmedicin Ekonomi (mkr) motpart 1-4 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 862,7 807,3 55, , ,4 35,6 2,9% Övriga intäkter 60,9 49,3 11,6 73,9 82,9 9,0 12,1% S:a Verksamhetsintäkter 923,6 856,6 67, , ,4 44,5 3,4% Personalkostnader -460,3-442,5-17,8-691,4-718,0-26,6 3,9% Omkostnader -414,4-375,4-39,1-572,2-589,4-17,1 3,0% S:a Verksamhetskostnader -874,7-817,8-56, , ,4-43,8 3,5% Avskrivningar -25,7-25,6-0,1-38,4-39,3-0,9 2,3% Finansnetto -1,7-1,9 0,2-2,8-2,7 0,1-4,9% Totalt resultat 21,6 11,3 10,3 0,0 0,0 0,0-11

12 Resultaträkning IT/MT Ekonomi (mkr) motpart 1-4 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 1 402, ,0 6, , ,1 43,0 2,1% Övriga intäkter 20,8 20,2 0,6 30,3 30,9 0,6 1,9% S:a Verksamhetsintäkter 1 423, ,3 7, , ,0 43,6 2,1% Personalkostnader -116,6-122,4 5,8-191,3-189,4 1,9-1,0% Omkostnader , ,9-10, , ,4-54,1 2,9% S:a Verksamhetskostnader , ,3-4, , ,8-52,2 2,5% Avskrivningar -41,3-39,4-1,9-59,1-60,4-1,3 2,2% Finansnetto -2,6-2,5-0,1-3,7-3,8-0,1 2,4% Totalt resultat 6,1 5,1 0,9 0,0-10,0-10, arbetar förvaltningen med ett effektiviseringsprogram omfattande 25 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs. Produktionen i form av analyser inom Labmedicin och datorer är högre än i fjol och högre än budgeterat vilket driver både kostnads- och intäktsutvecklingen. Bruttokostnaderna har ökat med 4,8 % jämfört med i fjol. Bruttokostnadsutvecklingen inom Medicinsk service förklaras av fortsatt ökande produktion inom både Labmedicin och IT/MT samt av kostnader för det nationella IT-samarbetet Inera, utgång ur avtal med tidigare PC-leverantör och kostnader för övertagen personal inom supportorganisationer för regionala IT-stöd samt för nya verksamheter som t.ex. CSD (Centrum för sällsynta diagnoser). För närvarande råder osäkerhet kring årets kostnader för bl.a. Handlingsplan för ökad IT-säkerhet och Skånetrafikens integration i Region Skånes IT-miljö. Den positiva budgetavvikelsen efter åtta månader förklaras framför allt av låg förbrukning av IT- Utvecklingsmedel under årets första del. Denna positiva avvikelse för IT-Utvecklingsmedel kommer att uppvägas av högre förbrukning under resterande del av Inom IT-verksamheten har antalet datorer ökat under året och detta driver både intäkts- och kostnadsutvecklingen. Dessutom har kostnaderna för de nationella IT-tjänster och -projekt som levereras i samarbete med Inera AB ökat. Inom det medicintekniska området har kostnaderna för serviceavtal för utrustning ökat. Detta förklaras av att garantitiden, då service ingår, gått ut samt av att mängden utrustning ökat. För Labmedicin har produktionen varit högre än budgeterat. Produktionsökningen ökar intäkterna men driver också kostnadsutvecklingen för bland annat personal och material. Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnaderna har ökat under 2016 jämfört med 2015 och ligger efter augusti högre än budgeterat, vilket förklaras av fler anställda och effekten av lönerevisionen per den 1 april Ökningen i antalet anställda förklaras av verksamhet som flyttats från andra förvaltningar som t.ex. support för IT-stöden Orbit, Obstetrix och läkemedel samt av ny verksamhet som t.ex. CSD (Centrum för sällsynta diagnoser). Ökningen består i övrigt av rekrytering till vakanta tjänster. Medicinsk service arbetar sedan bildandet av förvaltningen 2013 med särskilda rutiner för beslut om rekrytering av personal. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Förvaltningen har sedan maj 2016 sökt dispens för anställningar inom både IT/MT och Labmedicin vilka beviljats till sammanlagt 125,75 st. Jämfört med juni har förvaltningen i juli 8 färre anställda vilket dock förklaras av fluktuationer i sommarbemanningen. 12

13 Personalkostnader (mkr) Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse -10-1,7% Ökning jämfört med ,2% Personalkostnaderna är angivna som lönekostnader, nämligen kontogrupperna 40, 41 och 45. Kostnaderna för inhyrd personal genom bemanningsföretag inom Labmedicin avser specialistläkare till Klinisk Patologi (Patologer) vilket det råder brist på inom verksamheten samtidigt som efterfrågan på analyser ökar. Användandet av inhyrd personal genom bemanningsföretag har ökat från 2014 till 2015 och därefter fortsatt öka under Dessa tjänster används inom Klinisk Patologi och består av specialistläkare som används för att korta svarstiderna till de olika cancerprocesserna inom hälso- och sjukvården. Denna kostnad ökade med cirka 1 mkr från 2014 till 2015 och uppgick då till 2,2 mkr. Hittills i år är utfallet 4,2 mkr. Handlingsplaner för ekonomi i balans 2016 arbetar förvaltningen med ett effektiviseringsprogram omfattande 25 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs varmed effektiviseringsprogrammet uppfylls. Inom Labmedicin har verksamheten arbetat med samlokalisering för att minska lokalerna och automatisering av produktion. För IT/MT-området har åtgärderna handlat om att omprioritera planerade utvecklingsinsatser, avveckling av servrar och konsolidering av applikationer. Nyckeltal Labmedicin Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med Produktionen har ökat med 2,6 % räknad som antal analyser och med 2,9 % uttryckt som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat 1,0 %. Labmedicins produktion fördelad mellan verksamhetsområden (tusental viktpoäng) Verksamhetsområde 2015 jan - aug 2016 jan - aug Ökning Klinisk immunologi och transfusionsmedicin ,6% Klinisk genetik ,7% Klinisk kemi ,2% Klinisk mikrobiologi ,3% Klinisk patologi ,1% Summa ,9% 13

14 Labmedicins produktion som årlig förändring Bilden nedan visar de senaste årens procentuella årliga ökningar. Ökningen har varit och fortsätter vara tydlig för både antal analyser och viktpoäng även om ökningstakten för närvarande är något lägre än under tidigare år. Labmedicins produktion av viktpoäng per kund Produktionsökningen syns inom flertalet kundgrupper vilket framgår av nedanstående tabell. Labmedicin produktion per kund Viktpoäng 2015 Utveckling Viktpoäng 2016 Skånes Universitetssjukhus SUS ,2% Skånevård SUND ,5% Skånevård KRYH ,9% Hälsostaden Ängelholm ,6% Hälsoval privata vårdcentraler ,1% Privata vårdgivare ,2% Kommuner, landsting, stat och övriga ,8% Summa ,9% Labmedicins produktion av antal producerade svar per kund Produktionsökningen syns inom flertalet kundgrupper vilket framgår av nedanstående tabell. Labmedicin produktion per kund Antal 2015 Utveckling Antal 2016 Skånes Universitetssjukhus SUS ,1% Skånevård SUND ,1% Skånevård KRYH ,5% Hälsostaden Ängelholm ,7% Hälsoval privata vårdcentraler ,4% Privata vårdgivare ,4% Kommuner, landsting, stat och övriga ,5% Summa ,6%

15 IT-verksamheten och antal datorer Produktion inom IT-verksamheten i form av antal datorer uppvisar en ökning jämfört med Antalet datorer har ökat med 2,2 %. Ökningen syns för samtliga kunder. Datorer per förvaltning 2015 Förändring 2016 Skånevård KRYH ,1% Skånevård SUND ,4% Skånes Universitetssjukvård ,1% Hälsostaden Ängelholm 467 5,6% Övriga ,6% Summa ,2% Det sker över tiden en förskjutning från stationära till bärbara datorer och antalet läsplattor ökar. Datorer per typ 2015 Förändring 2016 Stationära ,4% Bärbara ,6% Paneldatorer ,2% Egenägda ,4% Läsplattor ,9% Summa ,2% Paneldatorer som är t.ex. flexsystem/-datorer och egenägda datorer som framför allt avser medicinteknisk utrustning med särskilda krav på datormodell minskar. Relateras datorer till antal anställda har däremot antalet datorer per anställd minskat. Datorer per anställd 2015 Förändring 2016 Skånevård KRYH 0,93-4,7% -0,04 0,88 Skånevård SUND 0,96-5,2% -0,05 0,91 Skånes Universitetssjukvård 0,98-3,6% -0,04 0,95 Hälsostaden Ängelholm 0,79-5,0% -0,04 0,75 Summa 0,96-4,4% -0,04 0,91 Riksgenomsnitt 1,04 datorer per anställd IT-verksamheten och lagringsvolym Lagringsvolymen ökar jämfört med 2015 men arbete med konsolidering av lagringen har begränsat ökningstakten. Lagring (TB) Ökning 231 8,1 %

16 Investeringar Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar Den lokala byggpotten är 2 mkr innevarande år. Anpassning av lokalerna inom Klinisk Mikrobiologi är ett exempel på lokalinvesteringar liksom det pågående arbetet med annan samlokalisering av verksamhet inom division Labmedicin. Se i övrigt bilaga med information om investeringar. Utrustningsinvesteringar Investeringar inom Medicinsk service sker inom samtliga verksamheter. Division Labmedicin har en instrumentintensiv verksamhet med omfattande utveckling av ny teknik. Investeringarna syftar till att införa effektivare och mer rationella processer samt snabbare och säkrare diagnostik. Vid utbyte av teknik eftersträvas övergång till automation för att uppnå förbättrad arbetsmiljö genom minskat statiskt och monotont manuellt arbete och skapa bättre ergonomiskt anpassade arbetsplatser. Ett exempel på automation är Klinisk Mikrobiologi. Inom IT-verksamheten har ett antal större projekt redovisats som immateriella projekt, nämligen PMO, Melior, eklient och HR fönster. Att ett investeringsprojekt redovisas som immateriell tillgång innebär att kostnaderna för investeringen fördelas över tiden under ett antal år som bestäms för respektive projekt. Denna tid varierar mellan tre och tio år för de berörda projekten. Under 2015 tillkom investeringen i Singelinloggning som immateriell tillgång. Se i övrigt bilaga med information om investeringar. Bilagor Intern kontroll och målfokus för Medicinsk service Investeringsuppföljning Balansräkning 16